D E T C I R K U L Ä R A K L A S S R U M M E T LÄRARE STÖDPAKET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D E T C I R K U L Ä R A K L A S S R U M M E T LÄRARE STÖDPAKET"

Transkript

1 D E T C I R K U LÄ R A K L A S S R U M MET LÄRARE STÖDPAKET

2 INTRODUKTION VÄLKOMMEN TILL DET CIRKULÄRA KLASSRUMMETS ARBETSBOK FÖR MODUL 4 Lärarnas stödmodul Detta paket innehåller idéer för hur man kan föra ut det cirkulära klassrummets tänkesätt i världen samt närmare förklaring av några av klassrumsaktiviteterna. I denna arbetsbok diskuteras hur man motiverar och engagerar eleverna i ämnet och vilka delar av läroplanen det anknyter till. Dessutom ges tips på samtal man kan ha i klassrummet för att dela med sig av effekten i en positiv ton med fokus på framtiden. Besök webbplatsen för länkar till ytterligare stödmaterial. Du är välkommen att kopiera detta material och dela med andra. 2

3 UTBILDNING GENOM SAMARBETE 3

4 CIRKULÄRT KLASSRUM Cirkulärt är ett koncept som blivit allt populärare som ett sätt att närma sig frågor om miljö och rättvisa. Omfattande arbete har utförts inom vetenskap, av regeringar, företag och individer som stödjer ett skifte från lineär, reduktiv produktion till ett mer holistisk och hållbart synsätt som får den lineära ekonomin att sluta sig, att bli cirkulär. För att kunna stödja skiftet till en cirkulär ekonomi måste människor få tillgång till verktyg för tänkande och design plus ett vokabulär som möjliggör detta. Det cirkulära klassrummet finns till för att se till att unga vuxna tidigt får ta del av dessa nya mycket viktiga förhållningssätt. Det kommer inte bara att hjälpa dem fatta beslut om sina egna karriärer utan också stödja dem och ge dem verktyg för att hantera några av de komplexa sociala och miljörelaterade frågor vi stöter på idag. Detta stödpaket för lärare innehåller en översikt över inlärningsmetod och målsättningar, en navigeringskarta för klassrumsplanering och samband till den finska läroplanen. Videorna och klassrumsaktiviteterna har utvecklats av Dr Leyla Acaroglu, som under mer än ett decennium varit ledande inom utvecklingen av engagerande, positivt inramat material för en cirkulär och hållbar framtid. Det cirkulära klassrummets aktiviteter levereras som flertalet interaktiva aktiviteter som ska utföras i klassen. 4

5 CIRKULÄRT SAMBAND Alla dessa moduler hör ihop för att skapa fundamental förståelse för vad den nuvarande lineära ekonomin är och hur vi alla genom våra handlingar som individer kan delta i och medverka till skiftet till en mer hållbar, regenerativ och cirkulär ekonomi. idag hjälpa till och ha ett positivt inflytande på framtiden. Det finns alltid mer att lära, varför det krävs att vi alla arbetar tillsammans för att hitta de nya idéer och verktyg som behövs för ett skifte från det slösaktiga till det regenerativa systemet. Det grundläggande förhållningssättet är att lära sig genom att göra. Att genom kreativt, avvikande tänkande lösa de komplexa problem som detta skifte kommer att innebära för oss. En del av innehållet kan kännas svårt att få grepp om, precis som mycket av den dialog som förs kring miljöfrågor. Dialogen förs tyvärr i en negativ ton, vilket avskräcker många människor, särskilt unga, från att engagera sig. Det är därför det är så viktigt för dig att uppmuntra dina elever till aktivt deltagande när det gäller ämnen som de bryr sig om. De kan starta en klubb för cirkulära klassrumsaktiviteter vid er skola, ändra sin livsstil eller inspireras av andra unga människor, för att redan Dessa moduler fokuserar endast på dessa tre ämnen. Det finns många fler, vilket ger dig och dina kollegor fantastiska möjlighet till ökat engagemang när det gäller att utveckla klassrumsaktiviteter för det cirkulära klassrummet. 5

6 SYSTEMDIAGRAM Syftet med dessa diagram är att visa hur våra nuvarande system fungerar och hur de skulle kunna fungera. Använd dem med eleverna för att ge visuella referenser för hur dessa system fungerar och skulle kunna fungera. SOPTIPP SOPTIPP ÅTERLÄMNA ANVÄNDNING & UNDERHÅLL FÖRSÄLJNING TRANSPORT TILLVERKNING KOMPOST REPARERA & ÅTERANVÄND ÅTERVINNA ÅTERVINNA REPARERA & ÅTERANVÄND ÅTERLÄMNA ANVÄNDNING & UNDERHÅLL FÖRSÄLJNING TRANSPORT TILLVERKNING DESIGN & UTVECKLING TILLVÄXT & EXTRAKTION TILLVÄXT & EXTRAKTION DESIGN & UTVECKLING ALLT KOMMER FRÅN NATUREN BIOLOGISK CYKEL TEKNISK CYKEL NUVARANDE SKAPANDECYKLER I det första diagrammet ser vi hur det nuvarande systemet gör det möjligt för material att gå förlorat från systemet genom avfall och föroreningar. Det innehåller inga incitament för att uppmuntra producenter att designa produkter som är återvinningsbara och särskilt formgivna för att återtas vid livsslutet. I stället uppmuntrar det nuvarande systemet många av det lineära systemets aspekter att producera avfall och att konsumenterna själva måste ta ansvar för återvinning och återanvändning. 6

7 ÅTERLÄMNAD TILL TEKNISKA SYSTEM ÅTERVINNA TILLVERKNING MATERIALKOMBINERING TILLVÄXT & EXTRAKTION REPARERA & ÅTERANVÄND DESIGN & UTVECKLING ANVÄNDNING & UNDERHÅLL FÖRSÄLJNING TRANSPORT RÅMATERIAL FRÅN NATUREN REPARERA & ÅTERANVÄND DESIGN & UTVECKLING MATERIALKOMBINERING TILLVÄXT & EXTRAKTION ÅTERVINNA TILLVERKNING KOMPOST ÅTERLÄMNAD TILL EKOSYSTEMET IDEALA SKAPANDECYKLER I det andra diagrammet ser vi hur den cirkulära ekonomin strävar till att ändra detta genom att ge incitament till dem som producerar produkter att designa dessa för att passa in i ett slutet system. Produkterna skulle också vara gjorda av material och med användning av resurser som värdesätts, inte slösas, och även ge konsumenten möjlighet att på ett enkelt sätt bidra till att produkten återvinns vid livsslutet. De två kretsloppen visar två olika näringscykler. På den ena sidan har vi det biologiska systemet som innehåller saker som lätt kan metaboliseras tillbaka till naturen så som icke syntetisk mat och obehandlat papper. På den andra sidan har vi det tekniska systemet som är alla material som skapats av människan och produkter som inte är lätt biologiskt nedbrytbara tillbaka till naturen. Det är bättre att behålla dem i det tekniska systemet genom återtagande, återanvändande och reparation. Allt detta visar att vi behöver nya system, processer och idéer. Det innebär nya möjligheter för företag, regeringar, designers och individer att ändra det sätt vi gör saker på. I korthet, dessa bilder illustrerar de olika sätt vi kan skifta från en lineär till en cirkulär ekonomi. 7

8 FÖRESLAGEN METOD Modulerna har delats in i tre delar som är utformade för att gå i ordningsföljd, men de kan även gå i annan ordning enligt vad som passar dig. STEG 1 Introducera ämnesområdet från modulen. STEG 2 Ägna 5 minuter åt att ta reda på vad studenterna tänker om olika teman så att de kan etablera sitt eget tänkande och förståelse. STEG 3 Spela den korta filmen med Leylas introduktion till ämnesområdet. STEG 4 Låt eleverna utföra en av kärninlärningsaktiviteterna. STEG 5 Låt eleverna reflektera över resultat och centrala frågor. STEG 6 Följ upp under efterföljande lektioner med ytterligare klassrumsaktiviteter. SYN PÅ UTBILDNING Den ram inom vilken dessa aktiviteter tagits fram är ett kritiskt pedagogiskt tillvägagångssätt vilket betyder att även läraren ska kunna och få ny kunskap tillsammans med eleverna. Målet är att möjliggöra lärande genom samarbete och upplevelse med förståelse för att detta är ett nytt område där all kunskap och alla svar inte redan finns. Genom detta tillvägagångssätt får läraren uppleva hur kunskap kan föras vidare på ett annorlunda sätt utan att rollen som ledare för den utbildande upplevelsen går förlorad, även om resultatet av lärandet delas. Det är mycket viktigt för ett omfattande ämnesområde som detta eftersom det är omöjligt för alla att känna 8

9 till alla svar, och faktum är att vi inte ens har alla svar än! För att kunna utveckla det cirkulära tänkesättet inom den högre utbildningen behöver vi fler människor som utforskar, testar, experimenterar och engagerar sig i tänkesättet och dess verktyg. Alla aktiviteter i det cirkulära klassrummet har utformats för att vara interaktiva och upplevelsebaserade. Med det här formatet, när filmen spelats och eleverna har slutfört kärnuppgiften, är de förhoppningsvis intresserade av ämnet. Detta kommer att öka deras engagemang i klassrumsupplevelsen så att du som lärare kan introducera fler interaktiva aktiviteter vid framtida undervisningstillfällen. Upplevelsebaserat lärande tillåter eleverna att utveckla nya synsätt och självförståelse genom agerande, interaktion och reflektion. Detta tillvägagångssätt engagerar eleverna kognitivt på olika sätt jämfört med att bara ta emot verbal information. I en interaktiv situation upplever och tolkar hjärnan ny information på andra sätt. Upplevelsebaserat lärande handlar om att lära genom att göra. Den främsta förespråkaren för detta tillvägagångssätt är David Kolb, som föreslår att kunskap byggs genom omtolkning av en upplevelse. Hans upplevelsebaserade modell för lärande kan delas in i 5 steg: Göra Låt eleverna utföra en uppgift. Dela Låt eleverna dela med sig av vad de upptäckte eller gjorde. Bearbeta Låt eleverna analysera och reflektera över hur lärandeprocessen fungerade. Generalisera Uppmuntra eleverna att koppla samman denna upplevelse med andra verkliga erfarenheter för att relatera och hitta samband. Tillämpa Möjliggör för eleverna att tillämpa vad de har lärt sig. Denna cykel upprepas sedan, och på så sätt fortsätter cykeln av upplevelsebaserat lärande! Formatet på varje inlärningsaktivitet har valts för att stödja detta tillvägagångssätt, att dela, agera, reflektera och redovisa. Det är därför det till varje aktivitet hör frågor som ska gås igenom efter aktiviteten. 9

10 MODULBESKRIVNING Det cirkulära klassrummet delas in i tre olika moduler som utformats för att hjälpa dina elever att upptäcka de biologiska system som upprätthåller livet på jorden, vilka möjligheter den cirkulära ekonomin erbjuder och de verktyg vi har för att skapa en bättre framtid. Varje modul erbjuder övergripande innehåll och kärnkoncept via videon, de inledande koncepten och klassrumsaktiviteterna i arbetsböckerna. Webbplatsen circularclassroom.com innehåller ytterligare resurser via länkar och fler filmer. Varje modul är flexibel så att läraren kan bestämma om en aktivitet ska göras i klassrummet eller som hemuppgift. De flesta huvudaktiviteter är dock utformade att göras i grupp, medan de extra aktiviteterna är utformade för att kunna vara utmärkta individuella hemuppgifter i form av forskningsprojekt, uppsatser, presentationer eller grupparbeten. Se webbplatsen för länkar till ytterligare stödmaterial och aktiviteter. 10

11 MODUL 1 FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI Framtiden är cirkulär och innehållet i den här modulen hjälper dina elever att få perspektiv på tidigare, nuvarande och framtida val, både som individer och som medlemmar av samhället. Den lineära ekonomin har hjälpt oss att göra framsteg men framstegen har gjorts på bekostnad av miljön. Genom den cirkulära ekonomin försöker man rätta till detta genom att ändra på de sätt vi organiserar samhället och producerar varor och tjänster för att i slutändan kunna skapa den slags framtid vi vill leva i. Denna modul ger ett helhetsperspektiv på förändringar i samhället genom ekonomiska och sociala strukturer. Den hjälper eleverna att få en överblick över de här svåra koncepten, hur vardagliga saker förhåller sig till varandra samt vilka fantastiska leveranskedjor och system som ingår i den nuvarande lineära processen. Aktiviteterna i denna modul hjälper eleverna att få ett livscykelperspektiv och förstå leveranskedjor och produktionskostnader. Eleverna kommer också att börja utveckla mikro- och makroperspektiv samt perspektiv på hur de som individer och samhällsmedlemmar kan påverka och ha inflytande. Aktivitet 1 KARTLÄGGNING AV LIVSCYKEL Livscykeltänkande handlar om att kunna förutse en vanlig vardagsprodukts livshistoria. Den bygger på en vetenskaplig metod för att förstå hur saker vi gör i ekonomin påverkar miljön (livscykelanalyser). Denna aktivitet är ett bra sätt att få elever att börja förstå hur komplex den lineära ekonomin är, särskilt vad gäller hur mycket material och resurser som behövs för att tillverka vardagliga saker. Denna aktivitet är väldigt intuitiv och tillåter eleverna att lära sig om tillverkning, leveranskedjor och materialhantering. Aktivitet 2 IDENTIFIKATION AV NATURLIGA SYSTEM Identifikation av naturliga system hjälper eleverna att förstå förhållandena mellan industriella och naturliga system. Att kunna se hur naturen fungerar i symbios och genom samarbete skapar förståelse för hur viktigt det är att förändra det sätt på hur vi möter mänskliga behov genom att designa produkter och tjänster som är mer hållbara. Ett naturligt system 11

12 är vad som helst som fungerar för att tillsammans uppnå ett mål, som när bin genom att pollinera blommor arbetar tillsammans för att skapa ett välmående ekosystem, honung, fler bin och fler blommor. Till och med enskilda grässtrån på en gräsmatta utgör hem för mikronedbrytare i jorden! I atmosfären pågår en massa olika naturliga processer som tillsammans fungerar i harmoni för att hålla planetens temperatur stabil och tillåta rätt mängd sol och UV-strålar att nå jordens yta så att den magiska fotosyntesen kan äga rum för att ge syre och livets byggstenar. Aktivitet 3 JÄMFÖRELSEDEBATT Denna aktivitet hjälper oss att få en djupare förståelse för hur de beslut vi fattar om vår vardagskonsumtion och andra handlingar skapar en reaktion i systemet. Enkla saker som vilken mjölk vi dricker eller hur vi tar oss till skolan har stor påverkan på planeten. Här finns möjlighet för eleverna att lära sig forskningsfärdigheter, att tala inför publik och upptäcka mer om hur saker är tillverkade och vilka möjligheter var och en har att fatta bättre informerade konsumtionsval. Det lägger också grunden till att längre fram omvandla lineära produkter till cirkulära. En bra uppföljningsaktivitet till detta är aktiviteten om ekologiska fotavtryck i modul 2, aktivitet 1. Resultat av lärandet När modul 1 har slutförts bör varje elev kunna förklara skillnaden mellan den lineära och den cirkulära ekonomin. De bör ha ett annat och mer detaljerat perspektiv på hur ekonomin fungerar, hur leveranskedjor tillhandahåller varor och tjänster, olika typer av naturliga system och hur varor och tjänster producerar råmaterial för den lineära ekonomin. Målet med denna modul är att lägga grunden för att kunna bygga upp de verktyg som behövs för att tänka i cirkulära system. Aktivitet - kartläggning av livscykeln i modul 3 12

13 MODUL 2 SYSTEM & HÅLLBARHET I den andra modulen i det cirkulära klassrummet läggs mer vikt vid hållbart systemtänkande vilket ger dina elever möjlighet att lära sig om hur naturen tillhandahåller livsuppehållande ekosystem och hur deras val kan reducera den negativa inverkan. Systemtänkande är ett kraftfullt verktyg som har funnits i flera decennier. Konceptet dök först upp vid MIT men har sedan dess expanderat till många olika fält, från ingenjörskonst och datavetenskap till biologi och företagsadministration. Genom att lära sig systemtänkande kommer dina elever att utveckla en mer holistisk syn på hur världen fungerar, vilken roll de själva har och få tekniker för att fatta bättre beslut i sin egen vardag. Hållbarhet handlar om att se till att de beslut vi fattar idag inte negativt påverkar framtida generationers möjligheter att leva lika väl som vi gör idag. Tråkigt nog så har många av de beslut vi fattat sedan talet minskat jordens förmåga att regenerera och återskapa sig själv. Detta betyder att vi behöver ändra på de sätt vi tillfredsställer mänskliga behov och bedriver affärsverksamhet. Eleverna kommer att överväga vilka slags förändringar i tänkesätt och i samhället som behövs för att vi alla ska kunna leva på den här planeten på ett hållbart sätt. Om vi kan göra rätt, kan vi förhoppningsvis också börja verka som en positiv återskapande kraft! Varje aktivitet i denna modul har utformats för att stödja inlärning av dessa centrala koncept, vår individuella påverkan och användning av systemtänkande. Aktivitet 1 EKOLOGISKT FOTAVTRYCK Denna aktivitet hjälper eleverna att lära sig ekoavtrycksmetodiken och hitta metoder för att minska individuell påverkan. Ytterligare forskning om Den ekologiska skuldens dag och de många tillfällen som finns att vara en mer medveten konsument är en bra aktivitet att ge som läxa. Aktivitet 2 SYSTEMKARTLÄGGNING Denna aktivitet tillåter elever att börja utveckla en systematiskt attityd genom att ett ämne utforskas i grupp och en systemkarta ritas. Du kan välja nästan vilket ämne som helst för at hjälpa eleverna att börja förstå orsak och verkan. Det allra viktigaste att förmedla är att 13

14 påminna dem om att det inte finns någonting som är fel att lägga till på kartan eftersom allt är sammankopplat. Påminn dem, när de delar med sig av vad de hittat, att särskilt lägga märke till hur olika alla kartorna är! Aktivitet 3 FÖRENTA NATIONERNAS GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ( UNITED NATIONS SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS ) Genom att använda de globala målen för hållbar utveckling ( globala målen ) som ett utbildningsverktyg visar denna aktivitet vilka globala utmaningar som mänskligheten nu ställs inför och ger eleverna tillfälle att utveckla sina egna personliga perspektiv på utmaningar som de själva vill bidra till att åtgärda. Detta främjar såväl civilt engagemang som ökad förståelse för sociala och miljörelaterade frågor. Det här fungerar både som en individuell hemuppgift eller en gruppuppgift. Överväg att dela in klassen i par så att alla globala mål täcks. Resultat av lärandet Efter att modul 2 avslutats bör eleverna ha skaffat sig en förståelse för vad ett system är och också kunna skilja på vilken roll de naturliga och industriella systemen spelar i världen samt även kunna se vilket samband de har med några av de största hållbarhetsutmaningar vi ställs inför. Eleverna bör kunna identifiera hur system interagerar och identifiera hur enskilda åtgärder och ageranden påverkar världen. Målet är att ändra perspektiv på hur vi som människor påverkar naturen och hur vi är beroende av naturen för att överleva och frodas som en art. Dessa nya koncept stödjer utvecklingen av en systemattityd vilket är ett verktyg av kritisk betydelse för att stödja övergången till en cirkulär ekonomi. MODUL 3 DESIGN & KREATIVITET Design är ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att skapa ett samhälle och en framtid som fungerar bättre för oss alla. I denna modul förklaras varför design och kreativitet spelar en så viktig roll för att aktivera den cirkulära ekonomin. Hur vi designar material, varor, tjänster, regeringar, företag och till och med skolan påverkar de naturliga systemen som vi alla är beroende av, samtidigt som det också formar våra sociala värderingar och möjligheter att fatta mer hållbara livsstilsval. Alla har möjlighet att vara med och forma framtiden och i denna modul identifieras den roll som design 14

15 spelar i vårt liv, i såväl yrkeslivet som privatlivet. Aktiviteterna har utformats för att vara roliga och få eleverna att bli entusiastiska över sin framtida yrkeskarriär och få uppleva den roll som design har i samhället. Aktivitet 1 PRODUKTOBDUKTION Genom att montera isär någonting kan eleverna snabbt räkna ut hur objektet designades och även upptäcka hållbarhetsmisslyckanden och vilka potentiella möjligheter som finns för att göra en ny design. Produktobduktion är ett väldigt kraftfullt sätt att upptäcka varför återvinning fungerar eller inte fungerar och vilka förändringar i design som måste göras för att produkter ska kunna fungera inom den cirkulära ekonomin. Aktivitet 2 UTMANING ANGÅENDE VAD SOM HÄNDER EFTER BORTSKAFFANDE Elever motiveras av den globala avfallskrisen eftersom medvetenheten om hur detta påverkar haven och djuren ökar. Designutmaningen för vad som händer efter bortskaffande ger elever tillfälle att tänka, inte bara på problemet, utan också på vilka möjligheter det finns ge cirkulära svar på dessa frågor. En bra förberedelse för denna aktivitet är att låta eleverna skriva en uppsats om en av de viktigaste avfallsfrågorna för att hjälpa dem att förbereda sig för utmaningen att ändra en design. Aktivitet 3 MEDBORGARDESIGNERS I denna aktivitet får eleverna lära sig aktivt medborgarskap och motiveras att agera om det är någonting de brinner för, i stället för att lägga ansvar på andra delar av systemet. Vad det än är de väljer att undersöka närmare och involvera sig i är det viktig att de hittar proaktiva och respektfulla åtgärder som de kan vidta för att bidra till ett positivt skifte mot den cirkulära ekonomin. Resultat av lärandet När modul 3 avslutats bör eleverna ha lärt sig att tydligt förklara vilken roll design och kreativitet har för att påverka våra liv samt kunna formulera de olika globala utmaningar vi står inför för att kunna uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål. Att se sambandet mellan individuella val, kollektiva åtgärder och den designade världen kommer att stödja elevernas förmåga att bli bättre medborgare och förmå dem att ha en kreativ inställning till problemlösning. Målsättningen är att ge en överblick över design processen, fostra kreativitet och reflekterande tänkande och göra det tydligt för eleverna hur individuellt agerande har kapacitet att bidra till positiv förändring, så att de får uppleva den glädje och positivitet som finns inom kreativ problemlösning för att lösa verkliga problem. 15

16 AKTIVITETSSAMMANFATTNING Varje modul har tre kärnaktiviteter och flera ytterligare rekommendationer. Målet är att lärare över hela landet så småningom kommer att jobba med sina elever för att utveckla nytt innehåll för att driva denna evolution inom lärande framåt. Vi har inkluderat en referenslista och ett planeringsblad för varje aktivitet så att du kan bestämma hur de passar in i läroplanen. MODUL 1 FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI AKTIVITET 1 KARTLÄGGNING AV LIVSCYKEL Upptäck hur vardagsprodukter tillverkas, utforska de samband det har till den naturliga världen och vilka potentiella återvinningsmöjligheter som finns. AKTIVITET 2 IDENTIFIKATION AV NATURLIGA SYSTEM Stödjer reflektion och förståelse för de sätt på vilka naturliga och andra system som finns runt omkring oss fungerar. AKTIVITET 3 JÄMFÖRELSEDEBATT Utmana eleverna att forska om vilken miljöpåverkan olika vardagsartiklar har och debattera vad som är bättre. 16

17 MODUL 2 SYSTEM & HÅLLBARHET AKTIVITET 1 EKOLOGISKT FOTAVTRYCK En aktivitet som utförs online som tillåter elever att upptäcka vilken inverkan våra vardagliga konsumtionsval har. MODUL 3 DESIGN & KREATIVITET AKTIVITET 1 PRODUKTOBDUKTION Främjar förståelsen för hur saker tillverkas och vilken potential som finns för återvinning och kretslopp. AKTIVITET 2 SYSTEMKARTLÄGGNING Utvecklar kritiskt tänkande, stödjer sambandstänkande och hur världens olika system fungerar. AKTIVITET 3 FÖRENTA NATIONERNAS GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ( UNITED NATIONS SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS ) Upptäck FN:s globala mål och se sambanden mellan problem och möjligheter. AKTIVITET 2 UTMANING ANGÅENDE VAD SOM HÄNDER EFTER BORTSKAFFANDE En utmaning som lagts upp som ett spel i vilken eleverna ges ett scenario och ett designkort och de ska formge en cirkulär produkt. AKTIVITET 3 MEDBORGARDESIGNERS En utmaning för eleverna för att lära sig om sin roll i världen och hur de kan agera för att hjälpa till att driva positiva förändringar. 17

18 MODUL 1 lineär till cirkulär ekonomi MODUL AKTIVITET 1 AKTIVITET 2 AKTIVITET 3 AKTIVITET 1 Datum Plats Video # Huvudsaklig undervisningsmålsättning Behövda material Anteckningar Uppföljning efter lektionen 18

19 2 System & hållbarhet MODUL 3 Design & kreativitet AKTIVITET 2 AKTIVITET 3 AKTIVITET 1 AKTIVITET 2 AKTIVITET 3 19

20 FINSK KURSPLAN Anpassning och medskapande Dessa aktiviteter, ramarna för kursplanen och stödverktygen som tillhandahålls ska fungera som en slags avfyrningsramp för vidare utveckling i klassrummet. Du är välkommen att anpassa de resurser, illustrationer och annat innehåll som finns på sådana sätt som hjälper dig att jobba med dina elever optimalt. Ett av målen med detta initiativ är att stödja och uppmuntra lärare att experimentera och tillsammans med elever och andra lärare utveckla nytt innehåll. När du har levererat alla moduler och utfört alla klassrumsaktiviteter kan du utmana dina elever att komma på nya idéer på innehåll för att hjälpa andra att lära sig vad de själva har upptäckt under undervisningen. Genom att utveckla nya aktiviteter och filma dem eller genom att utveckla arbetsböcker och dela med sig av dem kan också du hjälpa till att forma en framtid som fungerar bättre genom att se till att fler tillvägagångssätt utvecklas för hur man ska utforska och utveckla detta viktiga ämne. KURSPLAN MODUL AKTIVITETSANTECKNINGAR ENGELSKA De bekantar sig med olika diskussioner kring sociala fenomen, särskilt utifrån perspektivet aktivt medborgarskap. De överväger vilket ansvar och vilka möjligheter individer har, inklusive frågor om mänskliga rättigheter samt vilka möjligheter det finns att engagera sig i det civila samhället Alla dessa aktiviteter uppmuntrar eleverna att reflektera och föra en dialog kring individens roll i samhället och vårt aktiva deltagande i det. Vetenskap och framtid: De lär sig att dela sina synsätt baserat på kunskap och åsikter. De reflekterar över olika sätt att se på framtiden särskilt tanke på teknologi och digitalisering Alla dessa aktiviteter uppmuntrar ett engagemang för förståelse av den teknologiska världen och ska möjliggöra för eleverna att skaffa sig en djupare förståelse och ett mer djupgående perspektiv på framtiden. Hållbart levnadssätt: Fortsatt arbete med de teman som återfinns i kursplanens obligatoriska delar utifrån olika perspektiv på ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella sätt att leva på ett hållbart sätt, med hänsyn till elevernas behov och intressen Alla dessa aktiviteter stödjer elevens förmåga att tänka på sin egen personliga inverkan på miljön och uppmuntrar också utveckling av agerande som hjälper till att föra fram dessa frågor på ett aktivare sätt. 20

21 KURSPLAN MODUL AKTIVITETSANTECKNINGAR BIOLOGI Ekologi och miljö: I denna kurs får eleverna grundläggande kunskaper om ekologi och mångfald i naturen samt även veta vilka hot det finns mot den biologiska mångfalden i Finland och runt om i världen. Nyckelteman inkluderar faktorer som hotar den biologiska mångfalden och vilka möjligheter det finns att skydda den. Kursen låter också eleverna bekanta sig med andra ekologiska miljöproblem. Målsättningen för kursen är att eleverna ska kunna jämföra, analysera och bedöma vilken inverkan mänskliga aktiviteter har på ekosystemen samt förstå hur viktigt biologisk mångfald är för mänsklighetens framtid Dessa aktiviteter syftar till djup reflektion över de naturliga system som omger oss och på vilka sätt mänskligt agerande påverkar dem. De extra aktiviteterna i modul 2 stödjer ytterligare utforskning av system och kan fokuseras på naturliga system och biologisk mångfald. Grundläggande ekologi: Interaktioner mellan levande och ickelevande delar av naturen Struktur och återskapande av ekosystem Materialcykel och energiflöde i ekosystem Biologisk mångfald Förhållanden mellan olika arter 1 2 Livscykeltänkande är ett kritiskt verktyg för förståelsen av hur konsumtionskrav påverkar naturen. Aktiviteterna om system stödjer också en djupare förståelse av förhållanden och samband. Mot en hållbarare framtid: Betydelsen av ekosystemtjänster. Ekologiskt hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och annan eko-social kunskap och förmåga. Att agera för att främja ett hållbart levnadssätt i den omedelbara omgivningen. Ett experiment om ekologi, miljöns tillstånd eller ett miljörelaterat utvecklingsprojekt Alla dessa aktiviteter stödjer målsättningarna genom inlärning av vad hållbarhet är och hur det påverkar oss alla. Dessa tabeller visar vilka samband aktiviteterna har till den finska kursplanen och är en användbar guide för referenser till vilka aktiviteter som fungerar bra för vilka ämnesområden. 21

22 KURSPLAN MODUL AKTIVITETSANTECKNINGAR GEOGRAFI Utvecklar elevens geografiska syn på världen och ger dem förutsättningar för att förstå globala, regionala och lokala fenomen och problem samt även vilka potentiella lösningar som finns. Ge eleverna vägledning för hur de kan arbeta för att bevara vissa faktorer som påverkar världen, hur de kan ta ställning till förändringar i deras närhet, lokalt och i världen i stort för att aktivt bidra till naturens och mänsklighetens fortsatta välmående. Instruktionerna ger eleverna möjlighet att observera miljöfrågor och frågor som berör mänskliga rättigheter samt hjälper dem att stärka sina ekosociala kunskaper och förmågor Kartläggningsverktygen är väldigt användbara för ett gott resultat av lärandet eftersom de hjälper eleverna att se förhållanden och kartlägga samband mellan orsak och verkan, inflytande och påverkan. Medborgaraktiviteterna hjälper elever att omvandla sina problem till möjligheter och utveckla sina ekosociala förmågor. Målsättningar och instruktion: Kan observera vardagsomgivningen och beskriva regionala fenomen, strukturer och interaktioner i naturen samt även mänsklig aktivitet. Kan kritiskt reflektera över aktuella händelser i världen som har med ämnen att göra och de faktorer som påverkar dem. Kan observera och bedöma olika naturliga och uppbyggda miljöers tillstånd, de förändringar som sker inom dem och mänskligt välmående på lokal, regional och global nivå Dessa aktiviteter stödjer elevens förmåga att identifiera och förstå den naturliga miljön och reflektera över hur mänskliga aktiviteter påverkar system som upprätthåller liv. En värld i förändring: Veta vilka slags lösningar som kan användas för att minimera risker eller lindra dess inverkan samt vara medveten om vilka möjligheter som finns för att förutse och förbereda sig för dessa risker och kunna agera för hållbar utveckling. Förstår hur mänsklig aktivitet påverkar jordens livskraft och mänsklighetens välmående Systemtänkande och FN:s globala mål är kritiska verktyg för lärande och engagemang inom dessa viktiga kunskapsområden. Förståelse för betydelsen av ekologisk, ekonomisk, kulturell och social hållbar utveckling för världens framtid. 2.2 Systemtänkande är nyckelverktyget för detta slags tänkesätt och de aktiviteter som fokuserar på förhållandena mellan olika element stödjer detta lärande. Primärproduktion och miljön + industri och energi Livscykeltänkande och nedmontering av produkter hjälper eleverna att förstå dessa koncept. Hållbart levnadssätt: Fortsatt arbete med de teman som återfinns i kursplanens obligatoriska delar utifrån olika perspektiv på ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella sätt att leva hållbart, med hänsyn till elevernas behov och intressen Alla dessa aktiviteter stödjer elevens förmåga att tänka på sin egen personliga inverkan på miljön och uppmuntrar också utveckling av agerande som hjälper till att föra fram dessa frågor på ett aktivare sätt. 22

23 KURSPLAN MODUL AKTIVITETSANTECKNINGAR FILOSOFI Målet med kursen är att studenten ska få bekanta sig med vissa centrala koncept, frågor och filosofiska teorier angående etik samt även lära sig grunderna i miljöfilosofi. Få perspektiv på karaktären av normativa uttalanden och deras förhållande till deskriptiva uttalanden samt kunna motivera uppfattningar om rätt och fel Dessa aktiviteter hjälper elever att förstå sin egen roll i världen, ifrågasätta om det människor gör är etiskt och utveckla ett mer kritiskt tänkesätt avseende massproducerade konsumtionsvaror. Etiska och moraliska val som individer gör, relationer mellan människor och livsval. Etiska frågor kring djur och miljö Social och politisk filosofi Förståelse för inverkan av konsumenters val, som att äta kött, tänka på de stora frågor som påverkar planeten, som plastavfall i haven, och hur design ska utföras för att lösa frågorna samt även reflektion över vilken roll individen spelar när det gäller att skapa förändring. SOCIALA STUDIER Göra dem medvetna om möjligheter till att påverka i egenskap av medlemmar av ett demokratiskt samhälle på lokal, nationell och internationell nivå och motivera dem att agera som aktiva och ansvarstagande medborgare Dessa aktiviteter stödjer detta genom att skapa förståelse för orsak och verkan, förhållandet mellan olika åtgärder och uppmuntra agerande för förändring. Förmåga att motivera olika ståndpunkter avseende värdebaserade och kontroversiella sociala och ekonomiska frågor. Förmåga att analysera sambanden mellan olika multidimensionella sociala fenomen, kunna jämföra olika alternativ för social och ekonomisk utveckling och utvärdera de olika motiv som finns för dessa samt vilken inverkan de olika alternativen har på olika samhällsdimensioner och hur samhällen agerar utifrån olika befolkningsgruppers perspektiv. 1.3 Alla uppföljningsfrågor till varje aktivitet ska utmana eleven att tänka på sin egen roll, olika perspektiv och värderingar i samhället. 2.3 Systemkartläggningen hjälper eleverna att identifiera de förhållanden som finns mellan olika komplexa aspekter i våra samhällen. I detta avseende vore det bra att använda sociala aspekter för kartläggningsövningen. 23

24 CIRKULÄR T KLASSRUM STÖDPAKET FÖR LÄRARE D E T C I R K U L Ä R A K L A S S R U M M E T C IRC UL ARC L ASSROOM.C OM S KRIVE T AV D R L EYL A AC AROGLU D E S I GN & IL L USTRATIONE R AV EMMA S EGAL P ROD UC ERAD AV C O-FOUND E RS S P O N S O R E R AD AV WAL K I GR UPPEN 24

CIRKULÄRT KLASSRUM MODUL 1 DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 1 FLYTTA FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI

CIRKULÄRT KLASSRUM MODUL 1 DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 1 FLYTTA FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 1 FLYTTA FRÅN LINEÄR TILL CIRKULÄR EKONOMI 1 INTRODUKTION VÄLKOMMEN TILL DET CIRKULÄRA KLASSRUMMETS ARBETSBOK FÖR MODUL 1 Övergång från lineär till cirkulär ekonomi I denna

Läs mer

DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 2 SYSTEM & HÅLLBARHET

DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 2 SYSTEM & HÅLLBARHET DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 2 SYSTEM & HÅLLBARHET INTRODUKTION VÄLKOMMEN TILL DET CIRKULÄRA KLASSRUMMETS ARBETSBOK FÖR MODUL 2 System & hållbarhet I denna arbetsbok hittar du en allmän introduktion

Läs mer

DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 3 DESIGN & KREATIVITET

DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 3 DESIGN & KREATIVITET DET CIRKULÄRA KLASSRUMMET MODUL 3 DESIGN & KREATIVITET INTRODUKTION VÄLKOMMEN TILL DET CIRKULÄRA KLASSRUMMETS ARBETSBOK FÖR MODUL 3 Design & kreativitet I denna arbetsbok hittar du en allmän introduktion

Läs mer

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka

Läs mer

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

1. Miljöfostran in Ingå

1. Miljöfostran in Ingå Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management.

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management. Ekonomihögskolan BUSO35, Företagsekonomi: Hållbarhet och marknadsföringsetik, 5 högskolepoäng Business Administration: Sustainability and Marketing Ethics, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Medborgardialog med unga

Medborgardialog med unga 10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Lärarhandledning: Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU448918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid:

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring

Läs mer

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Information från. Information från

Information från. Information från Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

RAM FÖR LEKTIONSPLAN RESULTAT OCH BEDÖMNING LÄRARENS FÖRBEREDELSER. ÖVERBLICK: Lektionsplan 4

RAM FÖR LEKTIONSPLAN RESULTAT OCH BEDÖMNING LÄRARENS FÖRBEREDELSER. ÖVERBLICK: Lektionsplan 4 ÖVERBLICK: Lektionsplan 4 LOOPAR Betyg: K-2 Gruppstorlek: Par Uppläggningstid: 5 minuter Total tid: 100 minuter Aktiviteter: 4 RAM FÖR LEKTIONSPLAN Aktivitet 1: Runt lägerelden 25 minuter 3 uppgifter Aktivitet

Läs mer