Rapport. Cykelhjälmsanvändning i Sverige
|
|
- Andreas Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Cykelhjälmsanvändning i Sverige
2 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Rapport Cykelhjälmsanvändning i Sverige Författare: Markör Marknad och Kommunikation Dokumentdatum: 2018 Kontaktperson: Magnus Lindholm Publikationsnummer: 2018:178 ISBN: Tryck: Brandfactory
3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Metod Omfattning Statistisk analys och bortfall Bortfall Resultat Resultat cykelhjälmsanvändning Barn i bostadsområden Barn i grundskolor Vuxna vid arbetsplatser...13 Allmänna cykelstråk...13 Vuxna cyklister Skillnader i hjälmanvändning mellan kön Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek Mopedhjälmsanvändning Bilaga 1. Förteckning över mätplatser Bostadsområden (Barn 10 år, äldre 65 år)...20 Grundskolor...20 Arbetsplatser...21 Cykelstråk...21 Bilaga 2 Kompletterande tabeller...23 Bilaga 3 Mätinstruktioner för cykel-/mopedhjälmsobservationer CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
4 Sammanfattning I föreliggande rapport sammanfattas cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Fokus för studien ligger på jämförelser mellan åren 2016 och Studien har delats in i fyra huvudkategorier av cyklister: Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Totalt har cyklister observerats. Observationerna genomfördes 2017 under augusti, september och oktober månad. Resultatet visar att den skattade hjälmanvändningen för alla cyklistkategorier sammantaget var 44,2 procent 2017, den högsta uppmätta hjälmanvändningen hittills. Sedan mätningarna startade 1988 har hjälmanvändningen haft en positiv utveckling. En viss stagnation kunde ses i slutet av 90-talet. Cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år, som började gälla i januari 2005, innebar att ökningen åter tog fart åren 2004/2005 och fortsatte till och med Därefter var det en stagnation som bröts år Barn 10 år i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 84,7 procent, vilket är en större andel än 2016 då hjälmanvändningen var 82,1 procent. Barn som cyklar till och från grundskolor hade en högre hjälmanvändning, 67 procent, jämfört med 53 procent Skillnaderna var stora mellan olika åldersgrupper, elever i låg-/mellanstadiet (6 12 år) hade en betydligt högre hjälmanvändning (80 procent), jämfört med 47 procent av eleverna i högstadiet (13 15 år). Båda dessa grupper ökar dock sin hjälmanvändning betydligt i år jämfört med Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser är det 37 procent som använder hjälm, vilket innebär en ökning jämfört med Cykelstråken var den största cyklistkategorin med flest antal observationer. Hjälmanvändningen redovisas dels på samtliga observerade cyklister och dels på vuxna cyklister. Totalt sett använde 40 procent av cyklisterna på cykelstråk hjälm, en klar ökning från 2016 då andelen var 29 procent. 39 procent av de vuxna cyklisterna använde hjälm, jämfört med 27 procent år Andra resultat av studien visar att hjälmanvändningen bland de vuxna är högre bland kvinnor än bland män. Även i kategorierna där barn ingick var det en större andel av flickorna som använde hjälm än jämfört med pojkarna. I gruppen vuxna år har hjälmanvändningen historiskt legat på samma nivå för män och kvinnor och 2017 observerades dock en högre andel hjälmanvändare bland kvinnorna än bland männen. 4 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
5 1 Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i Sverige, de första åren på uppdrag av NTF och dåvarande Trafiksäkerhetsverket (TSV). Sedan många år har dock studien utförts på uppdrag av Vägverket, som år 2010 ombildades till Trafikverket. År har undersökningen genomförts i Markör Marknad och Kommunikations regi som tagit fram underlaget till föreliggande rapport. I föreliggande publikation redovisas övergripande resultat av hur hjälmanvändningen varierat över tid hos olika cyklistkategorier sedan mätningarna startade fram till och med Fokus i redovisningen är dock på förändringar mellan de två senaste mätningarna, det vill säga mellan år 2016 och Observationerna har i största möjliga mån utförts på samma sätt som tidigare. Det går dock inte att utesluta förekomsten skillnader vid jämförelser med tidigare år till följd av att olika utförare av undersökningen, till och med 2015 (VTI) och (Markör). Syftet med observationsstudien är att beskriva hur hjälmanvändningen förändras över tid för de cyklistkategorier som omfattas av mätningarna. Vad eventuella förändringar beror på ger mätningarna däremot inget svar på. Om det skett större förändringar i vissa cyklistkategoriers hjälmanvändning mellan olika mättillfällen kan observationsstudien dock användas som diskussions underlag för att söka möjliga förklaringar till sådana förändringar. Från och med 2012 görs också en liten studie avseende mopedisters hjälmanvändning. Resultat från 2017 års observationer redovisas kortfattat i kapitel 3.4. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
6 2 Metod 2.1 Omfattning Förändringen av cykelhjälmsanvändningen har skattats genom att årligen nyttja observationsdata från enskilda mätplatser inom de 26 orter i Sverige som ingår i mätserien. Mätmetodiken har varit densamma under åren, observationerna har i princip utförts vid samma platser och vid samma tidpunkter. Lördagsobservationer förekommer endast i några bostadsområden, eftersom de senaste åren visat en tendens till att många bostadsområden har mycket få cyklande barn på lördagar. Fältarbetet har i samtliga fall genomförts av Markörs personal på aktuella orter. Observationerna har liksom tidigare koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister: 1. Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden 2. Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor 3. Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser 4. Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Det är endast föraren av cykeln som observeras, hjälmanvändningen hos eventuella passagerare noteras inte. Fältarbetet genomfördes till största delen under v under hösten Observationerna görs på tidiga vardagsmorgnar (Arbetsplatser, Cykelstråk och Grundskolor), förmiddag och tidig eftermiddag (Cykelstråk), eftermiddagar (alla områden/miljöer) och några lördagar (Bostadsområden). Statistiken för år 2017 grundas på observationer av cyklister i de fyra huvudkategorierna sammantaget. Inom varje kategori har uppdelning gjorts efter kön. För grundskolebarn och vuxna cyklister på cykelstråk görs också en kompletterande åldersuppdelning enligt nedan: Barn som cyklar till/från grundskolor Låg/mellanstadium (6 12 år) Högstadium (13 15 år) Vuxna cyklister på cykelstråk år 65 år eller äldre 6 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
7 2.2 Statistisk analys och bortfall Bortfall Den statistiska analysen av observationsmätningarna har inriktats på om det skett förändringar mellan de två senaste mätningarna, det vill säga mellan 2016 och 2017 och i vissa fall om hjälmanvändningen skilt sig åt mellan olika cyklistkategorier, kön eller ortsstorlekar år Därvid har chi-två-test genomförts. Gränsen för vad som betraktas som ett signifikant resultat har satts till risknivån 1 procent (p<0,01), vilket är något strängare än normal praxis, men har valts eftersom relativt många tester görs. Tabell 2.1 Antal observationer År Arbetsplatser Grundskolor Cykelstråk Bostadsområden Totalt Som framgår av tabell 2.1 är har något färre cyklister observerats år 2017 jämfört med Antalet observationer har minskat till en del vid arbetsplatser och grundskolor, och några färre har skett vid cykelstråk och bostadsområden. Då flest antal observationer finns för cykelstråk är skattningarna i denna kategori som säkrast. Markör har i sitt utförande strävat efter en så lik metod som möjligt jämfört med VTI:s mätningar och har använt sig av samma mätplatser och tidpunkter. När resultat från två mätår jämförs i den statistiska analysen ska hänsyn tas till om det finns bortfall inom enskilda mätplatser. Bortfall kan till exempel uppstå om data från någon enskild observationsplats saknas eller om observationerna genomförts på fel plats eller på ett sätt som gör att de inte är jämförbara med tidiga=re år. Under åren har mätplatser bytts ut på grund av ändrade förutsättningar exempelvis ändrat befolkningsmönster i bostadsområde, nedlagda/förändrade grundskolor eller personalförändringar på arbetsplatser. För en fullständig förteckning över mätplatser år 2017, se bilaga 1. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
8 8 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
9 3 Resultat 3.1 Resultat cykelhjälmsanvändning 2017 Tabell 3.1 Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategorier År Bostadsområden Barn 10år Grundskolor (6 15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Cykelstråk Barn ( 15 år) + Vuxna ( 16 år) Vuxna* Skattad * total-* användning* ,9 41,1* 18,3* 22,5* 20,6* 24,7* ,5 43,6* 22,0* 22,0* 20,8* 26,7* ,3 47,2* 20,5* 24,1* 23,1* 27,9* ,1 46,6* 23,0* 21,4* 20,0* 27,3* ,2 51,5* 22,0* 22,3* 21,1* 27,1* ,2 64,3* 24,4* 27,3* 25,7* 31,8* ,9 59,4* 24,4* 31,1* 29,9* 33,2* ,0 60,9* 29,1* 31,8* 30,5* 36,2* ,2 65,5* 28,9* 32,6* 31,2* 37,0* ,0 65,7* 31,0* 33,4* 32,0* 37,6* ,1 53,2* 31,4* 29,0* 27,5* 35,6* ,7 67,0* 37,4* 40,1* 39,0* 44,2* *) Signifikanta förändringar jämfört med 2016 (p<0,01). Tabell 3.1 visar att 84,7 procent av alla barn i bostadområden använder hjälm (grundat på 431 observationer). I grundskolan är hjälmanvändningen bland barn (6 15 år) mindre utbredd, 67 procent (3 155 observationer), vilket dock är en ökning från 2016 då samma andel var 53,2 procent. Det är liksom tidigare år stora skillnader mellan yngre och äldre barn. Låg- och mellanstadieelever använder hjälm i betydligt högre utsträckning, 80,3 procent, än elever på högstadiet, 47,5 procent. Se tabell 3.2. Bland vuxna som cyklar till och från arbetsplatser är hjälmanvändningen 37,4 procent (2 614 observationer), en ökning från 31,4 procent Hjälmanvändningen på cykelstråk redovisas dels för alla observerade cyklister ( observationer) och dels för endast vuxna (9 284 observationer). Andelen som använder hjälm på cykelstråk ökar för både barn och vuxna med över tio procentenheter för vardera gruppen. Den totala andelen på cykelstråken (40,1 procent) är marginellt högre än andelen för endast vuxna (39 procent). Skattad totalanvändning är den sammanvägda genomsnittliga hjälmanvändningen sett över alla fyra cyklistkategorier. För alla cyklistkategorier sammantaget visas att den skattade hjälmanvändningen är 44,2 procent 2017, den högsta mätningen hittills. Efter att hjälmanvändningen visade på en minskning 2016 stiger alltså andelen återigen. Skillnaden jämfört med 2016 är statistiskt signifikant. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
10 Figur 3.2 Skattning av genomsnittlig hjälmanvändning Andel (%) ,2 37,0 35,6 33,2 36,2 37,6 31, Figur 3.3 Cykelhjälmsanvändning uppdelat på cyklistkategorier Andel (%) Barn 10 år (bostadsområde) Cykelstråk (vuxna+barn) Barn 6-15 år (grundskola) Arbetsplatser (vuxna) Barn i bostadsområden För barn i bostadsområden var cykelhjälmsanvändningen 84,7 procent, vilket var högre än under 2016 då användningen var 82,1 procent. Ökningen är inte statistiskt signifikant. Användningen av cykelhjälm har stadigt ökat sedan mätningens start. Från 1997 till 2004 gick hjälmanvändningen ned men ökade sedan efter införandet av en ny hjälmlag (2005) för barn under 15 år. Hjälmanvändningen ökade då med 10 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
11 30 procentenheter, vilket motsvarar den största ökningen sedan mätningens start. Det finns en betydligt större osäkerhet i talen än för övriga cyklistgrupper och variationen är relativt sett stor från år till år, se figur 3.3 ovan. Barn i grundskolor Hjälmanvändningen för barn i grundskolor ökade 2017 till 67 procent. Detta liknar åter värdet från 2015, efter minskningen under 2016 då hjälmanvändningen var 53,2 procent. Skillnaden är statistisk signifikant. Det är framför allt användningen på högstadiet som är lägre I nedanstående tabell visas låg-/mellanstadium och högstadium separat. Tabell 3.2 Cykelhjälmsanvändning för barn i grundskolor År Andel cykelhjälmsanvändare Totalt* (6 15 år)* L/M-* stadium* **(6 12 år)* H-stadium (13 15 år) Antal cykelhjälmsanvändare Totalt (6 15 år) L/Mstadium (6 12 år) H-stadium (13 15 år) ,1* 61,4* 21, ,6* 68,9* 20, ,2* 75,7* 24, ,6* 69,8* 24, ,5* 73,3* 30, ,3* 83,3* 45, ,4* 84,5* 34, ,9* 84,6* 33, ,5* 89,9* 37, ,7* 86,1* 43, ,2* 74,0* 29, ,0* 80,3* 47,5* *) Signifikanta förändringar jämfört med 2016 (p<0,01). Tabellen visar att både ökningarna för låg-/mellanstadiet och högstadiet är signifikanta. Hjälmanvändningen för låg- och mellanstadieelever är därmed på ungefär samma nivå som för barn i bostadsområden. Under samtliga undersökningsår har resultatet uppvisat stora skillnader i hjälmanvändningen mellan stadierna. För både låg-/mellan- och högstadieelever sker en ökning jämfört med tidigare år. Andelen högstadieelever är nu 47,5 procent vilket är den högsta i mätningen hittills. Lågoch mellanstadieelever ökar också användning av hjälm och även om det inte är så högt som 2014 då 90 procent använde hjälm, är andelen nu 80,3 procent. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
12 Figur 3.4 Cykelhjälmsanvändning för grundskolebarn, låg-/mellanstadium Andel (%) 100 Låg-/mellanstadium (6-12 år) Flickor Totalt Pojkar Figur 3.5. Cykelhjälmsanvändning för grundskolebarn, högstadium Andel (%) 100 Högstadium (13 15 år) Flickor Totalt Pojkar 12 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
13 Vuxna vid arbetsplatser Totalt var cykelhjälmsanvändningen 37,4 procent 2017, att jämföra med 31,4 procent Cykelhjälmsanvändningen för denna cyklistkategori har gått stadigt uppåt sedan början på 2000-talet och ökar nu ytterligare. Allmänna cykelstråk För samtliga åldersgrupper som cyklade på cykelstråk var hjälmanvändningen 40,1 procent 2017, en klar höjning från 2016 års siffra på 29,0 procent. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Vuxna cyklister Figur 3.6 visar data från vuxna cyklister i åldern år på cykelstråk och arbetsplatser. Andelen hjälmanvändare bland så väl män som kvinnor har ökat sedan början av 2000-talet fram till Under 2016 gick andelen vuxna cyklister som använde hjälm ned för både män och kvinnor. År 2017 ses återigen en ökning, till det högsta värdet hittills i mätningen, 38,7 procent. Under i stort sett alla år har män och kvinnor legat på samma nivå. Under både 2016 och 2017 var hjälmanvändningen bland kvinnor år större än bland män i samma åldersgrupp, 41,7 procent bland kvinnor jämfört med 36,1 procent bland män. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Figur 3.6 Cykelhjälmsanvändning för vuxna cyklister, år på cykelstråk och vid arbetsplatser Andel (%) 50 Vuxna år Kvinnor Totalt Män Figur 3.7 visar att hjälmanvändningen för cyklister 65 år och äldre har ökat stadigt sedan 2005 då andelen hade legat på en relativt jämn nivå under de föregående åren. Andelen som använde hjälm minskar 2017 något jämfört med 2016 och ligger nu på 36,7 procent. Skillnaden är signifikant. Till skillnad från personer år finns det här en historiskt sett större skillnad mellan hjälmanvändning bland kvinnor och män i åldersgruppen 65 år eller äldre. Kvinnor har sedan mätningens början haft en högre hjälmanvändning än män var hjälmanvändningen 41,6 procent för kvinnor och 32,5 för män. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
14 Figur 3.7 Cykelhjälmsanvändning för vuxna cyklister, 65 år och äldre på cykelstråk och i bostadsområden Andel (%) 50 > 65 år Kvinnor Totalt Män 3.2 Skillnader i hjälmanvändning mellan kön 2017 Figur 3.8 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på kön för barn i bostadsområden respektive vid grundskola Andel (%) ,4 87,9 80,7 79, ,6 50,4 0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Barn > 10 år bostadsområden Barn 6 12 år grundskolan Barn år grundskolan Sedan mätningarnas början har flickor uppvisat högre hjälmanvändning än pojkar bland barn som cyklar i bostadsområden. Detta förhållande gäller även 2017, som kan ses i figur 3.8. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte signifikant. 14 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
15 Som går att utläsa i figur 3.8, är hjälmanvändningen högre bland flickor än pojkar för barn upp till tio år i bostadsområden samt barn i grundskola. Däremot är hjälmanvändningen nästan densamma för barn 6 12 år vid grundskolor; pojkar har en procentenhet högre hjälmanvändning. Skillnaden mellan könen i åldrarna år är signifikant. Jämförelser kan göras med figur som visar utvecklingen över tid separat för låg-/mellanstadiet respektive högstadiet. Figur 3.9 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på kön för vuxna (16 64 år) vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Andel (%) ,4 43,0 39,8 40,4 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetsplatser Cykelstråk Figur 3.9 visar utfallet för hjälmanvändning för män och kvinnor dels vid arbetsplatser och dels på cykelstråk. Kvinnor har på båda platser en högre andel hjälmanvändare, men det är endast skillnaden vid arbetsplatser som är statistiskt signifikant. Jämförelser kan göras med figur 3.6 som visar utvecklingen över tid separat för män och kvinnor vid arbetsplatser och på cykelstråk. 3.3 Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek Som Större ort räknas Stockholm, Göteborg och Malmö. Medelstor ort är de nio som visas i mitten och Liten ort är de nio orter som visas nederst i tabell i bilaga 2. Figur 3.10 visar skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortstorlekar för cyklande barn i bostadsområden respektive vid grundskolor. I bostadsområdena är hjälmanvändningen högre i stora och mellanstora orter än i mindre orter. Det förhöll sig på liknande sätt För barn vid skolor var hjälmanvändningen högst i mellanstora orter; tvärtemot förra året då denna grupp hade lägst hjälmanvändning. Denna andel är signifikant högre jämfört med 2016 då den var 41,2 procent. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
16 Figur 3.10 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på ortstorlek för barn i bostadsområden respektive vid grundskolor. Andel (%) ,6 87,6 80,0 76,1 65, ,8 0 Större ort Mellanstor ort Mindre ort Större ort Mellanstor ort Mindre ort Bostadsområde Skola I figur 3.11 visas skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlekar för cyklande vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Figur 3.11 Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2017 uppdelat på ortstorlek för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk Andel (%) ,1 53, ,4 35,7 21,2 26,4 0 Större ort Mellanstor ort Mindre ort Större ort Mellanstor ort Mindre ort Arbetsplatser Cykelstråk (16 64 år) För 2017 håller samma förhållande som föregående år då det vid både arbetsplatser och cykelstråk var större cykelhjälmsanvändning i de större orterna. Stockholm och Göteborg har en hög andel hjälmanvändare vid arbetsplatser och cykelstråk men även andra mindre orter. Skillnaden vid arbetsplatser mellan större orter och de mindre ortstorlekarna är signifikant på 1 procent nivå. På samma sätt är hjälmanvändningen på cykelstråken i större orter signifikant större än på mellanstora och mindre orter på 1 procent nivå. 16 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
17 3.4 Mopedhjälmsanvändning 2017 Efter en pilotstudie år 2012 har det årligen genomförts observationer för att skatta mopedhjälmsanvändningen. Observationsstudien har genomförts på samma orter och tidpunkter som cykelhjälmsobservationerna. Även mopedhjälmsobservationerna har fördelats på bostadsområden, grundskolor, arbetsplatser och på cykelstråk. Mopedhjälmsobservationerna har dock inte genomförts på alla platser i respektive ort. Detta gäller arbetsplatser och cykelstråk. Vid exempelvis vissa cykelstråk har det redan från början bedömts att det inte finns några lagliga mopedister att observera. Observationerna görs, precis som för cykelhjälm, på tidiga vardagsmorgnar (Arbetsplatser, Cykelstråk och Grundskolor), förmiddag och tidig eftermiddag (Cykelstråk), eftermiddagar (alla områden/miljöer) och några lördagsförmiddagar (Bostadsområden). Kvällstrafiken samt lördagseftermiddagar och söndag/helgdag är således inte med i mätningen. För cykelhjälm är i bostadsområdena inriktningen barn 10 år och äldre 65 år. När det gäller moped observeras alla åldersgrupper oavsett plats, men vid grundskolor och arbetsplatser är åldersfördelningen tämligen given. Överhuvudtaget har åldersgrupperingen slopats för mopedisterna. Enligt några fältobservatörer finns ibland stor svårighet att avgöra ålder för mopedister med vissa hjälmtyper. Tabell 3.3 Mopedhjälmsanvändning 2017, uppdelad på kön och område/miljö. Andel i procent (inklusive ej fastspänd, n=antal observationer) Kön Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Totalt Andel n Andel n Andel n Andel n Andel n Pojkar/män 95, , , , ,5 741 Flickor/kvinnor 100, , , , ,2 241 Totalt 96, , , , ,7 982 I tabell 3.3 räknas både den som har fastspänd hjälm och den som bara har hjälmen på huvudet som hjälmanvändare. Då blir den observerade hjälmandelen 98,7 procent, totalt sett. Andelen kan jämföras med 94,8 procent år 2016, vilket grundades på observationer. Skillnaden mellan åren är signifikant. Nedanstående tabell 3.4 har ett något striktare krav, endast de som uppfattats ha hjälmen ordentligt fastspänd räknas som hjälmanvändare. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
18 Tabell 3.4 Mopedhjälmsanvändning 2017, uppdelad på kön och område/miljö. Andel i procent (endast rätt fastspänd hjälm, n=antal observationer) Kön Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Totalt Andel n Andel n Andel n Andel n Andel n Pojkar/män 100, , , , ,3 678 Flickor/kvinnor 92, , , , ,6 227 Totalt 98, , , , ,8 905 Andelen hjälmanvändare sjunker när man ser till andelen mopedister som hade fastknäppt hjälm, totalt sett 97,8 procent. Motsvarande andel var 92,5 år 2016, vilket grundade sig på observationer. I båda tabellerna framgår att hjälmanvändningen är allra störst vid cykelstråk, en skillnad mot föregående år då störst antal observationer skedde vid arbetsplatser. Lägst är hjälmanvändningen 2017 vid grundskolor och i bostadsområden. För observationerna av hjälmanvändning inklusive oknäppt hjälm har flickor/kvinnor högst hjälmanvändning förutom vid arbetsplatser. Gällande hjälmanvändning oavsett knäppning använder pojkar/män genomgående hjälm i högre utsträckning Detta är en skillnad från föregående år då män endast hade högst användning i kategorin arbetsplatser. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock inte signifikant. Figur 3.12 Mopedhjälmsanvändning Andel i procent (endast rätt fastspänd hjälm, n=982) Andel (%) , ,7 96,1 96,3 96, , CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
19 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
20 Bilaga 1. Förteckning över mätplatser 2017 Bostadsområden (Barn 10 år, äldre 65 år) Stockholm: Råcksta/Vällingby, Beckomberga/Norra Ängby, Rågsved * Göteborg: Kobbegården/Pilegården, Gårdsten, Skintebo Malmö: Lindeborg, Oxie Gävle: Andersberg, Södra Bomhus Halmstad: Söndrum kyrkby, Vallås Helsingborg: Elineberg, Rosengården Linköping: Lambohov, Vidingsjö Lund: Gunnesbo, Klostergården Norrköping: Klockaregården, Smedby/Rambodal Sundsvall: Granloholm, Nacksta Umeå: Carlshem, Mariedal/Marieberg Västerås: Råby, Önsta Falun: Slätta-Herrhagen Kalmar: Smedby Kiruna: Lombolo Kristianstad: Gamlegården Motala: Charlottenborg Nyköping: Arnö Skövde: Södra Ryd Västervik: Yttre Brevik Örnsköldsvik: Gene/Hörnett, Själevad/Översjäla Grundskolor Stockholm: Abrahamsbergsskolan, Mälarhöjdens skola, Hässelby Villastads skola Göteborg: Dalaskolan, Toleredsskolan, Fiskebäcksskolan Malmö: Blankebäcksskolan, Kirsebergsskolan, Oxievångsskolan, Sofielundsskolan Gävle: Solängsskolan, Stiglundsskolan Halmstad: Hovgårdsskolan/Söndrumsskolan, Vallås skola Helsingborg: Elinebergsskolan, Västra Ramlösa skola Linköping: Tornhagsskolan Lund: Fågelskolan, Järnåkraskolan Norrköping: Söderporten/Hageby, Ektorpsskolan Sundsvall: Bergsåkers skola, Hagaskolan Umeå: Hagaskolan, Ålidhemsskolan Västerås: Apalbyskolan, Nybyggeskolan Falun: Hälsinggårdsskolan 20 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
21 Kalmar: Kalmarsundsskolan Kiruna: Nya Raketskolan Kristianstad: Fröknegårdsskolan, Väskolan Motala: Södra skolan Nyköping: Släbroskolan, Nyköpings högstadium Skövde: Rydskolan, Eriksdalskolan Västervik: Marieborgsskolan, Ellen Keys skola Örnsköldsvik: Geneskolan, Ängetskolan Arbetsplatser Stockholm: Garnisonen, KTH, Karolinska Göteborg: Chalmers, SKF, Volvo (Torslanda). Malmö: Sjukhuset, EON Gas *, Högskolan * Gävle: Korsnäsverken, Lantmäteriet Halmstad: Larsfrid, Länssjukhuset Helsingborg: Kemira Kemi*, Helsingborgs lasarett * Linköping: SAAB, Universitetet, SAAB Råberga bro Lund: Högskoleområdet, Åkerlund & Rausing Norrköping: Vrinnevisjukhuset Sundsvall: Ortviken, Sundsvalls sjukhus Umeå: Lasarettsbacken, Förrådsvägen * Västerås: Finnslätten, Mimerkontoret * Falun: Falu lasarett Kalmar: Länssjukhuset Kiruna: Gruvvägen/Hjalmar Lundboms väg Kristianstad: Centralsjukhuset Motala: Lasarettet Nyköping: Lasarettet Skövde: Volvo Powertrain Västervik: Sjukhuset, Slip-Naxos Örnsköldsvik: Bae Systems Cykelstråk Stockholm: Munkbron, Roslagsvägen, Tranebergsbron, Västerbron Göteborg: Delsjövägen, Göta Älvsbron, Linnégatan/Landsvägsgatan, Vasagatan Malmö: Fågelbacksstråket, Kaptensgatan, Södervärnsstråket, S Bulltoftavägen Gävle: Drottningbron, Rådhustorget Halmstad: Slottsjordsvägen/Söndrumsvägen, Österbro CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
22 Helsingborg: Kopparmöllegatan, Viskstråket Linköping: Hunnebergssgatan/Östgötagatan, Klostergatan/Drottninggatan Lund: Lilla Fiskaregatan, Universitetsbiblioteket Norrköping: Bergsbron, Vasaparken Sundsvall: Granlo-Granloholm, Heffnersvägen Umeå: Bryggargatan/Gamla bron, Nygatan Västerås: Cityringen/Bondegatan, Cityringen/Kopparbergsvägen Falun: Myntgatan, Trotzgatan (Rv. 60) Kalmar: Rifa gång/cykel, Bergavik* Kiruna: Lombolo/Österleden, Vänortstorget Kristianstad: Prästallén, Näsbychaussen Motala: Brunnviksallén, Östermalmsgatan Nyköping: Stadsbron, Trosavägen/Lennings väg Skövde: Falköpingsvägen, Mariedalsvägen/Vallevägen Västervik: Allén/Storgatan, S:ta Gertruds väg Örnsköldsvik: Cykelbana (E4:an), Modovägen *Ny mätplats CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
23 Bilaga 2 Kompletterande tabeller Tabell i: Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategori och mätår År Bostadsområden Barn 10år Grundskolor* (6 15 år)* Barn ( 15 år) + Arbetsplatser ( 16 år) Vuxna ( 16 år) Vuxna 1) Skattad totalanvändning ,2 5,0* 1,7* 2,9* 3,4* ,9 13,7* 1,8* 3,2* 5,1* ,7 20,5* 2,4* 2,9* 6,4* ,3 20,6* 3,6* 4,3* 3,2 7,2* ,4 18,6* 3,6* 5,3* 4,2 7,4* ,6 24,3* 4,3* 5,5* 4,4 8,6* ,4 24,6* 5,9* 7,1* 5,8 10,7* ,2 31,2* 9,3* 9,5* 8,3 13,5* ,3 34,4* 9,6* 12,5* 11,5 15,2* ,8 33,9* 11,4* 11,2* 10,1 16,1* ,8 35,6* 13,8* 13,5* 11,6 17,7* ,6 32,9* 12,5* 11,2* 10,0 16,1* ,5 30,4* 11,9* 12,2* 11,0 16,0* ,8 28,3* 12,0* 11,6* 10,7 15,4* ,0 33,1* 13,9* 14,6* 13,8 17,1* ,5 31,0* 14,1* 16,1* 15,4 18,0* ,2 36,6* 18,0* 18,8* 18,0 20,9* ,8 45,3* 19,0* 17,8* 16,3 23,6* ,9 41,1* 18,3* 22,5* 20,6 24,7* ,5 43,6* 22,0* 22,0* 20,8 26,7* ,3 47,2* 20,5* 24,1* 23,1 27,9* ,1 46,6* 23,0* 21,4* 20,0 27,3* ,2 51,5* 22,0* 22,3* 21,1 27,1* ,2 64,3* 24,4* 27,3* 25,7 31,8* ,9 59,4* 24,4* 31,1* 29,9 33,2* ,0 60,9* 29,1* 31,8* 30,5 36,2* ,2 65,5* 28,9* 32,6* 31,2 37,0* ,0 65,7* 31,0* 33,4* 32,0 37,6* ,1 53,2* 31,4* 29,0* 27,5 35,6* ,7 67,0* 37,4* 40,1* 39,0 44,2* 1) Mätdata saknas före 1991 för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk. 2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16 %) och vuxna (84 %). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). * Signifikant förändring år 2017 jämfört med år 2016 (p<0,01). CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
24 Tabell ii Cykelhjälmsanvändning (andel i procent, antal observerade cyklister) vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår År Totalt (6 15 år) L/Mstadium H-stadium Totalt (6 12 år) 1) (13 15 år) 1) (6 15 år) L/Mstadium (6 12 år) 1) H-stadium (13 15 år) 1) ,0* ,7* ,5* ,6* ,6* ,3* ,6* ,2* ,4* 52,7* 16,1* ,9* 56,2* 13,3* ,6* 60,5* 11,8* ,9* 53,5* 12,1* ,4* 51,0* 10,4* ,3* 46,7* 11,8* ,1* 51,3* 15,4* ,0* 49,4* 15,3* ,6* 54,0* 18,2* ,3* 74,1* 19,9* ,1* 61,4* 21,4* ,6* 68,9* 20,3* ,2* 75,7* 24,5* ,6* 69,8* 24,1* ) 51,5* 73,3* 30,1* ,3* 83,3* 45,5* ,4* 84,5* 34,4* ,9* 84,6* 33,7* ,5* 89,9* 37,7* ,7* 86,1* 43,6* ,2* 74,0* 29,8* ,0* 80,3* 47,5* ) Mätdata saknas före 1996 för yngre och äldre grundskoleelever. 2) Ingen uppdelning på L/M- och H-stadium, Falun Därför är totalantalet större än summan L/M+H. * Signifikant förändring 2017 jämfört med 2016 (p<0,01). 24 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
25 Ort Tabell iii Cykelhjälmsanvändning i procent (%) enligt Markörs observationsstudie år 2017 uppdelat på ort och cyklistkategori (n=antal observationer) Bostadsområden Barn 10år Grundskolor (6 15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Barn ( 15 år)+ Vuxna ( 16 år) Vuxna Skattad totalanvändning 1) % n % n % n % n % n % n Stockholm 76, , , , , , Göteborg 68, , , , , , Malmö 93, , , , , , Gävle 87, , , , , ,2 365 Halmstad 100,0 5 71, , , , ,1 462 Helsingborg 100, , , , , ,0 326 Linköping 75, , , , , , Lund 92, , , , , ,0 717 Norrköping 94, , , , , ,6 361 Sundsvall 100,0 6 96, , , , ,7 206 Umeå 78, , , , , ,3 551 Västerås 96, , , , , ,5 544 Falun 2) 100,0 8 92, , , , ,8 217 Kalmar 66,7 2 78, ,9 7 7,9 50 6, ,7 85 Kiruna 2) 83, , ,0 2 23, ,1 9 29,3 70 Kristianstad 41,7 5 64, , , , ,3 172 Motala 100,0 2 45, , , , ,3 98 Nyköping 100,0 9 12, , , , ,8 306 Skövde 94, , , , , ,8 158 Västervik 60, , , , , ,7 195 Örnsköldsvik 95, , , , , ,3 306 Totalt 84, , , , , , ) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16 %) och vuxna (84 %). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). I ovanstående tabell iii) redovisas resultaten för 2017 fördelade på olika cyklistkategorier och orter. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn 10 år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för en enskild ort får tolkas mycket försiktigt. Studiens syfte är att skatta utvecklingen för hela landet. Det bör också påpekas att arbetsplatsernas karaktär kan variera mellan de olika orterna, se bilaga 1. Kolumnerna längst till höger i tabellen visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels för respektive ort, dels totalt. Även det antal (n) som skattningen bygger på visas. Som Större ort räknas Stockholm, Göteborg och Malmö. Medelstor ort är de nio som visas i mitten och Liten ort är de nio orter som visas nederst i tabellen. CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
26 26 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE Bilaga 3 Mätinstruktioner för cykel-/ mopedhjälmsobservationer 2017
27 CYKELHJÄLMSANVÄNDNING I SVERIGE
28 TRAFIKVERKET. PUBLIKATION: 2018:178. ISBN: AUGUSTI PRODUKTION: GULLERS GRUPP. FOTO: MOSTPHOTOS, TRAFIKVERKET. TRYCK: BRANDFACTORY. Trafikverket, Röda vägen 1, Borlänge Telefon: , Texttelefon:
Rapport. Cykelhjälmsanvändning i Sverige
Rapport Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2016 Titel: Rapport Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2016 Publikationsnummer: 2017:132 Utgivningsdatum: Juni 2017 Utgivare: Trafikverket Författare: Markör
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2008. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie
Jörgen Larsson 29-2-26 Dnr 27/444-22 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 28. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige
VTI notat 4-2016 Utgivningsår 2016 www.vti.se/publikationer Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2015 Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Jörgen Larsson VTI notat 4-2016 Cykelhjälmsanvändning
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige
VTI notat 9-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2014 VTI notat 9-2015 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2014 Resultat från VTI:s senaste observationsstudie
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s senaste observationsstudie
VTI notat 12-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2012 Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Jörgen Larsson Förord På uppdrag av Trafikverket har
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2013
VTI notat 8-2014 reviderad utgåva 1 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2013 Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Jörgen Larsson Förord VTI har under
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2011
VTI notat 22 2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2011 Resultat från VTI:s observationsstudie Jörgen Larsson Förord På uppdrag av Trafikverket har VTI under
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001
VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"
Läs merCykelhjälmsanvändning i Stockholms län
Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING
Läs merAnvändning av cykel- och mopedhjälm 2017
Användning av cykel- och mopedhjälm 2017 NTF RAPPORT 2017:6 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2017. www.ntf.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund...
Läs merAnvändning av cykel- och mopedhjälm 2018
Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 NTF RAPPORT 2018:7 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund...
Läs merArbetspendlare på cykel
Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4
Läs merHjälmanvändning cyklande skolelever
Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 3 Oktober 2006 1 (9) 2 (9) Innehållsförteckning BAKGRUND...4 SYFTE...4 METOD...4 URVAL...4 GENOMFÖRANDE...4 RESULTAT...5 SLUTSATS DISKUSSION...5
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merHjälmanvändning cyklande skolelever
Hjälmanvändning cyklande skolelever Håkan Ter-Borch RAP. 6 Oktober 2007 2 (12) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 SYFTE...7 METOD...7 URVAL...7 GENOMFÖRANDE...8 RESULTAT...8 SLUTSATS
Läs merKvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.
Läs merRiktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2
Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm
Läs merAnvändning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3
Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering
Läs merFör att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.
Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merLandsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla
WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRestaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRSV-rapport för vecka 6, 2017
RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar
Läs merCykelhjälmsanvändning i Blekinge under fem år med Säkereken. Resultat från observationsmätningar 1996 2000
VTI notat 31 2001 VTI notat 31-2001 Cykelhjälmsanvändning i Blekinge under fem år med Säkereken. Resultat från observationsmätningar 1996 2000 Författare FoU-enhet Sixten Nolén Projektnummer 40368 Projektnamn
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merAndel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %
WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merInresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.
STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs merPatientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014
Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q3 2013 Q2 2014 Om analysen I januari 2014 gjordes en första utvärdering av patientnöjdheten sett till bakgrundsfaktorerna i enkäten. Den baserades på
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,
Läs merRSV-rapport för vecka 13, 2016
RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory
Läs merRAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2014 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
Läs merSpelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Läs merRSV-rapport för vecka 8, 2017
RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan
Läs merKulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]
Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest
Läs merResultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merUppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14
STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs merRAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2012 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merFortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)
STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merRSV-rapport för vecka 12, 2014
RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna
Läs merTolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %
Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt
Läs merRSV-rapport för vecka 18-19, 2017
RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade
Läs merRSV-rapport för vecka 9, 2017
RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade
Läs merMedelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.
WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78
Läs merWHO s checklista för säker kirurgi
WHO s checklista för säker kirurgi - vem är den bra för? NORNA Stockholm 2018-11-29 Björn Holmström, Karolinska/SPOR WHO:s checklista för säker kirurgi WHO s Checklista och SPOR I Till SPOR inrapporteras
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merRSV-rapport för vecka 13, 2018
RSV-rapport för vecka 13, 2018 Denna rapport publicerades den 5 april 2018 och redovisar RSV-läget vecka 13 (26 mars 1 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) avtog under
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per
Läs merWEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %
WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus
Läs merKiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand
Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merBYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.
BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.
Läs merBilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret
Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merVarför skiljer sig cykelhjälmsanvändningen åt mellan olika städer?
Varför skiljer sig cykelhjälmsanvändningen åt mellan olika städer? NTF har undersökt anledningarna till att cyklister använder eller inte använder cykelhjälm i olika städer. NTF RAPPORT 2016:2 Enkätundersökning
Läs merAdresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013
Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merAndel beh. inom 3 tim. %
Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel
Läs merRSV-rapport för vecka 49, 2014
RSV-rapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar RSV-läget vecka 49 (1 7/12). Lägesbeskrivning Under vecka 49 analyserades 555 prover för respiratory syncytial
Läs merRSV-rapport för vecka 8, 2018
RSV-rapport för vecka 8, 2018 Denna rapport publicerades den 1 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 8 (19-25 februari). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är fortsatt
Läs merStatlig cykelpolitik
Statlig cykelpolitik Statliga infrastrukturpengar till cykel 2014-2025. Föredragning för Riksdagens cykelnätverk 12 mars 2014 Krister Spolander www.spolander.se Åren 2000-2012 Åren 2012-2013 Planeringsdirektiven
Läs merKvalitetsregister ECT
Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade
Läs merSammanställning av aktörsmätningar hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merHKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg
SOM HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg februari 2008 s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Nöjd med hur demokratin fungerar i den kommun där
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010
Läs merStatistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merRSV-rapport för vecka 11, 2018
RSV-rapport för vecka 11, 2018 Denna rapport publicerades den 22 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 11 (12-18 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en låg
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2018/19
Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 Diarienummer: 2019:00323 1 (16) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utveckling av antal elever och anställda samt antal fritidshem och avdelningar... 4
Läs merRSV-rapport för vecka 13, 2017
RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte
Läs merRapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004-04-01
Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 24-4-1 24-9- Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man utifrån denna
Läs merStatistikinfo 2018:01
Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid
Läs merStatistikinfo 2016:02
Statistikinfo 216:2 Nästan 153 invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 85 personer 215. Vid årsskiftet bodde 152 966 personer i kommunen. Antalet födda barn uppgick till 1 859,
Läs merElever i grundskolan läsåret 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 21 april 29 1 (7) Dnr 71-29-73 Elever i grundskolan läsåret 28/9 Andelen elever i fristående skolor fortsätter att öka och uppgår innevarande läsår till 1 procent av
Läs merFler försäljningar och en stark villamarknad. Aktuellt på bostadsmarknaden juli-december 2018
Fler försäljningar och en stark villamarknad Aktuellt på bostadsmarknaden juli-december 2018 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 2 2019 Innehåll 3 Bostadsrätter 3 Skakiga bostadsrättspriser
Läs merRSV-säsongen
RSV-säsongen 2016-2017 Denna rapport publicerades den 1 juni 2017 och sammanfattar RSV-säsongen 2016-2017. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fördjupad statistik... 3 Antal prov positiva för RSV...
Läs merRSV-rapport för vecka 9, 2018
RSV-rapport för vecka 9, 2018 Denna rapport publicerades den 8 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 9 (26 februari 4 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en
Läs mer& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2004-03-10 Fler studenter men oförändrad forskningsvolym Antalet studenter vid landets universitet och högskolor fortsätter att öka, men forskningsvolymen är i stort sett
Läs merFler börjar studera vid universitet och högskolor igen
1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära
Läs merLÄGES RA P P ORT: Behov och efterfrågan 2017
LÄGES RA P P ORT: Behov och efterfrågan 2017 Om rapporten Studentbostadsföretagens lägesrapport om behov och efterfrågan ger en snabb inblick i rådande läge på studentbostadsmarknaden, både hur behovet
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Läs merAvdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /
VTInotat Nummer: T 03 Datum: 1936-12-11 Titel: ) Effekter av lagen om bilbältesanvändning för vuxna i baksätet Författare: Pavel Lacko Avdelning: T Projektnummer: 743 23-7 Projektnamn: Bilbältesstudier
Läs merSvår sepsis/septisk chock i Sverige 2015
1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret
Läs merPRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013
PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs mer