Cykelhjälmsanvändning i Sverige

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudie Jörgen Larsson

2

3 Förord På uppdrag av Trafikverket har VTI under sensommaren/hösten 2011 genomfört en observationsstudie gällande cykelhjälmsanvändningen i Sverige. Resultatet har tidigare presenterats i en promemoria som tillsändes Trafikverkets kontaktperson Ylva Berg. Under våren 2012 har VTI beslutat att efter smärre omarbetning publicera promemorians innehåll i föreliggande dokument, i syfte att ge en bättre spridning av resultaten. Linköping maj 2012 Jörgen Larsson Projektledare VTI notat Dnr: 2011/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 25 april 2012 av Jenny Eriksson. Jörgen Larsson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 8 maj Projektledarens chef Astrid Linder har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 11 maj Quality review Internal peer review was performed on 25 April 2012 by Jenny Eriksson. Jörgen Larsson has made alterations to the final manuscript of the report on 8 May The research director of the project manager Astrid Linder examined and approved the report for publication on 11 May VTI notat

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund och syfte Metod Omfattning Statistisk analys och bortfall Resultat Skillnader i hjälmanvändning mellan kön Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek Referenser Bilaga 1: Förteckning över mätplatser 2011 Bilaga 2: Kompletterande tabeller VTI notat

6 VTI notat

7 Cykelhjälmsanvändning i Sverige resultat från VTI:s observationsstudie av Jörgen Larsson VTI Linköping Sammanfattning Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. Här redovisas en sammanfattning från observationerna som 2011 genomförts på uppdrag av Trafikverket. Även detta år har studien koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister: Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk. Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. År 2011 observerades i de 21 ordinarie orterna sammanlagt cyklister i de fyra huvudkategorierna. Resultaten visar att barn 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på drygt 69 procent. Grundskolebarn (6 15 år) använder cykelhjälm i något mindre omfattning, 64,3 procent, men det är stor skillnad mellan olika stadier, 45,5 procent på högstadiet (13 15 år) och 83,3 procent på låg-/mellanstadiet (6 12 år). Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser är det drygt 24 procent som använder hjälm. Flest cyklister observeras på cykelstråken. Här redovisas dels resultatet för alla observerade cyklister, dels resultatet för endast vuxna. Totalen har något högre cykelhjälmsanvändning (27,3 %) än delmängden vuxna (25,7 %) på cykelstråken. Den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har år 2011 ökat kraftigt till den hittills högsta nivån. Ökning skedde kontinuerligt fram till slutet av 1990-talet då stagnation inträffade under några år. Den nya cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år som började gälla i januari 2005 innebar att åren 2004/2005 tog ökningen åter fart och fortsatte till och med 2008, vilket följdes av en stagnation som nu brutits. Det skattade värdet på den genomsnittliga hjälmanvändningen är 31,8 procent för år 2011, vilket är betydligt högre än värdet 27,1 procent år Skillnaden är statistiskt säkerställd på risknivå 1 %. För samtliga fyra cyklistkategorier har cykelhjälmsanvändningen ökat år 2011 jämfört med VTI notat

8 6 VTI notat

9 Bicycle helmet use in Sweden Results from VTI s yearly observations by Jörgen Larsson VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping, Sweden Summary Since 1988 VTI has performed annual observation studies of cyclists helmet wearing habits in 21 towns in Sweden. Below there is a summary of the observations conducted in 2011 on behalf of the Swedish Transport Administration. In line with previous studies, the 2011 study has its focus on four main categories of cyclists: Children (0 10 years) who cycle in their spare time in residential areas Children (6 15 years) who cycle to/from their primary or secondary school Adults ( 16 years) who cycle to/from work Adults ( 16 years) and children who cycle on cycle paths. The majority of the observations were performed during the first two weeks in September. In the 2011 study a total of 57,220 cyclists in 21 towns in the four main categories were observed. The results show that children 10 years cycling in residential areas on average have a cycle helmet user rate of more than 69 per cent. Children cycling to/from primary or secondary school (6 15 years old) wear a bicycle helmet on a lesser rate, at 64.3 per cent. However, the rate differs greatly, 45.5 per cent of the secondary school children (13 15 years old) and 83.3 per cent of the primary school children (6 12 years old) wear a cycle helmet. Among adults who cycle to/from work, the usage rate is just over 24 per cent. Most cyclists were observed on cycle paths and the results include all ages as well as adults only. The total number of cyclists on cycle paths displayed slightly higher helmet usage (27.3 %) than the subset of adults (25.7 %). The total average rate of helmet use seen over all categories in 2011, soared up to the highest level ever. The rate has increased continuously until the end of the 1990s when stagnation occurred for some years. In 2005, the legislation requiring children up to 15 years of age to wear a cycle helmet, was brought into effect. Helmet use increased again between 2004/2005 and 2008, followed by a stagnation which has now been broken. The estimated rate of the average helmet use is 31.8 per cent for the year 2011, which is significantly higher than the 27.1 per cent in The difference is statistically significant at the risk level 1 %. For all four studied cyclist groups bicycle helmet use increased in 2011 compared to VTI notat

10 8 VTI notat

11 1 Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i Sverige, de första åren på uppdrag av NTF och dåvarande Trafiksäkerhetsverket (TSV) [Wirén, 1990]. Sedan många år har dock studien utförts på uppdrag av Vägverket. Senaste mätningen genomfördes sensommaren/hösten 2011 på uppdrag av det år 2010 bildade Trafikverket. I denna promemoria redovisas övergripande resultat av hur hjälmanvändningen varierat över tid hos olika cyklistkategorier sedan mätningarna startade. Fokus i redovisningen är dock på förändringar mellan de två senaste mätningarna, dvs. mellan år 2010 och Syftet med VTI:s observationsstudier är att beskriva hur hjälmanvändningen förändras över tid för de cyklistkategorier som omfattas av mätningarna. Vad eventuella förändringar beror på ger mätningarna däremot inget svar på. Om det skett större förändringar i vissa cyklistkategoriers hjälmanvändning mellan olika mättillfällen kan observationsstudien dock användas som diskussionsunderlag för att söka möjliga förklaringar till sådana förändringar. VTI notat

12 2 Metod 2.1 Omfattning Förändringen av cykelhjälmsanvändningen har skattats genom att nyttja observationsdata från totalt 158 enskilda mätplatser inom de 21 orter i Sverige som ingår i mätserien. Mätmetodiken har varit densamma under åren, observationerna har i princip utförts vid samma platser och vid samma tidpunkter. Det kan dock ha förekommit bortfall/ersättning av enskilda mätplatser, se vidare i avsnitt Statistisk analys och bortfall och Bilaga 1. Även år 2011 har några lördagsobservationer i bostadsområden slopats, eftersom de senaste åren visat en tendens till att många bostadsområden har mycket få cyklande barn på lördagar. Detta bedöms ha medfört endast något färre observationer av barn i bostadsområdena. Observationerna har i de flesta fall genomförts av personal från Sveriges Bilkårister i aktuella orter. Observationerna har även år 2011 koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister: 1. Barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden 2. Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor 3. Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser 4. Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. År 2011 observerades i de 21 ordinarie orterna sammanlagt cyklister i de fyra huvudkategorierna. Inom varje kategori har uppdelning gjorts efter kön. För grundskolebarn och vuxna cyklister på cykelstråk görs också en kompletterande åldersuppdelning enligt nedan: Barn som cyklar till/från grundskolor - Låg/mellanstadium (6 12 år) - Högstadium (13 15 år) Vuxna cyklister på cykelstråk år - 65 år eller äldre Därutöver tillkommer observationer av 528 äldre (65+) cyklister som observerats samtidigt som barnobservationerna i bostadsområden. Totalt omfattar således 2011 års totala material cyklister. För en mer detaljerad beskrivning av studiernas genomförande och uppläggning hänvisas till tidigare VTI-publikation [Nolén, 2003]. 10 VTI notat

13 2.2 Statistisk analys och bortfall Den statistiska analysen av observationsmätningarna har inriktats på om det skett förändringar mellan de två senaste mätningarna, dvs. mellan 2010 och 2011 och i vissa fall om hjälmanvändningen skilt sig åt mellan olika cyklistkategorier, kön eller ortsstorlekar år Därvid har chitvå-test genomförts. Gränsen för vad som betraktas som ett signifikant resultat har satts till nivån 1 % (p<0,01), vilket är något strängare än normal praxis, men har valts eftersom relativt många tester görs. När resultat från två mätår jämförs i den statistiska analysen ska hänsyn tas till om det finns bortfall i enskilda mätplatser under något av de mätår som jämförs. Bortfall kan t.ex. uppstå om data från någon enskild observationsplats saknas eller om observationerna genomförts på fel plats eller på ett sätt som gör att de inte är jämförbara med tidigare år. En omfattande diskussion angående cykelhjälmsmätningarnas begränsningar, generaliserbarhet och felkällor har redovisats tidigare [Nolén, 2003]. Några mätplatser har bytts ut på grund av ändrade förutsättningar, t.ex. ändrat befolkningsmönster i bostadsområde, nedlagda/förändrade grundskolor eller personalförändringar på arbetsplatser. Ändringar som genomförts 2011 har berört: Bostadsområden: I Örnsköldsvik ersattes Valhalla/Sörliden av Själevad/Översjäla och Hörnett. Dessutom slopades lördagsobservationerna i Örnsköldsvik, precis som i några andra orter med mycket få lördagsobservationer. Grundskolor: Toleredsskolan i Göteborg ersatte Bjurslättsskolan eftersom antalet cyklande barn var väldigt få år I Helsingborg fick Västra Ramlösa ersätta Fredriksdalsskolan som avvecklades Kalmar representeras av Kalmarsundsskolan, belägen i Bergavik. Har tidigare kallats Bergaviksskolan. I Kristianstad ersatte Fröknegårdsskolan Gustav Hellströms skola och Vä skola ersatte Nosabyskolan. Arbetsplatser: I Falun, Kalmar, Motala och Västervik har ortens sjukhus/lasarett ersatt tidigare industrier som Saab-Scania, Volvo, Saab Underwater Systems, respektive Elfa International. Redan år 2010 gjordes inga mätningar vid arbetsplatserna Scania i Falun och Volvo i Kalmar. Istället användes då 2009-data i detta års analys. Cykelstråk: Inga förändringar En sammanvägd genomsnittlig andel hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har också beräknats. Därvid har hänsyn tagits till hur exponeringsdata för cykling fördelar sig på barn (16 %) och vuxna (84 %) enligt tidigare VTI-projekt [Thulin & Kronberg, 2000]. Aritmetiskt medelvärde har, som tidigare år, innan sammanvägningen beräknats för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). VTI notat

14 3 Resultat I tabell 1 redovisas cykelhjälmsanvändningen de senaste åren ( ) för de fyra huvudkategorierna sammantaget för de 21 mätorterna. Tabell 1 Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategorier åren År Bostads- områden Barn 10 år Grundskolor (6-15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Cykelstråk Barn ( 15år) + Vuxna Vuxna( 16 år) Skattad totalanvändning 2) ,8 45,3 19,0 17,8 16,3 23, ,9 41,1 18,3 22,5 20,6 24, ,5 43,6 22,0 22,0 20,8 26, ,3 47,2 20,5 24,1 23,1 27, ,1 46,6 23,0 21,4 20,0 27, ) 61,2 51,5 22,0 22,3 21,1 27, ,2* 64,3* 24,4* 27,3* 25,7* 31,8* 1) I två orter, Falun och Kalmar, finns inga observationer vid arbetsplats data användes för skattning av ) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16%) och vuxna (84%). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). *) Signifikant förändring jämfört med år 2010 (p<0,01). Tabell 1 visar att barn 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på drygt 69 procent (grundat på observationer). Grundskolebarn (6 15 år) använder cykelhjälm i något mindre omfattning, 64,3 procent (4 527 observationer), men det är stor skillnad mellan olika stadier, 45,5 procent på högstadiet och 83,3 procent på låg-/mellanstadiet. Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser (9 875 observationer) är det drygt 24 procent som använder hjälm. För cykelstråk redovisas dels resultatet för alla observerade cyklister ( vuxna inkl. barn), dels resultatet för endast vuxna ( cyklister). Totalen har en något högre cykelhjälmsanvändning (27,3 procent) än delmängden vuxna (25,7 procent) på cykelstråken redovisats av mätningar. Kolumnerna längst till höger i tabell 1 visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna för respektive år. Det skattade värdet på den genomsnittliga hjälmanvändningen är 31,8 procent för 2011, vilket är betydligt högre än värdet 27,1 procent Skillnaden är statistiskt säkerställd på risknivå 1 %. Figur 1 visar den skattade genomsnittliga hjälmanvändningen, sett över alla fyra kategorier. Sett över alla cyklistkategorier sammantaget visas att den skattade hjälmanvändningen ökat kraftigt till den hittills högsta nivån år Ökning skedde kontinuerligt fram till slutet av 1990-talet då stagnation inträffade under en period. Åren 2004/2005 tog ökningen åter fart och fortsatte t.o.m. 2008, vilket följdes av en stagnation som nu brutits. Det skattade värdet för genomsnittlig hjälmanvändning, 31,8 procent år 2011, kan jämföras med målet att utan lagstiftning ska 35 procent använda cykelhjälm år Om en allmän hjälmlag skulle införas är målet istället 70 procent år 2020 [Vägverket, 2008]. 12 VTI notat

15 Enligt Trafikverkets årliga trafiksäkerhetsenkät [Trafikverket, 2011] har 20 procent i åldern år uppgivit att de alltid eller nästan alltid använder hjälm när de cyklar Andel (%) ,8 % 27,1 % År Figur 1 Skattning av genomsnittlig cykelhjälmsanvändning Figur 2 visar utvecklingen för de fyra huvudkategorierna sedan år Tabellunderlaget till figur 1 och 2 återfinns i bilaga Barn 10 år (bostadsområde) Barn 6-15 år (grundskola) Arbetsplatser (vuxna) Cykelstråk (vuxna+barn) 60 Andel (%) År Figur 2 Cykelhjälmsanvändning uppdelat på cyklistkategorier. VTI notat

16 År 2011 har hjälmanvändningen ökat för alla kategorier, mest för barn vid grundskolor och barn 10 år i bostadsområden. Den markanta ökningen för unga cyklister år 2005, följde på den hjälmlag för barn under 15 år som då infördes [Svensk författningssamling, 2004]. För barn 10 år i bostadsområden var hjälmanvändningen 69,2 procent år 2011, vilket är en signifikant förändring relativt 2010 (se även tabell 1). År 2008 noterades det hittills högsta värdet. Figuren visar också att användningen av cykelhjälm ökade mest markant hos dessa barn år 2005, rimligen som en följd av cykelhjälmslagen som infördes då. En så kraftig förändring som skedde mellan 2004 och 2005 är unik i VTI:s observationsserie. Efter en stagnation åren ökade användningen 2008, för att åren sjunka. Enligt tabell 1 var hjälmanvändningen för barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor 64,3 procent år 2011, vilket är en signifikant skillnad jämfört med Skillnaden illustreras i figur 1. I tabell 2 redovisas låg/mellanstadium och högstadium separat. Även på låg-/mellanstadium (6 12 år) är förändringen mellan 2010 och 2011 klart signifikant. I och med en hjälmanvändning på 83,3 procent är låg-/mellanstadiebarnen på en högre nivå än barn i bostadsområden, jämför tabell 1 och 2. Detta gällde även Ökningen i grundskolan som konstaterats 2011 gäller i högsta grad högstadieåldern (13 15 år), se tabell 2. Bland högstadieelever var hjälmanvändningen 45,5 procent år 2011, vilket är betydligt högre än året innan. Motsvarigheten till tabell 2 för åren återfinns i bilaga 2. Tabell 2 Cykelhjälmsanvändning (andel i procent, antal observerade cyklister) vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår. År Andel cykelhjälmsanvändare (%) Antal observerade cyklister Totalt (6 15 år) L/M-stadium H-stadium Totalt L/M-stadium H-stadium 6 12 år 1) år 1) (6 15 år) 6 12 år 1) år 1) ,3 74,1 19, ,1 61,4 21, ,6 68,9 20, ,2 75,7 24, ,6 69,8 24, ) 51,5 73,3 30, ,3* 83,3* 45,5* ) Ingen uppdelning på L/M- och H-stadium, Falun Därför är totalantalet större än summan L/M+H. *) Signifikant förändring jämfört med 2010 (p<0,01). Figur 3a illustrerar hur cykelhjälmslagen år 2005 medförde en kraftig förändring mellan 2004 och 2005 för barnen på låg-/mellanstadium, på samma sätt som för barn 10 år som cyklat under fritiden i bostadsområden. Efter 2005 har sedan bruket av cykelhjälm varierat, men är efter en ökning 2011 uppe på en högre nivå än I figur 3a ses också att på låg- och mellanstadiet är hjälmanvändningen vanligen högre bland flickor än bland pojkar. 14 VTI notat

17 För äldre grundskoleelever (13 15 år, högstadiet ) har det skett en markant ökning av hjälmanvändningen det senaste mätåret (figur 3b). Det har varit betydligt jämnare mellan könen på högstadiet, och år 2011 har både pojkar och flickor som signifikant ökat sin hjälmanvändning. Se även figur 5a. Figur 3a Cykelhjälmsanvändning för grundskolebarn, L/M-stadium "Högstadium" (13-15 år) 80 Andel (%) Flickor Totalt Pojkar År Figur 3b Cykelhjälmsanvändning för grundskolebarn, H-stadium. VTI notat

18 Vuxna vid arbetsplatser Totalt var användningen 24,4 procent år 2011 (tabell 1), vilket är signifikant högre än nivån 22,0 procent år Bortfallet i Falun och Kalmar år 2010 ersattes med observationer från 2009 ( , totalt 72 observationer). Om dessa exkluderats hade användningen av cykelhjälm det året stannat på 21,9 procent. Allmänna cykelstråk För samtliga cyklister på cykelstråk (barn och vuxna totalt) var användningen 27,3 procent år 2011, vilket är det högst uppmätta och signifikant högre än året innan, se tabell 1. I tabellen framgår också att ökningen av cykelhjälmsanvändningen gäller även bland enbart vuxna på cykelstråk. Hjälmanvändningen bland vuxna cyklister (16 64 år, 65 år) på cykelstråk var 25,7 procent år Det är signifikant högre än föregående års 21,1 procent. Vuxna cyklister Utöver huvudkategorierna görs nedan några kommentarer kring hjälmanvändning relaterat till ålder och kön. I figur 4a avser data för gruppen år både cykelstråk och arbetsplatser, medan data för 65-åringar i figur 4b härrör från cykelstråk och bostadsområden Vuxna år Andel (%) Kvinnor Totalt Män År Figur 4a Cykelhjälmsanvändning för vuxna cyklister, år. I figur 4a visas för åringar att andelen hjälmanvändare varit tämligen stabil de senaste åren, men andelen 24,9 procent år 2011 är den högsta hittills. Män och kvinnor har genomgående legat på samma nivå. 16 VTI notat

19 år 80 Andel (%) Kvinnor Totalt Män År Figur 4b Cykelhjälmsanvändning för vuxna cyklister, 65 år och äldre. För 65-åringar var motsvarande värde 32,8 procent att jämföra med 27,2 procent år 2010, vilket är en signifikant skillnad. Både män och framförallt kvinnor har ökat sin hjälmanvändning i denna åldersgrupp. Figur 4b visar också att äldre kvinnliga cyklister oftast haft betydligt högre hjälmanvändning jämfört med äldre manliga cyklister. Skillnaden har ökat det senaste året, den är klart signifikant. 3.1 Skillnader i hjälmanvändning mellan kön 2011 Sedan mätningarna startade har oftast flickor uppvisat högre hjälmanvändning än pojkar bland yngre barn ( 10 år) som cyklar i bostadsområden [Nolén, 2007]. Detta gäller även 2011, då användningen av cykelhjälm var större (signifikant skillnad) bland flickor jämfört med pojkar i denna grupp. Figur 5a visar utfallet för barn, dels i bostadsområden, dels vid grundskolor. I figuren visas också att då det gäller grundskoleelever sammantaget att pojkar (61,9 procent) har lägre användning av cykelhjälm än flickor (66,8 procent). Även den skillnaden är signifikant. Jämför dock med figur 3a 3b som visade utvecklingen och könsskillnader separat för låg-/mellanstadium respektive högstadiet. VTI notat

20 , , ,8 61,9 Andel (%) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Barn 10 år (bostadsområde) Barn 6-15 år (grundskola) Figur 5a Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2011 uppdelat på kön för barn i bostadsområden respektive vid grundskola. Signifikanta skillnader (1% risknivå) mellan pojkar och flickor i både bostadsområden och grundskola. Figur 5b visar utfallet för vuxna, dels vid arbetsplatser, dels vid cykelstråk Andel (%) ,7 25,3 26,6 24, Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna) Figur 5b Cykelhjälmsanvändning (andel i %) 2011 uppdelat på kön för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Signifikant skillnad (1% risknivå) mellan män och kvinnor vid cykelstråk. I figur 5b visar resultatet för vuxna vid arbetsplatser en något större andel användare bland kvinnor än bland män, ej signifikant. Däremot är det år 2011 signifikant skillnad 18 VTI notat

21 mellan män och kvinnor bland vuxna på cykelstråk. Det gällde inte år 2010 [Larsson, 2011], då var hjälmanvändningen på cykelstråk något lägre bland män än bland kvinnor, dock ej signifikant. 3.2 Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortsstorlek 2011 Som Större ort räknas Stockholm, Göteborg och Malmö, medan Medelstor ort är de nio som visas i mitten på tabell 2 (sid 5). Liten ort är de nio orter som visas nederst i tabell iii) i bilaga 2. Figur 6a visar skillnader i hjälmsanvändning mellan olika ortsstorlekar för cyklande barn i bostadsområden respektive vid grundskolor ,4 72,9 67,4 81, ,7 Andel (%) , Större ort Medelstor ort Liten ort Större ort Medelstor ort Liten ort Barn 10 år (bostadsområde) Grundskolor (6-15 år) Figur 6a Cykelhjälmsanvändning 2011 uppdelat på ortstorlek för barn i bostadsområden respektive vid grundskolor. Signifikant skillnad (1% risknivå) mellan Större och Medelstor ort för bostadsområden. Signifikant skillnad (1% risknivå ) mellan Större och Medelstor resp. Liten ort för grundskolor. Även mellan Medelstor och Liten ort. Figur 6b visar att bland vuxna cyklister vid arbetsplatser och på cykelstråk (16 64 år) finns en tydligt högre hjälmanvändning i större orter. Denna skillnad har gällt sedan mätningarna startade. Större ort har en signifikant skillnad jämfört med såväl Medelstor ort som Liten ort för både arbetsplatser och cykelstråk. VTI notat

22 Andel (%) ,7 38, ,3 22,0 13,3 12, Större ort Medelstor ort Liten ort Större ort Medelstor ort Liten ort Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna år) Figur 6b Cykelhjälmsanvändning 2011 uppdelat på ortstorlek för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Arbetsplatser: Signifikanta skillnader (1% risknivå) mellan Större och Medelstor resp Liten ort. Även mellan Medelstor och Liten ort. Cykelstråk: Signifikanta skillnader (1% risknivå) mellan Större ort och Medelstor resp Liten ort. 20 VTI notat

23 Referenser Larsson, J. (2011). Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudier (PM ). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping. Nolén, S. (2003). Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudie 2002 (VTI notat ). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping. Nolén, S. (2007). Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudier (PM ). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping Svensk författningssamling. (2004). SFS 2004:296. Förordning om ändring i trafikförordningen (1978:1276). Thulin, H. och Kronberg, H. (2000). Gående och cyklister exponering och skaderisker i olika trafikmiljöer för olika åldersgrupper (VTI meddelande 886). Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping. Trafikverket (2011). Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011 (Publikation 2011:151). Trafikverket, Borlänge. Wirén, E. (1990). Cykelhjälmsanvändning i Sverige (VTI meddelande 582). Statens väg- och trafikinstitut, Linköping. Vägverket (2008). Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020 (Publikation 2008:31). Vägverket, Borlänge. VTI notat

24 Bilaga 1 Sid 1 (2) Bilaga 1: Förteckning över mätplatser 2011 Bostadsområden Stockholm: Enskededalen, Råcksta*, Zinken-Tanto Göteborg: Grevegården**, Gårdsten, Skintebo. Malmö: Bunkeflo, Lindeborg, Oxie. Gävle: Andersberg, Södra Bomhus. Halmstad: Frennarp, Vallås. Helsingborg: Elineberg, Rosengården. Linköping: Lambohov, Vidingsjö. Lund: Gunnesbo, Klostergården. Norrköping: Klockaregården, Smedby/Rambodal. Sundsvall: Granloholm, Nacksta. Umeå: Carlshem, Mariedal/Marieberg. Västerås: Råby, Önsta. Falun: Slätta-Herrhagen. Kalmar: Smedby. Kiruna: Lombolo. Kristianstad: Gamlegården. Motala: Charlottenborg. Nyköping: Arnö. Skövde: Södra Ryd. Västervik: Yttre Brevik. Örnsköldsvik: Hörnett*, Själevad/Översjäla*. Grundskolor Stockholm: Abrahamsbergsskolan, Gubbängsskolan, Hässelby Villastads skola. Göteborg: Dalaskolan, Påvelundsskolan, Toleredsskolan*. Malmö: Blankebäcksskolan, Kirsebergsskolan, Oxievångsskolan, Sofielundsskolan. Gävle: Solängsskolan, Stiglundsskolan. Halmstad: Hallägraskolan/Klockaregårdsskolan, Vallås skola. Helsingborg: Elinebergsskolan, Västra Ramlösa skola*. Linköping: Tornhagsskolan. Lund: Fågelskolan, Järnåkraskolan. Norrköping: Djäkneparksskolan, Ektorpsskolan. Sundsvall: Bergsåkers skola, Hagaskolan. Umeå: Hagaskolan, Kolbäcks-/Ålidshemsskolan. Västerås: Apalbyskolan*, Nybyggeskolan. Falun: Hälsinggårdsskolan. Kalmar: Kalmarsundsskolan*. Kiruna: Bolagsskolan. Kristianstad: Fröknegårdskolan, Väskolan. Motala: Södra skolan. Nyköping: Oppebyskolan. Skövde: Rydskolan. Västervik: Marieborgsskolan, Norra Högstadiet. Örnsköldsvik: Ängetskolan. *) Ny mätplats (eller benämning) 2011 **) Inget observationstillfälle VTI notat

25 Bilaga 1 Sid 2 (2) Arbetsplatser Stockholm: Garnisonen, KTH, Karolinska. Göteborg: Chalmers, SKF, Volvo (Torslanda). Malmö: Kockums, Sjukhuset, Sydkraft. Gävle: Korsnäsverken, Lantmäteriet. Halmstad: Larsfrid, Länssjukhuset. Helsingborg: Allers (Landskronavägen), Boliden kemi. Linköping: SAAB, Universitetet. Lund: Högskoleområdet, Åkerlund & Rausing. Norrköping: Vrinnevisjukhuset. Sundsvall: Ortviken, Sundsvalls sjukhus. Umeå: Förrådsvägen, Lasarettsbacken. Västerås: Finnslätten, Karlsgatan/Stora gatan. Falun: Falu lasarett*. Kalmar: Länssjukhuset*. Kiruna: Gruvvägen/Hjalmar Lundboms väg. Kristianstad: Centralsjukhuset. Motala: Lasarettet*. Nyköping: Lasarettet. Skövde: Volvo komponenter. Västervik: Sjukhuset*, Slip-Naxos. Örnsköldsvik: MoDo. Cykelstråk Stockholm: Munkbron, Roslagsvägen, Tranebergsbron, Västerbron. Göteborg: Delsjövägen, Göta Älvsbron, Linnégatan/Landsvägsgatan, Vasagatan. Malmö: Fågelbacksstråket, Kaptensgatan, Södervärnsstråket, S Bulltoftavägen. Gävle: Drottningbron, Rådhustorget. Halmstad: Slottsjordsvägen/Söndrumsvägen, Österbro. Helsingborg: Kopparmöllegatan, Viskstråket. Linköping: Hunnebergssgatan/Östgötagatan, Klostergatan/Drottninggatan. Lund: Lilla Fiskaregatan, Universitetsbiblioteket. Norrköping: Bergsbron, Vasaparken. Sundsvall: Granlo-Granloholm, Heffnersvägen. Umeå: Bryggargatan/Gamla bron, Nygatan. Västerås: Cityringen/Bondegatan, Cityringen/Kopparbergsvägen. Falun: Myntgatan, Trotzgatan (Lv 850). Kalmar: Fredriksskans, Rifa gång/cykel. Kiruna: Lombolo/Österleden, Vänortstorget. Kristianstad: Prästallén, Näsbychaussen. Motala: Brunnviksallén, Östermalmsgatan. Nyköping: Stadsbron, Trosavägen/Lennings väg Skövde: Falköpingsvägen, Mariedalsvägen/Vallevägen. Västervik: Allén/Storgatan, S:ta Gertruds väg. Örnsköldsvik: Cykelbana (E4:an), Modovägen. *) Ny mätplats VTI notat

26 Bilaga 2 Sida 1 (3) Bilaga 2: Kompletterande tabeller Tabell i: Andel cykelhjälmsanvändare (%) uppdelat på cyklistkategori och mätår År Bostadsområden Barn 10 år Grundskolor (6-15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Cykelstråk Barn ( 15år) + Vuxna 1) Vuxna( 16 år) Skattad totalanvändning 2) ,2 5 1,7 2,9-3, ,9 13,7 1,8 3,2-5, ,7 20,5 2,4 2,9-6, ,3 20,6 3,6 4,3 3,2 7, ,4 18,6 3,6 5,3 4,2 7, ,6 24,3 4,3 5,5 4,4 8, ,4 24,6 5,9 7,1 5,8 10, ,2 31,2 9,3 9,5 8,3 13, ,3 34,4 9,6 12,5 11,5 15, ,8 33,9 11,4 11,2 10,1 16, ,8 35,6 13,8 13,5 11,6 17, ,6 32,9 12,5 11,2 10,0 16, ,5 30,4 11,9 12,2 11,0 16, ,8 28,3 12,0 11,6 10,7 15, ,0 33,1 13,9 14,6 13,8 17, ,5 31,0 14,1 16,1 15,4 18, ,2 36,6 18,0 18,8 18,0 20, ,8 45,3 19,0 17,8 16,3 23, ,9 41,1 18,3 22,5 20,6 24, ,5 43,6 22,0 22,0 20,8 26, ,3 47,2 20,5 24,1 23,1 27, ,1 46,6 23,0 21,4 20,0 27, ,2 51,5 22,0 22,3 21,1 27, ,2* 64,3* 24,4* 27,3* 25,7* 31,8* 1) Mätdata saknas före 1991 för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk 2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16%) och vuxna (84%). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). *) Signifikant förändring jämfört med år 2010 (p<0,01). VTI notat

27 Bilaga 2 Sida 2 (3) Tabell ii Cykelhjälmsanvändning (andel i procent, antal observerade cyklister) vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår. År Andel cykelhjälmsanvändare (%) Totalt (6 15 år) Antal observerade cyklister L/M-stadium H-stadium Totalt L/M-stadium H-stadium 6 12 år 1) år 1) (6 15 år) 6 12 år 1) år 1) , , , , , , , , ,4 52,7 16, ,9 56,2 13, ,6 60,5 11, ,9 53,5 12, ,4 51,0 10, ,3 46,7 11, ,1 51,3 15, ,0 49,4 15, ,6 54,0 18, ,3 74,1 19, ,1 61,4 21, ,6 68,9 20, ,2 75,7 24, ,6 69,8 24, ) 51,5 73,3 30, ,3* 83,3* 45,5* ) Mätdata saknas före 1996 för yngre och äldre grundskoleelever 2) Ingen uppdelning på L/M- och H-stadium, Falun Därför är totalantalet större än summan L/M+H. *) Signifikant förändring jämfört med 2010 (p<0,01). VTI notat

28 Bilaga 2 Sid 3 (3) Tabell iii Cykelhjälmsanvändning enligt VTI:s observationsstudie år 2011 uppdelat på ort och cyklistkategori (n=antal observationer). Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Cykelstråk Skattat Ort Barn 10 år Barn 6-15 år Vuxna ( 16 år) Barn+Vuxna Vuxna ( 16 år) genomsnitt 1 % n % n % n % n % n % n Stockholm 63, , , , , , Göteborg 55, , , , , , Malmö 68, , , , , , Gävle 60, , , , , , Halmstad 60, , , , , , Helsingborg 45, , , , , , Linköping 83, , , , , , Lund 85, , , , , , Norrköping 81, , , , , , Sundsvall 74, , , , , ,7 532 Umeå 96, , , , , , Västerås 61, , , , , , Falun 97, , , , , , Kalmar 44,4 9 64, , , , , Kiruna 100, , , , , ,8 269 Kristianstad 17, , , , , ,6 774 Motala 48, , , , , ,2 575 Nyköping 96, , , , , , Skövde 34, , , , , ,0 498 Västervik 83, , , , , ,4 688 Örnsköldsvik 100,0 8 59, , , , ,1 321 Totalt 69, , , , , , ) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16%) och vuxna (84%). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). Här ingår även 65+ i vuxna I ovanstående tabell iii) redovisas resultaten för 2011 fördelade på olika cyklistkategorier och orter. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn 10 år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för enskild ort får tolkas mycket försiktigt. Studiens syfte är att skatta utvecklingen för hela landet. Kolumnerna längst till höger i tabellen visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels totalt, dels för respektive ort. VTI notat

29

30 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)