RAPPORT. 3 Huvudstudier. NYVIK fd sågverk. Huvudrapport SUNDSVALLS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SUNDSVALL SWECO ENVIRONMENT AB

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN 3 Huvudstudier NYVIK fd sågverk Huvudrapport UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB MARIA ÅSTRÖM Granskning utförd av: Niclas Nilsson 14 Sweco

2 Sammanfattning Sweco Environment AB har på uppdrag av Sundsvalls kommun utfört en miljöteknisk utredning motsvarande huvudstudie för Nyviks f.d. sågverk. Huvudstudien avser endast mark och grundvatten inom det aktuella området. Arbetet omfattade kompletterande provtagning i mark, grundvatten och sediment för komplettering av tidigare utförda undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Verksamheten inom sågverksområdet har förutom sågningen, även inneburit impregnering av virke under en period före nedläggningen 1939 samt en kolmilning av restvirke. Inom Nyvik har höga halter av främst dioxiner och metaller påträffats, främst i området kring sågverket och doppningen samt södra brädgården. Punktkällan till dioxiner är från doppningen med pentaklorfenol. Grundvattnet visar påverkan av dioxiner. Sedimenten visar påverkan av metaller, dioxin och PAH. Även material från sedimentfällor visade påverkan av dioxiner. En studie av PAH- respektive dioxin-kongener bekräftar att dessa föroreningar sannolikt kommer från området. Riskbedömningen visar att området vid sågverket och doppningen samt södra brädgården främst behöver åtgärdas för att undvika risker för människor och miljö. Beräkningar visar att mängden förorenade massor utgörs av ca m 3. Massorna innehåller ca 36 gram dioxin. Åtgärdsutredningen har omfattat 2 olika alternativ: 1. Schaktsanering och deponering av samtliga förorenade områden på norra och södra området. Antingen 1 m på södra området och 0,5 m på norra området, vilket ger 97% reduktion, eller 0,5 m på alla områden, vilket ger 92% reduktion av dioxiner. 2. Övertäckning på norra området och schaktsanering på södra området Även nollalternativet (ingen åtgärd) har tagits med för att sedan ingå som en utgångspunkt i riskvärderingen. Kostnaden för schaktsanering (1) och övertäckning (2) uppskattas till ungefär samma summa, miljoner kronor. Då övertäckningsalternativet inte helt uppfyller åtgärdsmålen rekommenderas att schaktsanering utförs till 0,5 m på både södra och norra området till en uppskattad kostnad av 25 miljoner. Vid kommande projektering av åtgärder på området skall massor in och ut från området köras på pråm, för att minska risken för olyckor och trafikproblem, då Alnöbron utgör en flaskhals för transporter. 14 Sweco Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Maria Åström Civ ing Sundsvall Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) maria.astrom@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Omfattning Syfte Lokalisering Organisation Avgränsning Ansvarsutredning Myndighetsförelägganden Övergripande åtgärdsmål 3 2 Områdesbeskrivning Historik Ägarförhållanden Planförhållanden Markförlagda ledningar Geologi Hydrogeologi Recipient Områdesindelning 8 3 Utförda undersökningar Tidigare utförda undersökningar Kompletterande undersökningar i samband med huvudstudien 9 4 Föroreningssituation Mark Dioxiner PAH Metaller Grundvatten Dioxiner Metaller PAH & Alifater Sediment Dioxiner Metaller PAH Föroreningarnas härkomst 12 HUVUD

4 5 Riskbedömning Skyddsobjekt Beräknade platsspecifika riktvärden Föroreningsmängder Jord Grundvatten Sediment Bedömt behov av riskreduktion Osäkerheter 16 6 Åtgärdsutredning Alternativ 0 nollalternativet Alternativ 1 Schaktsanering Alternativ 2 Övertäckning Samlad bedömning 18 7 Riskvärdering Ekonomisk nytta Ekologiska aspekter Social-kulturella aspekter Sammanfattning Mätbara åtgärdsmål 22 8 Fortsatt arbete Projekteringsdirektiv Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar mm Direktiv för miljökontroll Före åtgärd Under åtgärd Efter åtgärd Granskning och presentation Huvudmannaskap och finansiering Planering och budgetering av fortsatta arbeten 24 Referenser 25 Bilagor Bilaga 1 Bilaga A Bilaga B Bilaga C Historisk beskrivning Fältrapport, inkl. analyser & ritningar Riskbedömning Åtgärdsutredning HUVUD

5 1 INLEDNING Sweco Environment AB har på uppdrag av Sundsvalls kommun utfört en miljöteknisk utredning motsvarande huvudstudie för fastigheterna Alnö-Nysäter 3:1 och 3:2, Röde 5:1 samt samfälligheterna Röde S:1 och S:2. Inom dessa har Nyviks sågverk varit i drift mellan 1868 fram till Verksamheten inom sågverksområdet har förutom sågningen, även inneburit impregnering av virke med pentaklorfenol under en period samt kolmilning av restvirke. 1.1 Omfattning Arbetet har omfattat framtagande av huvudstudie inklusive beräkning av platsspecifika riktvärden (NV Version 1.0 daterad 2009) samt fältarbeten och analyser enligt beställarens uppdragsspecifikation. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget har varit att ta fram underlag för ansökan om bidrag till efterbehandlingsåtgärd för objektet. Arbetet har avsett huvudstudie inklusive kompletterande miljötekniska undersökningar enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. De kompletterande markundersökningarna har utförts i syfte att bättre avgränsa förekommande föroreningar i plan och profil. I huvudstudiens arbete har en mer preciserad avgränsning och bestämning av föroreningsdjupet tagits fram för de metall-, dioxin- och PAH-förorenade områdena på sågområdet. En sådan avgränsning har också styrts genom framtagande av platsspecifika riktvärden (PSRV). 1.3 Lokalisering Området ligger ca 1 mil norr om Sundsvalls tätort, på nordvästra sidan av Alnö, se Figur 1. Hela området är ca 100 m brett och 1 km långt och har en total yta på ca 10 ha. Pannhuset är den enda byggnad som finns kvar från verksamheten och denna används idag som förråd. Fastigheten som pannhuset ligger på, Alnö-Nysäter 3:2, ägs av en privatperson. Övriga fastigheter ägs av Sundsvalls kommun, se vidare i Figur 1. På fastigheten Röde 5:1 finns en hamnliknande konstruktion för iläggning och upptagning av båtar. Figur 1 Områdets läge, källa: eniro.se HUVUD

6 Området begränsas i väster av Alnösundet, i öster av Sågverksvägen. Norr och söder om området finns skogsområden, betesmarker och enstaka hus. Inget grundvattenuttag förekommer. 1.4 Organisation Beställarens projektledare Tillsynsmyndighet Naturvårdsverkets representant Utsättning, inmätning Uppdragsledare Handläggare fält Grävarbeten Kartframställning Kvalitetsgranskare Laboratorieanalyser Sven-Åke Heinemo, Stadsbyggnadskontoret, Mark & Exploateringsavdelningen, Sundsvalls kommun. Från 2013 Sven-Åke Westman. Hannes Wern, Miljökontoret, Sundsvalls kommun Anna Stjärne, Enheten för miljöutredningar och fiske, Länsstyrelsen i Västernorrland. Sundsvalls kommun Maria Åström, Sweco Robin Wootton och Per-Niklas Ulin, Sweco Hans Dahlberg (underkonsult) Maria Åström, Sweco Niclas Nilsson, Sweco ALS Laboratory Group 1.5 Avgränsning 2 (25) Den genomförda utredningen omfattar mark och grundvatten inom sågverksområdet och avser endast de på området förekommande föroreningarna. Tungmetaller, PAH och dioxiner är de föroreningar som ingår i utredningen. Av tungmetallerna är det främst nickel, bly, krom och kobolt som förekommer med halter över MKM. Arsenik förekommer ställvis i halter mellan KM och MKM. Det är endast i ett avgränsat område på södra brädgården som förhöjda halter av tungmetaller förekommer. Några analyser har även gjorts avseende alifater, men dessa har visat på mycket låga halter och kommer inte att utredas vidare. Sedimenten i havet utanför Nyvik ingår inte i själva utredningen utan enbart som ett påverkansområde/skyddsobjekt. Avgränsning av föroreningar i sedimenten ingår således inte utan enbart en bedömning om huruvida dessa är påverkade eller ej av den tidigare verksamheten. Utredning avseende risker samt avgränsningar gällande förekommande föroreningar i sedimenten får ingå i framtida utredningar. Föreliggande rapport baseras på resultaten av tidigare och kompletterande undersökningar inom området, se kapitel 3. Riskbedömningen baseras på den exponeringssituation, som bedömts sannolik för den aktuella platsen, liksom toxikologiska data för de i området aktuella föroreningarna. HUVUD

7 Riskbedömningen gäller således inte för andra exponeringssituationer än denna. Skulle de förutsättningar som angivits, och som ligger till grund för riskbedömningen förändras, rekommenderas att en ny riskbedömning utförs. Resultatbedömningen har grundats på följande: Jämförvärden för känslig och mindre känslig markanvändning (KM och MKM) enligt NV rapport 5976 [6] samt framtagna platsspecifika riktvärden. Tillståndsklassning enligt rapport 4918 [7] Riktvärden för grundvatten enligt SPI s Rekommendation för efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar [14] Riktvärden för förorenat grundvatten (där det inte finns svenska värden) enligt holländska bedömningsgrunder för förorenat grundvatten (VROM 2000) [15] Kanadensiska miljöriktlinjer för sediment (CEQG 2002) [16]. 1.6 Ansvarsutredning Ansvarsutredning för Nyviks f.d. sågverk har utförts av Sweco, på uppdrag av miljökontoret på Sundsvalls kommun. I sept 2014 granskades ansvarsutredningen av Länsstyrelsen. Ansvarsutredningen visar att ingen kommer att åläggas ansvar. 1.7 Myndighetsförelägganden Enligt uppgift från Sundsvalls kommun finns inga förelägganden för området. 1.8 Övergripande åtgärdsmål För kommande åtgärder kopplat till föroreningssituationen inom det f.d. sågverksområdet har nedanstående övergripande åtgärdsmål tagits fram i samråd med beställaren, miljökontoret och Länsstyrelsen. Södra området skall kunna användas som industriområde eller liknande och norra området ska kunna nyttjas som strövområde, utan hälsorisker för de som vistas där. Eventuella kvarlämnade föroreningar skall tillåta att markekosystemets funktion fortsatt kan fungera för den planerade markanvändningen, samt att växt- och djurliv bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Eventuell spridning av föroreningar från området ska inte medföra någon oacceptabel påverkan av vatten- eller sedimentkvaliteten i Alnösundet så att störningar riskerar att uppstå på det akvatiska ekosystemet eller medföra att i området fångstbar fisk blir otjänlig som människoföda. Generellt ska de övergripande åtgärdsmålen säkerställa att inte oacceptabla risker uppkommer för människa och miljö, vare sig i dagsläget eller i ett långtidsperspektiv. HUVUD

8 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Historik På Nyvik byggde norrmannen Peder Guldbrandsen 1867 en 3-ramig ångsåg med ett kantverk. Sunds AB anlade här 1877 ett hyvleri med 2 hyvelmaskiner och en klyv intill sågen, samtidigt installerades en dubbel ångmaskin. Figur 2 Foto från söder, taget Ångpannan som drev sågen eldades med kol som tillverkades på platsen. Nyvikssågen elektrifierades Sågverket lades ner En trähusfabrik ersatte sågen, men den drevs endast till Virket impregnerades genom doppning i kar med pentaklorfenol. Karet stod i kaphuset, utanför sågens nordöstra gavel, Figur 3. Från 1937 var denna verksamhet delvis mekaniserad. Hur många år doppningen pågick är osäkert. Alla industribyggnader från sågverksperioden är numera rivna med undantag av pannhuset. På fastigheten Alnö-Nysäter 3:2 har det bedrivits verksamhet i lokalerna sedan SCA avvecklade verksamheten I byggnaderna skall ett hyvleri funnits efter 1950-talet. Sundsvalls kommun ägde fastigheten och såldes därefter till en privat Figur 3 Kaphuset 4 (25) HUVUD

9 ägare. Under åren som Sundsvalls kommun ägde fastigheten hyrde man ut lokalerna till företaget Ess-Be som utförde stämpling och torkning av korvskinn ägdes fastigheten av ett svets-företag som använde lokalerna för lagring av diverse saker och skrot. Den nuvarande ägaren bedriver ingen verksamhet i lokalerna. Marken taxeras som industrimark. På övriga fastigheter har ingen verksamhet bedrivits efter sågens avveckling. För ytterligare information, se bifogad historisk beskrivning utförd av Sundsvalls kommun, se Bilaga Ägarförhållanden Nuvarande ägare enligt Sundsvalls kommuns fastighetsregister är: Alnö-Nysäter 3:1 - Sundsvalls kommun sedan Fastigheten köptes av SCA. Alnö-Nysäter 3:2 Ulf Sören Lindgren och Ulrika Mari Lindgren sedan Fastigheten köptes av Svets & Montage i Skönsberg AB. Röde 5:1 - Sundsvalls kommun sedan Fastigheten köptes av SCA. Röde S:1 är en samfällighet avseende sjöbodvall med tre delägande fastigheter varav Röde 5:1 äger 49,2 % av samfälligheten. Röde S:2 är en vägsamfällighet med tre delägande fastigheter varav Röde 5:1 äger 32,8%. Röde 5:1 Röde S:1 & S:2 Alnö-Nysäter 3:1 Alnö-Nysäter 3:2 Figur 4 Fastigheternas lägen HUVUD

10 2.3 Planförhållanden Nyvik är ej detaljplanerat. En översiktsplan håller på att tas fram och för Alnön finns redan en fördjupad översiktsplan (FÖP) samt en Kustplan. I den fördjupade översiktsplanen står bl.a. följande om Nyvik: Norra Alnö utgör riksintresse för natur- och kulturmiljövård och dess öppna landskap, intressanta geologi samt dess flora och fauna gör att området har höga bevarandevärden. Kustvattnet runt Alnö utgör riksintresse för yrkesfisket. Även om fisket inte längre har någon större ekonomisk betydelse för Sundsvall är det viktigt ur turistsynpunkt. Strandskyddet gäller allmänt längs stränderna 100 m upp på land och 100 m ut i vattnet Enligt projektet Klimatanpassa Sundsvall kan man utifrån dagens forskning konstatera att man i Sundsvall bör ha 0,5 meters marginal på dagens högsta högvatten, plus ytterligare 0,5 meters säkerhetsmarginal för samhällsviktiga funktioner. Detta bör göra Sundsvall klimatsäkert i åtminstone ett 100-årigt perspektiv. 6 (25) Enligt Kustplanen är området värderat till klass 2. Det södra området, se Figur 6, används liknande industriområde. Norr området (norr om pannhuset) används som strövområde. Markanvändningen kommer inte att förändras i framtiden. 2.4 Markförlagda ledningar Inom det undersökta området finns markförlagda ledningar endast i området kring pannhuset. 2.5 Geologi Strandremsan är i stort sett plan. Bredden på strandremsan varierar från ca 30 m i söder till upp mot 100 m i den norra delen. Resterande mark upp mot Sågverksvägen har en brant lutning på 15-40%. Från Pannhuset och söderut är vegetationen sparsam, mest sly och buskar. Det finns även ett öppet område mitt på där båtplatsen finns. Här klipps gräset och sly hålls undan. På norra brädgården finns en promenadstig som hålls öppen. I övrigt är området kraftigt igenväxt och delvis mycket svårframkomligt. Alnön utgörs enligt bergartskartan i huvudsak av sedimentära bergarter med inslag av granit. Enligt jordartskartan består Alnöns västra strandlinje av fyllnadsmaterial (däribland utfyllnader på ribbkajer) och det aktuella området av fyllning med stråk av sandigmoig morän samt grus. HUVUD

11 På Alnö förekommer även naturligt förhöjda halter av barium, främst i mineralen Baryt. Barium förekommer även i glimrar och fältspater. Bariumsulfat (namnet kommer från grekiskans ord för tung, barys) är ett vitt eller gulaktigt luktlöst pulver. Det är svårlösligt i vatten men löser sig i koncentrerad svavelsyra. De i uppdraget uppmätta halterna av barium får anses utgöra naturliga bakgrundshalter. De undersökningar som utförts visar att området generellt består av 1-2 m fyllning på sand och morän. 2.6 Hydrogeologi Nyvik vetter i väster mot Alnösundet, dit både yt- och grundvatten avrinner. Grundvattennivåmätningar i området visar att nivån ligger mellan 0,5-1 meter under markytan. Närmast havet ligger grundvattenytan strax under markytan Grundvattennivån ligger i nivå med havet och bedöms ha en gradient på ca 0,5-1,5%. 2.7 Recipient Alnösundet utanför Alnö utgör recipient, Figur 5. Alnösundet är en del av Bottenhavet med stor inblandning av ytvatten från Indalsälven och Selångersån. Enligt VISS har Alnösundet en yta på ca 11 km 2, med en omsättnings-tid på dagar. Utanför området har Vattenvårdsmyndigheten och Länsstyrelsen två provtagningspunkter [3]. Vattendrag kring Sundsvall, som Sundsvallsfjärden, Alnösundet och Draget m.fl., har under en lång period varit hårt belastade av utsläpp från olika punktkällor. Ända sedan industrialismens genombrott har flera olika förorenande ämnen släppts ut i området och till stor del ackumulerats i bottensedimenten. Särskilt gäller detta kvicksilver och klororganiska ämnen såsom HCB, dioxiner, aldrin/dieldrin samt PAH. Därutöver har fjärden belastats av näringsämnen och organisk substans från punktutsläpp och från de stora älvarna. Under de senaste åren har dock belastningen minskat vilket lett till väsentliga förbättringar för syretillgången i bottenvattnet. Figur 5 Utdrag ur VISS, som visar Alnösundets utbredning. Stjärna visar Nyviks läge. Studier av flygfoton visar att strandlinjen under sågverksperioden bestod av ribbkajer och diverse utfyllnader samt pirer för anläggning av båtar. I dagsläget finns rester av ribbkajen kvar främst utanför den södra brädgården. Det bedöms dock att rester av kajkonstruktioner kan påträffas längs hela strandlinjen, under vattnet och under fyllnadsmassor. HUVUD

12 Strandlinjen består för övrigt av sten och virkesrester med mindre inslag av sandstrand. Generellt sett är området sådant att det inte lockar till bad och lek. 2.8 Områdesindelning Då verksamheterna och nyttjandet på fastigheten skiljer sig åt har uppdelning gjorts i 2 egenskapsområden: 1. SÖDRA OMRÅDET med södra magasinet, pannhuset, såghuset och doppningen. Detta område nyttjas av ägaren till Alnö-Nysäter 3:2 samt besökande. I delar av rapporten kan detta område även benämnas Sågområdet. 2. NORRA OMRÅDET med båda Brädgårdarna, södra och norra. Området används främst av närboende som strövområde. I tidigare utredningar har brädgårdarna andra benämningar: Södra brädgården = brädgård 1 och Norra brädgården = brädgård 2. 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3.1 Tidigare utförda undersökningar Norra området Områdesgräns Södra området Figur 6 Egenskapsområden på Nyviks f.d. sågverk , Nyviks f.d. sågverk, Begränsad förstudie, WSP. Undersökningen visade på höga halter av dioxiner (58000 ng/kg TS) i området för doppningen , Nyviks f.d. sågverk, Riskbedömning samt förslag på fortsatta undersökningar, WSP. Riskbedömningen ger att området placeras i högsta riskklassen, klass , Förstudie Nyviks f.d. sågverk, Ramböll. 8 (25) Inom sågområdet har dioxinföroreningar påträffats ytligt i så höga halter att ett saneringsbehov bedöms föreligga. Detta på grund av att föroreningarna bedöms utgöra risk för människors hälsa. Inom de bägge brädgårdarna har halter av HUVUD

13 dioxin över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning påträffats ytligt. Som en följd av dioxinförekomsten kan inte risken att vistas inom de bägge brädgårdarna anses som försumbar, varför föroreningarna på sikt bör åtgärdas. Dioxinföroreningar har även påvisats i grundvatten och sediment, vilket medför att spridning till recipienten bedöms förekomma. 3.2 Kompletterande undersökningar i samband med huvudstudien Kompletterande undersökningar utfördes under hösten Omfattningen och resultaten av utförda undersökningar redovisas i Bilaga A. Syftet med den kompletterande provtagningen var att avgränsa föroreningarna så mycket som möjligt. Den kompletterande provtagningen av sedimenten syftade till att bedöma påverkan/spridning från det f.d. sågverksområdet. Tidigare undersökningar har inte indikerat förekomst av olja. I den MIFO-utredning som utförts framkommer inga uppgifter som kan tyda på förekomst av PCB. Av dessa anledningar har olja och PCB inte undersökts på området. 4 FÖRORENINGSSITUATION 4.1 Mark Planritningar med interpolerade utbredningar av föroreningar över de platsspecifika riktvärdena (PSRV) redovisas i bilaga B-4 till riskbedömningen. Framtida havsnivåhöjning Figur 7 Rosa = utbredning av dioxiner. Blå = utbredning av metaller. Mörkare färger avser halter över farligt avfall Dioxiner Dioxiner förekommer i högst halter i området kring kaphuset och doppningen. Hela området kring såg- och kaphuset samt ett större stråk in på södra brädgården och en liten del av norra brädgården visar påverkan av dioxin i de ytliga jordlagren (0-0,5 m), se Figur 7. På djupet 0,5-1,5 m är det bara området kring kaphuset och doppningen som visar påverkan av dioxin. Dioxinerna är relativt väl avgränsade i plan kring kaphuset och har påträffats ned till ca 1,5 m djup. Högst uppmätta halt är ng/kg TS. På brädgårdarna är avgränsningen mer osäker. HUVUD

14 4.1.2 PAH Dioxiner förekommer över hela området med representativa halter över KM. I det södra området är halterna högst och sedan avtar halterna ju längre norrut man kommer på området. På södra området ligger de representativa halter över KM ner till 1,5 m medan norra området endast har representativa halter över KM ner till 0,5 m. Se vidare avsnitt 4 i Bilaga B. I området har även två lokaler med svamp analyserats m.a.p. dioxiner. Svamp (blandad svamp) plockad på sågområdet hade en halt på 8600 ng/kg TS. Svamp plockad på södra brädgården (gelétratting) hade en halt på 16 ng/kg TS. De svampar som plockades på området är inte någon av de vanliga matsvamparna och tillgången på svamp var ytterst begränsad. Resultaten visar ändå att det finns ett upptag PAH inom området härrör främst från kolning. Totalt har 27 st ytprover och 45 st djupare prover analyserat map PAH och endast 1 ytprov (södra magasinet) visar på halter strax över MKM. I 17 prover, främst uttagna i översta ½-metern har halter mellan KM MKM påvisats. Detta visar således att den ytliga jorden är påverkad av PAH från främst kolning, men att halterna inte är alarmerande höga. PAH finns över hela området från södra magasinet till norra brädgården. Sett till hela området ligger samtliga PAH ers medelhalter under KM liksom UCLM95 för PAH-L och PAH-M. För PAH-H ligger UCLM95 strax över KM (1,7). Bedömningen görs att PAH inte behöver studeras vidare. Se vidare avsnitt 4 i Bilaga B Metaller Barium i halter >MKM påträffas på flera platser. Det är känt att berggrunden på Alnö innehåller höga halter av barium varför detta inte kommer att utredas vidare. På södra brädgården finns ett område med förhöjda halter av nickel, krom och kobolt med halter över MKM. I detta område har slagg påträffats, se Figur 8. Halterna bedöms dock inte vara representativa för området och de bedöms dessutom vara bundna till det fasta materialet. Metaller i jorden förekommer endast med representativa halter under KM, vilket innebär att metaller i jorden därför inte bedöms utgöra några risker och således inte behöver studeras vidare. Figur 8 Slaggbit från södra brädgården. 10 (25) HUVUD

15 4.2 Grundvatten Dioxiner Dioxiner har detekterats i stort sett i samtliga rör. Halterna i samtliga prover överskrider det Holländska riktvärdet för Serious Risk Concentration (SRC). Några grundvattenprov blev ej dekanterade. Nya prover togs under 2015 för kontroll. De nya proven är dekanterade. Prover som dekanterats hade halter av dioxin på i genomsnitt 0,014 ng/l. Halterna ligger över det Holländska riktvärdet för Serious Risk Concentration (SRC) på 0,0031 ng/l men under riktvärdet för max koncentration i dricksvatten (0,10 ng/l). Prover som ej dekanterats hade halter mellan 0,1-1,7 ng/l. Detta tyder på att det finns små partiklar som skulle kunna röra sig med grundvattnet och kan spridas vidare. Att det förekommer partiklar i grundvatten kan även bero på metoden för installation av grundvattenrör. Rören sätts i skruvborrhål eller i provgropar och vid installationen dras finsediment in i rören där partiklar kan finnas kvar. Varje gång rören omsätts dras ytterligare finmaterial in i rören och ansamlas i botten, Ofta är grundvattenproven väldigt grumliga vilket gör att proven måste dekanteras. Men en dekantering är ingen garanti för att det inte kvarstår små partiklar i vattnet. Jordarna i området består av siltig sand och morän vilka bedöms vara relativt täta. Partikelspridning i dessa material går dock väldigt långsamt varför en pågående spridning ut till Alnösundet borde vara liten Metaller Metallhalterna är låga i grundvattnet. Det är bara ett prov (R7) som visar förhöjda halter av nickel. Detta är i samma område som höga halter påträffats i jorden med slagg. För alla grundvattenanalyser på hela undersökningsområdet ligger både medelhalterna och UCLM95 under både uppsatta riktvärden och SGU s nya riktvärden för nivå 5. Av de metallanalyser som kan vara av intresse att räkna på m.a.p. spridning med grundvatten är arsenik och nickel de som i så fall ska kontrolleras. Som representativa halter används då medelhalter för södra brädgården PAH & Alifater Tidigare provtagningar (2008) visade påverkan av PAH, men vid provtagningen 2011 var halterna låga. Troligen har de tidigare proverna ej dekanterats före analys. Samtliga analyser visade på låga halter av alifater. 4.3 Sediment Dioxiner Sedimenten visar viss påverkan av dioxiner. Störst påverkan finns utanför sågområdet, men även sedimenten utanför södra brädgården är tydligt påverkade av dioxiner. Viss påverkan finns även utanför den norra brädgården, men halterna minskar norrut. Högst HUVUD

16 halter noteras i skiktet 5-10 cm under botten. Materialet i sedimentfällorna visade påverkan av dioxin. Halterna är lägre än i bottensedimenten men över trolig effektnivå (PEL). Materialet i sedimentfällorna bedöms komma främst från uppvirvlat bottensediment. Bedömningen görs att det pågår en mindre uttransport av dioxiner från landområdet idag än vad det gjort tidigare. Den jämförelse av dioxin-kongener mellan jord och sediment som utförts tyder på att dioxinerna i sedimenten härrör från sågområdet. Se bilaga B-5 till Riskbedömningen Metaller PAH Sedimenten visar viss påverkan av metaller. Arsenik, koppar, kvicksilver och bly ligger över det holländska ISQG-värdet (Interim sediment quality guideline) där kvicksilver och bly även överstiger det holländska PEL-värdet (Probabel effect level). Det kan inte utläsas huruvida metallerna i sedimenten kommer från sågområdet eftersom det är andra metaller som dominerar på land. Sedimenten är tydligt påverkade av PAH utom mellan brädgårdarna. I princip samtliga ingående PAHer överskrider ISQG-värdet. Utanför södra magasinet och sågområdet överskrids även PEL-värdet. Högst halter har uppmätts i de ytligaste sedimenten. Även utanför norra brädgården är sedimenten påverkade av PAH men halterna är lägre. Den jämförelse av PAH-kongener mellan jord och sediment som utförts tyder på att PAH i sedimenten härrör från sågområdet. Se bilaga B-5 till Riskbedömningen. Eftersom de högsta halterna har uppmätts i de ytligaste sedimenten, vilka avsatts långt efter det att verksamheten lagts ner, så kan dessa även ha ett annat ursprung då Sundsvallsområdet sedan länge är starkt påverkat av industriutsläpp som innehåller PAH. 4.4 Föroreningarnas härkomst Dioxinföroreningarna kommer från doppning med pentaklorfenol. Detta styrks dels av läget av dioxinföroreningarna och dels av den jämförelse av dioxin-kongener som utförts för området. De PAH-er som påträffats inom området bedöms främst härröra från kolningen. Man kan tydligt se ytlig jord blandad med aska i de norra delarna. I övrigt finns en del diffusa utbredningar av metaller och PAH. Dessa bedöms komma från omflyttade massor inom sågverksområdet. De metaller som påträffats inom ett begränsat område på södra brädgården bedöms komma från slagg, vilket kan ha varit barlast. 12 (25) HUVUD

17 5 RISKBEDÖMNING I detta avsnitt redovisas riskbedömningen i en förkortad version. För hela riskbedömningen hänvisas till Bilaga B. 5.1 Skyddsobjekt De skyddsobjekt som identifierats för området är: vuxna och barn som vistas inom området, närboende och besökande markekosystemet inom området ytvatten och sediment i Alnösundet I dagsläget sker inget grundvattenuttag inom området. Då området ligger i direkt anslutning till havet kommer det inte att kunna fungera som ett framtida område för dricksvattentäkt. Utförda undersökningar visar inte heller på någon betydande transport av förorenade ämnen, via grundvattnet till ytvattnet, som negativt kan påverka livsmiljön i recipienten. Sedimentanalyserna visar att dioxinhalterna är högre i prover som ligger på 5-10 cm djup än de i ytan. Detta visar att uttransport av dioxin således har skett längre tillbaka i tiden, antingen med grundvattnet eller via yterosion. Av dessa anledningar kommer grundvattnet i området inte tas med som ett skyddsobjekt. 5.2 Beräknade platsspecifika riktvärden De statistiska beräkningarna visar att det endast är dioxiner som har representativa halter över KM, se avsnitt 4 i Bilaga B. Platsspecifika riktvärden har således endast beräknats för dioxiner. Platsspecifika riktvärden har beräknats för jord. Beräkningarna har utförts med MKM som utgångspunkt med avseende på både hälsa och miljö. Indata har anpassats till att motsvara de platsspecifika förutsättningarna. En konsumtion av växter från området på 1% har tagits med i beräkningarna. Övriga beräkningsförutsättningar redovisas i Bilaga B. I Tabell 1 nedan visas en sammanställning av utförda beräkningar. Eftersom riktvärdet för dioxiner styrs av intag av jord blir resultatet detsamma för de båda områdena. Riktvärdet i kursiv stil avser riktvärde under 1 m. Det beräknade riktvärdet blir lägre än MKM vilket främst beror på att intag av växter medräknas. För jord djupare än 1 m skulle ett högre riktvärde kunna användas, men har inte så stor inverkan på mängden massor eftersom det är ett så litet område. Som jämförelse visas även NV generella riktvärden för MKM. Tabell 1 Sammanställning av utförda beräkningar för både norra och södra området. Halter i ng/kg. NYVIK SÖDRA Växter Under 1m MKM Styrande för riktvärde* Dioxin (TCDD ekv) Intag av jord + exp. andra källor HUVUD

18 5.3 Föroreningsmängder Jord För södra området har mängdberäkningen utförts för varje ½-meter ner till 1 m djup. Eftersom det endast finns ett uppmätt analysvärde över riktvärdet för farligt avfall (dioxin) har det inte gjorts någon uppdelning på dioxinmängder (g) över FA, enbart en volymsuppskattning. För norra området har mängdberäkningen utförts för 0-0,5 m. Eftersom det endast finns ett uppmätt analysvärde över riktvärdet för farligt avfall (nickel) har det inte gjorts någon uppdelning på nickelmängder (kg) över FA, enbart en volymsuppskattning. Mängdberäkningen baseras enbart på halter över de platsspecifika riktvärdena. Den totala mängden har således beräknats utifrån medelhalten av samtliga värden >PSRV. Tabellen nedan visar en sammanställning av mängderna förorenad jord med halter över PSRV. Tabell 2 Beräknade volymer förorenad jord med halter över PSRV. Nivå Total jordvolym >PSRV Anmärkning 0-0, m 3 Främst sågområdet och södra brädgården. 0, m 3 Enbart sågområdet och södra brädgården. SUMMA m 3 Avser totala mängden jord med halter >PSRV. 14 (25) Den totala mängden jord med dioxinhalter över PSRV motsvarar ca ton. Den totala ytan som påverkas av föroreningar omfattas ca m 2. I mängderna ovan ingår ca m 3 metallförorenad slaggjord vilket motsvarar ca ton. Dessutom ingår ca 230 m 3 jord med dioxiner över farligt avfall samt 290 m 3 slagg med nickelhalt över farligt avfall. Av tabellen ovan kan man utläsa att det främst är ytlig jord som är förorenad. Total mängd dioxin Den totala mängden dioxin har också beräknats och visas i Tabell 3 nedan. I tabellen visas också den beräknade reduktionen. Reduktionen anger hur stor del av den totala mängden dioxin inom området som försvinner om områden med halter över PSRV saneras. Som kan utläsas i tabellen ger en ytliga sanering en reduktion på 92% medan en sanering till 1 m endast ger en reduktion med ytterligare 5 %-enheter (avser södra området). Tabell 3 Beräknad mängd dioxin över PSRV. Mängden anges i gram. Nivå Mängd >PSRV (g) Totalt mängd (g) Reduktion (%) 0-0,5 m 33,1 92% 0,5-1 m 1,8 Summa 34,9 35,9 97% HUVUD

19 5.3.2 Grundvatten Beräkning av mängden föroreningar som kan spridas ut från området med grundvattnet baseras dels på uppmätta medelhalter i grundvattnet samt uppmätta medelhalter i jorden. Spridningsberäkningarna har utförts för dioxin, arsenik och nickel. För resonemang om metaller se avsnitt i Bilaga B. Eftersom grundvattenrören inte sitter mitt i de mest förorenade områdena blir beräkningsresultaten baserade på halter i grundvattnet osäkra. Att använda halter i jord är inte heller helt rättvisande eftersom all förorening inte lakar ut till grundvattnet. För att hantera dessa osäkerheter har beräkningarna från de två modellerna bör resultaten betraktas som ett spann. Beräkningarna visar att det är förhållandevis lite som transporteras vidare till ytvatten. Tabell 4 Total uppskattad mängd som årligen kan transporteras till ytvatten Från halt i gv Från halt i jord Dioxin µg/år Arsenik g/år Nickel g/år Av Tabell 4 ovan kan man utläsa att nickel är det ämne som bedöms ge störst uttransport till ytvattnet i Alnösundet. Det är dock osäkert om så är fallet eftersom metallerna kommer från slagg och bedöms vara starkt bundet till det fasta materialet. Laktester skulle kunna ge en bättre bild av spridningen ut från området Sediment Den begränsade undersökningen av sedimenten gör att det inte går att uppskatta mängden av de olika föroreningarna som finns i sedimenten utanför Nyviks f.d. sågverk. Klart är dock att sedimenten är påverkade av metaller, PAH och dioxiner. Vid en framtida projektering av åtgärder för sedimenten får en utökad provtagning ge svar på mängden föroreningar. 5.4 Bedömt behov av riskreduktion Översta ½-metern på hela det undersökta området är påverkat av dioxiner och bör åtgärdas m.a.p. dioxiner. Inom södra området (främst sågområdet) behöver dioxiner åtgärdas ytterligare ner till 1 m. Att dioxinerna ligger ytligt så att människor kan direktexponeras, har halter över farligt avfall samt att svampanalyser påvisar upptag, se avsnitt 4.1.1, gör att det finns ett behov av åtgärd. Det finns inga metallhalter i jorden, utanför slaggområdena, som utgör några risker. Risker med metaller i slaggen bedöms som små då metallerna sannolikt är bundna till det fasta materialet. En lämplig åtgärd kan vara att helt enkelt gräva bort den slagg som finns så elimineras alla eventuella risker. HUVUD

20 För att södra området skall kunna nyttjas som industriområde och norra området som strövområde, utan risk för påverkan på hälsa och miljö bör de mest förorenade områdena åtgärdas. Halterna bör reduceras ner till de beräknade platsspecifika riktvärdena. 5.5 Osäkerheter Avgränsningen av föroreningarna behöver göras bättre i samband med en framtida åtgärd. Särskilt norra brädgården där utförda provtagningspunkter ligger glest. 6 ÅTGÄRDSUTREDNING Sweco har genomfört en åtgärdsutredning för att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder på Nyviks f.d. sågverksområde. I detta avsnitt redovisas åtgärdsutredningen i en förkortad version. Åtgärdsutredningen baseras på de i riskbedömningen beräknade platsspecifika riktvärdena (PSRV). För hela åtgärdsutredningen hänvisas till Bilaga C. Åtgärdsutredningen har genomförts med utgångspunkt från Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. I åtgärdsutredningen beskrivs förutsättningar, tillgängliga åtgärdsmetoder samt kostnadsuppskattning och bedömning av de alternativ som kan vara realistiska för en efterbehandling inom Nyviks f.d. sågverksområde. Flera åtgärdsalternativ har utretts i åtgärdsutredningen och de som slutligen valts som möjliga åtgärder är: Alternativ 0: Ingen åtgärd Alternativ 1: Schaktsanering av samtliga förorenade områden Alternativ 2: Övertäckning av föroreningar Då övertäckning inte ses som en möjlig åtgärd på södra området kring pannhuset där de mesta föroreningarna finns har övertäckning endast tagits med för norra området. De kombinationer som beräknats är följande: Norra området 1. Schaktsanering genom hel urgrävning 0-0,5 m 2. Övertäckning Södra området 1. Schaktsanering genom hel urgrävning 0-1 m 2. Schaktsanering genom urgrävning 0-0,5 m I kostnadsberäkningarna ingår ett påslag med 10% på samtliga utlägg. Detta för att ta höjd för en viss kostnadshöjning när arbetena väl ska genomföras. 6.1 Alternativ 0 nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen saneringsåtgärd vidtas inom sågverksområdet, riskerna med påverkan på människa och miljö kvarstår som i dagsläget och de övergripande åtgärdsmålen uppfylls inte vid nollalternativet. 16 (25) HUVUD

21 6.2 Alternativ 1 Schaktsanering Alternativet innebär att samtliga föroreningar över PSRV grävs ur. Schaktdjupet uppskattas till 1 m på södra området samt södra brädgården och ½ meter på norra brädgården. Då de mesta av föroreningarna ligger i den översta ½-metern på södra området och en fördjupning på 0,5-1 m enbart ger en ytterligare riskreducering med 5 %- enheter har kostnaden för urgrävning 0-0,5 m på södra området också konstadsberäknats. Masstransporter till och från området utförs med pråm. Tillfällig spont installeras i de strandnära schaktområdena. En kostnadsuppskattning visar att en schaktsanering av områdena skulle kosta: Norra området 0-0,5 m Södra området 0-1 m SUMMA: Södra omr, 0-0,5 m: 16,5 miljoner kr 9,9 miljoner kr 26,4 miljoner kr 8,3 miljoner kr, ger totalsumman 24,8 miljoner kr. Tidsåtgången för schaktsanering på båda områdena är beräknad till drygt 4 månader. 6.3 Alternativ 2 Övertäckning Alternativet innebär att de förorenade områdena på norra området täcks över. Täckningens utbredning motsvarar utbredningen av föroreningar 0-1 m. Täckningen utförs med 0,3 m sand och därpå bentonitmatta täckt med 0,5 m jord och gräs. På de ytor som täcks får inte träd och annan vegetation med djupa rötter etableras. Detta innebär att ett årligt underhåll kommer att krävas av dessa ytor. Klippning utförs med t.ex. slaghack. I kostnaden ingår ett årligt underhåll av tätskiktet, i 100 år. I kostnaden ingår även ett erosionsskydd längs de delar som ligger närmast vattnet. Södra området kan inte täckas p.g.a. närheten till byggnaden. Här inräknas istället en schaktsanering som ovan. En kostnadsuppskattning visar att en övertäckning av områdena, inkl schaktsanering av södra området, skulle kosta: Norra området Södra området SUMMA: 14,9 miljon kr 9,9 miljoner kr, vilket avser schaktsanering 0-1 m 24,8 miljoner kr Tidsåtgången för övertäckning norra området inkl schaktsanering på södra området är beräknad till 4,5 månader. HUVUD

22 6.4 Samlad bedömning I nedanstående Tabell 5 återfinns en sammanställning av åtgärdsalternativen. Mängden reduktion som varje åtgärd medför finns redovisat i Riskbedömningens bilaga B-2a. Tabell 5 Sammanställning av de olika åtgärdslaternativens kostnader och tidsåtgångar. Inringat visar billigaste åtgärderna. Åtgärd / Område Norra området Södra området SUMMA Kostnad & tid Kostnad Tid Kostnad Tid Kostnad Tid Schaktsanering 16,5 milj 2,6 mån 9,9 milj 1,6 mån 26,4 milj 4,2 mån Schaktsanering 0-0,5 m på alla omr. 16,5 milj 2,6 mån 8, 3 milj 1,5 mån 24,8 milj 4,1 mån Övertäckning 14,9 milj* 4,5 mån 9,9 milj** 1,6 mån 24,8 milj 6 mån *Inkl kostnad för strandskoning, **avser schaktsanering. Den billigaste kombinationen är övertäckning på norra området samt schaktsanering till 0,5 m på södra området. Detta till en kostnad av 23,2 miljoner och en tidsåtgång på 6 månader. Att hålla i minnet är dock att förutom att övertäckningen tar längre tid att utföra kräver de även ett årligt underhåll. Det dyraste alternativet är istället hel schaktsanering på alla områden till en total kostnad av 26,4 miljoner och en tidsåtgång på 4,2 månader. Den snabbaste åtgärden är en schaktsanering om 0,5 m på alla områden till en kostnad av 24,8 miljoner och en tidsåtgång om 4,1 månader. 7 RISKVÄRDERING I Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden [2] anges att riskvärderingen minst ska omfatta följande aspekter: Måluppfyllelse Kostnad Projektrisker Omgivningspåverkan Prövning Kulturvärden Landskap Övriga intressen Ovanstående aspekter har redan bedömts i den utförda åtgärdsutredningen, Bilaga C. Då det inte finns så många olika kombinationer av alternativ till åtgärder på Nyvik har inte en omfattande riskvärdering utfört, med t.ex. multikriterieanalys. Istället förs nedan ett resonemang kring alternativen i åtgärdsutredningen. Resonemangen baseras delvis på de nyckelkriterier som används vid en multikriterieanalys. De nyckelkriterier som normalt används för att värdera de olika åtgärdsalternativen diskuteras i de följande avsnitten. 18 (25) HUVUD

23 7.1 Ekonomisk nytta Den förväntade ekonomiska nyttan har i detta uppdrag beräknats med hjälpa av kostnad per borttaget gram dioxin och finns redovisat nedan. Totalt har det beräknats att det finns 35,9 gram dioxin i hela området, se Tabell 6 nedan samt Bilaga B-3a. Tabell 6 Sammanställning av mängden dioxin (gram) Alternativ Sum dioxin Dioxin >PSRV Schakt norra omr 0-0,5 m 1,1+7,1= 8,2 g 0,82+6,6= 7,4 g Schakt södra omr 0-1 m 27,7 g 27,5 g SUMMA 35,9 g 34,9 g Schakt södra omr 0-0,5 m 25,8 g 25,7 g Övertäckning ca 0,8 m på norra omr 8,2 g 7,4 g I tabellen nedan visas en sammanställning av de kombinerade alternativen tillsammans med den mängd dioxin som reduceras samt kostnaden per borttaget gram dioxin. Tabell 7 Kostnader per reducerat gram dioxin Kombination Kostnad Mängd dioxin bort (g) Schakt norra 0,5 m + schakt södra 1 m Schakt norra & södra 0,5 m Övert norra + schakt södra 1 m Övert norr + schakt södra 0,5 m 26,4 milj 34,9 g (7,4+27,5) 24,8 milj 33,1 g (7,4+25,7) Reduktion % 97% (34,9/35,9) 92% (33,1/35,9) 24,8 milj 27,5 g 77% (27,5/35,9) 23,2 milj 25,7 g 72% (25,7/35,9) Kostnad per gram 0,76 milj 0,75 milj 0,90 milj 0,90 milj Enligt Tabell 7 ovan kan man utläsa att schaktalternativen ger större ekonomisk nytta än kombinationen med övertäckning och schakt. Alternativet med schaktsanering 0-0,5 m djup över hela området ger mest för pengarna, men skillnaden till total schaktsanering är liten. Ett schablonvärde på underhållet i övertäckningsalternativet har antagits och det ger en osäkerhet i huruvida den faktiska underhållskostnaden blir i framtiden. 0-alternativet medför inga större kostnader. Inhägnad av det mest förorenade området kan bli aktuellt inkl. ett årligt underhåll av detta. Kostnaderna ligger långt under ovanstående. HUVUD

24 7.2 Ekologiska aspekter Nedan visas en grov bedömning av hur de olika åtgärdsalternativen påverkar de ekologiska aspekterna. 0 ingen påverkan - negativ effekt + positiv effekt ++ stor positiv effekt Vid bedömningen har ingen uppdelning gjorts avseende schaktsanering på de olika områdena eller olika djup. Bedömningen har gjorts avseende schaktsaneringen som helhet. Tabell 8 Bedömning av hur de olika alternativen påverka de ekologiska aspekterna Medium Schakt Övertäckning 0-alternativet Mark Grundvatten Ytvatten Luft Sediment Förbrukning av naturresurser Schaktalternativen ger stora positiva effekter på markekosystemet, grundvatten och ytvatten då de mesta av föroreningarna tas bort. På sikt kan detta även ge en positiv effekt på sedimenten, men det är mer osäkert. Schaktsanering ger negativa effekter på luft genom koldioxidutsläpp vid arbetenas utförande. Ny jord skall tillföras vilket medför negativa effekter på naturresurser. Övertäckningsalternativet på norra området bedöms ge något positiva effekter på grundvattnet och ytvatten. Detta då övertäckningen minskar infiltrationen av regn- och smältvatten varför föroreningar inte kan laka ur. Liten effekt på sedimenten och negativa effekter på markekosystemet (torrt och dålig syretillförsel), luften (många transporter) samt naturresurser (nya massor som ska tillföras). 0-alternativet medför negativa effekter på markekosystemet och grundvattnet då samtliga föroreningar finns kvar. Liten påverkan på ytvatten, luft, sediment och ingen påverkan på naturresurser. Sammantaget bedöms schaktalternativen ge större positiva effekter på de ekologiska aspekterna, än övertäckningsalternativet. 0-alternativet ger inga eller bara negativa effekter. 20 (25) HUVUD

25 7.3 Social-kulturella aspekter Nedan visas en grov bedömning av hur de olika åtgärdsalternativen påverkar de socialkulturella aspekterna. Tabell 9 Bedömning av hur de olika alternativen påverkar de social-kulturella aspekterna Medium Schakt Övertäckning 0-alternativet Rättvisa och acceptans Hälsa med avseende på områdets föroreningar Hälsa med avseende på åtgärdens genomförande Kulturmiljö inklusive landskapsbild Rekreation och friluftsliv Omgivningens markanvändning Områdets markanvändning Inget av alternativen bedöms ge någon effekt på utomstående grupper eller allmänhetens acceptans samt omgivningens markanvändning. Schaktalternativen bedöms ge stora positiva effekter avseende effektbaserade hälsorisker samt områdets markanvändning. Alternativen förväntas också ge positiva effekter map rekreation och friluftsliv. Allt detta beroende på att de mesta av föroreningarna tas bort. Alternativen förväntas inte ge någon effekt på kulturmiljö och landskapsbild då marken återställs. Däremot bedöms alternativen medföra negativa effekter vid genomförande genom ökad mängd buller, ökad trafik samt hälsorisker för de som utför arbetena. Övertäckningsalternativet på norra området bedöms ge positiva effekter på rekreation och friluftsliv samt områdets markanvändning då människor kan vistas på området utan risk för kontakt med föroreningarna. Däremot kan området inte nyttjas till vad som helst i framtiden utan framtida sanering. Negativa effekter förväntas vid genomförande genom ökad mängd buller, ökad trafik samt hälsorisker för de som utför arbetena. Dessutom medför övertäckningen en möjlig negativ effekt för landskapsbilden. 0-alternativet medför negativa effekter på effektbaserade hälsorisker för människor som vistas på området vilket även leder till inskränkningar i friluftslivet samt markområdets markanvändning. I övrigt förväntas inga effekter uppstå. Sammantaget bedöms schaktalternativen ge större positiva effekter på de socialkulturella aspekterna, än övertäckningsalternativet. 0-alternativet ger inga eller bara negativa effekter. HUVUD

26 7.4 Sammanfattning För schaktsanering uppfylls de uppsatta åtgärdsmålen. För övertäckningsalternativet uppfylls de övergripande åtgärdsmålen delvis då det befintliga markekosystemets funktion inte förbättras av övertäckning. Schaktalternativen ger störst positiva effekter både avseende de ekologiska och de social-kulturella aspekterna. Schaktalternativen bedöms också ge störst ekonomisk nytta. Sett till ovanstående bedömningar bör den mest kostnadseffektiva åtgärden vara att enbart schakta bort föroreningar ner till 0,5 m på samtliga områden. Detta under förutsättning att ett sådant alternativval inte medför framtida administrativ åtgärder eller långtidsuppföljningar pga kvarlämnade föroreningar. Skulle så vara fallet rekommenderas istället schaktsanering till 1 m på södra området. 7.5 Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål uttrycker vad som krävs för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. De utgör därmed en konkretisering av de övergripande målen i kvantifierbara termer. För kommande åtgärder rekommenderas att mätbara åtgärdsmål för jord sätts samma som de platsspecifika riktvärdena, se Tabell 1. Om andra ämnen än dioxiner blir aktuella att analysera i samband med saneringen rekommenderas att riktvärdena för MKM används som åtgärdsmål. För ev grundvatten som kommer att omhändertas i samband med åtgärder skall halterna på det som släpps ut från hanteringen inte överstiga de holländska riktvärdena för SRC (serious risk concentration) avseende metaller och dioxiner. 8 FORTSATT ARBETE 8.1 Projekteringsdirektiv I samband med projektering och planering av åtgärder på området skall kompletterande provtagning utföras: på norra brädgården för bättre avgränsning av den ytliga dioxinföroreningen, för att eventuellt minska den yta som behöver åtgärdas. på södra brädgården för bättre avgränsning av dioxinföroreningar som ska åtgärdas. metallföroreningarna på södra Brädgården. Går eventuellt att avgränsa i samband med schakt eftersom dessa till stor del utgörs av synlig slagg. 22 (25) Noggrannare omfattning av strandskoning i form av erosionsskydd för skydd mot framtida havsnivåhöjning behöver bestämmas utifrån höjdmätningar. HUVUD

27 Behovet och omfattning av temporär spont undersöks. Geoteknisk undersökning genom hejarsondering för kontroll av spontbarheten och spontdjup bör göras. Alla masstransporter till och från området bör planeras med pråm för att undvika trafikproblem och olycksrisker. Avfallskaraktärisering kan behöva göras bl.a. genom: kontroll av dioxinförekomst i träd som ska avverkas laktester analys av avbaningsmassor (mulljord) Avtal med den privata markägaren innan åtgärderna påbörjas. Riskhantering av saneringen avseende tidplan och kostnader. Som angetts i avsnitt 1.5 ingår inte sedimenten i havet utanför Nyvik i själva utredningen utan enbart som ett påverkansområde/skyddsobjekt. Avgränsning av föroreningar i sedimenten ingår således inte utan används enbart som en bedömning av huruvida dessa är påverkade eller ej av den tidigare verksamheten. Utredning avseende risker samt avgränsningar gällande förekommande föroreningar i sedimenten får ingå i framtida utredningar. 8.2 Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar mm De ansökningar och anmälningar som kan bli aktuella är följande: För kommande åtgärder erfordras 28-anmälan. Vid övertäckning kan även marklov bli aktuellt. Strandskyddsdispens för avverkning Anmälan om vattenverksamhet för erosionsskyddet samt om spont erfordras på någon del invid vattnet. 8.3 Direktiv för miljökontroll Före åtgärd Fram tills planerade åtgärder utförs krävs ingen miljökontroll. Däremot skall berörda fastighetsägare informeras om resultaten av den utförda utredningen samt tidplanen för kommande arbeten Under åtgärd Schaktalternativet medför att upptagna massor skall kontrolleras före borttransport. Ett samlingsprov per 50 m 3 kan vara lämpligt. Schaktbotten kontrolleras före återfyllning. Här kan det vara lämpligt med ett samlingsprov per 100 m 2. Prover analyseras m.a.p. metaller och dioxiner. HUVUD