Hej, alla medlemmar i SFPO! Här kommer höstens nyhetsbrev!

Transkript

1 Hej, alla medlemmar i SFPO! Här kommer höstens nyhetsbrev! SFPOs utbildningsdagar 2018 Mellan den 24 och 25 september anordnade SFPO utbildningsdagar på Piperska muren i Stockholm. Temat för utbildningsdagarna var Existentiell hälsa och lockade ett 60-tal deltagare från olika delar i landet. Eftermiddagen inleddes med en workshop med Döbra-kortleken som leddes av Ida Goliath, sjuksköterska med dr, Karolinska institutet och Therese Johansson MSc, doktorand, forskning med inriktning på kortens användning inom äldreomsorgen. DöBra-kortleken ingår i ett forskningsprogram med målet att lyfta frågor kring döden ur ett folkhälsoperspektiv och att stimulera och underlätta samtal. Projektet startade i USA genom intervjuer med människor om vad som var viktigt för dem (GoWish-cards). Dessa kort är nu framtagna och anpassade för svenska förhållanden. Kortleken innehåller 37 påståenden kring värderingar och prioriteringar om döden och döendet, även valfria alternativ finns. Framtagna för

2 vuxna men skulle också kunna användas för samtal i familjen. Gruppvisa samtal genomfördes kring hur vi ser på vår egen död och korten prioriterades utifrån det som är mycket viktigt, ganska viktigt och inte alls viktigt. Samtalen i grupperna var intensiva och det var givande att få ta del av andras personers tankar och prioriteringar som gjordes med kortleken. Korten bör ses som en process som är föränderligt över tid. Tisdagen den 25/9 Memento mori: Vad betyder det existentiella? Jennifer Bullington Jennifer Bullington, professor i psykosomatik. Föreläsningen handlade om frågor kring om vad det existentiella betyder och några hållpunkter från Heidegger teori framfördes. Människan vet att hon finns och förstår sitt eget varande. Olika begrepp framkom i framförandet så som Da Sein som skulle kunna beskrivas som att vara där, att människan lever i tiden, men med riktning mot framtiden. Vidare redogjorde Jennifer för tre existenstialer: 1. Befintlighet. Människan existerar i en viss stämning och världen färgas på så sett av detta. Ger sig i uttryck som grundstämningar (t ex. oro, glädje, ilska) 2. Förståelse. Genom förståelse förstår vi världen 3. Människan äger språket. Vi formulerar vår förståelse genom språket Omsorg innebär att bry sig om sig själv och andra. Genom att upptäcka och ta tillvara på möjligheter, skapas världen till sin egen. Två begrepp som också togs upp var autentiserat och das man. Autentiserat står för det äkta varandet (sanningen) och das man för det oäkta. Oftast finner vi oss i det icke autentiska tillståndet, men pendlar mellan dessa båda tillstånd. Världen i sig har ingen mening, det är vi själva som fyller denna mening.

3 Existentiell ensamhet - en utmaning i vården av sköra äldre personer. Äldres upplevelser, närståendes uppfattningar och vårdpersonalens erfarenheter Marina Sjöberg, Helena Larsson, Malin Sundström, Universitetsadjunkter i omvårdnad Högskolan Kristianstad, Doktorander Malmö Universitet. Ingela Beck, Universitetslektor i omvårdnad, Med dr, Högskolan Kristianstad, Palliativt Utvecklingscentrum, Lund Existentiell ensamhet går djupare än vanlig ensamhet och är ett fundamentalt mänskligt tillstånd. Existentiell ensamhet har ej studerats på äldre, sköra personer tidigare som kan ha komplexa problem som inte uttrycks så tydligt. Detta kräver lyhördhet för att uppmärksammas och om inte behoven bemöts kan det leda till existentiell ensamhet. Detta kan upplevas svårt för vårdpersonal att bemöta. Forskningen som presenterades avser att undersöka sköra äldre, dvs personer som är 75 år eller äldre - LonE-studien. Där tre perspektiv belyses, de äldres perspektiv, närståendes- respektive vårdpersonalens perspektiv. 1: a studien handlar om de äldres perspektiv och syftar till att undersöka innebörden av existentiell ensamhet. Intervjuer med äldre personer genomfördes. Resultatet beskrivs i 4 teman: Att vara fångad i en skör kropp Att mötas av likgiltighet Att inte ha någon att dela livet med Att sakna mål och mening Vilket sammantaget resulterar i Att vara avskild från livet.

4 Vidare undersöktes hur och när existentiell ensamhet lindras. När man blir bekräftad och sedd och blir bemött med omtanke och vänlighet. Närhet, meningsfullt utbyte med andra människor och när personen själv kan sätta negativa tankar och känslor inom parantes. Att anpassa sig, se tillbaka på sitt liv, kontakt med andlig värld, dra sig tillbaka och vara själv. En reflektion från auditoriet var att existentiell ensamhet kan lindras med ensamhet. Närståendes perspektiv undersöktes i studie 2. Närstående, som kan vara familj, släkt eller vän, är en viktig resurs som ibland får föra de äldres talan. Är det möjligt att uppfatta ett fenomen när man står bredvid? Närstående uppfattade att den äldre blev mer begränsad och beroende att göra fria val och att det var en process att släppa taget. Den äldre blir mer och mer avskärmad och livet ter sig tomt och meningslöst. Man tittade också på närståendes uppfattningar i kontrast till den äldres upplevelse, vilket man fann skiljde sig åt, vilken röst ges då företräde? Till exempel ansåg närstående att det fanns för få aktiviteter för den äldre, men den äldre upplevde en meningslös väntan. Personalens perspektiv undersöktes i delstudie 3 genom fokusgruppsintervjuer. Olika vårdformer och professioner deltog. Personalens upplevelser av att möta existentiell ensamhet uppfattades som både utmanande och meningsfullt. Värdefulla egenskaper i mötet ansågs att vara empatiskt, modig och nyfiken och att ha ett öppet sinne. Betydande förmågor i mötet är att lyssna, reflektera och kunna byta perspektiv. Efter lunch var det dags för utdelning av vinster i boklotteriet, stipendium utdelning samt diplomering. Diplomering och gratulation! Vi gratulerar Margareta Eurenius till diplomering i palliativ omvårdnad och vi gratulerar även Titti Melin-Johansson som ny professor i palliativ vård som också föreläste på konferensen. Stort Grattis! Existentiella aspekter i palliativ vård. Förluster vid livshotande sjukdom - livets existentiella utmaningar Titti Melin-Johansson, professor i palliativ vård Forskning visar att de existentiella frågorna är viktiga, men man reflekterar inte så mycket över det när man är frisk. Vidare visar forskningen att patienten önskar få dessa frågor bemötta men om det inte sker kan detta leda till försämrad livskvaliteten och ökade kostnader inom palliativ vård. Existentiella behov förbises i vården.

5 Det är viktigt för sjuksköterskor att fånga upp signaler kring existentiella frågor. Det handlar inte om att lösa problemen, man behöver stöd för att hitta ord för det man känner. Tittis forskning visar att livskvaliteten påverkas i hög grad av meningsfullhet och av svår fysisk smärta (kvantitativ studie). Livshotande sjukdom innebär förluster. Arthur Frank (1995) menar att vid sjukdom förlorar man sin karta och den behöver ritas om. Det normala livet finns inte längre och kan leda till lidande ur flera perspektiv, psykosomatisk skada. Kan vi närma oss frågorna kring existentiella aspekter om vi använder andra begrepp än förluster? Det finns olika dimensioner av förluster; Fysiska Känsla av förlust när kroppen förändras, fysiska symtom Psykiska - Hopp och hopplöshet, förlust av självkänsla Sociala Förlust av det normala livet och relationer Existentiella. Livet och döden, mening och meningslöshet, frihet och ansvar, relationer och ensamhet. Hur kan vi stödja upplevelser av förluster? Det är den palliativa vårdens roll att begränsa förluster och att ta reda på vad som är viktigt för patienten och försöka fånga upp de existentiella frågorna. Att göra patient och närstående delaktiga genom att kommunicera och skapa en relation och att teamet runt patienten är engagerad. Det är också viktigt att informera, lyssna och föra samtal och ha modet att inte göra något. Utbildning till all personal på olika nivåer är väsentligt. Mötet med den som inte orkar leva. Om frågorna utan svar och egna reaktioner på svåra samtal Ullakarin Nyberg, överläkare Norra Stockholms psykiatri, suicidforskare och författare En person som inte orkar leva: - Olösliga problem: Jag klarar inte av det - Utmattning: Jag orkar inte längre - Psykisk smärta: Jag står inte ut - Utanförskap: Jag är alldeles ensam Vi accepterar dödens närhet Livsviljan är så mycket starkare än viljan att dö Viljan att dö är ofta tillfällig och vi hittar ögonblick som gör livet värt att leva. Det är ganska ovanligt med suicid inom palliativ vård. Vi är duktiga på att stärka viljan att vilja leva lite till. Vi kan känna in oss med den som vi möter. Det är en konst att lindra och trösta men också veta när man ska avbryta.

6 Vad kan vi bidra med? Vi kan bidra med en öppenhet som signalerar att det här kan vi prata om och att sätta ord på lidandet eller problemet. Att genom kontakt visa att jag bryr mig, att du inte är ensam. Om vi hjälper patienten genom normalisering säga att detta kan hända vem som helst och att man inte behöver skämmas över känslan att vilja dö. Men även genom att ingjuta hopp, genom att signalera att en förändring är möjlig och att det finns hjälp att få. Vi fick även lite tips att använda i mötet med dessa patienter: Vissa patienter vill leva lite till. Om jag bara lever tills. Lita på kraften i din närvaro. Att höja kompentensen hos den som har det svårt kan lyfta personen, jag lär mig av dig. I mörkret känner man sig i första hand inte som en tillgång. Det går att vända, små omsorger kan göra skillnad och man kan inte ta över ansvaret över att vilja leva. Att vara tyst lite längre än vad som är bekvämt. Det är ett förtroende att bli utvald. Lidandespråk i vår kultur är lite fattigt. Tala om vad vi kan göra istället för vad vi inte kan göra och ge bekräftelse och uppmuntran. Ha en balans mellan svårigheter och möjligheter. Individens berättelse hjälp personen att berätta. Berätta mer är det något jag kan göra? Det där låter viktigt berätta mer. Viktigt att veta hur man själv fungerar. Normalisering och acceptans Jag har träffat många i din situation. Vill du berätta om vad du tänker om liv och död? Målsättningen är inte att avlägsna patientens dödstankar. Vidga samtalet, man kan också tänka så här Se patienten som expert. Tillsammans ska vi gå vidare. Referat av Anette Duarte. Sammanfattningsvis var det två mycket bra dagar i Stockholm! Nu ser vi framåt mot vårens utbildningsdagar som blir i Malmö den mars. Temat föreslås bli Hälsofrämjande åtgärder i palliativ vård. Vi har även vårt årsmöte i samband med utbildningsdagarna. Hoppas vi ses då! Hur blir jag medlem i SFPO? Du kan betala ditt medlemskap med Swish! Medlemsavgiften för sjuksköterska i SFPO är 200 kr/år. Sjuksköterskestuderande, grundnivå och pensionär 50 kr/år. Swishnummer:

7 Ditt namn kommer automatiskt med betalningen men observera att du har 50 tecken att skriva in adress och mailadress i kommentarsfältet! OBS! Om du inte får plats med ovan nämnda uppgifter krävs att du skickar kompletterande uppgifter ihop med ditt namn till medlemsansvarig på mailadress: hanna.ljungros@gmail.com för att du skall kunna ta del av våra utskick samt Palliativ tidskrift via NRPV. Kom ihåg att även meddela medlemsansvariga om adressändringar. Medlemsavgiften ska vara betald inom första kvartalet årligen för obrutet medlemskap. Om du inte väljer Swish för din betalning till medlemskap i SFPO kan du välja bankgiro enligt följande: Avgiften sätts in på föreningens bankgiro (den första 0:an i bankgironumret är en utfyllnadssiffra och kan tas bort vid exempelvis internetbetalning, det blir då i stället ), om inte fullständiga adressuppgifter får plats, meddela dessa till medlemsansvarig via mail: hanna.ljungros@gmail.com Stipendium SFPO har inrättat stipendier för att bidra till forskning, utveckling och fördjupade kunskaper inom palliativ omvårdnad. Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad Forskningsstipendium Du som medlem kan nominera en kollega till Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Personen ska vara engagerad i utveckling och förbättring av omvårdnad till patienter i den palliativa vården. Se mer information här: Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad Forskningsstipendiet kan sökas av i SFPO-medlem och utdelas till en eller flera sjuksköterskor. Utdelning av stipendierna sker vid SFPO:s utbildningsdagar. Stipendiat/-er förväntas personligen motta tilldelat stipendium. Stipendiat skall inkomma med rapport om utfall/resultat senast två månader efter avslutat projekt. Rapporten kan komma att användas i andra sammanhang med syfte att sprida kunskap. Ansökan om stipendium sker med hjälp av blankett här: STIPENDIUM Diplomering i palliativ omvårdnad En diplomering inom palliativ omvårdnad innebär att sjuksköterskan har kunskap och erfarenhet av att utföra, utveckla, och utbilda inom palliativ omvårdnad samt att säkerställa vårdkvaliteten för patienter och närstående. År 2011 diplomerades den första sjuksköterskan i palliativ omvårdnad.

8 Välkommen in med era ansökningar! Här finns information och ansökningsblankett; Ansöka om diplomering Sista ansökningsdag för diplomering är den 15 januari för våren och den 15 augusti för hösten. Ansökan skickas till: SFPO c/o Ann-Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige Tidskriften ges ut via Nationella rådet för palliativ vård - NRPV. Representant för SFPO i redaktionen till tidskriften Palliativ vård är Fredrik Wallin Fredrik är Specialistutbildad sjuksköterska inom onkologi. Arbetet på onkologiska kliniken i Umeå väckte hans intresse för palliativ vård. Han arbetar som regional processledare inom palliativ vård för Regionalt cancercentrum norr och koordinator för Palliativt kompetenscentrum norr. Han arbetar också kliniskt vid behov på onkologisk mottagning på Östersunds sjukhus. Har du förslag till ämne och artiklar som skulle passa till tidskriften Palliativ vård kontakta Fredrik via e-post: fredrik.wallin@regionjh.se Hoppas att vi ses på våra utbildningsdagar i vår! SFPO:s styrelse genom Helene Rygert Ledamot SFPO