4:e nationella konferensen i palliativ vård. Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige
|
|
- Ann-Charlotte Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev! 4:e nationella konferensen i palliativ vård Vi har i år förmånen att ha en utsänd korre till konferensen som här delar med sig av sina erfarenheter. Det är Lotta Pham som vann utlottningen om att rapportera från konferensen och därmed fick konferensavgiften betald. Lotta har gjort ett mycket bra jobb som korre och hennes rapport från konferensen läser ni i slutet av nyhetsbrevet! Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige Den palliativa tidskriften har nu utkommit med 8 nummer och det sista fick vi nyligen i brevlådan. Olav Lindqvist sitter i redaktionen som representant för SFPO och han är nyfiken på vad ni tycker om innehållet så långt och om ni har tankar eller idéer om framtida innehåll. Ni får gärna höra av er till honom! Olavs kontaktuppgifter är: Olav Lindqvist olav.lindqvist@umu.se
2 STIPENDIUM Det finns nu möjligheter att söka ytterligare pengar för fortbildning och utveckling! SFPO har inrättat fyra stipendier för att bidra till forskning, utveckling och fördjupade kunskaper inom palliativ vård. Stipendier Ø Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad Ø Forskningsstipendium Ø Utbildningsstipendium Ø Tillfälligt stipendium med olika teman Stipendierna kan sökas av medlem i föreningen Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad och utdelas till en eller flera sjuksköterskor. Utdelning av stipendierna utdelas vid SFPO:s utbildningsdagar. Stipendiat/- er förväntas personligen motta stipendiet under utbildningsdagen. Stipendiat skall inkomma med rapport om utfall/resultat senast två månader efter avslutat projekt. Rapporten kan komma att användas i andra sammanhang med syfte att sprida kunskap. Ansökan om stipendiet sker med hjälp av blankett som även kan rekvireras hos: Ann- Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: ann- mari.bergstrom@skane.se Ansökan ställs till Styrelsen för SFPO c/o Ann- Marie Bergström adress se ovan Sista ansökningstid på respektive stipendiepresentation Beslut fattas av styrelsen för SFPO i samråd med representanter från forskande sjuksköterskor. Välkommen med din ansökan!
3 Världshospicedagen Tävling Världshospicedagen är en dag för världsomspännande firande för strävan mot att sprida kunskap och fullständig täckning av palliativ vård. SFPO utlyser även i år en tävling för er som skapat ett arrangemang eller aktivitet för att uppmärksamma Världshospicedagen den 8 oktober 2016 Har du som medlem i SFPO deltagit i skapandet av en aktivitet i oktober som uppmärksammat världshospicedagen? Skicka då in en rapport till SFPO från er aktivitet med en liten berättelse om er dag tillsammans med bilder från dagen så har ni chans att bli vinnare av: 1:a pris - Betald konferensavgift på vår utbildningsdag nästa vår, 2017 (resa och uppehälle får vinnaren själv stå för). 2:a 6:e pris medlemskap i SFPO för Välkommen med ert bidrag till tävlingen senast februari 2017! Skickas till: Ann- Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: ann- mari.bergstrom@skane.se /Styrelsen SFPO
4 Årets Sjuksköterska inom Palliativ omvårdnad Vi söker dig som har en kollega som är engagerad i utveckling och förbättring av omvårdnad till patienter i den palliativa vården. Det kan röra sig om förändrade rutiner eller forskning och utveckling, som direkt kommit patienterna tillgodo. Kanske är det Din kollega som borde tilldelas utmärkelsen. Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad erhåller förutom utmärkelsen kr att använda för utveckling av palliativ vård. Rapport lämnas SFPO. Den som nominerar (en person) Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad får ett bokpresentkort 500 kr. Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad utlyses årligen och uppmärksammas under höstens utbildningsdagar. Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) ställer för året ett stipendium till medlem i SFPO förfogande i enlighet med följande villkor: Berättigad att nominera till stipendium är samtliga medlemmar i SFPO. Både den som nominerar och nomineras till utmärkelsen skall vara betalande medlemmar i SFPO. Styrelsen i SFPO kommer att utse Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad och det sker i samband med höstens studiedag. Senast den 12/ vill vi ha in din/er nominering. Den utsedda stipendiaten meddelas senast den 23/ Blankett kan rekvireras från: alt SFPO, c/o Christine Karlsson, Torggatan 13, Klagstorp, tel / E- mail: christine.a.karlsson@skane.se Diplomering i palliativ omvårdnad Nu är det dags att skicka in ansökningarna för diplomering i palliativ omvårdnad. Sista ansökan är den 15 augusti och nästa tillfälle för ansökan blir i vår med sista ansökningsdag den 15 januari. Utdelning av diplom sker på våra utbildningsdagar. Vi har X stycken diplomerade till vårens utbildningsdagar, men information från utbildningsdagarna kommer framåt.
5 SFPO:s utbildningsdagar i vår Går av stapeln den maj i Stockholm. Temat för konferensen blir Kvalitetssäkring inom palliativ vård Det blir en kvällsföreläsning den 23 maj och en heldag den 24 maj. På kvällen den 23:e så kommer Olof Wretling, skådespelare, dramatiker och författare, och berättar på temat Att vara med passagerare på en cancerresa. Många av oss har lyssnat på Olof i P1:s sommarprat och han är även den mest önskade vinterprataren där lyssnarna själva får bestämma. Staffan Lundström rapporterar från aktuell forskning om ålder och diagnos påverkar vårdkvaliteten för människor i livets slutskede. Vi kommer även få veta mer om vårdmiljö inom akutsjukvården, patienter med nedsatt kognition samt IPOS ett användarvänligt instrument för palliativa behov. En länk till programmet finns här: holm- maj- 23.pdf Sista anmälningsdagen är den 6 maj via vår hemsida och- Natverk/Sjukskoterskor- for- Palliativ- Omvardnad- SFPO/utbildningarkonferenser/ Hoppas vi ses! Nationellt vårdprogram för palliativ vård Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede. Den nationella vårdprogramgruppen för Palliativ vård har arbetat fram en ny version av nationella vårdprogrammet för Palliativ vård i livets slutskede. Vi emotser nu tacksamt synpunkter på innehåll och rekommendationer från professionen. Syftet med denna första remissrunda är att ge profession och patient- och närståenderepresentanter tillfälle att kommentera och ge synpunkter på innehållet i vårdprogrammet. Vi vill gärna ha konkreta förslag på ändringar och tillägg, t.ex. om det saknas relevanta medicinska behandlingsalternativ och/eller omvårdnadsåtgärder, om en rekommendation är svårtolkad eller om vi har värderat den vetenskapliga bakgrunden felaktigt. Vi ställer inga formella krav på remissvaren utan tar tacksamt emot även mycket kortfattade kommentarer. Även inga synpunkter är ett värdefullt remissvar. Målsättningen med vårdprogrammet är att det ska vara: Ø Gemensamt för all palliativ vård oberoende av diagnos, ålder, etnicitet, bakgrund eller bostadsort, och oavsett om vården bedrivs via kommun, landsting eller privat vårdgivare. Ø Giltigt och meningsfullt för alla professioner och vårdformer
6 Ø Stöd i den dagliga vården för all personal som arbetar med palliativ vård, både allmän och specialiserad. Ø En del av underlag av planering av nationell, regional och lokal palliativ vård. Ø Ge förutsättning för en bättre palliativ vård, tillsammans med Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och Svenska Palliativregistret. Remissvar skickas senast till Ann- Sofi Oddestad, ann- sofi.oddestad@sll.se Efter sammanställningen av synpunkterna och en eventuell revidering som följd av dem kommer vårdprogrammet att skickas på ytterligare en remissrunda till landstingens linjeorganisationer för kommentarer kring organisatoriska och och ekonomiska konsekvenser av vårdprogrammet. Efter den andra remissrundan kommer vårdprogrammet att fastställas och publiceras. Hälsningar Jane Österlind Specialistsjuksköterska, palliativ vård Till hösten startar Ersta Sköndal högskola, institutionen för vårdvetenskap, specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård, 60 hp och masterprogram i vårdvetenskap - palliativ vård, 120 hp. Nytt från i år är att ansökan sker centralt via antagning.se under tiden 15 mars 15 april. Mera information finns på hemsidan utbildningar.html där det också finns information om höstens fristående kurser. Jane Österlind Rapport från vår korre! I följande avsnitt kommer en rapport från vår korre, Lotta Pham. Vi i SFPO lottade ut deltagaravgiften till den palliativa konferensen i Malmö mot att man agerade Korre och rapporterade till vård nyhetsbrev och till hemsidan. Vi var många som var på samma konferens, men det var roligt att läsa om den från Lottas synvinkel! Håll till godo!
7 Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Tisdag 15 mars Runt 800 personer från olika yrkeskategorier och olika delar av landet hade tagit sig till Malmö för att delta i den 4 nationella konferensen i palliativ vård. Den stora salen var välfylld när det var dags att inleda konferensen och många deltog för första gången på en palliativ konferens, så även jag själv. Jag som skriver denna text heter Lotta Pham och är sjuksköterska, verksam på en palliativ enhet i Falkenberg, Halland. Jag har nyligen tagit en masterexamen inom hälsa och livsstil och är blivande doktorand inom palliativ vård vid högskolan i Halmstad. Mitt största intresse är hur tillgängligheten till palliativ vård kan göras mer jämlik och vilka faktorer som påverkar hälsa och välmående i livets slut. Här nedan följer konferensen i Malmö genom mina glasögon. Dagen hade redan tidigare inletts med ett sjuksköterskemöte för SFPO där information om föreningen presenterades. Bildspelet som visades kommer att läggas ut på SFPO:s hemsida. Därefter hann jag med lite mingel bland postrarna, där många intressanta studier och projekt presenterades. Jag stannade till vid palliativt utvecklingscentrums monter för att kika lite på den nationella vårdplan som är på gång. Inledningen fortsatte med att kommunalrådet Carina Nilsson med ansvar för vård och omsorg i Malmö kommun hälsade oss välkomna till Malmö och beskrev konferensen som en mycket viktig konferens. Hon fortsatte att berätta att det behövs en bättre samverkan mellan kommun
8 och region eftersom många multisjuka äldre åker in och ut på akuten och i värsta fall avlider de där. Hon beskrev att målet är att du ska kunna få hjälpen i hemmet, läkaren ska kunna göra hembesök och också finnas tillhands som stöttning för kommunsjuksköterskorna. Genom bättre samverkan är förhoppningen att en stor andel av inläggningarna på sjukhus ska kunna undvikas. Självmedkänsla Journalisten och författaren Agneta Lagercrantz introducerar oss i begreppet självmedkänsla. Hon började sin presentation med att komma av sig: - Nej nu har jag glömt vad jag ska säga och brister sedan ut i sång, om ens egna negativa självkritiska inre röst. Sången avslutas med orden det hade räckt om du varit helt perfekt. Agneta fortsätter att beskriva att denna typ av självkritik är en självkritik som vi inte mår bra av. Den enskilt starkaste faktorn för att må bra är självacceptans. Självmedkänsla innebär att stötta sig själv, att vara lika vänlig mot sig själv som man skulle vara mot någon annan i en svår situation. Delaktighet, partnerskap, självbestämmande. Vad är det och hur gör man? Inger Ekman från Göteborgs universitet, centrum för personcentrerad vård, inledde sessionen med att ställa frågan: Vad är en person? En person har självkännedom, det gäller inte bara en medvetenhet, utan en person har också en reflekterande förmåga. Vi är lyhörda för andras lidande, vi utvecklar och påverkar varandra. Att arbeta personcentrerat är att se både människans behov men också människans resurser. Patienten befinner sig ofta i ett underläge, både institutionellt, existentiellt men också kognitivt då det kan vara svårt att förstå miljön eller sjukhusspråket. Genom att skapa ett partnerskap strävar vi efter en så jämlik relation som möjligt. Hon fortsätter att berätta att sjukvården ofta tenderar att objektifiera patienter och vårdtagare. Man kan vara en patient, men man är alltid först och främst en person. Personen handlar om vem jag är medan patient handlar mer om vadet, vilken diagnos och så vidare. Begreppet delaktighet problematiserades, vem är delaktig i vad? Är det inte vårdpersonalen som ska vara delaktiga i patientens vård och inte tvärtom? Som patient vill vi vara en part i hälso- och sjukvårdsteamet. Personcentrerad vård innebär partnerskap och samskapande vård. Därefter fortsatte Ingela Henoch att berätta om självbestämmande enligt modellen de 6 S:n, som är en modell som bygger på den palliativa vårdfilosofin. Den del i modellen som vi vanligtvis utgår ifrån är självbilden, det vill säga vem är du som person? Självbestämmande handlar om frågan, vad vill du? Förutsättningar för självbestämmande är förmåga att utrycka önskningar, initiativförmåga, beslutsförmåga, att vilja, orka och ha tillräcklig information samt att ha handlingsförmåga. Det finns olika grader av självbestämmande: Självbestämmande Medbestämmande, i samråd med till exempel en sjuksköterska Överlåtande, när man inte orkar ta beslut Icke deltagande
9 Hur kan vi då främja självbestämmande? Vi kan behöva stödja personens möjligheter till självbestämmande men också stödja personen med att stå ut med att inte orka bestämma. Frågor vi kan ställa till patienten är: Vad vill du att vi ska hjälpa dig med? Vad är viktigt för dig att besluta om i din vård? Om du inte själv kan bestämma längre, vem ska då fatta beslut åt dig? Ramona Schnell berättade om bemötande och beskrev hur livet balanserar på en tunn egg. Hon beskrev att patientlagen slår fast att vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Som vårdpersonal får man ibland vara patientens advokat och tillvarata patientens intressen. Ju mer beroende en person är desto mer ansvar får omgivningen att balansera detta beroende. Det är därför viktigt med kommunikation och att lyssna. Patientens mål + vår kompetens = vård. Hon beskrev också att brytsamtal inte får vara ett enkelriktat informationssamtal, utan behöver vara en dialog och behöver också upprepas. Det är också viktigt att det finns en tydlighet med målet i den palliativa vården, att uppnå livskvalitet. Vad är då livskvalitet för dig? Vilket lidande vill du ha lindrat? Det är viktigt med teamarbete och att återkoppla till patienten. Presentation av utvalda abstract Efter att ha ätit lunch och minglat vidare bland postrarna var det dags för dagens nästa session som för mig blev presentation av utvalda abstract. Detta innebar att sex föreläsare kort beskrev sina projekt vilket var en mycket intressant och givande session. Först ut var en presentation om en webbenkät till efterlevande en möjlighet till utvärdering av palliativ vård i livets slutskede. I palliativregistret registreras omkring dödsfall per år och det speglar då personalens bild av den dödes sista vecka i livet. Hur skiljer sig då de närståendes upplevelser? Var det möjligt att skapa en liknande enkät även för anhöriga? I denna studie bjöds 120 efterlevande in att delta. Av dessa var det sedan 49 stycken som gjorde själva enkäten som bestod av 24 frågor i ett webbformulär. En del av frågorna var samma som de som ställs till personalen medan andra var specifika just till de närstående. Utöver att deltagarna fyllde i formuläret gjordes också gruppintervjuer. Resultatet av studien visade på att det är tekniskt genomförbart att göra denna typ av enkät. Det som kom fram i gruppintervjuerna var att anhöriga ville bli inbjudna via personlig kontakt och att detta skulle ske tidigast 1-2 månader efter dödsfallet. Ett lämpligt tillfälle skulle därmed kunna vara i samband med efterlevandesamtalet. Därefter gick vi raskt vidare till nästa presentation som gjordes av Linn Åkerblom och handlade om hur trycksår påverkar patientens sista vecka i livet. Studien var gjord inom den specialiserade palliativa vården i Stockholm och visade att förekomsten av trycksår av grad 3-4 var omkring 7 %. I studien fann man att patienter med trycksår förlorade medvetandet tidigare än de utan trycksår, att dessa patienter i högre grad avled ensamma, samt att brytsamtal hade utförts i lägre grad än för patienter utan trycksår. Det sågs också att patienterna med trycksår hade en ökad förekomst av smärta och att denna smärta också var svårare att lindra. Det sågs ingen skillnad i hur patienterna smärtskattades. Studien visade på ett samband mellan trycksår grad 3-4 och ett ökat lidande i livets slutskede främst i form av högre grad av smärta och lägre grad av symtomlindring. Studien väckte också ett antal frågor som att varför var patienter med
10 trycksår mer ensamma? Är ensamhet en riskfaktor för utvecklandet av trycksår? Varför fick patienter med trycksår inte lika ofta brytsamtal? Anette Alvarzia hade studerat personer med hjärtsvikts sista vecka i livet och beskrev att dessa patienter inte har samma tillgång till palliativ vård såsom till exempel patienter med cancer. Data hade hämtats från palliativregistret och medelåldern var 88 år bland dessa patienter. Endast en liten del dog inom den specialiserade palliativa vården. Smärta var det vanligaste symtomet för dessa patienter men validerade skattningsinstrument hade endast använts hos 12 % av patienterna. För övriga symtom hade dessa endast skattats med ett validerat skattningsinstrument i 8 % av fallen. Susann Lind som erhållit SSF doktorandstipendium 2015 berättade om sina studier om implementering av nationellt kunskapsstöd och vårdprogram för palliativ vård inom akutsjukvården.
11 Mattias Tranberg, psykolog, från Palliativt utvecklingscentrum berättade om sina projekt kring läkares upplevelser av svåra samtal, såsom samtal kring diagnos, prognos, brytpunkt och livets slut. Han hade gjort djupintervjuer med läkare och beskrev att resurser som läkare behöver för att klara av dessa samtal var tid och kontinuitet, självkännedom samt medicinsk kunskap och ett humanistiskt förhållningssätt. Svårigheter som läkare stötte på kring dessa samtal var egen sorg samt patienter som blev arga och upprörda. Sessionens sista föreläsare var Elisabeth Johansson från cancerfonden. Hon berättade om cancerfondens informations och stödlinje som på många sätt fungerar som ett komplement till det stöd som vården kan ge. Hon beskrev att syftet med stödlinjen är att informera, svara på frågor och ge känslomässigt stöd när behov finns. Varje år tar cancerfondens stödlinje emot cirka 4000 samtal, 2000 mail och ett antal brev. Det handlar om patienter och anhöriga som vill ha svar på frågor kring sjukdom och behandling. De utbildade sjuksköterskorna som svarar lyssnar, bekräftar informerar och svarar på frågor men ger inga medicinska råd. Ett livslångt lärande: Ökade möjligheter för utbildning inom palliativ vård och medicin. I denna session beskrevs undersköterskornas, sjuksköterskornas och läkarnas möjligheter att vidareutbilda sig inom palliativ vård. Carina Lund Hagelin från Sofia hemmets högskola beskrev att det finns möjlighet att bli diplomerad sjuksköterska inom palliativ vård och att det idag finns 52 stycken diplomerade sjuksköterskor i Sverige. Det finns idag möjlighet att som sjuksköterska specialisera sig inom palliativ vård både genom fristående kurser, magister och mastersprogram. Målet med dessa utbildningar är att ge sjuksköterskan teoretisk kunskap som kan användas direkt i vården och att de ska ge förutsättningar för att kunna driva utvecklingen av den palliativa vården. Ett stort problem som beskrevs är att många sjuksköterskor ännu inte får sin vidareutbildning betald vilket gör att många inte har möjlighet att vidareutbilda sig. En rad frågor ställdes, hur tar vi tillvara på varandras kompetens, tidigare och nyförvärvad? Hur kan vi ta tillvara på specialistkompetens? Hur kan vi bättre samverka mellan klinik och utbildning? Slutligen konstaterades att arbetsgivarna också måste efterfråga palliativ kompetens. För läkare krävs idag en obligatorisk kurs i palliativ vård i livets slutskede för alla blivande specialister. Det finns också ett nordiskt samarbete där en kurs i palliativ medicin ges över två år. Ett problem som togs upp är att det varit svårt att få finansiering av landstingen för ST tjänster inom palliativ medicin. Hittills finn det endast 13 specialister i palliativ medicin i Sverige. Slutligen väcktes frågan hur sjuksköterskor och läkare kan samverka mer och utbyta erfarenheter mellan professionerna.
12 Onsdag 16/3 En strålande vacker dag i Malmö! Hur inkluderas allmänheten i hälsofrämjande palliativ vård? Exempel från DöBra programmet. Konferensens mest intressanta och inspirerande session stod projektgruppen från DöBra programmet för. Carol Tishelman fungerade som moderator och introducerade oss i ämnet och vad förmiddagen skulle erbjuda. Olav Lindqvist föreläste beskrev begreppet hälsofrämjande palliativ vård. Döden var vanligare förr, eller samhället ser i alla fall annorlunda ut idag konstaterades. I en undersökning där allmänheten, människor mellan 18 och 66 år, tillfrågats om deras kännedom om palliativ vård, svarade 40 % att de inte hade någon kännedom om detta. Många ville heller inte prata om döden. Samtidigt har det skett en professionalisering där vården av döende allt mer sköts av särskilt utbildade. Behövs det? En medikalisering av döendet innebär att vi fokuserar mycket kring läkemedel. Hälsofrämjande palliativ vård har sin grund i folkhälsoarbetet och världshälsoorganisationens Ottawa Charter som kom ut I detta program slogs det fast att det inte längre var vi experterna som skulle hjälpa dom. Döende och död ses som en normal del av livet. Det är viktigt att främja öppenhet och ett kunskapsutbyte mellan närsamhällen. För att uppnå en hållbarhet över tid, måste arbetet göras i samarbete med närsamhället och olika grupper i närsamhället. Närsamhället består av familj och närstående, ideellt arbete och föreningar. En bakgrund till att hälsofrämjande palliativ vård behövs är att göra den palliativa vården mer jämlik. Idag är det endast 10 % av de palliativa patienterna som får ta del av den specialiserade palliativa vården och av dessa är det en stor del cancerpatienter.
13 Lena Kroik är doktorand och forskar om samer och vård i livets slutskede. Hon gav en gripande och vackert illustrerad föreläsning där hon ställde frågan, vilka är den samiska allmänheten? Vilken tillgång till palliativ vård finns i Sapmi? En kort film om att vara i vildmarken visades. Därefter följde ett bildspel med bilder hämtade från samiskt vardagsliv. Max Kleijberg som är designer och nybliven doktorand inom DöBra programmet ställde frågan, vem är expert? Malin Henriksson berättar om ett projekt där det sker en utveckling och testning av en intervention med strukturerade samtal om värderingar och prioriteringar inför kommande vård i livets slutskede. En kortlek med olika påståenden och värderingar har översatts från engelska till svenska och används som stöd för dessa samtal. Meningen är att väcka tanken på dessa frågor i tid, innan det är för sent, och att uppmuntra patienter och anhöriga att prata om dessa frågor. Ida Goliath berättade om betydelsen av plats och rum i livets slut. Hospicekliniken på Ersta sjukhus har använts som testmiljö, där patienter, anhöriga och personal har varit delaktiga i ett projekt för att förbättra miljön. Bilder och berättelser har samlats om patienters, anhörigas och personals upplevelser av vårdmiljön. Efter att i workshops delat berättelser och identifierat förbättringsområden så prioriterades två områden: Vardagsliv och det privata rummet. Etikronder hur gör man? Efter lunch var det dags för en föreläsning om etikronder. Anna Söderberg inledde sessionen med att sätta oss in i ämnet och ställde frågorna, vilka är vi? Vad är vår moral? Sedan fortsatte hon, moralen är samvetets röst och samvetet behöver utvecklas. Den egna värdegrunden behöver hela tiden utvecklas. Omforma det dåliga samvetet till en konstruktiv handling,
14 reflektera, tills vilja och handling stämmer överens. Professionalitet vilar på ett etiskt fundament: Att värna patientens utsatthet Att sätta patientens bästa först Att alltid sträva efter att undvika att skada patienten Därefter fortsatte Catarina Fischer Grönlund att beskriva ett forskningsprojekt som behandlade etikronder som gjorts på en dialysavdelning. Etiska svårigheter som personalen upplevde där var för läkarna att de var tvungna att fatta svåra beslut och sjuksköterskorna var tvungna att genomföra läkarnas beslut. Det genomfördes åtta etikronder på avdelningen. Etikronderna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till att fem utvecklingsfaser i gruppen identifierades, där den första fasen karakteriserades av att värdekonflikten kom fram genom känslor och frustration. I den andra fasen delar gruppen känslor av maktlöshet och hjälplöshet, personerna i gruppen är öppna och ärliga om sina känslor. Värdekonflikten framträder och gruppen sätter ord på det etiska problemet i den tredje fasen. Här får också gruppen en ny förståelse för det etiska problemet. I fas 4 förmedlas realistiska förväntningar och gruppen reflekterar utifrån kunskap. I den femte och sista fasen ser gruppen möjligheter istället för hinder att förändra situationen. Praktiska tips till avdelningar och enheter som vill komma igång med etikronder är att det är viktigt att träffas interprofessionellt och att det behövs en ledare av etikronderna som hjälper samtalet framåt och ställer frågor till personalen. Ledaren bör ha kunskap och erfarenhet av etik och etiska diskussioner. Det kan också vara en fördel att vara två ledare, där en leder gruppen och den andre sitter med i gruppen och lyssnar på samtalet. Inför en start med etikronder kan det vara bra att ha en liten utbildning så att alla känner sig hemma med etiska begrepp och principer. Det är lämpligt att ha etikronder en gång i månaden. Avslutningsvis var årets konferens välfylld med många intressanta föreläsare. Det gick ju tyvärr inte att delta i alla föreläsningar och sessioner. Nästa konferens blir i Stockholm 2017! Hoppas vi möts där! Lotta Pham En härlig vår önskar styrelsen i SFPO via Helene Rygert!
Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid
Palliativa konferensen i Malmö 2016 Palliativ vård i brytningstid Tisdag 15 mars Runt 800 personer från olika yrkeskategorier och olika delar av landet hade tagit sig till Malmö för att delta i den 4 nationella
Läs merPalliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART
Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen
Läs merBättre vård i livets slutskede
INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merTäby kommuns anhörigstöd Program våren 2014
Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo i Täby
Läs merNationell värdegrund i äldreomsorgen
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merÖppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård
Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merMät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg
Mät och styr Kvalitetssäker äldreomsorg Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 mars 2011 FÖRELÄSARE Speciellt inbjuden talare Göran Stiernstedt SKL Octopus Demens Kerstin Lundström Omsorgshuset
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merVälkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013
Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merMinskad psykisk ohälsa hos äldre
Minskad psykisk ohälsa hos äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 november 2008 TALARE Socialstyrelsen Susanne Rolfner Suvanto Sahlgrenska universitetssjukhuset Ingvar Karlsson Lidingö stad
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merAntalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol
MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2014
Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merRiksårsmötet 2016 i Malmö!
Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merSjukgymnastik i utveckling
Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merMin väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper
Min väg till framtiden Att arbeta med process i grupper Projektet Gävleborg har en arbetsmarknad som är starkt könsuppdelad med en kombination av låg- och högutbildade ungdomar. Oavsett utbildningsnivå
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs merGlöm inte att söka medel från oss för klinisk forskning. Mer information om detta finns på vår hemsida. Dead-line för ansökan är 10/10.
Nyhetsbrev Nr 2 2014 september Bästa forskarvänner! Den kliniska patientnära forskningen behöver syre och näring från den kliniska vardagen. Endast de som arbetar inom sjukvården ser brister och svagheter
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merMår du psykiskt dåligt?
Mår du psykiskt dåligt? RSMH vägen tillbaka När man mår psykiskt dåligt är det mest läkande ofta vanlig medmänsklig kontakt. Psykisk ohälsa - vanligare än man tror. Det finns undersökningar som visar att
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merErt barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merVästerås satsar på e-hemtjänst
15 Bildskärmen gör det möjligt att genomföra ett videosamtal. Västerås satsar på e-hemtjänst Hundra personer i Västerås använder i dag så kallad e-hemtjänst som komplement till den ordinarie hemtjänsten.
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merNYHETSBREV ÅLAND 01/2012
NYHETSBREV ÅLAND 01/2012 Välkommen till ett nytt år med Folkhälsan! Info för styrelseaktiva Vem får nyhetsbrevet? Detta informationsbrev går ut till alla styrelsemedlemmar i våra lokalföreningar som uppgett
Läs merOm du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.
Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb. Läs mer Förmånen och tryggheten som Omställningsfonden
Läs merHANDLEDARENS INSTRUKTIONER
HANDLEDARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Vad är ledarskapsövningen?... 3 2. Valet av handledare... 3 3. Valet av ett lämpligt projekt...
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merBarn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merUMEÅ SCANDIC PLAZA FREDAG 29 APRIL
Du är inbjuden till... 2016 UMEÅ SCANDIC PLAZA FREDAG 29 APRIL NYA INSIKTER & NYA IDÉER! Fredagen den 29 april är det dags för HR-Dagen på Scandic Plaza. Vi hälsar er varmt välkomna till en heldag där
Läs merLärarförbundet. Arboga U10. Verksamhetsberättelse
Lärarförbundet Arboga U10 Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse för år 2015 Styrelsen för 2015 och andra funktioner Ordförande Helena Kindberg 2015 V. ordförande Susanne Skyllkvist 2015-2016
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merFÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014
inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2014 VÅRA TALARE Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Ordförande Skolverket Bellita Torén Undervisningsråd Skolinspektionen Magdalena Molin Utredare Hanna
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!
High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merProgram Anhörigcenter
Har du frågor, förslag eller funderingar - ta gärna kontakt. Du når oss säkrast måndag - torsdag 08.30-11.30 046-35 82 40 eller via e-post anhorigcenter@lund.se Anhörigkonsulent Maria Boberg Anhörigstödjare
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs mer