Det är dags att förnya sitt medlemskap!hur blir jag medlem i SFPO?

Transkript

1 Hej, du medlem i SFPO! Här kommer årets första nyhetsbrev! Det är dags att förnya sitt medlemskap!hur blir jag medlem i SFPO? NYTT! Du kan NU betala ditt medlemskap med Swishappen! Medlemsavgifter i SFPO - Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad Sjuksköterskor är 200 kr per år. Sjuksköterskestuderande, grundnivå och pensionärer 50 kr per år. Swishnummret är: Ditt namn kommer automatiskt med betalningen men observera att du har 50 tecken att skriva in din adress och mailadress i kommentarsfältet! OBS! Om du inte får plats med ovan nämnda uppgifter måste du skicka kompletterande uppgifter ihop med ditt namn till medlemsansvarig på mailadress: hannao.bylegard@forenadecare.com

2 För att du skall kunna ta del av våra utskick samt Palliativ tidskrift via NRPV behöver vi din fullständiga adress samt e-postadress. Meddela även medlemsansvarig om adressändringar Medlemsavgiften ska vara betald inom första kvartalet årligen för obrutet medlemskap. Om du inte väljer Swish för din betalning till medlemskap i SFPO kan du välja bankgiro enligt följande: Avgiften sätts in på föreningens bankgiro (den första 0:an i bankgironumret är en utfyllnadssiffra och kan tas bort vid exempelvis internetbetalning, det blir då i stället ), om inte fullständiga adressuppgifter får plats, meddela dessa till medlemsansvarig Hanna Österholm, hannao.bylegard@forenadecare.com Skriv namn, adress, telefon, e-postadress samt arbetsplats STIPENDIUM SFPO har inrättat fyra stipendier för att bidra till forskning, utveckling och fördjupade kunskaper inom palliativ omvårdnad. Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad Forskningstipendium Utbildningstipendium Stipendium för bättre vårdmiljö Stipendierna kan sökas av medlem i föreningen Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad och utdelas till en eller flera sjuksköterskor. Utdelning av stipendierna sker vid SFPO:s utbildningsdagar. Stipendiat/-er förväntas personligen motta tilldelat stipendium under utbildningsdagen. Stipendiat skall inkomma med rapport om utfall/resultat senast två månader efter avslutat projekt. Rapporten kan komma att användas i andra sammanhang med syfte att sprida kunskap. Ansökan om stipendium sker med hjälp av blankett länkad till respektive stipendium i listan ovan, kan även rekvireras hos: Ann-Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: ann-mari.bergstrom@skane.se Ansökan ställs till;

3 Styrelsen för SFPO c/o Ann-Marie Bergström Adress se ovan Sista ansökningstid finns på respektive stipendiepresentation. Beslut fattas av styrelsen för SFPO i samråd med representanter från forskande sjuksköterskor. Välkommen med din ansökan! Forskningsstipendiat På utbildningsdagarna i Jönköping så hade vi förmånen att utdela ett stipendium på kronor till Ramona Schenell! Stort grattis! Pengarna går till ett forskningsprojekt där de ska utarbetat en modell för att främja självbestämmande genom att undersöka hur personer i palliativt skede på särskilt boende, deras närstående och personalen beskriver förutsättningar för och betydelsen av de äldres självbestämmande. Vad hindrar respektive främjar självbestämmande, inom vilka områden självbestämmandet påverkas och om det finns skillnader i vad de boende och deras närstående anser är av vikt avseende självbestämmande för de boende. Vi önskar Ramona lycka till med studien!

4 Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige Den palliativa tidskriften utkommer med 4 nummer per år och Olav Lindqvist sitter i redaktionen som representant för SFPO. Han är nyfiken på vad ni tycker om innehållet så långt och om ni har tankar eller idéer om framtida innehåll. Ni får gärna höra av er till honom! Olavs kontaktuppgifter är: Olav Lindqvist olav.lindqvist@umu.se Världshospicedagen Tävling Världshospicedagen är en dag för världsomspännande firande för strävan mot att sprida kunskap och fullständig täckning av palliativ vård. SFPO utlyser även i år en tävling för er som skapat ett arrangemang eller aktivitet för att uppmärksamma Världshospicedagen den 8 oktober 2016 Har du som medlem i SFPO deltagit i skapandet av en aktivitet i oktober som uppmärksammat världshospicedagen? Skicka då in en rapport till SFPO från er aktivitet med en liten berättelse om er dag tillsammans med bilder från dagen så har ni chans att bli vinnare av: 1:a pris - Betald konferensavgift på vår utbildningsdag i vår, 2017 (resa och uppehälle får vinnaren själv stå för). 2:a 6:e pris medlemskap i SFPO för 2017.

5 Välkommen med ert bidrag till tävlingen senast sista februari 2017! Skickas till: Ann-Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: /Styrelsen SFPO Årets Sjuksköterska inom Palliativ omvårdnad Vi söker dig som har en kollega som är engagerad i utveckling och förbättring av omvårdnad till patienter i den palliativa vården. Det kan röra sig om förändrade rutiner eller forskning och utveckling, som direkt kommit patienterna tillgodo. Kanske är det Din kollega som borde tilldelas utmärkelsen. Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad erhåller förutom utmärkelsen kr att använda för utveckling av palliativ vård. Rapport lämnas SFPO. Den som nominerar (en person) Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad får ett bokpresentkort 500 kr. Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad utlyses årligen och uppmärksammas under höstens utbildningsdagar. Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) ställer för året ett stipendium till medlem i SFPO förfogande i enlighet med följande villkor: Berättigad att nominera till stipendium är samtliga medlemmar i SFPO. Både den som nominerar och nomineras till utmärkelsen skall vara betalande medlemmar i SFPO. Styrelsen i SFPO kommer att utse Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad och det sker i samband med höstens studiedag. Senast den 31/ vill vi ha in din/er nominering. Den utsedda stipendiaten meddelas senast den 28/ Blankett kan rekvireras från: alt SFPO, c/o Christine Karlsson, Torggatan 13, Klagstorp, tel / christine.a.karlsson@skane.se

6 Diplomering i palliativ omvårdnad Sista dagen för ansökan i vår var den 15 januari och nästa tillfälle för ansökan blir i höst med sista ansökningsdag den 15 augusti. Utdelning av diplom sker på våra utbildningsdagar. Följande blev diplomerade i Jönköping i oktober: På bilden är; Pia Carlström, Maria Björk, Maria Mjörnberg, Susanne Österdahl Brijker, Anna Carin Nordström. Även diplomerade men inte på plats var; Elisabeth Fuhrman, Erika Lindkvist. Grattis till er! Nationellt vårdprogram Den uppdaterade versionen är precis färdig och finns nu att hämta på

7 Utbildningsdagarna i Jönköping Här har vi två glada styrelsemedlemmar på plats i Jönköping! Monica Axelsson och Maria Olsson har koll på läget! Det var första gången vi var i Jönköping vilket undertecknad tyckte var mycket roligt eftersom jag bor i stan! Här kommer ett mycket kort referat;

8 ! Vi startade upp på kvällen den 17 oktober med att lyssna på Bob Hansson, författare, estradpoet och livsfilosof. Bob har en härlig personlighet och vi som har lyssnat på hans sommarprogram och läst hans böcker förstår att det är lätt att bli fångad av hans tankar. Han berättade om sin uppväxt som en ganska udda person som hade svårt att finna sig till rätta. Sedd som allmän bråkstake så hade han svårt att komma till ro i skolmiljön tills han en gång på högstadiet möttes av en lärare som faktiskt låste fast honom med blicken och verkligen såg honom som person! Det kallar Bob för pupilltid! Hur mycket pupilltid har vi egentligen med varandra och våra medmänniskor!? Det är så viktigt att faktiskt bli sedd och tas på allvar. Även om han inte fungerade så bra i skolan så hittade han sin väg ändå.

9 Därefter fick vi lyssna på Ursula Scheibling, onkolog Ryhovs sjukhus, Jönköping. Hennes ämne var Onkologi och palliation går det ihop sig? Utmana en onkolog om palliation! Hon väckte upp oss med tankar kring vem gör vad? Vem ska ta ansvar? Vems är patienten? Hur har vi dialog mellan hemsjukvård och sjukhus? Har vi dialog? Hon uppmanade oss till att ta kontakt med behandlande klinik. Att det är svårt som onkolog att under ett besök hos henne göra en bedömning hur patientens performance status faktiskt är? Ibland blir det då frustration från hemsjukvården hur kan man ge en behandling till på en patient som är så svårt sjuk? Det onkologen möter vid besöket är en patient som kanske är väldigt upp-piffad, som verkligen skärper till sig för att vara pigg, som övervärderar vad han/hon faktiskt gör i sin vardag. Den dialogen saknar Ursula många gånger, att man stämmer av med varandra så att det blir så bra som möjligt.

10 Nästa föreläsare var Jenny Hallgren, Filosofie dr gerontonlogi, Jönköping university. Sjukhusinskrivningar bland äldre personer risker, orsaker och reflektioner. Hennes doktorsavhandling heter Should I stay or should I go Factors associated with hospitalization risk among older persons in Sweden. En äldre befolkning kommer leda till ökade krav på hälso- och sjukvården. Sjukhusvård kan utgöra en allvarlig risk för äldre personer som till exempel fallskador, förvirring, sjukhusinfektioner och iatrogena sjukdomar. Äldre personer som levde ensamma hade en högre risk att hamna på sjukhus. Det var alltså inte bara sjukdomsrelaterade riskfaktorer som ledde till inläggning på sjukhus, även sociala faktorer, kön, ålder och civilstånd påverkade.

11 Efter lunch föreläste Jenny och Kristin från onkogenetiska mottagningen på Ryhov. Onkogenetisk mottagning finns vanligtvis enbart på universitetssjukhusen i Sverige, Ryhov är därmed först ut med att öppna en sådan mottagning på ett länssjukhus. Sedan de öppnade så har antalet remisser ökat från 40/år till 200 remisser/år. De har en läkare i Linköping som de har videokonferenser med 1 g/va men även läkare i Jönköping. Bröst- och coloncancer och malignt melanom är de vanligaste remisserna. Malignt melanom och pancreascancer har ett samband, bröstcancer och äggstockscancer har också ett samband samt colon- och livmoderhalscancer % har en genetik. Äggstockscancer och bröstcancer har till exempel två kända gener. De som är bärare av mutationen har ett bristande skydd, en medfödd sårbarhet. Det handlar om % ökad risk att insjukna under sin livstid. Man tar ett prov på en släkting som varit sjuk, därefter provtagning på den som gjort förfrågan och generna jämförs sedan. Om man inte hittar samban i genen så finns inte den ökade risken och inte heller risk att nedärva till sina barn. Om man har en ökad risk för bröstcancer så har man också en ökad risk för äggstockscancer. Det kan dock finnas ett etiskt dilemma. I en familj så kanske två syskon vill veta, men ett tredje syskon vill inte veta. Det är dock okey att tycka olika, de som vill veta får svar. Det krävs dock samtycke från den som är sjuk eller dess anhöriga för att kunna gå vidare med provtagning. En utredning kan ta 1-2 år och man tar blodprov och sparar det i en blodprovsbank för framtida bruk. Man gör ett släktträd för utredning och går igenom sjukhistorien i familjen. En ung kvinna som insjuknat i bröstcancer i 30-årsåldern kan räcka för att man startar en utredning.

12 Sist på agendan var Lasse Larsmark, sjukhuspräst från Ryhov, Jönköping. Hans tema var Jag är mindre ensam om jag kan dela min ensamhet att samtala om döden. Han tog upp betydelsen av att kunna samtala om det som är svårt. När man är sjuk så är man ensam i sin sjukdom även om man har närstående omkring sig. Det går aldrig att dela känslan av att man är döende, men däremot kan man samtala om den om man öppnar upp för samtal! Det kan underlätta i det som är svårt. Även om ämnet i ett samtal är komplicerat så behöver inte samtalet vara komplicerat! Det invecklade uppstår när det är något som du försöker få makt över eller försöker att undvika i samtalet, tystnaden kring döden är svårare än döden. Den formulerade rädslan är en lättnad i förhållande till ångesten därför att rädslan i motstats till ångesten är konkret och relaterat till en bestämd fara. Vi kan inte förstå en patients liv och död utan att känna bakgrunden. Varje människa är sin livsberättelse och jag är summan av min berättelse. Människor kan genom sin livsberättelse uppleva; Döden som en naturlig del av livet som man stiftar bekantskap med redan under livet, ELLER; Döden som något ont och hotfullt man undviker under livet, att tala om döden innebär att ge upp. Anhöriga skyddar patienten och patienten skyddar anhöriga. Vi kan inte hindra att våra patienter dör, men vi kan hjälpa dem att leva! Han delar med sig av en del möten med människor i livets slutskede, bland annat det här; Jag är så rädd för att dö! Vad är du till exempel rädd för? Så hade de ett samtal om det. Några dagar senare; Är något annorlunda sedan vi möttes senast? Nu är inte det värsta att jag ska dö, utan att jag inte ska leva när jag lever!

13 SFPO:s utbildningsdagar i vår Går av stapeln den 3-4 april i Stockholm. Se inbjudan på hemsidan! Omvardnad-SFPO/ Hoppas vi ses! Sjuksköterskedagarna Lust och Kunskap november, Stockholm Jag hade förmånen att få representera SFPO på sjuksköterskedagarna. Alla yrkesföreningar får denna möjlighet att ha en poster med tillhörande bord där man kan möta sina kollegor och kanske även värva medlemmar. Vi har cirka 800 deltagare på konferensen och Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening hälsade oss välkomna.

14 Vi fick lyssna till Kim Andersson som berättade om vikten av att ha ett gott bemötande som förhindrar lidande, vårdskador och minskar kostnaderna. Att bli trodd när man ringer efter hjälp, En ung man i sina bästa år ligger inte i hallen på golvet, åtminstone inte natten till en måndag sa han med allvar och humor i rösten. Sen var det dags för lite pausyoga! Alla var på! Även Gabriel Wikströms assistent eftersom de kom några minuter innan han skulle föreläsa. Gabriel försvann bakom scenen, men vi övriga fick gymnastisera en stund!

15 Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister inledningstalade bland annat om hälsoskillnaderna. Idag är det cirka 6 års skillnad i förväntad medellivslängd för de som har en akademisk utbildning jämfört med de som inte har. Det har ökat sedan i början av 2000-talet, då var det 4 år Det är inte hälso- och sjukvården som höjer medellivslängden, det är vad vi gör i skolan! Att man kan skaffa sig en ordentlig utbildning och vi får jobb där vi har inflytande, det påverkar positivt. Det var en del fokus på personcentrerad vård. Det grundar sig på berättelsen från patienten, partnerskapet att man lägger en plan tillsammans och dokumentationen. Julia Olsson och Caroline Pettersson från Göteborg föreläste om detta. Man kan gå in på och fördjupa sig mer. Studier har även visat att personcentrerad vård förkortar vårdtiden med 2 dygn. Det var flera andra bra föreläsningar och framförallt många möten med kollegor och diskussion kring hur den palliativa vården fungerar där just de arbetar. Jag var ju nyfiken på just det så det blev en del diskussioner! Lite mingel på kvällen med tilltugg avslutades med tidig sorti i sängen för min del inför nästa dag. Hoppas fler kollegor får och kan ta chansen och åka iväg på dessa dagar som återkommer vartannat år. Vid datorn Helene Rygert Ledamot SFPO