Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev!
|
|
- Lovisa Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev! Hur blir jag medlem i SFPO? NYTT! Du kan NU betala och förnya ditt medlemskap i SFPO med Swishappen! Medlemsavgifter i SFPO - Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad Sjuksköterskor: 200 kr/år. Sjuksköterskestuderande (grundutb.) och pensionärer 50 kr/år. Swishnumret är: Ditt namn skickas automatiskt med betalningen men observera att du bara har 50 tecken att skriva in din adress och mailadress i kommentarsfältet! OBS! Om du inte får
2 plats med ovan nämnda uppgifter måste du skicka kompletterande uppgifter ihop med ditt namn till medlemsansvarig på mailadress: För att du skall kunna ta del av våra utskick samt Palliativ tidskrift via NRPV behöver vi din fullständiga adress samt e-postadress. Meddela även medlemsansvarig om adressändringar Medlemsavgiften ska vara betald inom första kvartalet årligen för obrutet medlemskap. Om du inte väljer Swish för din betalning till medlemskap i SFPO kan du välja bankgiro enligt följande: Avgiften sätts in på föreningens bankgiro (den första 0:an i bankgironumret är en utfyllnadssiffra och kan tas bort vid exempelvis internetbetalning, det blir då i stället ), om inte fullständiga adressuppgifter får plats, meddela dessa till medlemsansvarig Hanna Österholm, hannao.bylegard@forenadecare.com Skriv namn, adress, telefon, e-postadress samt arbetsplats STIPENDIUM SFPO har inrättat fyra stipendier för att bidra till forskning, utveckling och fördjupade kunskaper inom palliativ omvårdnad.! Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad! Forskningsstipendium! Utbildningsstipendium! Stipendium för bättre vårdmiljö Stipendierna kan sökas av medlem i SFPO och utdelas till en eller flera sjuksköterskor. Utdelning av stipendierna sker vid SFPO:s utbildningsdagar. Stipendiat/-er förväntas personligen motta tilldelat stipendium under utbildningsdagen och skall inkomma med rapport om utfall/resultat senast två månader efter avslutat projekt. Rapporten kan komma att användas i andra sammanhang med syfte att sprida kunskap. Ansökan om stipendium sker med hjälp av blankett här: Palliativ-Omvardnad-SFPO/STIPENDIUM1/ och kan även rekvireras hos: Ann-Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: ann-mari.bergstrom@skane.se
3 Sista ansökningstid finns på respektive stipendiepresentation. Beslut fattas av styrelsen för SFPO i samråd med representanter från forskande sjuksköterskor. Välkommen med din ansökan! Stipendium för bättre vårdmiljö.. Gick i år till Malin Hederos som arbetar på Linköpings Avancerade Hemsjukvård, LAH och delades ut under utbildningsdagarna i Stockholm i mars. LAH har flyttat till nyrenoverade lokaler och sökte pengar till väggkonst, glaslöv som symbol för Allas lika värde samt för en inomhusträdgård i miniatyr. De får ett stipendium på kr och vi önskar dem lycka till med sina nya lokaler och tar gärna emot bilder för att få ta del av deras förbättrade vårdmiljö! Till Er som vill förbättra vårdmiljön på Er vårdenhet: SFPO lämnar ett tillfälligt stipendium till bästa förslag att utsmycka en vårdenhet. Skicka era idéer, gärna med foto, och kostnadsförslag (max kr) till SFPO:s sekreterare. Ansökan ska vara inlämnad senast den 28 februari och utsmyckningen ska vara inköpt inom tre månader efter erhållet stipendium Ann-Marie Bergström Seriegatan Tyringe Epost: ann-mari.bergstrom@skane.se Årets Sjuksköterska i Palliativ omvårdnad Fem sjuksköterskor var nominerade till årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad 2017 och årets stipendium på kronor gick till Maria Wahlström Norlin. Kollegan Eva Hausmann som nominerat henne fick ett presentkort på 500 kr. Maria är
4 legitimerad sjuksköterska och uttryckande konstterapeut och de arbetar båda på Capio ASIH Dalen. Stort grattis! Motiveringen var följande: Maria är en driven sjuksköterska som brinner för den palliativa vården och hon gör det på ett ödmjukt och fint sätt. Maria har under många år arbetat med palliation och där värnat om patient och dess närstående utifrån flera dimensioner. Maria har startat gruppaktiviteten Öppet rum för skapande som undersöker bild, musik, poesi, rörelse mm. Denna aktivitet ger möjlighet till medveten närvaro och ett sätt att möta sig själv i gemenskap med andra som har en liknande livssituation. Närstående är också välkomna att delta i denna aktivitet. Patienter har exempelvis, vid dessa tillfällen, målat sidenschalar och som en patient uttryckte det Jag lämnar något jag skapat till mina närstående att ha kvar efter min död. Aktiviteten är enormt uppskattad av patienter och i vissa fall varit den förlösande faktorn att kunna uttrycka och stå ut med känslorna runt sin sjukdom. Maria har även ett brinnande intresse för vårdmiljö. Förra våren skapade Maria Livets skog, en inspirationsbalkont som var med och tävlade på trädgårdsmässan i Älvsjö. Efter tävlingen flyttades balkongen till Dalens Palliativa avdelning, där den gladde många patienter och närstående och gav tillfällen till samtal och tankar. Maria är även en av handledarna för de etiska reflektioner som har startat på enheten, där tanken är att hela teamet ska delta och i förlängningen komma patienten till godo. Till nästa år söker vi dig som har en kollega som är engagerad i utveckling och förbättring av omvårdnad till patienter i den palliativa vården. Det kan röra sig om förändrade rutiner eller forskning och utveckling, som direkt kommit patienterna tillgodo. Kanske är det Din kollega som borde tilldelas utmärkelsen. Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad erhåller förutom utmärkelsen även kr att använda för utveckling av palliativ vård, rapport lämnas till SFPO. Den som nominerar (en person) Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad får ett bokpresentkort 500 kr. Årets
5 sjuksköterska inom palliativ omvårdnad utlyses årligen och uppmärksammas under höstens utbildningsdagar. Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) ställer för året ett stipendium till förfogande för medlem i SFPO i enlighet med följande villkor: Berättigad att nominera till stipendium är samtliga medlemmar i SFPO. Både den som nominerar och nomineras till utmärkelsen skall vara betalande medlemmar i SFPO. Styrelsen i SFPO kommer att utse Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad. Senast den 31/ vill vi ha in din/er nominering. Den utsedda stipendiaten meddelas senast den 28/ Blankett kan rekvireras från: alt SFPO, c/o Christine Karlsson, Torggatan 13, Klagstorp, tel / christine.a.karlsson@skane.se Diplomering i palliativ omvårdnad Sista dagen för ansökan till vårens diplomering var den 15 januari och nästa tillfälle för ansökan blir i höst den 15 augusti. Utdelning av diplom sker på SFPO utbildningsdagar. Våren 2017 inkom 6 ansökningar varav 4 blev godkända. Dessa är följande; Susanne Espling, Naima El Aamraoui, Therese Frisk, Linda Camberving. Alla utom Susanne Esping närvarade och tog emot sitt diplom under utbildningsdagarna i Stockholm, april 2017.
6 Forskningsstipendium Vi hade tyvärr ingen sökande till forskningsstipendiet i år. Beslut fattades vid senaste styrelsemötet att höja summan till kr som delas ut till en sökande sjuksköterska. Sista ansökningsdag är den 31/12. Länk och information se ovan under rubriken Stipendium. Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige Den palliativa tidskriften utkommer med 4 nummer per år och Olav Lindqvist sitter i redaktionen som representant för SFPO. Han är nyfiken på vad ni tycker om innehållet så långt och om ni har tankar eller idéer om framtida innehåll. Ni får gärna höra av er till honom! Olavs kontaktuppgifter är: Olav Lindqvist olav.lindqvist@umu.se Utbildningsdagarna i Stockholm, 3-4 april Vi började som vanligt på kvällen med föreläsning och denna gång av professor Peter Strang med rubriken Att skapa trygghet inför döden. Målet för palliativ vård är god livskvalitet och mening är den viktigaste faktorn för detta. Meningsfullt kan vara att ha relationer, bli sedd, vardagsliv och att ha balans i livet. Känslor blottas och stärks och ångest kan bli mer påtagligt. Man behöver livet vardagen, normaliteten för att dö men livet krymps, utifrån och inåt. Den döende behöver ta in vetskapen om döden i sin egen takt och det handlar inte om bristande cooping, det handlar om att överleva dödsångesten. Vi som vårdpersonal får möta personen där han/hon är. Att få möjlighet att prata om döden, men också få rätten att slippa bli påmind om döden vid varje samtal. Det är som med döden som med solen man kan bara titta på den en kort stund, sen måste man vända bort blicken mot livet.
7 Peters 4 existentiella frågor;! Med tanke på det du berättat, hur ser du själv på din sjukdom, just nu och din framtid?! Vad är viktigast just nu och vad hoppas du mest på nu?! Vilka är dina största farhågor just nu?! Var har du fått stöd och kraft förr när du varit i svåra situationer? Peter har alltid nya rön och tankar så det var en väldigt intressant och uppskattad föreläsning! Han visade även sin nya bok som fanns till försäljning. Nästa dags föreläsare var Anette Alvariza, docent i palliativ vård på Ersta. Hennes rubrik var När mamma eller pappa dör erfarenheter från tonåringar. Tonåringar beskrivs ibland som osynliga, silverfiskar, fåordiga. Tonårstiden kan präglas av sårbarhet, kroppen förändras, sökande efter sin identitet, vuxenblivande och frigörelse. Ämnet har studerats via 20 intervjuer av 10 tonåringar 3-12 månader efter förälderns dödsfall. Det framkommer att de tar mycket ansvar, för sig själva, den sjuke föräldern och den friska för syskon och för hemmet. De känner även en ensamhet i sin situation, de vill inte berätta, till exempel i skolan, om sin situation, men samtidigt var skolan en vardag som stod för normalitet. Det blev ett sätt att anpassa sig och det blev en rutin att leva med den sjuke. De var väldigt uppmärksamma på hur föräldern mådde, de observerade och noterade och jämförde dag för dag. Det fanns även en oro för den kvarlevande föräldern, att den ska bli sjuk, bli deprimerad. Tonåringen önskade i första hand stöd från sina föräldrar och att vi som vårdpersonal får stötta föräldern. Tipsa den sjuke föräldern om att till exempel börja med en fråga till tonåringen, Vad vet du om min sjukdom? Tonåringen upplevde inte att de erbjudits stöd från sjukvården och de upplevde oklarheter kring sjukdomen men de var ändå trygga med vården. Det fanns en viss lättnad vid dödsfallet man hade redan förlorat så mycket. De avstod från att visa sin egen sorg för att inte belasta den kvarvarande föräldern. Det finns en ökad risk för psykisk ohälsa hos barn när någon förälder har avlidit. Råd till sjukvårdspersonal:! Viktigt att barnet blir personligen sedd under förälderns sjukdomstid, småprat, skratt har stor betydelse.! Få information inte försköna
8 ! Värdefullt att få tillbringa tid med föräldern och de ville att vi som vårdpersonal skulle uppmuntra till det.! Stöd utifrån individuella behov. Efter mingel och utställningsbesök så fick vi lyssna på Carina Fälling som är psykosocialsjuksköterska på ASIH Byle Gård i Stockholm. Hon berättade om ALS och utsatthet. Om man är yngre än 65 år så finns det möjlighet att bli lagd i respirator om man blir sjuk i ALS. Hon tog också upp att det kan bli en krock mellan sjukhuskultur och palliativ kultur. Vi talar inte alltid samma språk! Vikten av att ge tröst och hopp om en morgondag. Bemötandet att bli sedd och respekterad! Hon tog också upp modellen som vi känner igen som palliativa hörnstenar, men hon tycker att det är bättre att säga Ledstjärnor! Ledstjärnorna är då Teamarbete, Symtomkontroll, Närståendestöd och Kommunikation. Personer med ALS har rätt till personliga assistenter om de är < 65 år. Då är patienten arbetsgivare och vårdtagare vilket kan leda till etiska dilemman. Vågar patienten säga till assistenten att man inte vill leva längre? Att de vill stänga av ventilatorn? Risk att personalen säger upp sig för de blir ju arbetslösa då Hur informerar vi patienten? Längre liv med respirator! Men vilket liv får patienten?! Vilken död dör man om man väljer respirator?! Vilken död får man om sjukdomen själv får välja?! Hur involverar vi närstående i beslutsprocessen? Anhöriga blir i mycket stor grad inblandade! Efter lunch var det dags för sårutbildning. Susanne Dufva, specialistsjuksköterska på ASIH Stockholm Södra, Långbro Park % utvecklar tumörsår. Patientens upplevelser är bland annat förlust av kontroll, genans och skam, dölja lukt och anpassa sitt liv, en ensam och utsatt upplevelse och man blir ständigt påmind om sjukdomen.
9 Närståendes upplevelser är att de utsätts för fysisk och psykisk stress, de går från partner till stödjande vårdgivare, det kan vara väldigt jobbigt att se såret. God symtomlindring för patienterna är avgörande och dem upplever bristande stöd från vårdgivare. Ofta är familjen dem som stöttar patienten. Sjuksköterskors upplevelser är att smärta uppfattas som största problemet, svårt att bandagera och ibland svårt med lukt. Det kan vara känslomässigt svårt att hantera att såren inte läker och att stötta patienten i en förändrad kroppsuppfattning. Behandlingen kan vara kirurgisk, cytostatika, strålbehandling samt en ny behandling som heter ECT elektrokemoterapi. Det är en lokal, palliativt syftande behandling. Man ger först cytostatika 10 minuter innan i tumören, lokalt och biland intravenöst och därefter elektroniska pulsar i såret. Det finns dock endast i begränsad omfattning eftersom det krävs speciell apparatur. Principer vid sårbehandling.! Optimalt smärtlindrad! Kroppstempererat vatten som spolat 1 minut! Duscha rent om möjligt! Oparfymerad tvål med lågt PH-värde! Avlägsna fibrin och nekros! Såren kan vara lättblödande t ex vid revidering. Hudvänliga förband undvik absorptionsförband, det gör att såret hålls fuktigt. Minimera antalet förbandsbyten. Omgivande hud fuktgivande lotion med Karbamid. Som smärtlindring i sår finns Morfingel som blandas på apotek. Man kan även göra egen Morfingel med gel som är anpassad för sår. Dock ej med gel som innehåller NaCl. Vid infektion odör, sårsekret, smärta. Odling tas innan behandling, odla även vid lukt. Man kan använda Ynolens som är en parfymfri luktborttagare i sprayform. Helst ej Flagyl vid lukt i första hand, mer i livets slutskede. Lägg på gelbildande förband. Det finns även antiseptiska förband som till exempel;! Medicinsk honung, har en bred antibakteriell effekt och minskar odör.! PHMB prontosanförband. Förebygger infektion och reducerar lukt.! Iodosorb! Silverförband, Aquacel Ag + extra. Effekt på anaeroba och aeroba bakterier.! Sorbact. Vid blödning kan Cyklokapron användas på gelbildande förband. Antingen brustablett eller injektionsvätska.
10 Vid rikligt sårsekret finns Eakin sårpåse, liknande en stor stomipåse, genomskinlig och tömbar. Lina Höög, sjuksköterska Byle Gård berättade om sin studie Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård, deras upplevelser av att vårda palliativa patienter. Studien byggde på fokusgruppsintervjuer och hon fann några nyckelbegrepp. Att det var stärkande att arbeta med palliativ vård det gjorde skillnad. De kände en beundran till patienten att de är starka individer som orkar. De fick även bekräftelse i ord och handling av patient och anhöriga. De kunde även känna av yrkesrelaterad stress och det var till exempel när barn var inblandade, en psykologisk stress när de inte nådde fram. De kunde även få fysiska symtom som högt blodtryck, huvudvärk och magont. Sista föreläsaren för dagen var Sara Sildeborn, Sjuksköterska LAH, Linköping. Hon berättade om deras HBTQ-diplomering. De har fått utbildning via Adlongruppen. De har en arbetsgrupp som de kallar för Regnbågsgruppen som har koll på deras hemsida, håller i etik-café där personalen diskuterar etiska dilemman bland annat. Hon berättar att de fått tänka om lite kring vanliga anamnesfrågor som de brukade ställa. Till exempel så brukar de fråga vilka är dina närstående? eller Har du några närstående? Inte Vad heter din maka?. Det är inte en neutral fråga. Viktigt att man inte värderar och att man dokumenterar på ett neutralt sätt i journalen.
11 Vid årsmötet tackades gamla kollegor av och nya kollegor välkomnades till styrelsen. Bland annat avslutar vår kära kassör, Inger Malmesjö (på bilden) sitt arbete i styrelsen efter många år. Hennes uppgifter övertas av Eva Åstradsson. Nya kollegor i styrelsen är Maria Mjörnberg, Ingela Beck och Anette Duarte. De presenteras närmare på hemsidan under Om SFPO/kontakta oss! Inger Malmesjö avgående kassör Det var två mycket uppskattade dagar på Wenner- Gren Center i Stockholm vilket vi även kunde se i utvärderingarna av utbildningsdagarna. Maten var fantastisk och miljön häftigt retro med viss orginalinredning från Sist men inte minst så har vi glädjen att gratulera några kollegor som numera får titulera sig Docenter! Stort GRATTIS till: Anette Alvariza Cecilia Håkanson Carina Lundh Hagelin Malin Lövgren Nu blir det uppehåll för utbildningsdagar/konferenser med SFPO en tid. Nästa utbildningsdag blir hösten 2018, tid, plats och program läggs ut på hemsidan i god tid innan. Våren 2018 är det dags för den 5:e Nationella konferensen i palliativ vård där SFPO kommer att ha en träff för medlemmar samt nya intresserade sjuksköterskor som vill delta. Där hålls även vårt årsmöte för Vi uppdaterar hemsidan omkring aktuella händelser så följ oss gärna på Natverk/Sjukskoterskor-for-Palliativ-Omvardnad-SFPO/
12 Ha en fantastisk sommar! Helene Rygert Ledamot SFPO
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Det är dags att förnya sitt medlemskap!hur blir jag medlem i SFPO?
Hej, du medlem i SFPO! Här kommer årets första nyhetsbrev! Det är dags att förnya sitt medlemskap!hur blir jag medlem i SFPO? NYTT! Du kan NU betala ditt medlemskap med Swishappen! Medlemsavgifter i SFPO
Hej, alla medlemmar i SFPO! Här kommer höstens nyhetsbrev!
Hej, alla medlemmar i SFPO! Här kommer höstens nyhetsbrev! SFPOs utbildningsdagar 2018 Mellan den 24 och 25 september anordnade SFPO utbildningsdagar på Piperska muren i Stockholm. Temat för utbildningsdagarna
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Närstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev!
Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev! Vi har fått tips om en nyutkommen bok, Vad ska jag tänka på? Den innehåller inspirationsmeningar till barn samt metoder till vuxna och barn om att hantera
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Att möta den döendes existentiella behov
Att möta den döendes existentiella behov Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
God palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
4:e nationella konferensen i palliativ vård. Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige
Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev! 4:e nationella konferensen i palliativ vård Vi har i år förmånen att ha en utsänd korre till konferensen som här delar med sig av sina erfarenheter.
Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Palliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Svårläkta sår, hur ska vi tänka?
Svårläkta sår, hur ska vi tänka? Susanne Dufva Specialistsjuksköterska inom onkologisk vård Sårcentrum, Södersjukhuset Jobba strukturerat e8 steg i taget Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Sårdiagnos Vad är målet?
Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Rutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Döendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Medlemsblad Sommar 2017
Medlemsblad Sommar 2017 Kära medlem, Snart är det dags för vårterminens avslut med vår återkommande Sommarfest lördag den 10e juni. Vi vill tacka alla er för ert stöd och engagemang, det är mycket givande
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Palliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Anhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Behandlingskostnader
Behandlingskostnader Behandlingssfrekvens Tid till sårläkning Andel sårrecidiv 75% personal 10-20% förband Behandling -strategier 1. Kontrollera om patientens blodcirkulation är tillfredsställande och
Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest
Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Palliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Seminarium i Palliativ vård
Seminarium i Palliativ vård Länets palliativa rådgivningsteam arrangerade ett stort seminarium i Palliativ vård 28 september 2010 på Nordkalotten Konferens & Hotell i Luleå. Seminariet vände sig till chefer
Det påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ
SJUKSKÖTERSKOR FÖR PALLIATIV OMVÅRDNAD KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ Specialistsjuksköterska med inriktning palliativ vård 2 Produktionsfakta UTGIVARE: Svensk sjuksköterskeförening GRAFISK FORM &
PALLIATIV VÅRD I HEMMET
inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Hej, du medlem i SFPO! Här kommer nyhetsbrevet inför vintern!
Hej, du medlem i SFPO! Här kommer nyhetsbrevet inför vintern! Tiden går och julen står för dörren. Höstens utbildningsdagar i Stockholm är redan avverkade. Vi fick väldigt fin respons från deltagarna i
Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Palliativ vård 2014. talare
Palliativ vård 2014 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dig inom symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården senaste rönen inom smärtlindring, illamående och andnöd! Det svåra samtalet
Hemsjukvård i Genk, Belgien
Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja
Anslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet
Kunskapsöversikt När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet 2017-01-12 Kunskapsöversikt av Anette Alvariza Anette är docent i palliativ vård och lektor på Ersta Sköndal Bräcke högskola med undervisning
Vägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Sundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Svåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Att våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund
"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund 2017-06-08 2 Tonår - övergångsår 2017-06-08 3 Bakgrund Att förlora en förälder under uppväxten är
Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Silviahemscertifiering
Silviahemscertifiering en väg till kompetenshöjning Petra Tegman Biträdande Verksamhetschef Silviasjuksköterska, Specialistsjuksköterska demensvård Specialistsjuksköterska palliativ vård Copyright Silviahemm
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom