Det kvarstod även frågor av metodmässig art, och det fanns i gruppen en nyfikenhet att utveckla arbetet med deltagande observationer.

Transkript

1 Pamela Schultz Nybacka, Fil.dr., Södertörns högskola Ann-Sofie Wennbrink, Projektledare, Södertörns högskolebibliotek Biblioteksbesökets värde. Ett samarbetsprojekt mellan Regionbibliotek Stockholm, Södertörn högskola, Södertörns högskolebibliotek, Huddinges huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek. Inledning I en storstadsregion som Stockholmsområdet kan det finnas många olika typer av bibliotek på nära geografiskt avstånd från varandra. I Huddinge kommun finns, bland andra, Södertörns högskolebibliotek, Flemingsbergs områdesbibliotek och Huddinges huvudbibliotek. Dessa bibliotek har olika slags karaktär och uppdrag och kan sägas tjäna sitt lokalsamhälle på både liknande och skilda sätt. Huddinge bibliotek och Södertörns högskolebibliotek verkar för samma mål att i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängligt för alla besökare och vill ge en biblioteksservice av hög kvalitet. Ändå saknas i den praktiska vardagen utbyten mellan dessa verksamheter, vilket kom att ge upphov till ett spännande samarbetsprojekt i dialog med en följeforskare och projektmedel från Kungliga Biblioteket. Projektet Värdet av biblioteksbesöket initierades av länsorganisationen Regionbibliotek Stockholm som tidigare samarbetat med forskaren Pamela Schultz Nybacka, bland annat i projektet Kompetensen där en av slutsatserna var att kunskapen om hur biblioteksrummet utnyttjas behöver undersökas (Schultz Nybacka 2013). Regionbibliotek Stockholm har också arbetat med metodutveckling för observationsstudier. 1 Man var intresserad av att tillsammans med olika kategorier av bibliotek gå vidare med att undersöka rummets och utformningen av rummets betydelse för biblioteksbesöket

2 Projektgruppen bestod av sju medarbetare från de olika biblioteken samt följeforskaren Pamela Schultz Nybacka från Södertörns högskola. Projektet möjliggjorde att praktikerna började forska på sin egen arbetsplats, samtidigt som forskaren och regionbibliotekets utvecklingsledare gjorde deltagande observationer ute i verksamheterna. Utbytet inom projektgruppen möjliggjorde perspektivbyte och nya tankar om bibliotekens roll och värde. En viktig utgångspunkt för projektet var den förstudie och presentation som utfördes av studenter inom SYSSLA, ett så kallat samverkansprojekt vid Södertörns högskola. Med utgångspunkt i deltagande observationer och intervjuer kunde studenterna urskilja mönster och kvaliteter vad gäller både rumsligheten och besökarnas rörelser. Idéstoffet i studenternas rapport diskuterades vid ett gemensamt uppstartsmöte i projektets början. Den gemensamma bilden var att förstudien väckte intressanta frågor om biblioteksrummets unika förhållande till privata och offentliga sfärer. Rumsligheten tog sig huvudsakligen fyra typer av uttryck i termer av lekrummet, arbetsrummet, vardagsrummet och väntrummet. Dessa var inte bundna till ett specifikt fysiskt rum, utan kan ses som ett slags tillstånd baserade på besökarnas olika aktiviteter. Vid den efterföljande presentationen inför projektgruppen uppstod en diskussion som kretsade kring biblioteket som ett slags frirum mitt emellan den privata sfären och den offentliga. Frirum var också ett begrepp som Flemingsbergs bibliotek föredrog framför mötesplats. Frågan som väcktes var ifall detta öppnar för en annan modell för biblioteken och deras värde? Det kvarstod även frågor av metodmässig art, och det fanns i gruppen en nyfikenhet att utveckla arbetet med deltagande observationer. Problembild Den svenska lånestatistiken för vuxenlitteratur har visat en nedåtgående trend sedan mitten på 1990-talet, åtminstone på folkbiblioteken (Löyland & Ringstad 2010). Ändå fortsätter människor att komma som besökare - biblioteken har i högre grad kommit att bli en mötesplats. Även högskolebiblioteken observerar att studenter och allmänheten fortsätter att besöka det fysiska biblioteksrummet trots att mycket av materialet finns tillgängligt digitalt. Ett citat som tillskrivs Walter Cronkite är Whatever the cost of our libraries, the price is cheap compared to that of an ignorant nation. Citatet belyser att ekonomiska värden såsom pris inte ensamt kan läggas i vågskålen, utan behöver sättas i relation till andra värden. I en norsk undersökning utförd av Aabø (2004) uppgick människors värdering av folkbiblioteken i Norge upp till fyra gånger så mycket samlat värde som kostnaderna för att driva dem. Hänsyn togs här bland annat till egna och närståendes bruksvärde; arvsvärdet inför kommande generationer, och värden såsom demokrati och jämlikhet. Audunson (2005) hävdar att så kallade lågintensiva möten på biblioteken är vitala för att en demokrati skall fungera och utvecklas eftersom en vid dessa utvecklar förståelse och tolerans för andras värderingar och tankar. Detta slags resonemang får genklang i texten Rum för möten en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats av Eiler Jansson (2009), som betonar den sociala dimensionen. Han lyfter fram att biblioteket är en av de få gemensamma, offentliga platser som finns kvar där förutsättningslösa möten kan ske och att detta är viktigt eftersom detta skapar socialt kapital och skapar möten över både kulturella och ekonomiska gränser. 2

3 Detta sociala värde är enligt Throsby (2001) inriktat på identitet och tillhörighet. Möjligen kan mer relationsorienterade marknadsvärden till exempel ett så kallat länkande värde enligt Cova (2002) överbrygga kulturella och marknadsmässiga hänsyn genom att betona samskapandet av värde mellan producenter och användare. Konsumtion handlar trots allt kring identitetsskapande och meningsbärande aktiviteter. De kulturella värdena fångar in många aspekter av rumslig betydelse: bland annat att rummet är symboliskt och meningsbärande, estetiskt och associerat med form och stil, historiskt förankrat och skapar sammanhang. Ändå är det inget av dessa värden som går direkt på det rumsliga värdet. Mänskliga varanden och beteenden inte bara är sociala, utan i allra högsta grad sociomateriella, det vill säga vi relaterar även till vår materiella omgivning. Rumsligheten är enligt etnologen Jonas Frykman central för vår mänsklighet: Det är inget likgiltigt rum utan tvärtom vårt väsens medelpunkt. Erfarenheten av det materiella ger också stadga åt tanken (Frykman 2012: 110) Överfört till ett bibliotekssammanhang innebär detta att själva huset eller byggnaden inte heller är utan betydelse för verksamheten. Rummets innebörd är dock inte uteslutande förknippat med den senare tidens upplevelsevurm inom biblioteksvärlden. Insikten går på ett djupare plan, dvs. att all mänsklig erfarenhet och kreativitet relateras till rummet (Ibid.). Detta innebär också att vad människor värdesätter har en inneboende, men svårfångad, rumslig kvalitet. Detta ställer krav på de metoder som används. Det finns i varje situation ett slags ramverk för vilka handlingar som anses vara legitima eller värdefulla, beroende av sammanhanget. Enligt Boltanski och Thévenot (1991) finns ett slags värdeekonomier (economies of worth) som tar sig skilda uttryck i olika slags världar : the inspired world passionerat och kreativt (inspiration) the domestic world stabilt och pålitligt (tradition) the world of fame synlighet och erkännande (allmän opinion) the civic world plikt och solidaritet (medborgerlig plikt) the market world pengar och lönsamhet (konkurrens) the industrial world effektivitet och produktivitet (prestation) Dessa värdevärldar präglas av ordnande principer som handlar om det allmännas bästa och som utgör grunden för (ut)värdering (assessment) och kollektiva handlingar i samhället (Cloutier & Langley, 2013). Det som dock existerar och faller emellan olika diskurser, ämnen, teman, etc. kallar teoretikern Roland Barthes (2005) för the Neutral och tenderar att bli åsidosatt och förminskat. I relation till idén om biblioteket som frirum väcks kritiska tankar och det kan diskuteras ifall biblioteket riskerar att förlora sin identitet eller vinna en ny? Det återstår att undersöka biblioteksbesökens roll mot bakgrund av dessa olika slags värdevärldar, både teoretiskt och praktiskt. Syfte och frågeställningar Syftet är att utforska biblioteksbesökets värde och dess rumsliga aspekter ur såväl vetenskapligt som verksamhetsmässigt perspektiv. Projektet innebär en kvalitativ undersökning av hur biblioteksrummet används i vid bemärkelse (det vill säga inklusive zoner, möbler och utrustning). Men även hur bibliotekets öppettider och arbetssätt påverkar 3

4 användningen. Projektet förväntas bidra med dels en kontextuell förståelse av bibliotekets värde, dels en kvalitativ metodutveckling. Den huvudsakliga frågeställningen är: Vad innebär bibliotekets värde, och specifikt ur ett rumsligt perspektiv? Ur ett verksamhetsperspektiv fanns följande forskningsfrågor: Vet vi vad besökarna använder biblioteket till? Är det vad vi tror de vill ha? Vilka miljöer stimulerar/inbjuder till vilken verksamhet? Genomförande Första perioden av projektet handlade till stor del om att läsa texter som berörde ämnet. Vi diskuterade sedan texten i relation till bibliotekets verksamhet och service. Två av texterna som vi under hela projektets gång hade med oss i tanken var Berörd. Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys av forskaren Jonas Frykman samt Rummets rymder av författaren Georges Perec. Vi läste dessutom texter som berörde ämnena värdet av tillgången till bibliotek, mötesplatser i det offentliga rummet och andra diskussioner som handlade om vad besökarna gör på biblioteken. Den rapport som skrevs av studenter inom ramen för SYSSLA på Södertörns högskola och som inriktats på biblioteksbesökarnas beteendemönster följde oss i tankarna under hela projektet. Här framkom bland annat att biblioteket som miljö betraktas som en både kravlös och pushande miljö och att besökarnas två huvudsakliga rörelsemönster präglades av myrstigen och flanören beroende på om besökarna tycktes vara målinriktade eller ej. Den andra metod-delen i projektet kretsade kring deltagande observation och metodutveckling. Metoden under projektets gång kom att bygga på en grundläggande modell som består av tre steg: 1. Observation 2. Inventering 3. Reflektion Utgångspunkten är att det kan vara svårt att bryta betraktarens blindhet inför biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv. Alla har vi djupt rotade föreställningar om vad som äger rum på ett bibliotek. Det kan därför vara en utmaning att öppna upp varseblivningen om vad det är som faktiskt sker. Genom en observation av skeendena och det mänskliga beteendet i sin miljö så möjliggjordes nästa steg, inventering. Inventeringen gick ut på att samla in och dokumentera de betydelsebärande socio-materiella elementen på biblioteken utifrån det undersökningsschema som senare utarbetades. Sista steget är reflektionen, dvs. själva återspeglingen av observationernas resultat i den egna erfarenheten i relation till projektgruppens. Steg tre fick stor betydelse inom projektet då både vetenskapliga som verksamhetsmässiga reflektioner lyftes i ett antal processmöten där bibliotekarier, chefer och följeforskare deltog 4

5 aktivt och utbytte erfarenheter. Materialet vi fått från observationerna och intervjuerna sammanställdes och användes sedan som diskussionsunderlag vid en gemensam workshop för slutanalys med de tre biblioteken i projektet. Process- och avstämningsmötena utgjorde en betydelsefull del av projektets utveckling och präglades av dess olika perspektiv. I det följande kommer fokus i framställningen att fästas vid processmötena samt några exempel på observationer vid de olika biblioteken. Processmötena Inför projektstarten uppstod i gruppen en diskussion som kretsade kring biblioteket som ett slags frirum Frirum var också ett begrepp som Flemingsbergs bibliotek föredrog framför mötesplats. Det konstaterades också att många bibliotek byggs om för att efterlikna privata rum utifrån antagandet att besökarna efterfrågar igenkänning. Frågan som väcktes utifrån tanken om ett frirum var att det i stället kanske behövs någon annan modell för biblioteken? Det diskuterades också kring att metaforen vardagsrum eventuellt var alltför privat i sammanhanget. En reflektion som uppkom efter mötet var i fall man hellre kunde se det som ett var-dags-rum för att skänka metaforen en mer tidsmässig och frekvent kvalitet (Martin Svendsen, ) Inför observationsstarten sammanträdde projektgruppens deltagare från Huddinge: representanter från huvudbiblioteket och Flemingsberg områdesbibliotek tillsammans med kommunens bibliotekschef och följeforskaren. Mötet handlade om att ta fasta på de frågeställningar som fanns i verksamheterna utifrån ett folkbiblioteksperspektiv och att finna former för observationerna. Den gemensamma frågan kom att handla om mötena mellan olika åldrar, vilket kan ses mot bakgrund av båda organisationerna vänder sig till alla åldersgrupper. Det fanns en nyfikenhet på om de olika människorna som vistas på biblioteket möttes över generationsgränserna. Inspirationen hämtades från ett projekt i Storbritannien där just biblioteken utmärkt sig som en unik mötesplats för interaktion mellan gamla och unga i lokalsamhället. Frågan är särskilt aktuell inom Huddingebiblioteken eftersom det har en förhållandevis stark inriktning på åldersangivna målgrupper vilket möjligen skulle kunna motverka sådana oväntade möten. I mitten av observationsperioden samlades personalen på folkbiblioteken och observatörerna (följeforskaren och utvecklingsledaren) för att dela med sig av sina intryck och öppna upp för frågor. Samtalet var öppet och otvunget till sin karaktär. Några ämnen engagerade särskilt: En tydlig "myrstig" mellan entrén och lånedisken för självbetjäning - ett slags mekaniskt beteende där besökaren använder biblioteket som ett slags omlastningscentral Hyllan med reserverad litteratur och vagnen med återlämnad litteratur som starka dragplåster för besökarna inte bara för de egna behoven, utan av sociala skäl: där samlas man och tittar igenom vad andra lånar. De vana besökarnas uppenbara bibliotekskompetens, och särskilt barnens iögonfallande kompetens och självklarhet på Flemingsbergs bibliotek En del besökare kommer in i ett öppet och sökande sinnestillstånd som uttrycker ett slags mottaglighet; i brist på bättre ord ett "poröst" tillstånd 5

6 Besökarnas grad av försjunkenhet, specifikt i tidskrifthörnan. Denna försjunkenhet karakteriseras av djup koncentration, känslan av att tappa tiden, och ett slags "ickereaktion" på vad som händer runt omkring, vilket tycks tyda på ett slags trygghet i miljön. Under samtalet kunde personalen från Huddinge respektive Flemingsberg utbyta erfarenheter och bolla idéer. Exempelvis inspirerades Huddinge-personalen av Flemingsbergspersonalens sätt att intervenera i hyllan med återlämnade böcker genom att där ställa upp böcker som borde kunna få lite extra uppmärksamhet. Detta väckte många tankar kring hur man på huvudbiblioteket skulle kunna arbeta med vagnarna med återlämnade böcker på ett annorlunda sätt. Idag tenderar personalen att känna sig som en effektiv och duktig bibliotekarie om böckerna på vagnarna återbördas så snabbt som möjligt till sina ordinarie hyllor. Det kanske dock är kontraproduktivt ifall besökarna uppskattar att botanisera på vagnarna. Kanske kunde man göra en ny och annorlunda typ av inramning av de återlämnade och reserverade böckerna för att ytterligare väcka besökarnas nyfikenhet? Den del av studien som kretsade kring riktning och rörelse gjorde personalen på SHB plötsligt medveten om att biblioteket har två utgångar. De fick därmed upp ögonen för biblioteksbyggnadens egenartade komplexitet via de direkta observationerna och skapade sig på så vis en mindre förgivettaget relation till sin arbetsplats som miljö. Biblioteksbesökets identitetsskapande roll SHB:s intervjufrågor öppnade för svar som var överraskande starka: det berättas om en student som sade att biblioteket var mitt allt! Skulle inte studera om det inte vore för er! En annan student berättar att han köper kurslitteraturen, men ändå sitter på biblan och läser böckerna där. Detta kan ses som en parallell till SYSSLA-studien där en man uppgav att han läser samma tidning som han har hemma. Skillnaden här är att det i ett högskolesammanhang är socialt att gå till biblioteket: här träffar man sina kurskamrater. Det förekommer också att man vill bara vara, som en del i ett större sammanhang. Detta öppnade upp för ett gemensamt utforskande i projektgruppen av frågan kring varför människor väljer att utföra arbete på biblioteken. Resonemanget kretsade kring temat synlighet: Allt som man gör i offentliga rum blir seriösa; man har synliggjort sig själv, såsom en representant för Huddinge huvudbibliotek uttryckte det. Det fanns en nyfikenhet från folkbibliotekens sida huruvida SHB arbetar med riktade målgrupper, t.ex. nyblivna studenter. Vissa aktiviteter kan hänföras till detta slags arbete, svarade SHB-representanterna, men inte som ett slags genomgripande struktur för bibliotekens arbete. I diskussionen som följde lyftes också upp en inneboende problematik på området kring målgrupper och biblioteket som en mötesplats: Idén med generationsmöten faller ju om det är för målgruppsanpassat! Med andra ord, om biblioteken är organiserade efter ålderskategorier, såsom i Huddinges huvudbibliotek (Vux, Unga vuxna, barn, osv) så kommer det inte att ske någon närmare interaktion mellan generationerna - vare sig hög- eller lågintensiva möten. Under avstämningsträffen redogjorde regionbibliotekets representant kortfattat för de huvudsakliga mönstren i Flemingsberg och Huddinge: 6

7 Männen/Papporna kommer ensamma (Huddinge, Flemingsberg) Mammorna tar med barnen (Huddinge, Flemingsberg) Denna bild gäller åtminstone till vardags och kompletterades av följeforskaren med iakttagelsen: Barnen tar med mammorna (Flemingsberg) Detta utgjorde ett exempel på barnens kompetens som besökare och väckte också tankar om statistiken för utlåning: att kvinnorna står för familjens samlade boklån givet att inte barnen har egna lånekort - medan männen ofta saknas i statistiken. En annan tanke är också att män tycks uppehålla sig i närheten av tidskrifts- och tidningshörnorna på biblioteket vilket är särskilt intressant om man beaktar att detta är en typ av media som inte normalt lånas ut och hamnar i statistiken. Det kan därför också vara intressant att ägna särskild uppmärksamhet till just denna del av biblioteket. Tidskriftshörnan, Tidskriftshörnan utgör på många bibliotek en självständig zon eller ett eget slags rum i rummet. Den gängse bilden av besökarna i tidskriftshörnorna på folkbiblioteken var att det oftast är äldre män som vistas där regelbundet. Det fanns en viss oro bland personalen att besökarna i tidskriftshörnan följer alltför fasta besöks- och beteendemönster, och att andra grupper av besökare såsom kvinnor och yngre inte får tillträde till hörnan i samma utsträckning. På högskolebiblioteket var tidningshörnan en av de platserna där det är mycket liv och rörelse och personalen var särskilt intresserad av att se om rummet användes som planeratunder projektets gång gjordes på biblioteken flera kvalitativa observationer som nedtecknades och som uppmärksammade besökarnas beteende: Det sitter fem personer i tidskriftshörnan, tre män och två kvinnor. Alla är djupt försjunkna i läsning. Både dagstidningar och tidskrifter. Tidskriftshörnan verkar vara bibliotekets stadigaste dragplåster. Det slår mig att jag sällan ser någon läsa så koncentrerat som de personer som läser i tidskriftshörnan på biblioteken. (Huddinge, ) Lågintensiva möten av olika slag utspelar sig under observationstillfällena. Huvudsakligen rör dessa slags möten inom samma ålderskategori. Två farbröder sitter djupt nedsjunkna i (fåtöljerna vid) tidskriftshörnan. En farbror i fåtöljen t.v. läser tidskrift. På bordet ligger Camilla Thulins bok Stil. Man kommer in, klädd i blåställsbyxor. Viker av till höger, till det runda bordet i tidskriftshörnan. Ställer fråga till mannen som sitter i fåtöljen om han ska ha tidningen; mannen svarar att det går bra. (Flemingsberg, ) Vid en fördjupad studie av tidskriftshörnan i Huddinge bibliotek upptäcktes att det förekom mer interaktion och rörelser än möjligen var väntat. Ett samtal mellan två män kring en av dagstidningarna och den ena mannen säger att han är klar. I tidskriftshörnan sitter fem män i åldern 45 och uppåt och läser tidningar och tidskrifter. En man i yngre medelåldern sitter vid datorn, men lämnar strax efter att jag satt mig ner. Tre av männen har tagit av sig sin ytterkläder. De sitter med fleecetröjor på (och en har behållit mössan på) medan de läser. På 7

8 bordet till höger ligger en plastpåse och cykelhjälm. Ett samtal utbryter mellan männen vid bordet till vänster. En mössa är upphittad, men den hör inte till någon där./.../ Mannen med mössan på tar sina grejer och sätter sig vid datorn. /.../ Man i fleecejacka vid bord 2 till vänster samlar ihop de två tidskrifterna, reser sig upp, hämtar nya och sätter sig nu i fåtölj två. ( ) Man i 35-årsåldern kommer in i hörnan från bibliotekssalen, tittar i hyllorna, slår sig ner en stund. Efteråt går han iväg med en tidskrift och sätter sig ner i fåtöljen bredvid entrén. ( ) Tidskriftshörnan är ett av de ställen på biblioteket där man kan sätta sig utan att ha en egentlig plan och kanske bara tillbringa lite tid tillsammans med en tidskrift. Hörnan på Södertörns högskola är en plats att sätta sig vid när man är på väg, man kanske stannar upp en stund innan man sätter igång med dagens arbete. Tidskriftshörnan får alltså fungera som flera typer av rum; läsrum (lågintensiv), mötesplats (högintensiv), öppet grupprum (högintensiv) och väntrum (lågintensiv). Trots att vi försökte skala av våra förväntningar av vad vi skulle få observera i biblioteket, upptäckte vi att det trots allt fanns kvar vissa förmodanden. Till exempel trodde personalen på Södertörns högskola att deras tidningshörna skulle vara en relativt tyst och lågmäld plats, för läsning av tidskrifter och tidningar. Istället observerades att hörnan dessutom ofta fick fungera som mötesplats med höga hej-rop, eller till och med grupparbetsplats. Betyder detta att biblioteket borde se över hur hörnan är planerad? Möjligtvis är detta fallet. Likaså blev personalen något förvånade över användandet av Spikningsloungen, som vi inte trodde användes i särskilt stor utsträckning alls. Istället såg vi att rummet användes mycket. Till både grupparbeten, tyst studerande, samt träning av att hålla tal. Dessa observationer har kommit att bära frukt i ett utvecklingsprojekt på högskolebiblioteket. Vid ett observationstillfälle på Huddinge bibliotek kom en man in tidskriftshörnan med sina två döttrar: Han står i tidskriftshörnan med ryggen mot barnen. Flickorna sitter nedsjunkna, liksom slumpade. Storasyster byter stol och tittar på omslaget på boken hon har i handen. - Är du klar nu? frågar minsta flickan som dinglar med fötterna i fåtöljen. Pappan vänder sig om och signalerar att han är klar. - Får jag fråga dig, varför lånar du samma tidningar? - För att han tycker att de är bra, svarar storasyster. De går bortåt, in bland bokhyllorna. (Huddinge ) Här ger dialogen prov på vanans makt i biblioteksbesöket, men också att vanan är grundad i en stark känsla av värde, som uppfattas av andra i närheten. Även den otåliga lilla flickan som ställer frågorna får klart för sig att detta är något som skattas högt, och som är värt ett besök upprepade gånger, vare sig hon själv delar upplevelsen eller inte. Värdet är erkänt av storasystern och som sådant tycks det vinna acceptans av lillasystern. När personalen passerar tidskriftshörnan så ser det ut som om alla besökarna sitter stilla på sina platser. Men det intressanta är att när observatören suttit på samma ställe en längre stund blir det tydligt att de flyttar runt i tidskriftshörnan, den ena efter den andra. De är heller inte begränsade till hörnan, utan kan söka sig utanför om det passar dem. 8

9 Reflektioner SYSSLA-studien och diskussionerna under studien gav upphov till flera reflektioner hos följeforskaren kring bibliotekens roll och värde som en överbryggande sfär som förenar olika slags motsatser eller kontraster. Den starkaste bilden var av biblioteket som en plats som på en och samma gång förenar och befinner sig mitt emellan det privata och offentliga rummet: Det offentliga rummet skulle främst kunna svara emot Boltanski och Thévenots (1991, 2006) idé om en civil värld (civic world), medan den privata mot hemmets sfär (the domestic world). När biblioteksbesökarna berättar att de läser samma tidningar på biblioteket som hemma har denna läsning således en annan kvalitet. I biblioteksrummet förenas medborgarens och privatpersonens intressen, och de kan inte reduceras till bara det ena eller det andra. Det handla om att delta i en värld man delar med andra. Här påminns vi om reflektionen att vi på biblioteken blir synliga för andra och för oss själva. Men det finns också flera motsatser som biblioteken förenar, exempelvis genom att både förvalta historien och agera spjutspets in i framtiden: Här kan man se en association till begreppet space of hope, som enligt kulturgeografen Lashaw (2008 i Frykman 2012, s. 97) utgör ett ointecknat mellanrum i en människas liv när tillvaron i övrigt är begränsad eller utsatt. Lashaws exempel utgår från skolvärlden i områden där barnen och deras föräldrar brottades med svåra erfarenheter och begränsade 9

10 omständigheter. Hoppet för barnen skapades inte genom att fokusera på kognitiva förmågor och lärande utifrån ett prestationssynsätt, utan genom att ta grepp om hela situationen och sammanhanget: Hoppet kan vara hjälpt av tillfälligheter och annorlundahet att det finns en annan materialitet att uppleva än den man är omgiven av där hemma men självfallet i mötet med andra människor. /---/ hoppet blev verkligt och levande när det stöttades av annorlunda vardagliga praktiker och när det materialiserades i konkreta manifestationer och integrerades som en separat verklighet i deras sociala liv (Ibid. S. 96f., vår kurs.). Också biblioteket vara en sådan självständig, men ändå integrerad verklighet i människors liv, och erbjuda konkreta praktiker och sammanhang. På temat mellanrum följer även att biblioteket förenar både den materiella världen med en fysisk byggnad, objekt och artefakter och den virtuella världen: Detta torde ge ytterligare dimensioner till biblioteket som ett slags space of hope för människor idag. I ljuset av diskussionen vid SYSSLA-presentationen där biblioteken beskrevs som kravlös och pushande gjordes reflektionen att biblioteken kanske möjliggör ett slags avkopplad uppmärksamhet, mitt emellan fritid och arbete: 10

11 Genom detta exempel blir det möjligt att se biblioteksbesöket som ett mellanting mellan å ena sidan en överlagd och målinriktad handling eller aktivitet, och å andra sidan, ett mentalt eller fysiskt tillstånd: Tillståndet i denna modell skulle kunna beskriva flanören som rör sig omkring i rummet utan särskild riktning eller mål. Aktiviteten skulle till exempel kunna utgöras av att låna eller lämna tillbaka böcker, ställa frågor till bibliotekspersonalen, eller liknande mål där den upptrampade myrstigen gör sig gällande. Som varande både aktivitet/tillstånd tycks biblioteksbesöket även kunna utmärka sig även i sociala termer: Det finns med andra ord ett existentiellt utrymme mellan att vara solokvist och tillhöra en gemenskap att vara själv bland andra. Här kan paralleller dras till begreppet lågintensiva möten som möjliggörs av att olika slags människor vistas på biblioteken (Audunson et al 2005). Även detta ger genklang åt reflektionen att biblioteksbesöket i mellanrummet mellan privat och offentligt utgör en värld man delar tillsammans med andra. Slutdiskussion och slutsatser Det vi har uppmärksammat som sker i biblioteksrummet genom deltagande observationer kan vara av intresse för bibliotek av olika slag; både forsknings- och folkbibliotek. Vi har sett att 11

12 rummet ofta skapas på två grunder; den person/de personer som tar platsen i besittning (studieplatsen, soffan, fåtöljen etc.) och vad den/de använder platsen till. Vi har också sett att det finns ett värde för besökarna att ta del av vad andra människor reserverar och lånar. Detta kan innebära en inneboende konflikt med verksamhetens önskan att snabbt och effektivt tömma återlämningshyllorna. Tidskriftshörnorna utmärker sig i ett bibliotekssammanhang efter det är media som normalt inte lånas ut, utan måste läsas på plats. Här finns därför en tradition att möblera för mediatypen, vilket gör att det skapas rum på biblioteket för besökarna. Mediets innehåll ska upplevas på plats. Tidskrifterna tycks därför inte bara vara ett komplement eller distraktion, utan är kanske en del av själva navet i den pågående verksamheten i biblioteksrummet. Med andra ord, att besökarnas användning står i en dynamisk samklang med de rumsliga aspekterna av biblioteksbesökets värde. Därmed står kanske det prioriterade lånetänket inom biblioteket i något slags konflikt med biblioteksrummets och besökets inneboende värdeskapande? Biblioteket kan sägas befinna sig i mellanrummet mellan olika dimensioner, såsom mellan en privat och offentlig sfär, mellan fritid och arbete, mellan materiell och digital, mellan historia och framtid, mellan solokvist och gemenskap. Detta kan omformuleras i olika slags värdevärldar och det tydligaste vi kom fram till var att biblioteket utgör en värld att dela tillsammans med andra ( shared world ), som infaller mellan, å ena sidan, the civic world och å den andra, the domestic world vilka i vår framställning ställs i en tydlig relation till varandra. Biblioteket utgör också en plats för besökarnas förkovran och förverkligande och fördjupning (fokus och försjunkenhet); Sökande mottaglighet och nyfikenhet (öppenhet); synlighet och seriositet inför sig själv och andra - både andra besökare och personalen (återspegling och erkännande). Dessa inkluderar, men är inte begränsade till de olika slags kulturella värden som Throsby nämnt (sociala, symboliska, estetiska, osv.). Det tillkommer med andra ord ett slags rumslig kvalitet i de värden som skapas på plats på biblioteken. Som ett slags mellanrum kan biblioteket dock riskera att bli tagen för given eller kanske till och med falla i glömska vilket är risken med en sådan position. Men det är fördenskull ingen neutral plats som Barthes föreslog. På biblioteket förenas mänskliga sinnestillstånd med mänsklig handling och framstår som ett slags förbindelse-zon mellan göra och vara - verksamheter. Inte bara i samtiden eller nuet, utan i mellanrummet mellan förflutenheten och framtiden. På så vis framstår bibliotekets rum, där biblioteksbesökets värde skapas, som ett slags hoppets rum (space of hope) i samhället. 12

13 Litteraturförteckning (fullständig) Aabø, Svanhild (2005). The value of public libraries: a methodological discussion and empirical study applying the contingent valuation method. Diss. Oslo : Univ., 2005 Andersson, Johanna, Löfving, Emil & Widergren, Carido (2012): Biblioteket mellan det offentliga och privata. Sysslaprojekt HT2012 Audunson, Ragnar (2005): The public library as a meeting-place in a multicultural and digital context. Journal of Documentation, 61:3, s Barthes, Roland (2005): The Neutral. Lecture Course at the Collège de France ( ), eng. övers. Dennis Hollier (New York: Columbia University Press Bedwell, Linda & Banks, Caitlin: Seeing Through the Eyes of Students: Participant Observation in an Academic Library (Draft). [Artikeln finns nu publicerad I Partnership: the Canadian journal of library and information practice and research vol. 8, no. 1 (2013)] Bergström, Helena & Hernwall, Patrik (2013): Digitala medier som platsbunden resurs: ungas handlingar och ianspråkstaganden. HUMAN IT 12:02, s Boltanski, Luc & Thévenot, Laurent (1991, 2006). On justification: economies of worth. Princeton: Princeton University Press Cloutier, Charlotte & Langley, Ann (2013): The Logic of Institutional Logics: Insights From French Pragmatist Sociology Journal of Management Inquiry October : Cova, Edward & Cova, Véronique (2012): On the road to presumption: marketing discourse and the development of consumer competencies. Consumption Markets & Culture, 15:2, s Denegri-Knott, Janice & Molesworth, Mike (2010): Concepts and practices of digital virtual consumption. Consumption Markets & Culture, 13:2, Essén, Malin (2013): Bibliotek = Lärandemiljö = Kontor. Freeman, Geoffrey T. (2005): The Library as Place: Changes in Learning Patterns, Collections, Technology, and Use, i Library as Place: Rethinking Roles, Rethinking Space (Washington, D.C.: Council on Library and Information Resources). Frykman, Jonas (2012): Berörd: Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys. Stockholm: Carlsson bokförlag Grönvall, Karin (2011). Om identitet, biblioteksväsende och lärosäten i allmänhet och Södertörns högskolebibliotek i synnerhet., publicerat i samband med konferensen Mötesplats inför framtiden Hvenegaard Rasmussen, Casper, Jochumsen, Henrik & Skot-Hansen, Dorte (2011). Biblioteket i byudviklingen: oplevelse, kreativitet og innovation. 1. udg., 1. opl. [København]: Danmarks biblioteksforening 13

14 Jansson, Eiler (2009): Rum för möten en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats. Halmstad: Regionbibliotek Halland Lankes, R. David. (2011). The atlas of new librarianship. Cambridge, Mass.: MIT Press Lundahl, Ulf & Skärvad, Per-Hugo (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Lundgren, Lena (2011). Flemingsbergs bibliotek: i ständig utveckling. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Løyland, Knut & Ringstad, Vidar (2010). Efterfrågan på boklån från svenska folkbibliotek. Stockholm: Statens kulturråd Ólavsson Dalsgarð, Arnbjørn (2013): Creating atmospheres in the public library. - Pecha Kucha held at the Nordic-Baltic Library Meeting, Helsinki Perec, Georges (2012): Rummets rymder. Stockholm: Modernista Schultz Nybacka, Pamela (2013): Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse en studie av Projekt Kompetensen inom Regionbibliotek Stockholm. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm Thornburg, David D (2007): Campfires in Cyberspace: Primordial Metaphors for Learning in the 21 st Century. Thornburg Center for Professional Development Throsby, David (2001). Economics and culture. Cambridge: Cambridge University Press Ögland, Malin (2011): Vad gör folk på biblioteken? Ett resonemang om kopplingen mellan forskning och praktik. Årsbok om folkbildning, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning 14