Biblioteksbesökets värde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksbesökets värde"

Transkript

1 Biblioteksbesökets värde En studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek, Huddinges huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Djuna Franzén, Karin Grönvall, Pamela Schultz Nybacka & Ann-Sofie Wennbrink Stockholm april 2014

2 Innehåll Bakgrund... 3 Problembild... 4 Syfte och frågeställningar... 7 Metod och genomförande... 7 En förstudie inom SYSSLA... 7 SYSSLA-studiens resultat i korthet... 8 Ytterligare reflektioner... 9 Diskussionsträffar Vägen framåt Litteraturläsning...14 Öppenhet i projektet Observationer och intervjuer Metodutveckling Undersökningsschema Observationer och intervjuer på Södertörns högskolebibliotek Observationer på Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Sammanställning och analys Observationer på Södertörns högskolebibliotek Rummets förvandling Nedan följer våra reflektioner från observationerna Intervjuer på Södertörns högskolebibliotek Observationer på Huddinges huvudbibliotek samt vid Flemingsbergs områdesbibliotek Tillbud i biblioteksrummet Avstämningsmöte under processens gång Avstämningsträff efter observationerna Slutsatser och framtida studier Framtida arbete på Södertörns högskolebibliotek Sammantagen slutdiskussion Litteraturlista Bilagor Bilaga 1: Projektansökan Bilaga 2: Projektorganisation Bilaga 3: Inför studien av bibliotekets värde Bilaga 4: Sammanställning av intervjuer på SHB... 58

3 Bakgrund I en storstadsregion som Stockholmsområdet kan det finnas många olika typer av bibliotek på nära geografiskt avstånd från varandra. I Huddinge kommun finns bland andra Södertörns högskolebibliotek, Flemingsbergs områdesbibliotek och Huddinges huvudbibliotek. Dessa bibliotek har olika slags karaktär och uppdrag och kan sägas tjäna sitt lokalsamhälle på både liknande och skilda sätt. Södertörns högskolebiblioteks främsta uppgift är att stödja utbildning och forskning vid högskolan, men är samtidigt öppet för allmänheten. Huddinge bibliotek och Södertörns högskolebibliotek verkar för samma mål att i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga för alla besökare och ge en biblioteksservice av hög kvalitet. Personalgruppen vid Södertörns högskolebibliotek arbetade under 2011 med att formulera sin identitet och att få fram ledord som skulle genomsyra bibliotekets verksamhet. Arbetet sammanfattades i den övergripande målsättningen: Vi vill på ett kreativt och inkluderande sätt skapa förutsättningar för lärande (Grönvall 2011). Den målsättningen ska finnas med i all den verksamhet som biblioteket bedriver inkluderat den som erbjuds i det fysiska biblioteket. Biblioteken i Huddinge kommun skall enligt sin kvalitetsdeklaration vara till för alla som bor, studerar, arbetar i eller besöker Huddinge, man skall kunna få stöd och inspiration till eget kunskapssökande, oavsett var man befinner sig i livet. 1 Biblioteken i Huddinge har ett uttalat mål att rikta sig till alla åldrar. Projektet Värdet av biblioteksbesöket initierades av länsorganisationen Regionbibliotek Stockholm som tidigare arbetat med forskaren Pamela Schultz Nybacka, bland annat i projektet Kompetensen där en av slutsatserna var att kunskapen om hur biblioteksrummet utnyttjas behöver undersökas (Schultz Nybackka 2013). Regionbibliotek Stockholm har också arbetat med metodutveckling för observationsstudier. 2 Man var intresserad av att tillsammans med ett par olika typer av bibliotek undersöka rummets betydelse för biblioteksbesöket. Inledande samtal fördes mellan bibliotekscheferna vid Bibliotek Huddinge, Södertörns högskolebibliotek och Regionbibliotek Stockholm som resulterade i en plan för detta projekt som sedan erhöll projektmedel från Kungliga biblioteket. Projektets organisation har bestått av en styrgrupp och en projektgrupp. Styrgruppen bestod av Malin Ögland och Krister Hansson 1 Kvalitetsdeklaration för folkbiblioteken i Huddinge,

4 från Regionbibliotek Stockholm, Karin Grönvall och Nick Jones, bibliotekschefer på Södertörns högskolebibliotek respektive Huddinge bibliotek. Projektgruppen bestod av sju medarbetare från de olika biblioteken samt följeforskaren Pamela Schultz Nybacka från Södertörns högskola. (Se projektorganisationen i bilaga 2). Projektledare var Ann-Sofie Wennbrink, Södertörns högskolebibliotek. En viktig utgångspunkt för projektet var den förstudie och presentation som utfördes av studenter inom SYSSLA, ett samverkansprojekt vid Södertörns högskola. Med utgångspunkt i deltagande observationer och intervjuer kunde studenterna urskilja mönster och kvaliteter vad gäller både rumsligheten och besökarnas rörelser. Idéstoffet i studenternas rapport diskuterades vid ett gemensamt uppstartsmöte i projektets början. Den gemensamma bilden var att förstudien väckte intressanta frågor om biblioteksrummets unika förhållande till privata och offentliga sfärer. Det kvarstod dock frågor av metodmässig art, och det fanns i gruppen en nyfikenhet att utveckla arbetet med deltagande observationer. Problembild I vår samtid beskrivs visionerna om framtidens bibliotek ofta som ett nav i samhällets utveckling, och inte en samling av kunskapsartefakter (Lankes 2012). Diskussionen handlar ofta om biblioteken som samtidens och framtidens upplevelserum i lokalsamhället (Hveenegaard-Rasmussen et al. 2011). Den svenska lånestatistiken för vuxenlitteratur har visat en nedåtgående trend på folkbiblioteken sedan mitten på 1990-talet (Löyland & Ringstad 2010). Ändå fortsätter människor att besöka biblioteken som i allt högre grad kommit att bli mötesplatser. Även högskolebiblioteken observerar att studenter och allmänheten fortsätter att besöka det fysiska biblioteksrummet trots att mycket av materialet finns tillgängligt digitalt. Svaret på gåtan är enligt Freeman (2005): The library is the only centralized location where new and emerging information technologies can be combined with traditional knowledge resources in a user-focused, service-rich environment that supports today s social and educational patterns of learning, teaching, and research. Detta slags resonemang får genklang i texten Rum för möten en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats av Eiler Jansson (2009), som betonar den sociala dimensionen. Han lyfter fram att biblioteken är en av få gemensamma, offentliga platser som finns kvar där förutsättningslösa möten 4

5 kan ske. Detta är viktigt då det skapar socialt kapital och möten över både kulturella och ekonomiska gränser. Vidare diskuteras utifrån Audunson (2005) att det kan finnas två olika typer av möten, det första av dessa kallas det högintensiva mötet, ett planlagt möte mellan (minst) två personer med hög grad av interaktion. Det kan till exempel vara ett grupparbete. Det andra är det lågintensiva mötet som syftar på när människor som normalt ej skulle träffas, ändå möts till exempel i en tidningshörna. Audunson (2005) hävdar att dessa lågintensiva möten är vitala för att en demokrati skall fungera och utvecklas eftersom en vid dessa utvecklar förståelse och tolerans för andras värderingar och tankar. Detta väcker också frågan om de olika kulturella, ekonomiska eller demokratiska värden som kan användas i sammanhanget. Inom det kulturella fältet urskiljer Throsby (2001) sex typer av värden: Estetiska (form och stil, etc.) Andliga (förståelse, upplysning och insikt, mm.) Sociala (identitet, tillhörighet, etc.) Historiska (återspegling, sammanhang, mm.) Symboliska (meningsbärande) Autentiska (representation av det ursprungliga, mm.) De kulturella värdena skiljer sig därmed väsentligt från de traditionella ekonomiska värdena: bruksvärde, bytesvärde, arvsvärde och pris (Ibid.), som huvudsakligen är transaktionsorienterade. Poängen är att kulturella och ekonomiska värden sällan går att väga jämnt mot varandra. Ett citat som tillskrivs Walter Cronkite är Whatever the cost of our libraries, the price is cheap compared to that of an ignorant nation. I en norsk undersökning utförd av Aabø (2004) var människors värdering av folkbiblioteken i Norge upp till fyra gånger så mycket samlat värde som kostnaderna för att driva dem. Hänsyn togs bland annat till egna och närståendes bruksvärde; arvsvärdet inför kommande generationer, och värden såsom demokrati och jämlikhet. Det sociala värdet är ensligt Throsby inriktat på identitet och tillhörighet. Möjligen kan mer relationsorienterade marknadsvärden till exempel ett så kallat länkande värde enligt Cova (2002) överbrygga kulturella och marknadsmässiga hänsyn genom att betona samskapandet av värde mellan producenter och användare. Konsumtion handlar trots allt om identitetsskapande och meningsbärande aktiviteter. De kulturella värdena fångar in många aspekter av rumslig betydelse bland annat att rummet är symboliskt 5

6 och meningsbärande, estetiskt och associerat med form och stil, historiskt förankrat och skapar sammanhang. Ändå är det inget av dessa värden som går direkt på det rumsliga värdet. Mänskliga varanden och beteenden är inte bara sociala, utan i allra högsta grad socio-materiella, det vill säga att vi relaterar dem till vår materiella omgivning. Rumsligheten är central för vår mänsklighet: Det är inget likgiltigt rum utan tvärtom vårt väsens medelpunkt. Erfarenheten av det materiella ger också stadga åt tanken (Frykman 2012: 110). Överfört till ett bibliotekssammanhang innebär detta att själva huset eller byggnaden inte heller är utan betydelse för verksamheten. Rummets innebörd är dock inte uteslutande förknippat med den senare tidens upplevelsevurm inom biblioteksvärlden. Insikten går på ett djupare plan, dvs. att all mänsklig erfarenhet och kreativitet relateras till rummet (Ibid.). Detta innebär också att vad människor värdesätter har en inneboende, men svårfångad, rumslig kvalitet. Detta ställer krav på de metoder som används. Det finns i varje situation eller sammanhang ett slags ramverk för vilka handlingar som anses vara legitima eller värdefulla. Enligt Boltanski och Thévenot (1991) finns ett slags värdeekonomier (economies of worth) som tar sig skilda uttryck i olika slags världar : the inspired world passionerat och kreativt (inspiration) the domestic world stabilt och pålitligt (tradition) the world of fame synlighet och erkännande (allmän opinion) the civic world plikt och solidaritet (medborgerlig plikt) the market world pengar och lönsamhet (konkurrens) the industrial world effektivitet och produktivitet (prestation) Dessa världar präglas av ordnande principer som handlar om det allmänna bästa och som utgör grunden för (ut)värdering (assessment) och kollektiva handlingar i samhället. 3 Teoretikern Roland Barthes (2005) har observerat att det som existerar och faller emellan olika diskurser, ämnen, teman, etc. tenderar att bli åsidosatt och förminskat; han gav det därför begreppet the Neutral. Det återstår att undersöka biblioteksbesökens roll mot bakgrund av dessa olika slags värdevärldar. 3 Cloutier & Langley,

7 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att utforska biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv. Projektet innebär en kvalitativ undersökning av hur biblioteksrummet används i vid bemärkelse (det vill säga inredning, möbler och utrustning) och hur öppettider och arbetssätt påverkar. Projektet förväntas bidra med dels en nyanserad kontextuell förståelse av bibliotekets värde och dels en kvalitativ metodutveckling. Den huvudsakliga frågeställningen är: Vad innebär bibliotekets värde, och specifikt ur ett rumsligt perspektiv? Ur ett verksamhetsperspektiv fanns följande forskningsfrågor: Vilka miljöer stimulerar/inbjuder till vilken verksamhet? Har vi rätt miljö för vad vi vill uppnå? Tidigt under diskussionerna inom projektgruppen uppstod frågor som vi ville undersöka närmare: Varför kommer man till biblioteket? Vet vi vad besökarna använder biblioteket till? Är det vad vi tror de vill ha? Metod och genomförande En förstudie inom SYSSLA För att kunna sätta i gång processen att utforska biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv etablerades ett samarbete där Södertörns högskolebibliotek, biblioteken i Huddinge kommun och Regionbibliotek Stockholm kunde samla in erfarenheter och hämta inspiration. Detta kom att ske genom en extern förstudie utförd på Södertörns högskola. SYSSLA på Södertörns högskola är ett slags samverksamhet för forskning, utbildning och omgivande samhälle och startades i januari 2012 av Pamela Schultz Nybacka och Martin Svendsen, båda Filosofie doktorer inom Företagsekonomi och verksamma vid dåvarande Institutionen för Ekonomi och Företagande (som sedermera uppgick i Institutionen för Samhällsveten- 7

8 skaper). Konkret innebar verksamheten att studenter från olika program inom såväl humaniora som samhällsvetenskap rekryterades i syfte att i tvärvetenskapligt sammansatta grupper genomföra ett projektarbete med en extern uppdragsgivare. Verksamheten inom SYSSLA innebar handledning av projekten, såväl direkt som indirekt utifrån ett pedagogiskt upplägg med gästföreläsare och gemensamma texter under övergripande teman med bäring på projekten. Till förstudien inför projektet Värdet av biblioteksbesöket rekryterades under höstterminen 2012 en sociolog från Personalvetarprogrammet och två företagsekonomer, vara en från Entreprenörskapsprogrammet och en från Internationella ekonomprogrammet. En student i gruppen var också boende i Huddinge kommun, i området kring högskolan. Förstudien utarbetades under hösten och presenterades för projektgruppen i mars Därefter lades den skriftliga rapporten fram vid Regionbiblioteket i april SYSSLA-studiens resultat i korthet Med utgångspunkt i deltagande observationer och intervjuer kunde studenterna urskilja mönster och kvaliteter vad gäller både rumsligheten och besökarnas rörelser. Rumsligheten tog sig huvudsakligen fyra typer av uttryck: lekrummet, arbetsrummet, vardagsrummet och väntrummet. Dessa var inte bundna till ett specifikt fysiskt rum, utan kan ses som ett slags tillstånd som baserades på besökarnas aktiviteter. Biblioteksmiljön uppfattades enligt studenterna som både kravlös och pushande. Stor vikt lades vid den återkommande observationen av en äldre man som vistas dagligen på biblioteket. Vid samtal med mannen framkom att han läser samma tidningar som han själv har hemma. Besökarnas rörelsemönster mynnade ut i metaforerna myrstigen och flanören. Myrstigen betecknade en upptrampad väg för en målinriktad aktivitet, som mellan entrén och informationsdiskarna. Flanören betecknade besökarnas utforskande rörelsemönster där vägen, och inte målet, var mödan värd. (Andersson, Löfving & Widergren 2013). Vid den efterföljande presentationen inför projektgruppen uppstod en diskussion som kretsade kring biblioteket som ett slags frirum mellan den privata sfären och den offentliga. Frirum var också ett begrepp som Flemingsbergs bibliotek föredrog framför mötesplats. Det konstaterades också att många bibliotek byggs om för att efterlikna privata rum utifrån antagandet att besökarna efterfrågar igenkänning. Frågan som väcktes 8

9 utifrån tanken om ett frirum var att det kanske behövs någon annan modell för biblioteken. Det diskuterades också kring att metaforen vardagsrum eventuellt var alltför privat i sammanhanget. En reflektion som uppkom efter mötet var i fall man hellre kunde se det som ett var-dags-rum för att skänka metaforen en mer tidsmässig och frekvent kvalitet (Martin Svendsen, ). Ytterligare reflektioner SYSSLA-studien och diskussionerna vid presentationen gav upphov till flera reflektioner hos följeforskaren kring bibliotekens roll och värde som en överbryggande sfär som förenar olika slags motsatser eller kontraster. Den starkaste bilden var av biblioteket som en plats som på en och samma gång förenar och befinner sig mitt emellan det privata och offentliga rummet: Det offentliga rummet skulle främst kunna svara emot Boltanski och Thévenots (1991, 2006) idé om en civil värld (civic world), medan den privata mot hemmets sfär (the domestic world). Men det finns också flera motsatser som biblioteken förenar, exempelvis genom att både förvalta historien och agera spjutspets in i framtiden: 9

10 Här kan man se en association till begreppet space of hope, som enligt kulturgeografen Lashaw (2008 i Frykman 2012, s. 97) utgör ett ointecknat mellanrum i en människas liv när tillvaron i övrigt är begränsad eller utsatt. Lashaws exempel utgår från skolvärlden i områden där barnen och deras föräldrar brottades med svåra erfarenheter och begränsade omständigheter. Hoppet för barnen skapades inte genom att fokusera på kognitiva förmågor och lärande utifrån ett prestationssynsätt, utan genom att ta grepp om hela situationen och sammanhanget: Hoppet kan vara hjälpt av tillfälligheter och annorlundahet att det finns en annan materialitet att uppleva än den man är omgiven av där hemma men självfallet i mötet med andra människor. /---/ hoppet blev verkligt och levande när det stöttades av annorlunda vardagliga praktiker och när det materialiserades i konkreta manifestationer och integrerades som en separat verklighet i deras sociala liv (Ibid. S. 96f., vår kurs.). Också biblioteket vara en sådan självständig, men ändå integrerad verklighet i människors liv, och erbjuda konkreta praktiker och sammanhang. På temat mellanrum följer även att biblioteket förenar både den materiella världen med en fysisk byggnad, objekt och artefakter och den virtuella världen: 10

11 Detta torde ge ytterligare dimensioner till biblioteket som ett slags space of hope för människor idag. I ljuset av diskussionen vid SYSSLA-presentationen där biblioteken beskrevs som kravlösa och pushande gjordes reflektionen att biblioteken kanske möjliggör ett slags avkopplad uppmärksamhet, mitt emellan fritid och arbete: Genom exemplet ovan blir det möjligt att se biblioteksbesöket som ett mellanting mellan å ena sidan en överlagd och målinriktad handling eller aktivitet, och å andra sidan ett mentalt eller fysiskt tillstånd: 11

12 Tillståndet i denna modell skulle kunna beskriva flanören som rör sig i rummet utan särskild riktning eller mål. Aktiviteten skulle till exempel kunna utgöras av att låna eller lämna tillbaka böcker, ställa frågor till bibliotekspersonalen, eller liknande mål där den upptrampade myrstigen gör sig gällande. Som varande både aktivitet/tillstånd tycks biblioteksbesöket även kunna utmärka sig även i sociala termer: Det finns med andra ord ett existentiellt utrymme mellan att vara ensam och tillhöra en gemenskap att vara själv bland andra. Här kan paralleller dras till begreppet lågintensiva möten som möjliggörs av att olika slags människor vistas på biblioteken (Audunson et al 2005). 12

13 Diskussionsträffar Under senvåren 2013 träffades projektgruppen vid återkommande tillfällen för att diskutera de texter vi läst inför mötestillfället och jämförde med det vi såg på biblioteken just då. Vad sker på biblioteken? Vilka var besökarna? Vad gjorde de på biblioteken? Varför valde de att gå just till detta bibliotek? Biblioteket är en offentlig plats. Vi talade som nämnt om biblioteket som ett frirum där man kan vara antingen privat eller offentlig. Vi diskuterade även bibliotekariens kompetens i förhållande till rummet och dess betydelse för besökaren. Diskussionerna gav många olika bilder av våra besökare på biblioteken. Hur mycket påverkade besökaren själva rummet? Vi kom oundvikligen in på de s.k. icke-användarna av biblioteket. Följeforskaren Pamela Schultz Nybacka deltog i flera av samtalen, bland annat för att få en bild av vad respektive bibliotek skulle vilja undersöka närmare i den kommande observationsdelen. Workshops hölls under hösten vid delmomentet!observationer och intervjuer vid biblioteken. Vi började med en metodgenomgång tillsammans med följeforskaren och Malin Ögland från Regionbibliotek Stockholm, som i sin tur delade med sig av de erfarenheter hon hade från tidgare studier och observationer på bibliotek. Vi diskuterade bland annat om de möten som sker på respektive bibliotek är högintensiva eller lågintensiva. Vägen framåt De tankar som fanns kring inriktningen var följande: Inventera värdena av biblioteksbesöket genom deltagande observationer Öka delaktigheten och utbytet mellan organisationerna i projektet Bidra till kvalitativ metodutveckling Kartlägga värdena, dvs. konceptualisera deras positioner inbördes och relationer En koncentrerad undersökningstid Veckovisa teman (Skapa jämförbarhet) Utveckla tydligt och enkelt underlag! Träffarna höll biblioteken var och en för sig. Vi avslutade observationsdelen med en gemensam träff för att göra en slutanalys. 13

14 Litteraturläsning Första perioden av projektet handlade till stor del om att läsa texter och diskutera dem i relation till bibliotekets verksamhet och service. Två av texterna som vi under hela projektets gång hade med oss i tanken var Berörd. Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys av Jonas Frykman samt Rummets rymder av Georges Perec. Vi läste dessutom texter som berörde ämnena värdet av tillgången till bibliotek, mötesplatser i det offentliga rummet och andra diskussioner som handlade om vad besökarna gör på biblioteken. Den SYSSLA-rapport och dess analys som skrevs av studenter på Södertörns högskola var en viktig utgångspunkt för projektet. Öppenhet i projektet Vi valde att starta en Facebookgrupp Värdet av biblioteksbesöket. Tanken var att där låta projektet vara transparent. Vi ville att även andra intresserade skulle kunna ta del av vårt resonemang under projektets gång. Syftet var att alla i gruppen snabbt skulle kunna lägga upp tankar och idéer, egna reflektioner. Facebookgruppen fungerade som en plattform där gruppen kunde bolla tankegångar med varandra och ge tips på bredvidläsning eller annat som relaterade till ämnet, vilket var mycket givande. Huddingebiblioteken var inte verksamma på Facebook. Även annat intresserat biblioteksfolk kunde gå med i gruppen. Vi välkomnade alla och fick några följare. Observationer och intervjuer Deltagande observation kan ske antingen öppet eller dolt, och med eller utan interaktion (Lundahl & Skärvad 1999). Som kvalitativ metod är deltagande observation inriktad på att urskilja de betydelsebärande mönster och kvalitativa nyanser som existerar utifrån materialet. Den är alltså inte inriktad på kvantitet, dvs. att räkna huvuden inom respektive mönster. Ett målande exempel är att en deltagande observation kan urskilja att det finns röda, gröna och blå mönster, och att de skiljer sig åt. Det är innebörden av dessa mönster, och inte antal observationer, som är intressanta utifrån en kvalitativ studie. (Det är dock möjligt att i nästa steg skapa en kvantitativ studie, där man frågar sig hur många är blå? ) I projektet genomfördes den deltagande observationen på lite olika sätt inom de olika delstudierna. Observationerna på SHB sköttes av ett team inom biblioteksorganisationen, medan på Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek genomfördes observationerna av följeforskaren och Regionbibliotekets utvecklingsledare. Fokus låg på dold observation utan 14

15 interaktion. Observationen kompletterades med intervjuer på Södertörns högskola i slutet av projektperioden. Metodutveckling Metoden under projektets gång kom att bygga på en grundläggande modell som består av tre steg: 1. Observation 2. Inventering 3. Reflektion Utgångspunkten är att det kan vara svårt att bryta betraktarens blindhet inför biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv. Alla har vi djupt rotade föreställningar om vad som äger rum på ett bibliotek. Det kan därför vara en utmaning att öppna upp varseblivningen om vad det är som faktiskt sker. Genom observationen av skeendena och det mänskliga beteendet i sin miljö möjliggjordes nästa steg, inventering. Inventeringen gick ut på att samla in och dokumentera de betydelsebärande socio-materiella elementen på biblioteken utifrån det undersökningsschema som senare utarbetades (se bilaga 3). Sista steget är reflektionen, dvs. själva återspeglingen av observationernas resultat i den egna erfarenheten i relation till projektgruppens. Undersökningsschema Inför framtagandet av undersökningsschemat har följande diktutdrag varit centralt: I KEEP six honest serving-men (They taught me all I knew); Their names are What and Why and When And How and Where and Who. I send them over land and sea, I send them east and west; But after they have worked for me, I give them all a rest. /.../ Ur The Elephant s Child av Rudyard Kipling (http://www.kipling.org.uk/poems_serving.htm) 15

16 Kiplings dikt ger uttryck för ett sätt att orientera sig i världen, ett slags rumslig metod för lärande. I engelskans ord where inryms dock flera betydelser som inte enkelt översätts till svenska. Det används både när man frågar om någons riktning ( where are you going? ) och om plats ( where are you? ). I svenska språket skiljer vi på dessa. När vi frågar om någons riktning, så säger vi inte var, utan vart ska du gå? Ordet vart lades därför till i projektet som ett sjunde frågeord och placerades allra främst som en utgångspunkt (se bilaga). Man hade kunnat tänka sig att börja med att fråga varför någon går till biblioteket. Detta hade dock kunnat innebära en begränsning. Möjligen skulle man då få ta del av biblioteksbesökets bakomliggande orsaker eller framåtriktade motiv åtminstone de förklaringar som går att nämna eller är möjliga att rationalisera (som att behöva låna toaletten eller att studera). Vi skulle då gå miste om förståelsen av de icke-rationella och svåruttalade grunderna för ett biblioteksbesök (som att till exempel kunna flanera runt utan mål och vara ensam med sig själv och andra). Därmed hamnade frågan varför allra sist i undersökningen, och tanken var att vi genom observationerna skulle vara bättre förberedda på att också fånga upp mjukare värden. Observationer och intervjuer på Södertörns högskolebibliotek Observations- och intervjustudien på SHB pågick intensivt i fem veckor under hösten Vi började med att observera bibliotekets besökare på utvalda platser. Under våren hade arbetet med att välja ut platser påbörjats. Vi diskuterade även vilka frågor som var intressanta att ställa till besökarna. Med hjälp av följeforskaren kom vi till slut fram till frågor som skulle ge oss givande svar. Arbetsgruppen började med en kick off. Till studien tog vi in ytterligare två personer från enheten för kundservice på biblioteket. Efter kick offen fortsatte gruppen från SHB att ses vid flera tillfällen varje vecka för en genomgång och diskussion av veckans arbete och de olika delmomenten. Sista veckan utförde vi kvalitativa intervjuer med besökare som var på väg ut från biblioteket. Hela upplägget gjordes med utgångspunkt från det undersökningsschema som följeforskaren hade arbetat fram. Se bilaga 3. Inför projektets början diskuterade vi högskolebibliotekets många olika målgrupper och ambitionen att nå dem alla, inte minst lärare och forskare som inte tycks vistas lika mycket eller länge i biblioteksrummet. I ljuset av SYSSLA-rapporten hade vi ett erfarenhetsutbyte inom projektgruppen som 16

17 väckte frågor kring huruvida forskare och lärare hade samma villkor och möjligheter att röra sig i biblioteksrummet utan att vara alltför offentliga personer i sammanhanget. Kanske finns det en inneboende motsättning mellan å ena sidan att på ett individuellt plan söka litteratur utifrån egna intressen och å andra sidan att vara en lärare som förväntas vara till hands för studenter som vistas i biblioteksrummet. Föga överraskande är de flesta av besökarna studenter vid Södertörns högskola. Till följd av detta har vi valt att inte fokusera på frågan om vem vår besökare är. Vi är fortfarande intresserade av vilka de andra är och hur de nyttjar biblioteket och dess resurser, men det kan vi studera i en framtida undersökning av bestämda målgrupper. Materialet vi fått från observationerna och intervjuerna sammanställdes och användes sedan som diskussionsunderlag vid en gemensam workshop för slutanalys med de tre biblioteken i projektet. Observationer på Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Inför observationsstarten sammanträdde projektgruppens deltagare från Huddinge: representanter från huvudbiblioteket och Flemingsberg områdesbibliotek tillsammans med kommunens bibliotekschef och följeforskaren. Mötet handlade om att ta fasta på de frågeställningar som fanns i verksamheterna utifrån ett folkbiblioteksperspektiv och att finna former för observationerna. Den gemensamma frågan kom att handla om mötena mellan olika åldrar, vilket kan ses mot bakgrund av att båda organisationerna vänder sig till alla åldersgrupper. Det fanns en nyfikenhet på om de olika människorna som vistas på biblioteken möttes över generationsgränserna. Inspirationen hämtades från ett projekt i Storbritannien där biblioteken utmärkt sig som en unik mötesplats för interaktion mellan gamla och unga i lokalsamhället. Frågan är särskilt aktuell inom Huddingebiblioteken eftersom de har en förhållandevis stark inriktning på åldersangivna målgrupper vilket möjligen skulle kunna motverka sådana oväntade möten. Metodmässigt beslöt gruppen att satsa på enbart observationer. Verksamheten på Flemingsbergs bibliotek är förhållandevis väldokumenterad, både genom Lena Lundgrens (2012) rapport i Regionbibliotekets skriftserie och genom personalens egna skriftliga dokumentation av bland annat inkommande frågor. Det fanns vid mötestillfället ingen möjlighet för personalen inom de respektive biblioteken att avsätta tid för egna observationer. Lösningen på problemet blev att följeforskaren och utvecklingsledaren vid 17

18 Regionbiblioteket tillfrågades om att utföra arbetet på plats. Cheferna inom de olika biblioteken förankrade detta inom respektive organisation och arbetet kunde börja under senhösten. Det upprättades ett tidsschema som riktlinje och till skillnad från observationerna vid Södertörns högskola utfördes arbetet individuellt och växelvis efter en kortare introduktion av personalen ute på plats. Halvvägs genom observationsstudien samlades Huddingegrenen inom projektgruppen tillsammans med följeforskaren och utvecklingsledaren på Flemingsbergs bibliotek för en gemensam avstämning av de preliminära intrycken. Huddinge huvudbibliotek Huvudbibliotekets byggnad uppfördes 1966 och ligger intill kommunens huvudkontor några minuters promenadväg från Huddinge centrum. Andelen litteratur på andra språk är relativt liten, i jämförelse med Flemingsbergs bibliotek. Vid ombyggnaden 1994 skapade arkitekten utrymme för sagorum, vilket är populärt bland barngrupperna. Det som tidigare kallades låneexpeditionen har numera flera namn: entrén, lobbyn, med mera. Biblioteket har också en strategisk kaffeautomat, vilket motsvarar besökarnas önskemål och efterlysningar i enkäterna de tycks dock inte hitta till den där den står intill tidskrifterna. Tidskriftshörnan är överhuvudtaget välbesökt; det är dock mestadels äldre män som lockas dit och personalen befarar att det kan vara svårt för andra målgrupper att komma in där. Sedan några år tillbaka finns det satsningar med nya grepp: till exempel omvandlade man det öppna magasinet till det så kallade Retrobiblioteket på bottenvåningen. Detta anspelar på det ökade intresset för gångna generationers populärkultur och mode bland unga. Gruppen Unga vuxna är svår att nå och en kartläggning kring ungas villkor ( Ung livsstil ) visade på nedslående resultat. År 2012 gjorde biblioteket så i ordning en särskild hörna för litteratur och lite andra medier som tar sikte på denna grupp. Nya möbler och designlampor gav hörnan ett visuellt lyft som skulle tilltala målgruppen. Avdelningen Lätta fakta på barnavdelningen uppkom som direkt svar på föräldrarnas önskemål efter att ha sett sådan avdelning på andra bibliotek. Personalen noterar att föräldrar överlag är välinformerade och pålästa de vet att ställa krav i högre grad än förr. Flemingsbergs områdesbibliotek Bakom Flemingsbergs centrum ligger områdets bibliotek med stora fönster mot gångbanan och de färgglada höghusen. Entrén tillkom i en ombyggnad 1985 och för cirka fem år sedan kom nya skyltar på plats och som visar 18

19 biblioteket från flera håll, och inte bara rakt framifrån. Näst på tur är nya skyltar på olika språk. Biblioteket är möblerat med en del designklassiker såsom stolarna Sjuan och kan stoltsera med en del konstverk, bland annat av Gert Marcus. Biblioteket har arbetat med presentationen av litteraturen på framsynta vis, exempelvis inspirerades de tidigt av videobutikernas uppställning i olika slags genrer och kategorier. Särskilda teman har tillkommit efter besökarnas egna frågor, exempelvis Känslor, Världen i Sverige, mm. På senare tid har biblioteket upprättat en s.k. regnbågshylla för litteratur med anknytning till HBT och queer. Som särskild styrka har biblioteket litteratur på många språk, vilket är en utmaning i fråga om inköp. Sammantaget lägger Flemingsbergs bibliotek mindre vikt vid olika ålderskategorier än vad huvudbiblioteket gör; det är snarare litteraturens innehåll och språk som lyfts fram. När det gäller särskilda aktiviteter förekommer bland annat läxläsning tillsammans med barn och författarbesök i den öppna delen mellan informationsdisken och entrén. Denna del av lokalen saknar ett egentligt namn. Personalen misstänker att en del undviker att gå där för att det är för oskyddat; de viker hellre av direkt. Samtidigt menar de att SYSSLA-studiens observation om en myrstig mellan entrédörren och informationsdisken inte var vidare märkvärdig eftersom det inte finns så många alternativa sätt att gå genom rummet. Sammanställning och analys Observationer på Södertörns högskolebibliotek Södertörns högskolebibliotek är en vacker och funktionell byggnad med många olika rum för olika behov, till exempel finns här förutom de dominerande rummen med våra boksamlingar (som i sig är uppdelade enligt hur högljudd en får lov att vara i dem), en tyst läsesal och grupprum i olika storlekar. Under en vanlig vardag är biblioteket ofta fullt. Studieplatserna används flitigt och grupprummen är nästan alltid uppbokade. Innan vi började observera våra utvalda rum försökte vi skala av våra förväntningar så att vi fick en så naken bild som möjligt av biblioteksrummet. Vi försökte alltså till vår bästa förmåga ta in rummet vi befann oss i, samla in alla intryck vi fick till exempel ljus, ljud, aktivitet, temperatur, den allmänna känslan. Förutom detta observerade vi rörelsemönster och handlingar hos de 19

20 besökare som befann sig i rummet samt att vi försökte inventera artefakterna i rummet och hur de blev hanterade. Vi valde ett antal platser i biblioteket som vi var speciellt intresserade av då det är mycket rörelse och aktiviteter som tar plats i dessa rum. Vi ville se vad de rummen faktiskt nyttjades till, bland annat för att se om de användes till det de är menade till. Om så ej är fallet skulle detta kunna utgöra förutsättningar till fortsatt arbete från bibliotekets håll. Vi valde ut tre olika tider på dygnet för att se hur aktiviteterna skilde sig åt på morgonen, under lunchtid och tidig kväll. De platser i biblioteket vi observerade var: Entrén (plan 5) Tidskriftshörnan(plan 5) Spikningsloungen (plan 5) Vi gjorde en inventering av vad vi observerat och reflekterade över vad vi sett/resultatet. De olika teman vi följde var (se bilaga 3): 1. Rum Vart är besökaren på väg? Var hamnar de? 2. Rytm När sker vad? 3. Engagemang Vem eller vilka och hur gjorde de, dvs. var det t.ex. ett högintensivt eller lågintensivt möte 4. Värden Varför kommer de just till biblioteket? Rummets förvandling Vi återkopplade till de texter vi läst när vi utförde observationerna och intervjuerna. Jonas Frykman har i sin bok Berörd. Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys (2012) skrivit om hur tingen i hemmet påverkar oss, hur utformningen av möbeln påverkar oss. I kapitlet som handlar om konsten att softa (sid 128f) diskuterar han kring möbeln soffan och tar hjälp av etnologen Sarah Holst Kjaer som beskriver soffan som hemlivets materiella grundbult (Frykman, sid 128). Frykman skriver att soffan är motsatsen till den robusta kontorsstolen, förutsättningen för att kroppen inte skall behöva möta motstånd, bekvämt tillbakalutad bland dynor och kuddar (Frykman, sid 129). Historiskt sett var soffan någonting mitt emellan en privat eller offentlig möbel där den stod uppställd i borgarskapets salonger. Vi ser här en koppling till våra tankar om biblioteket som ett slags mellanrum mellan den privata och offentliga sfären. Vilka platser för att softa finns på våra bibliotek idag? Vi vill dra paralleller från soffans betydelse till våra fåtöljer i biblioteket. Soffan kan ses som den plats i hemmet som är till för avkoppling efter en 20

Det kvarstod även frågor av metodmässig art, och det fanns i gruppen en nyfikenhet att utveckla arbetet med deltagande observationer.

Det kvarstod även frågor av metodmässig art, och det fanns i gruppen en nyfikenhet att utveckla arbetet med deltagande observationer. Pamela Schultz Nybacka, Fil.dr., Södertörns högskola Ann-Sofie Wennbrink, Projektledare, Södertörns högskolebibliotek pamela.schultz.nybacka@sh.se; ann-sofie.wennbrink@sh.se 2014 Biblioteksbesökets värde.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Lidköping kommun sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Sammanfattning Nya ökade möjligheter ger nya utmaningar I det stora hela är Lidköpingsborna nöjda med sitt nya bibliotek. Resultatet indikerar

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Att definiera och mäta samhällseffekter. Sara Modig och Åsa Minoz 22 januari 2015

Att definiera och mäta samhällseffekter. Sara Modig och Åsa Minoz 22 januari 2015 Att definiera och mäta samhällseffekter Sara Modig och Åsa Minoz 22 januari 2015 Tjänsteoperatör TSP Hemma gateway Det Det öppna öppna smarta nätet hemmet EXDIN Smarta hemmet Uppstart Källa: Kate Raworth,

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet

1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Delrapport Entreprenörskap inom Hälsa vård och välfärd 2012-10- 31 Dnr: 00164872 1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Mälardalens Högskola arbetar för att skolans studenter förutom sin grundutbildning

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University

Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University Madelene Hartwig Högskolebiblioteket i Jönköping 1 Bakgrund I somras hamnade jag av en slump på en sida på nätet som listade de

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Kön...

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014 Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014 från Anita Wisén I Örebro har man byggt ett separat 3-vånings hus för läkarutbildningen (primärt att fn användas från termin 4 och framåt).

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Lärandemiljö. Antal svar: 1111

Lärandemiljö. Antal svar: 1111 Lärandemiljö Antal svar: 1111 Jag studerar vid... Jag studerar vid... Antal svar Fakulteten för hälsa och samhälle 258 (23.2%) Fakulteten för kultur och samhälle 321 (28.9%) Fakulteten för lärande och

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling

Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling Häggebo och Pegasus plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Agneta Kessman samt likabehandlingsgruppen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Metodöversikt och utvärdering

Metodöversikt och utvärdering Metodöversikt och utvärdering Workshop under ledning av kulturpedagoger med socionom och barnbibliotekarier som observatörer Ålder: år 3-6 Produkter: barnteckningar, film, sammanfattande bilder på grundval

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Besök oss - Visningar

Besök oss - Visningar Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en fantastisk resurs i undervisningssammanhang. Begreppet samtidskonst används ofta för att beskriva konst som skapas idag och som tar upp teman och belyser

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Jag hjälper dig, Du hjälper mig.

Jag hjälper dig, Du hjälper mig. Jag hjälper dig, Du hjälper mig. Kollegialt lärande och kollegial handledning Välkommen! John Steinberg www.steinberg.se www.teachtalk.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 Om John USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer