Biblioteksbesökets värde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biblioteksbesökets värde"

Transkript

1 Biblioteksbesökets värde En studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek, Huddinges huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Djuna Franzén, Karin Grönvall, Pamela Schultz Nybacka & Ann-Sofie Wennbrink Stockholm april 2014

2 Innehåll Bakgrund... 3 Problembild... 4 Syfte och frågeställningar... 7 Metod och genomförande... 7 En förstudie inom SYSSLA... 7 SYSSLA-studiens resultat i korthet... 8 Ytterligare reflektioner... 9 Diskussionsträffar Vägen framåt Litteraturläsning...14 Öppenhet i projektet Observationer och intervjuer Metodutveckling Undersökningsschema Observationer och intervjuer på Södertörns högskolebibliotek Observationer på Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Sammanställning och analys Observationer på Södertörns högskolebibliotek Rummets förvandling Nedan följer våra reflektioner från observationerna Intervjuer på Södertörns högskolebibliotek Observationer på Huddinges huvudbibliotek samt vid Flemingsbergs områdesbibliotek Tillbud i biblioteksrummet Avstämningsmöte under processens gång Avstämningsträff efter observationerna Slutsatser och framtida studier Framtida arbete på Södertörns högskolebibliotek Sammantagen slutdiskussion Litteraturlista Bilagor Bilaga 1: Projektansökan Bilaga 2: Projektorganisation Bilaga 3: Inför studien av bibliotekets värde Bilaga 4: Sammanställning av intervjuer på SHB... 58

3 Bakgrund I en storstadsregion som Stockholmsområdet kan det finnas många olika typer av bibliotek på nära geografiskt avstånd från varandra. I Huddinge kommun finns bland andra Södertörns högskolebibliotek, Flemingsbergs områdesbibliotek och Huddinges huvudbibliotek. Dessa bibliotek har olika slags karaktär och uppdrag och kan sägas tjäna sitt lokalsamhälle på både liknande och skilda sätt. Södertörns högskolebiblioteks främsta uppgift är att stödja utbildning och forskning vid högskolan, men är samtidigt öppet för allmänheten. Huddinge bibliotek och Södertörns högskolebibliotek verkar för samma mål att i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga för alla besökare och ge en biblioteksservice av hög kvalitet. Personalgruppen vid Södertörns högskolebibliotek arbetade under 2011 med att formulera sin identitet och att få fram ledord som skulle genomsyra bibliotekets verksamhet. Arbetet sammanfattades i den övergripande målsättningen: Vi vill på ett kreativt och inkluderande sätt skapa förutsättningar för lärande (Grönvall 2011). Den målsättningen ska finnas med i all den verksamhet som biblioteket bedriver inkluderat den som erbjuds i det fysiska biblioteket. Biblioteken i Huddinge kommun skall enligt sin kvalitetsdeklaration vara till för alla som bor, studerar, arbetar i eller besöker Huddinge, man skall kunna få stöd och inspiration till eget kunskapssökande, oavsett var man befinner sig i livet. 1 Biblioteken i Huddinge har ett uttalat mål att rikta sig till alla åldrar. Projektet Värdet av biblioteksbesöket initierades av länsorganisationen Regionbibliotek Stockholm som tidigare arbetat med forskaren Pamela Schultz Nybacka, bland annat i projektet Kompetensen där en av slutsatserna var att kunskapen om hur biblioteksrummet utnyttjas behöver undersökas (Schultz Nybackka 2013). Regionbibliotek Stockholm har också arbetat med metodutveckling för observationsstudier. 2 Man var intresserad av att tillsammans med ett par olika typer av bibliotek undersöka rummets betydelse för biblioteksbesöket. Inledande samtal fördes mellan bibliotekscheferna vid Bibliotek Huddinge, Södertörns högskolebibliotek och Regionbibliotek Stockholm som resulterade i en plan för detta projekt som sedan erhöll projektmedel från Kungliga biblioteket. Projektets organisation har bestått av en styrgrupp och en projektgrupp. Styrgruppen bestod av Malin Ögland och Krister Hansson 1 Kvalitetsdeklaration för folkbiblioteken i Huddinge,

4 från Regionbibliotek Stockholm, Karin Grönvall och Nick Jones, bibliotekschefer på Södertörns högskolebibliotek respektive Huddinge bibliotek. Projektgruppen bestod av sju medarbetare från de olika biblioteken samt följeforskaren Pamela Schultz Nybacka från Södertörns högskola. (Se projektorganisationen i bilaga 2). Projektledare var Ann-Sofie Wennbrink, Södertörns högskolebibliotek. En viktig utgångspunkt för projektet var den förstudie och presentation som utfördes av studenter inom SYSSLA, ett samverkansprojekt vid Södertörns högskola. Med utgångspunkt i deltagande observationer och intervjuer kunde studenterna urskilja mönster och kvaliteter vad gäller både rumsligheten och besökarnas rörelser. Idéstoffet i studenternas rapport diskuterades vid ett gemensamt uppstartsmöte i projektets början. Den gemensamma bilden var att förstudien väckte intressanta frågor om biblioteksrummets unika förhållande till privata och offentliga sfärer. Det kvarstod dock frågor av metodmässig art, och det fanns i gruppen en nyfikenhet att utveckla arbetet med deltagande observationer. Problembild I vår samtid beskrivs visionerna om framtidens bibliotek ofta som ett nav i samhällets utveckling, och inte en samling av kunskapsartefakter (Lankes 2012). Diskussionen handlar ofta om biblioteken som samtidens och framtidens upplevelserum i lokalsamhället (Hveenegaard-Rasmussen et al. 2011). Den svenska lånestatistiken för vuxenlitteratur har visat en nedåtgående trend på folkbiblioteken sedan mitten på 1990-talet (Löyland & Ringstad 2010). Ändå fortsätter människor att besöka biblioteken som i allt högre grad kommit att bli mötesplatser. Även högskolebiblioteken observerar att studenter och allmänheten fortsätter att besöka det fysiska biblioteksrummet trots att mycket av materialet finns tillgängligt digitalt. Svaret på gåtan är enligt Freeman (2005): The library is the only centralized location where new and emerging information technologies can be combined with traditional knowledge resources in a user-focused, service-rich environment that supports today s social and educational patterns of learning, teaching, and research. Detta slags resonemang får genklang i texten Rum för möten en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats av Eiler Jansson (2009), som betonar den sociala dimensionen. Han lyfter fram att biblioteken är en av få gemensamma, offentliga platser som finns kvar där förutsättningslösa möten 4

5 kan ske. Detta är viktigt då det skapar socialt kapital och möten över både kulturella och ekonomiska gränser. Vidare diskuteras utifrån Audunson (2005) att det kan finnas två olika typer av möten, det första av dessa kallas det högintensiva mötet, ett planlagt möte mellan (minst) två personer med hög grad av interaktion. Det kan till exempel vara ett grupparbete. Det andra är det lågintensiva mötet som syftar på när människor som normalt ej skulle träffas, ändå möts till exempel i en tidningshörna. Audunson (2005) hävdar att dessa lågintensiva möten är vitala för att en demokrati skall fungera och utvecklas eftersom en vid dessa utvecklar förståelse och tolerans för andras värderingar och tankar. Detta väcker också frågan om de olika kulturella, ekonomiska eller demokratiska värden som kan användas i sammanhanget. Inom det kulturella fältet urskiljer Throsby (2001) sex typer av värden: Estetiska (form och stil, etc.) Andliga (förståelse, upplysning och insikt, mm.) Sociala (identitet, tillhörighet, etc.) Historiska (återspegling, sammanhang, mm.) Symboliska (meningsbärande) Autentiska (representation av det ursprungliga, mm.) De kulturella värdena skiljer sig därmed väsentligt från de traditionella ekonomiska värdena: bruksvärde, bytesvärde, arvsvärde och pris (Ibid.), som huvudsakligen är transaktionsorienterade. Poängen är att kulturella och ekonomiska värden sällan går att väga jämnt mot varandra. Ett citat som tillskrivs Walter Cronkite är Whatever the cost of our libraries, the price is cheap compared to that of an ignorant nation. I en norsk undersökning utförd av Aabø (2004) var människors värdering av folkbiblioteken i Norge upp till fyra gånger så mycket samlat värde som kostnaderna för att driva dem. Hänsyn togs bland annat till egna och närståendes bruksvärde; arvsvärdet inför kommande generationer, och värden såsom demokrati och jämlikhet. Det sociala värdet är ensligt Throsby inriktat på identitet och tillhörighet. Möjligen kan mer relationsorienterade marknadsvärden till exempel ett så kallat länkande värde enligt Cova (2002) överbrygga kulturella och marknadsmässiga hänsyn genom att betona samskapandet av värde mellan producenter och användare. Konsumtion handlar trots allt om identitetsskapande och meningsbärande aktiviteter. De kulturella värdena fångar in många aspekter av rumslig betydelse bland annat att rummet är symboliskt 5

6 och meningsbärande, estetiskt och associerat med form och stil, historiskt förankrat och skapar sammanhang. Ändå är det inget av dessa värden som går direkt på det rumsliga värdet. Mänskliga varanden och beteenden är inte bara sociala, utan i allra högsta grad socio-materiella, det vill säga att vi relaterar dem till vår materiella omgivning. Rumsligheten är central för vår mänsklighet: Det är inget likgiltigt rum utan tvärtom vårt väsens medelpunkt. Erfarenheten av det materiella ger också stadga åt tanken (Frykman 2012: 110). Överfört till ett bibliotekssammanhang innebär detta att själva huset eller byggnaden inte heller är utan betydelse för verksamheten. Rummets innebörd är dock inte uteslutande förknippat med den senare tidens upplevelsevurm inom biblioteksvärlden. Insikten går på ett djupare plan, dvs. att all mänsklig erfarenhet och kreativitet relateras till rummet (Ibid.). Detta innebär också att vad människor värdesätter har en inneboende, men svårfångad, rumslig kvalitet. Detta ställer krav på de metoder som används. Det finns i varje situation eller sammanhang ett slags ramverk för vilka handlingar som anses vara legitima eller värdefulla. Enligt Boltanski och Thévenot (1991) finns ett slags värdeekonomier (economies of worth) som tar sig skilda uttryck i olika slags världar : the inspired world passionerat och kreativt (inspiration) the domestic world stabilt och pålitligt (tradition) the world of fame synlighet och erkännande (allmän opinion) the civic world plikt och solidaritet (medborgerlig plikt) the market world pengar och lönsamhet (konkurrens) the industrial world effektivitet och produktivitet (prestation) Dessa världar präglas av ordnande principer som handlar om det allmänna bästa och som utgör grunden för (ut)värdering (assessment) och kollektiva handlingar i samhället. 3 Teoretikern Roland Barthes (2005) har observerat att det som existerar och faller emellan olika diskurser, ämnen, teman, etc. tenderar att bli åsidosatt och förminskat; han gav det därför begreppet the Neutral. Det återstår att undersöka biblioteksbesökens roll mot bakgrund av dessa olika slags värdevärldar. 3 Cloutier & Langley,

7 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att utforska biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv. Projektet innebär en kvalitativ undersökning av hur biblioteksrummet används i vid bemärkelse (det vill säga inredning, möbler och utrustning) och hur öppettider och arbetssätt påverkar. Projektet förväntas bidra med dels en nyanserad kontextuell förståelse av bibliotekets värde och dels en kvalitativ metodutveckling. Den huvudsakliga frågeställningen är: Vad innebär bibliotekets värde, och specifikt ur ett rumsligt perspektiv? Ur ett verksamhetsperspektiv fanns följande forskningsfrågor: Vilka miljöer stimulerar/inbjuder till vilken verksamhet? Har vi rätt miljö för vad vi vill uppnå? Tidigt under diskussionerna inom projektgruppen uppstod frågor som vi ville undersöka närmare: Varför kommer man till biblioteket? Vet vi vad besökarna använder biblioteket till? Är det vad vi tror de vill ha? Metod och genomförande En förstudie inom SYSSLA För att kunna sätta i gång processen att utforska biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv etablerades ett samarbete där Södertörns högskolebibliotek, biblioteken i Huddinge kommun och Regionbibliotek Stockholm kunde samla in erfarenheter och hämta inspiration. Detta kom att ske genom en extern förstudie utförd på Södertörns högskola. SYSSLA på Södertörns högskola är ett slags samverksamhet för forskning, utbildning och omgivande samhälle och startades i januari 2012 av Pamela Schultz Nybacka och Martin Svendsen, båda Filosofie doktorer inom Företagsekonomi och verksamma vid dåvarande Institutionen för Ekonomi och Företagande (som sedermera uppgick i Institutionen för Samhällsveten- 7

8 skaper). Konkret innebar verksamheten att studenter från olika program inom såväl humaniora som samhällsvetenskap rekryterades i syfte att i tvärvetenskapligt sammansatta grupper genomföra ett projektarbete med en extern uppdragsgivare. Verksamheten inom SYSSLA innebar handledning av projekten, såväl direkt som indirekt utifrån ett pedagogiskt upplägg med gästföreläsare och gemensamma texter under övergripande teman med bäring på projekten. Till förstudien inför projektet Värdet av biblioteksbesöket rekryterades under höstterminen 2012 en sociolog från Personalvetarprogrammet och två företagsekonomer, vara en från Entreprenörskapsprogrammet och en från Internationella ekonomprogrammet. En student i gruppen var också boende i Huddinge kommun, i området kring högskolan. Förstudien utarbetades under hösten och presenterades för projektgruppen i mars Därefter lades den skriftliga rapporten fram vid Regionbiblioteket i april SYSSLA-studiens resultat i korthet Med utgångspunkt i deltagande observationer och intervjuer kunde studenterna urskilja mönster och kvaliteter vad gäller både rumsligheten och besökarnas rörelser. Rumsligheten tog sig huvudsakligen fyra typer av uttryck: lekrummet, arbetsrummet, vardagsrummet och väntrummet. Dessa var inte bundna till ett specifikt fysiskt rum, utan kan ses som ett slags tillstånd som baserades på besökarnas aktiviteter. Biblioteksmiljön uppfattades enligt studenterna som både kravlös och pushande. Stor vikt lades vid den återkommande observationen av en äldre man som vistas dagligen på biblioteket. Vid samtal med mannen framkom att han läser samma tidningar som han själv har hemma. Besökarnas rörelsemönster mynnade ut i metaforerna myrstigen och flanören. Myrstigen betecknade en upptrampad väg för en målinriktad aktivitet, som mellan entrén och informationsdiskarna. Flanören betecknade besökarnas utforskande rörelsemönster där vägen, och inte målet, var mödan värd. (Andersson, Löfving & Widergren 2013). Vid den efterföljande presentationen inför projektgruppen uppstod en diskussion som kretsade kring biblioteket som ett slags frirum mellan den privata sfären och den offentliga. Frirum var också ett begrepp som Flemingsbergs bibliotek föredrog framför mötesplats. Det konstaterades också att många bibliotek byggs om för att efterlikna privata rum utifrån antagandet att besökarna efterfrågar igenkänning. Frågan som väcktes 8

9 utifrån tanken om ett frirum var att det kanske behövs någon annan modell för biblioteken. Det diskuterades också kring att metaforen vardagsrum eventuellt var alltför privat i sammanhanget. En reflektion som uppkom efter mötet var i fall man hellre kunde se det som ett var-dags-rum för att skänka metaforen en mer tidsmässig och frekvent kvalitet (Martin Svendsen, ). Ytterligare reflektioner SYSSLA-studien och diskussionerna vid presentationen gav upphov till flera reflektioner hos följeforskaren kring bibliotekens roll och värde som en överbryggande sfär som förenar olika slags motsatser eller kontraster. Den starkaste bilden var av biblioteket som en plats som på en och samma gång förenar och befinner sig mitt emellan det privata och offentliga rummet: Det offentliga rummet skulle främst kunna svara emot Boltanski och Thévenots (1991, 2006) idé om en civil värld (civic world), medan den privata mot hemmets sfär (the domestic world). Men det finns också flera motsatser som biblioteken förenar, exempelvis genom att både förvalta historien och agera spjutspets in i framtiden: 9

10 Här kan man se en association till begreppet space of hope, som enligt kulturgeografen Lashaw (2008 i Frykman 2012, s. 97) utgör ett ointecknat mellanrum i en människas liv när tillvaron i övrigt är begränsad eller utsatt. Lashaws exempel utgår från skolvärlden i områden där barnen och deras föräldrar brottades med svåra erfarenheter och begränsade omständigheter. Hoppet för barnen skapades inte genom att fokusera på kognitiva förmågor och lärande utifrån ett prestationssynsätt, utan genom att ta grepp om hela situationen och sammanhanget: Hoppet kan vara hjälpt av tillfälligheter och annorlundahet att det finns en annan materialitet att uppleva än den man är omgiven av där hemma men självfallet i mötet med andra människor. /---/ hoppet blev verkligt och levande när det stöttades av annorlunda vardagliga praktiker och när det materialiserades i konkreta manifestationer och integrerades som en separat verklighet i deras sociala liv (Ibid. S. 96f., vår kurs.). Också biblioteket vara en sådan självständig, men ändå integrerad verklighet i människors liv, och erbjuda konkreta praktiker och sammanhang. På temat mellanrum följer även att biblioteket förenar både den materiella världen med en fysisk byggnad, objekt och artefakter och den virtuella världen: 10

11 Detta torde ge ytterligare dimensioner till biblioteket som ett slags space of hope för människor idag. I ljuset av diskussionen vid SYSSLA-presentationen där biblioteken beskrevs som kravlösa och pushande gjordes reflektionen att biblioteken kanske möjliggör ett slags avkopplad uppmärksamhet, mitt emellan fritid och arbete: Genom exemplet ovan blir det möjligt att se biblioteksbesöket som ett mellanting mellan å ena sidan en överlagd och målinriktad handling eller aktivitet, och å andra sidan ett mentalt eller fysiskt tillstånd: 11

12 Tillståndet i denna modell skulle kunna beskriva flanören som rör sig i rummet utan särskild riktning eller mål. Aktiviteten skulle till exempel kunna utgöras av att låna eller lämna tillbaka böcker, ställa frågor till bibliotekspersonalen, eller liknande mål där den upptrampade myrstigen gör sig gällande. Som varande både aktivitet/tillstånd tycks biblioteksbesöket även kunna utmärka sig även i sociala termer: Det finns med andra ord ett existentiellt utrymme mellan att vara ensam och tillhöra en gemenskap att vara själv bland andra. Här kan paralleller dras till begreppet lågintensiva möten som möjliggörs av att olika slags människor vistas på biblioteken (Audunson et al 2005). 12

13 Diskussionsträffar Under senvåren 2013 träffades projektgruppen vid återkommande tillfällen för att diskutera de texter vi läst inför mötestillfället och jämförde med det vi såg på biblioteken just då. Vad sker på biblioteken? Vilka var besökarna? Vad gjorde de på biblioteken? Varför valde de att gå just till detta bibliotek? Biblioteket är en offentlig plats. Vi talade som nämnt om biblioteket som ett frirum där man kan vara antingen privat eller offentlig. Vi diskuterade även bibliotekariens kompetens i förhållande till rummet och dess betydelse för besökaren. Diskussionerna gav många olika bilder av våra besökare på biblioteken. Hur mycket påverkade besökaren själva rummet? Vi kom oundvikligen in på de s.k. icke-användarna av biblioteket. Följeforskaren Pamela Schultz Nybacka deltog i flera av samtalen, bland annat för att få en bild av vad respektive bibliotek skulle vilja undersöka närmare i den kommande observationsdelen. Workshops hölls under hösten vid delmomentet!observationer och intervjuer vid biblioteken. Vi började med en metodgenomgång tillsammans med följeforskaren och Malin Ögland från Regionbibliotek Stockholm, som i sin tur delade med sig av de erfarenheter hon hade från tidgare studier och observationer på bibliotek. Vi diskuterade bland annat om de möten som sker på respektive bibliotek är högintensiva eller lågintensiva. Vägen framåt De tankar som fanns kring inriktningen var följande: Inventera värdena av biblioteksbesöket genom deltagande observationer Öka delaktigheten och utbytet mellan organisationerna i projektet Bidra till kvalitativ metodutveckling Kartlägga värdena, dvs. konceptualisera deras positioner inbördes och relationer En koncentrerad undersökningstid Veckovisa teman (Skapa jämförbarhet) Utveckla tydligt och enkelt underlag! Träffarna höll biblioteken var och en för sig. Vi avslutade observationsdelen med en gemensam träff för att göra en slutanalys. 13

14 Litteraturläsning Första perioden av projektet handlade till stor del om att läsa texter och diskutera dem i relation till bibliotekets verksamhet och service. Två av texterna som vi under hela projektets gång hade med oss i tanken var Berörd. Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys av Jonas Frykman samt Rummets rymder av Georges Perec. Vi läste dessutom texter som berörde ämnena värdet av tillgången till bibliotek, mötesplatser i det offentliga rummet och andra diskussioner som handlade om vad besökarna gör på biblioteken. Den SYSSLA-rapport och dess analys som skrevs av studenter på Södertörns högskola var en viktig utgångspunkt för projektet. Öppenhet i projektet Vi valde att starta en Facebookgrupp Värdet av biblioteksbesöket. Tanken var att där låta projektet vara transparent. Vi ville att även andra intresserade skulle kunna ta del av vårt resonemang under projektets gång. Syftet var att alla i gruppen snabbt skulle kunna lägga upp tankar och idéer, egna reflektioner. Facebookgruppen fungerade som en plattform där gruppen kunde bolla tankegångar med varandra och ge tips på bredvidläsning eller annat som relaterade till ämnet, vilket var mycket givande. Huddingebiblioteken var inte verksamma på Facebook. Även annat intresserat biblioteksfolk kunde gå med i gruppen. Vi välkomnade alla och fick några följare. Observationer och intervjuer Deltagande observation kan ske antingen öppet eller dolt, och med eller utan interaktion (Lundahl & Skärvad 1999). Som kvalitativ metod är deltagande observation inriktad på att urskilja de betydelsebärande mönster och kvalitativa nyanser som existerar utifrån materialet. Den är alltså inte inriktad på kvantitet, dvs. att räkna huvuden inom respektive mönster. Ett målande exempel är att en deltagande observation kan urskilja att det finns röda, gröna och blå mönster, och att de skiljer sig åt. Det är innebörden av dessa mönster, och inte antal observationer, som är intressanta utifrån en kvalitativ studie. (Det är dock möjligt att i nästa steg skapa en kvantitativ studie, där man frågar sig hur många är blå? ) I projektet genomfördes den deltagande observationen på lite olika sätt inom de olika delstudierna. Observationerna på SHB sköttes av ett team inom biblioteksorganisationen, medan på Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek genomfördes observationerna av följeforskaren och Regionbibliotekets utvecklingsledare. Fokus låg på dold observation utan 14

15 interaktion. Observationen kompletterades med intervjuer på Södertörns högskola i slutet av projektperioden. Metodutveckling Metoden under projektets gång kom att bygga på en grundläggande modell som består av tre steg: 1. Observation 2. Inventering 3. Reflektion Utgångspunkten är att det kan vara svårt att bryta betraktarens blindhet inför biblioteksbesökets värde ur ett rumsligt perspektiv. Alla har vi djupt rotade föreställningar om vad som äger rum på ett bibliotek. Det kan därför vara en utmaning att öppna upp varseblivningen om vad det är som faktiskt sker. Genom observationen av skeendena och det mänskliga beteendet i sin miljö möjliggjordes nästa steg, inventering. Inventeringen gick ut på att samla in och dokumentera de betydelsebärande socio-materiella elementen på biblioteken utifrån det undersökningsschema som senare utarbetades (se bilaga 3). Sista steget är reflektionen, dvs. själva återspeglingen av observationernas resultat i den egna erfarenheten i relation till projektgruppens. Undersökningsschema Inför framtagandet av undersökningsschemat har följande diktutdrag varit centralt: I KEEP six honest serving-men (They taught me all I knew); Their names are What and Why and When And How and Where and Who. I send them over land and sea, I send them east and west; But after they have worked for me, I give them all a rest. /.../ Ur The Elephant s Child av Rudyard Kipling (http://www.kipling.org.uk/poems_serving.htm) 15

16 Kiplings dikt ger uttryck för ett sätt att orientera sig i världen, ett slags rumslig metod för lärande. I engelskans ord where inryms dock flera betydelser som inte enkelt översätts till svenska. Det används både när man frågar om någons riktning ( where are you going? ) och om plats ( where are you? ). I svenska språket skiljer vi på dessa. När vi frågar om någons riktning, så säger vi inte var, utan vart ska du gå? Ordet vart lades därför till i projektet som ett sjunde frågeord och placerades allra främst som en utgångspunkt (se bilaga). Man hade kunnat tänka sig att börja med att fråga varför någon går till biblioteket. Detta hade dock kunnat innebära en begränsning. Möjligen skulle man då få ta del av biblioteksbesökets bakomliggande orsaker eller framåtriktade motiv åtminstone de förklaringar som går att nämna eller är möjliga att rationalisera (som att behöva låna toaletten eller att studera). Vi skulle då gå miste om förståelsen av de icke-rationella och svåruttalade grunderna för ett biblioteksbesök (som att till exempel kunna flanera runt utan mål och vara ensam med sig själv och andra). Därmed hamnade frågan varför allra sist i undersökningen, och tanken var att vi genom observationerna skulle vara bättre förberedda på att också fånga upp mjukare värden. Observationer och intervjuer på Södertörns högskolebibliotek Observations- och intervjustudien på SHB pågick intensivt i fem veckor under hösten Vi började med att observera bibliotekets besökare på utvalda platser. Under våren hade arbetet med att välja ut platser påbörjats. Vi diskuterade även vilka frågor som var intressanta att ställa till besökarna. Med hjälp av följeforskaren kom vi till slut fram till frågor som skulle ge oss givande svar. Arbetsgruppen började med en kick off. Till studien tog vi in ytterligare två personer från enheten för kundservice på biblioteket. Efter kick offen fortsatte gruppen från SHB att ses vid flera tillfällen varje vecka för en genomgång och diskussion av veckans arbete och de olika delmomenten. Sista veckan utförde vi kvalitativa intervjuer med besökare som var på väg ut från biblioteket. Hela upplägget gjordes med utgångspunkt från det undersökningsschema som följeforskaren hade arbetat fram. Se bilaga 3. Inför projektets början diskuterade vi högskolebibliotekets många olika målgrupper och ambitionen att nå dem alla, inte minst lärare och forskare som inte tycks vistas lika mycket eller länge i biblioteksrummet. I ljuset av SYSSLA-rapporten hade vi ett erfarenhetsutbyte inom projektgruppen som 16

17 väckte frågor kring huruvida forskare och lärare hade samma villkor och möjligheter att röra sig i biblioteksrummet utan att vara alltför offentliga personer i sammanhanget. Kanske finns det en inneboende motsättning mellan å ena sidan att på ett individuellt plan söka litteratur utifrån egna intressen och å andra sidan att vara en lärare som förväntas vara till hands för studenter som vistas i biblioteksrummet. Föga överraskande är de flesta av besökarna studenter vid Södertörns högskola. Till följd av detta har vi valt att inte fokusera på frågan om vem vår besökare är. Vi är fortfarande intresserade av vilka de andra är och hur de nyttjar biblioteket och dess resurser, men det kan vi studera i en framtida undersökning av bestämda målgrupper. Materialet vi fått från observationerna och intervjuerna sammanställdes och användes sedan som diskussionsunderlag vid en gemensam workshop för slutanalys med de tre biblioteken i projektet. Observationer på Huddinge huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek Inför observationsstarten sammanträdde projektgruppens deltagare från Huddinge: representanter från huvudbiblioteket och Flemingsberg områdesbibliotek tillsammans med kommunens bibliotekschef och följeforskaren. Mötet handlade om att ta fasta på de frågeställningar som fanns i verksamheterna utifrån ett folkbiblioteksperspektiv och att finna former för observationerna. Den gemensamma frågan kom att handla om mötena mellan olika åldrar, vilket kan ses mot bakgrund av att båda organisationerna vänder sig till alla åldersgrupper. Det fanns en nyfikenhet på om de olika människorna som vistas på biblioteken möttes över generationsgränserna. Inspirationen hämtades från ett projekt i Storbritannien där biblioteken utmärkt sig som en unik mötesplats för interaktion mellan gamla och unga i lokalsamhället. Frågan är särskilt aktuell inom Huddingebiblioteken eftersom de har en förhållandevis stark inriktning på åldersangivna målgrupper vilket möjligen skulle kunna motverka sådana oväntade möten. Metodmässigt beslöt gruppen att satsa på enbart observationer. Verksamheten på Flemingsbergs bibliotek är förhållandevis väldokumenterad, både genom Lena Lundgrens (2012) rapport i Regionbibliotekets skriftserie och genom personalens egna skriftliga dokumentation av bland annat inkommande frågor. Det fanns vid mötestillfället ingen möjlighet för personalen inom de respektive biblioteken att avsätta tid för egna observationer. Lösningen på problemet blev att följeforskaren och utvecklingsledaren vid 17

18 Regionbiblioteket tillfrågades om att utföra arbetet på plats. Cheferna inom de olika biblioteken förankrade detta inom respektive organisation och arbetet kunde börja under senhösten. Det upprättades ett tidsschema som riktlinje och till skillnad från observationerna vid Södertörns högskola utfördes arbetet individuellt och växelvis efter en kortare introduktion av personalen ute på plats. Halvvägs genom observationsstudien samlades Huddingegrenen inom projektgruppen tillsammans med följeforskaren och utvecklingsledaren på Flemingsbergs bibliotek för en gemensam avstämning av de preliminära intrycken. Huddinge huvudbibliotek Huvudbibliotekets byggnad uppfördes 1966 och ligger intill kommunens huvudkontor några minuters promenadväg från Huddinge centrum. Andelen litteratur på andra språk är relativt liten, i jämförelse med Flemingsbergs bibliotek. Vid ombyggnaden 1994 skapade arkitekten utrymme för sagorum, vilket är populärt bland barngrupperna. Det som tidigare kallades låneexpeditionen har numera flera namn: entrén, lobbyn, med mera. Biblioteket har också en strategisk kaffeautomat, vilket motsvarar besökarnas önskemål och efterlysningar i enkäterna de tycks dock inte hitta till den där den står intill tidskrifterna. Tidskriftshörnan är överhuvudtaget välbesökt; det är dock mestadels äldre män som lockas dit och personalen befarar att det kan vara svårt för andra målgrupper att komma in där. Sedan några år tillbaka finns det satsningar med nya grepp: till exempel omvandlade man det öppna magasinet till det så kallade Retrobiblioteket på bottenvåningen. Detta anspelar på det ökade intresset för gångna generationers populärkultur och mode bland unga. Gruppen Unga vuxna är svår att nå och en kartläggning kring ungas villkor ( Ung livsstil ) visade på nedslående resultat. År 2012 gjorde biblioteket så i ordning en särskild hörna för litteratur och lite andra medier som tar sikte på denna grupp. Nya möbler och designlampor gav hörnan ett visuellt lyft som skulle tilltala målgruppen. Avdelningen Lätta fakta på barnavdelningen uppkom som direkt svar på föräldrarnas önskemål efter att ha sett sådan avdelning på andra bibliotek. Personalen noterar att föräldrar överlag är välinformerade och pålästa de vet att ställa krav i högre grad än förr. Flemingsbergs områdesbibliotek Bakom Flemingsbergs centrum ligger områdets bibliotek med stora fönster mot gångbanan och de färgglada höghusen. Entrén tillkom i en ombyggnad 1985 och för cirka fem år sedan kom nya skyltar på plats och som visar 18

19 biblioteket från flera håll, och inte bara rakt framifrån. Näst på tur är nya skyltar på olika språk. Biblioteket är möblerat med en del designklassiker såsom stolarna Sjuan och kan stoltsera med en del konstverk, bland annat av Gert Marcus. Biblioteket har arbetat med presentationen av litteraturen på framsynta vis, exempelvis inspirerades de tidigt av videobutikernas uppställning i olika slags genrer och kategorier. Särskilda teman har tillkommit efter besökarnas egna frågor, exempelvis Känslor, Världen i Sverige, mm. På senare tid har biblioteket upprättat en s.k. regnbågshylla för litteratur med anknytning till HBT och queer. Som särskild styrka har biblioteket litteratur på många språk, vilket är en utmaning i fråga om inköp. Sammantaget lägger Flemingsbergs bibliotek mindre vikt vid olika ålderskategorier än vad huvudbiblioteket gör; det är snarare litteraturens innehåll och språk som lyfts fram. När det gäller särskilda aktiviteter förekommer bland annat läxläsning tillsammans med barn och författarbesök i den öppna delen mellan informationsdisken och entrén. Denna del av lokalen saknar ett egentligt namn. Personalen misstänker att en del undviker att gå där för att det är för oskyddat; de viker hellre av direkt. Samtidigt menar de att SYSSLA-studiens observation om en myrstig mellan entrédörren och informationsdisken inte var vidare märkvärdig eftersom det inte finns så många alternativa sätt att gå genom rummet. Sammanställning och analys Observationer på Södertörns högskolebibliotek Södertörns högskolebibliotek är en vacker och funktionell byggnad med många olika rum för olika behov, till exempel finns här förutom de dominerande rummen med våra boksamlingar (som i sig är uppdelade enligt hur högljudd en får lov att vara i dem), en tyst läsesal och grupprum i olika storlekar. Under en vanlig vardag är biblioteket ofta fullt. Studieplatserna används flitigt och grupprummen är nästan alltid uppbokade. Innan vi började observera våra utvalda rum försökte vi skala av våra förväntningar så att vi fick en så naken bild som möjligt av biblioteksrummet. Vi försökte alltså till vår bästa förmåga ta in rummet vi befann oss i, samla in alla intryck vi fick till exempel ljus, ljud, aktivitet, temperatur, den allmänna känslan. Förutom detta observerade vi rörelsemönster och handlingar hos de 19

20 besökare som befann sig i rummet samt att vi försökte inventera artefakterna i rummet och hur de blev hanterade. Vi valde ett antal platser i biblioteket som vi var speciellt intresserade av då det är mycket rörelse och aktiviteter som tar plats i dessa rum. Vi ville se vad de rummen faktiskt nyttjades till, bland annat för att se om de användes till det de är menade till. Om så ej är fallet skulle detta kunna utgöra förutsättningar till fortsatt arbete från bibliotekets håll. Vi valde ut tre olika tider på dygnet för att se hur aktiviteterna skilde sig åt på morgonen, under lunchtid och tidig kväll. De platser i biblioteket vi observerade var: Entrén (plan 5) Tidskriftshörnan(plan 5) Spikningsloungen (plan 5) Vi gjorde en inventering av vad vi observerat och reflekterade över vad vi sett/resultatet. De olika teman vi följde var (se bilaga 3): 1. Rum Vart är besökaren på väg? Var hamnar de? 2. Rytm När sker vad? 3. Engagemang Vem eller vilka och hur gjorde de, dvs. var det t.ex. ett högintensivt eller lågintensivt möte 4. Värden Varför kommer de just till biblioteket? Rummets förvandling Vi återkopplade till de texter vi läst när vi utförde observationerna och intervjuerna. Jonas Frykman har i sin bok Berörd. Plats, kropp och ting i fenomenologisk kulturanalys (2012) skrivit om hur tingen i hemmet påverkar oss, hur utformningen av möbeln påverkar oss. I kapitlet som handlar om konsten att softa (sid 128f) diskuterar han kring möbeln soffan och tar hjälp av etnologen Sarah Holst Kjaer som beskriver soffan som hemlivets materiella grundbult (Frykman, sid 128). Frykman skriver att soffan är motsatsen till den robusta kontorsstolen, förutsättningen för att kroppen inte skall behöva möta motstånd, bekvämt tillbakalutad bland dynor och kuddar (Frykman, sid 129). Historiskt sett var soffan någonting mitt emellan en privat eller offentlig möbel där den stod uppställd i borgarskapets salonger. Vi ser här en koppling till våra tankar om biblioteket som ett slags mellanrum mellan den privata och offentliga sfären. Vilka platser för att softa finns på våra bibliotek idag? Vi vill dra paralleller från soffans betydelse till våra fåtöljer i biblioteket. Soffan kan ses som den plats i hemmet som är till för avkoppling efter en 20

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014

Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014 Reserapport från studiebesök Örebro läkarutbildning 3 mars 2014 från Anita Wisén I Örebro har man byggt ett separat 3-vånings hus för läkarutbildningen (primärt att fn användas från termin 4 och framåt).

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Vi jobbar med framsidan ;D

Vi jobbar med framsidan ;D Vi jobbar med framsidan ;D Utgångspunkt Energiförbrukningen är ett problem i hela världen och nu gör man allt för att förminska den. Vår uppgift i Design Open 2010 är att fundera på om det finns ett sätt

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Dekoration Modul 9. Sida 2 Deko Kurs Modul 9 2010 Che Bello Academy

Dekoration Modul 9. Sida 2 Deko Kurs Modul 9 2010 Che Bello Academy Dekoration Modul 9 Välkommen till den nionde och sista modulen i din dekorationskurs. Du har nu fått ta del av en stor del del av grundläggande dekorations kunskap. Med den kunskapen du nu har, samt de

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro

Rumstyp Funktion/aktivitet Inredning Teknik InTibro InTibro Mottagande av besökare Yta för försäljning Receptionsdisk, öppen miljö, ergonomiskt utformad arbetsplats. Konstnärlig utsmyckning och växter som stämmer överens med övrig inredning. Besöksstolar,

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö 1 Uppstart Samtliga folkbibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län inbjuds

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN. Fotograf: Jenny Leyman VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN Fotograf: Jenny Leyman Att inte uppfinna hjulet...igen. Hur ofta händer det inte att vi sitter vid varsitt skrivbord i varsin kommun och försöker lösa samma problem? Tyvärr alldeles

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll

Färger. Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll Matthew Woehlke Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Färger 4 1.1 Inledning........................................... 4 1.2 Hantering av scheman................................... 4 1.2.1 Importerar

Läs mer