Nr 9 Juni Kunskapskluster i Stockholmsregionen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 9 Juni 2002. Kunskapskluster i Stockholmsregionen?"

Transkript

1 Nr 9 Juni 2002 Kunskapskluster i Stockholmsregionen?

2 Kunskapskluster i Stockholmsregionen?

3 2

4 Förord Sedan början av 90-talet har många offentliga näringspolitiska insatser syftat till att bygga upp eller förstärka kluster av ekonomiska aktörer inom en region. Med ett kluster avses en geografiskt koncentrerad ansamling av företag, utbildningsoch forskningsinstitutioner och myndigheter som utvinner stordriftsfördelar genom att samverka i en konkurrensintensiv ofta storstadsregional miljö. Särskilt har insatserna kring kluster koncentrerats till kunskapsintensiva och högteknologiska näringsgrenar som ligger i framkanten av utvecklingen. Näringar som ofta i sitt inledningsskede bygger på samspelet mellan artikulerad och tyst kunskap och därför utvecklas genom personkontakter. För att offentliga organ skall kunna underlätta för existerande eller nya kluster är det väsentligt att de har en bild av hur samverkan och kunskapsuppbyggnad inom respektive kluster ser ut idag. Vilka styrkor och svagheter finns i regionens innovationsmiljö generellt och för varje kluster och vad kan man dra för slutsatser om framtiden? Den här studien visar på väsentliga olikheter mellan skilda kluster och därmed att insatser inte kan vara generella för alla eller ens inom varje kluster. Studien baseras på en förstudie som redovisats av Regionplane- och trafikkontoret i promemoria nr. 4/2002. I huvudstudien tillförs nytt empiriskt material som redovisas för klustren finans, reklam, bioteknik, musik och mobilt internet. Kontoret arbetar även med andra aspekter på regionens innovativa miljö. Viktiga frågor är bl.a. hur regionens kluster står sig i internationell konkurrens och jämförelser med insatser som andra kunskapsintensiva storstadsregioner gör samt hur livscykeln ser ut i nya kunskapsintensiva näringar från start till mognad och spridning till andra regioner. I Sverige och Stockholmsregionen genomförs många studier av innovation och innovativa miljöer. Framtida insatser från kontoret behöver därför koncentreras på att fylla kunskapsluckor relaterade till frågor som har strategisk betydelse för den funktionella Stockholmsregionens utveckling. Studien har genomförts av Lennart Nordfors, Niklas Arvidsson och Heléne Norberg på SMG Consulting. Projektledare på Regionplane- och trafikkontoret har varit Jan Linzie. Stockholm i maj 2002 Börje Wredén Tf. regionplanedirektör 3

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Vad är ett kluster?... 9 Vad är kunskap och lärande? Vad är kunskapskluster? Kunskapskluster: två exempel Hur ser kunskapsklustren i Stockholmsregionen ut? Finanssektorn slutenhet och öppenhet Den gemensamma kulturen och det sociala kapitalet Tätheten och graden av samverkan mellan aktörer Mångfalden i den kritiska kunskapsbasen Riskkapitalister: mer av kunskapsklusterlogik Reklamsektorn kommersiella kreatörer Tätheten och graden av interaktion mellan aktörer Mångfalden i den kritiska kunskapsbasen Bioteknik - mellan grundforskning och industri Den gemensamma kulturen och det sociala kapitalet Tätheten och graden av interaktion mellan aktörer Mångfalden i den kritiska kunskapsbasen Musik- de utvaldas gemenskap Den gemensamma kulturen och det sociala kapitalet Tätheten och graden av interaktion mellan aktörer Mångfalden i den kritiska kunskapsbasen Mobilt internet skillnad mellan de större och de mindre Den gemensamma kulturen och det sociala kapitalet Tätheten och graden av interaktion mellan aktörer Mångfalden i den kritiska kunskapsbasen

6 Sammanfattning och slutsatser: Kunskapskluster i Stockholmsregionen? Fem kluster är de kunskapskluster? Hur skapas och stöds kunskapskluster? Några reflektioner Appendix - källförteckning Intervjuer Litteratur ISSN x RTN

7 Sammanfattning Rapporten diskuterar fundamentala begrepp som används vid diskussioner av regional utveckling idag. Det primära begreppet är kluster men därutöver diskuterar vi en utvidgning av detta begrepp, nämligen kunskapskluster. För att göra detta förs även en diskussion om begrepp som kunskap, kompetens, lärande och socialt kapital, vilka alla är avgörande för en djupare förståelse av vad kunskapskluster innebär. Målet med rapporten är således att skapa förståelse för vad begreppet kunskapskluster innefattar samt att utveckla och pröva en analysmodell utifrån denna förståelse. I detta arbete studeras fem sektorer/kluster i Stockholmsregionen. Vår genomgång visar att det finns tre grundläggande villkor för ett kunskapskluster. För det första krävs en gemensam kultur, eller ett socialt kapital, som stimulerar kunskapsdelning och gör kunskap överförbar mellan individer. För det andra krävs en stor föränderlighet i miljön och tät interaktion mellan aktiva personer och företag. För det tredje krävs en mångfald av kunskapsbaser som utgör kärnan i de affärssystem som kännetecknar företagen. Vi redovisar också två exempel på hur kunskapskluster kan se ut. Vår studie av de fem sektorerna finans, reklam, bioteknik, musik och mobilt Internet leder till tydliga slutsatser om deras respektive egenskaper. Logiken inom olika sektorer varierar, och det finns i en del fall tydliga skillnader rörande i vilken grad man uppfyller kriterierna för att vara ett kunskapskluster. Delar av finanssektorn och mobilt Internet uppvisar färre tecken på att vara en tät miljö för kunskapsdelning än de andra sektorerna. Musikbranschen, å andra sidan, är i högre grad än de övriga, en sådan miljö. Inom bioteknik- och reklamområdena blandas samverkan med konkurrenshänsyn. Samtidigt finns tydliga skillnader mellan dem vad gäller var och hur kunskap delas mellan aktörerna. Rapporten avslutas med några reflektioner kring förhållanden som stödjer uppkomst och utveckling av kunskapskluster. Dels presenteras några hypoteser om verksamhetsspecifika drivkrafter som stimulerar kunskapsdelning mellan företag, dels förs ett resonemang om mer allmänna förhållanden. Faktorer som närhet till universitet, tillgång till mötesplatser, en dynamisk arbetsmarknad och internationalisering hamnar i en delvis ny belysning när man diskuterar dem i perspektiv av våra rön om kunskapsklustren i Stockholmsregionen. 6

8 Inledning Kluster har blivit ett modeord i diskussionen om regional utveckling. Man talar om att Sveriges framtid handlar om starka kluster och att vi behöver en aktiv klusterpolitik. Begreppet hänger nära samman med andra teser om kunskapsekonomins genombrott. Även om kluster funnits historiskt i Sverige (t.ex. glasriket i Småland eller den metallurgiska industrin i Bergslagen), sägs de ha särskilt relevans när värdeskapandet blir allt mer kunskapsintensivt och när det sker i (globala) nätverk. Sålunda används begrepp idag som kunskapskluster eller innovationskluster för att beskriva denna koppling. Vad är då ett kluster? Att det handlar om en koncentration av företag av ett visst slag till en viss region är klart. Men krävs det mer för att man skall kunna tala om kluster? Krävs det t.ex. att vissa typer av relationer måste finnas mellan klustrets företag? Och hur ser i så fall dessa relationer ut? Mot bakgrund av begreppen kluster, kunskapssamhälle och nätverksekonomi handlar denna promemoria om att studera klusterbegreppet ur ett kunskaps- och kompetensperspektiv. Flera författare skriver (som vi skall se) om klustren som en särskilt viktig plats för lärande och, därmed, för innovation. Detta skulle skilja ett kluster från endast en koncentration av vissa typer av företag till ett visst ställe. De är sammankopplade på ett visst sätt när det gäller kunskapsöverföring, kompetensutveckling och innovation. Och därmed reses frågan: hur ser dessa relationer ut? Vilka villkor måste vara uppfyllda för att man skall kunna tala om kunskapskluster? En litteraturgenomgång, liksom de intervjuer vi har genomfört, antyder att empiriska studier av kompetensöverföring inom kluster hittills inte är så omfattande. Den forskning, som direkt adresserar denna fråga är framfört allt konceptuell och teoretisk. Vad det kan bero på är osäkert. En möjlighet är att orsaken skall sökas i forskningsdisciplinära gränser. Frågor om regional koncentration och spridning behandlas främst inom t.ex. regionekonomin eller kulturgeografin. Frågor om kopplingen mellan lärande och värdeskapande har, å andra sidan, främst sin hemhörighet inom företagsekonomin och managementlitteraturen. Promemorian är disponerad efter ett antal frågeställningar: Vad är ett kluster? Detta avsnitt återger i korthet några av de definitioner och teorier kring kluster som återfinns i litteraturen om regional utveckling. Vad är kunskap och kompetens och vad är lärande? En genomgång görs av den senaste teoribildningen om kunskap och lärande organisationer. Källorna är hämtade från företagsekonomisk forskning och managementlitteratur, där frågeställningen varit en av de dominerande under senare år. Vad är ett kunskapskluster? De två frågorna ovan sätts in i ett sammanhang, och en diskussion förs om vad som krävs för att man skall kunna tala om existensen av ett kunskapskluster. Vilka lärrelationer råder mellan olika aktörer i ett sådant? Vilka allmänna villkor krävs för att sådana lärrelationer skall kunna uppstå? Avsnittet avslutas med två fallstudier om kunskapskluster och deras utveckling: det medicinsk- 7

9 tekniska klustret i Minneapolis och det högteknologiska klustret i Cambridge i England. Hur ser kunskapsklustren i Stockholmsregionen ut? I detta avsnitt studeras fem kluster i Stockholmsregionen; finans, reklam, musik, bioteknik och mobilt Internet. Företrädare från dessa kluster har intervjuats om klustrets gemensamma kultur, kunskapsspridning och sociala kapital, om täthetens betydelse och graden av interaktion samt om kritiska kompetenser i klustret. Intervjuerna leder fram till beskrivningar av Stockholms kluster ur ett perspektiv av kluster som kompetenssystem. De skillnader och gemensamma faktorer som framkommer i analysen, leder till slutsatser om kritiska mekanismer för lärande och innovation i ett kluster. 8

10 Vad är ett kluster? Hur känner man igen ett kluster? Ett vanligt sätt att identifiera och mäta förekomsten av kluster är att studera koncentrationsgraden av sysselsättning inom en viss bransch (eller sektor) till ett visst område. Ett tydligt exempel är Regionplane- och trafikkontorets skrift Regioner, handel och tillväxt (RtK, rapport ), där man söker beskriva förekomsten av olika kluster i Stockholmsregionen på detta sätt. I denna skrift utgår man från att kluster finns när en region har en sysselsättning inom en speciell näring som överstiger näringens relativa sysselsättningsandel på nationell nivå 1. Fördelen med denna definition är dess enkelhet. Sysselsättning ger ett tydligt och mycket användbart mått för att identifiera kluster. En klusterdefinition baserad på sysselsättning inom en given näring baserat på en 750- ställig SNI-kod är dock inte idealisk om man vill påvisa förekomsten av ett kluster utifrån ett kompetensperspektiv. SNI-klasserna använder resultatet, d.v.s. varan eller tjänsten, som indelningsgrund. Dessutom är tanken med SNI-koder att differentiera olika branscher och bortser därmed från länkar mellan olika SNIklasser. Vårt mål i denna rapport är att definiera samhörighet utifrån kunskapsflöden samt beskriva effektiviteten i dessa flöden. (SNI= svensk näringsgrensindelning) Som ett enkelt sätt att snabbt bilda sig en uppfattning om eventuell förekomst av kluster kan måttet dock vara användbart. Kluster förutsätter en hög koncentrationsgrad av vissa verksamheter i det fysiska rummet det är en nödvändig förutsättning för att man skall kunna tala om förekomsten av kluster. Samtidigt står det klart att det inte är ett tillräckligt villkor. För att ett kluster skall vara vid handen krävs en viss typ av relationer mellan företagen som ingår i det. En bärande del, själva grunden, för resonemangen i Regioner, handel och tillväxt är förekomsten av stordriftsfördelar och positiva externa effekter för värdeskapande i en viss region. Sålunda visar man att marknadernas storlek är kritisk eftersom den utgör grunden för specialisering och nyskapande. Stora marknader bidrar också till att fylla behovet av en viss kritisk massa inom kunskapsförsörjning och forskning som i sin tur drar till sig aktörer som vill utveckla eller vinna del av kunskapsmiljön. Dessa resonemang äger i sin tur släktskap med teorierna i Michael Porters klassiska The Competitive Advantage of Nations kanske det verk där klusterbegreppet skapades; i varje fall den bok som ledde till att det fick dagens vida spridning. I Sverige introducerades dessa idéer genom boken Advantage 1 Om både sysselsättningen inom en specifik näring för Stockholmsregionen och för hela Sverige är 5 procent så är Stockholmsregionen normalt representerad inom denna näring. Specialiseringskvoten, d.v.s. andelen för Stockholm, delat med andelen för Sverige, är lika med 1. En region är överrepresenterad om specialiseringskvoten är högre än 1,5. Om kvoten är högre än 2,5 anses regionen vara mycket specialiserad. Om kvoten är mellan 0,7 och 1,5 är regionen normalt representerad och om den är under 0,7 är regionen underrepresenterad. I Stockholms 700 näringar varierar specialiseringskvoten mellan knappt 4,5 och 0. Det finns 170 högt specialiserade näringar (Regioner, handel och tillväxt; 1998). 9

11 Sweden 2. Porter beskriver i den boken ett kluster som en produktionsmiljö av både konkurrens och samverkan, där kopplingarna mellan företagen, kunderna och omgivningen är nära samtidigt som omvandlingstrycket är starkt. Enligt Porter består sålunda kluster av en samling företag verksamma inom ett antal relaterade branscher. Klustret identifieras vanligtvis utifrån de företag som producerar de färdiga huvudprodukterna men omfattar även de branscher och företag som producerar viktiga insatsvaror och tjänster samt de som köper huvudprodukterna. Den ledande beskrivningsmodellen av kluster hävdar att graden av dynamik och innovativitet i ett kluster bestäms av de fyra faktorerna företagens strategier, underliggande förhållanden för produktionsfaktorer, relaterade branscher samt efterfrågeförhållanden. En av fördelarna med att verka inom ett kluster utgörs av vinsten att dela externa men gemensamma fasta kostnader mellan de företag och personer som jobbar inom en region. De externa skalfördelarna kan uppstå till följd av kunskapsspridning mellan företag, gemensam användning av omgivande företag och annan infrastruktur samt gemensam tillgång till specialiserad arbetskraft. Givetvis kan de externa skalfördelarna vara komplementära till motsvarande interna skalfördelar inom ett företag. Däremot har inte ett kluster uppstått om ett företag internaliserar alla dessa skalfördelar. Poängen är att den nära miljön av t.ex. konkurrenter, underleverantörer, kunder och utbildningsinstitutioner skapar unika förutsättningar för värdeskapande. Det är också viktigt att förstå att ett väl fungerande kluster även leder till dynamiska fördelar, där företag som har nytta av de externa skalfördelarna söker sig till regionen och därmed ständigt förbättrar klustret. Så växer klustret över tid. Ju fler företag som söker sig dit, desto mer ökar de gemensamma fördelarna av att vara där. Det är dessa kunskapsprocesser som utgör kärnan i systemet, även om kluster oftast är lokaliserade runt geografiskt betingade värdefulla produktionsfaktorer som t.ex. råvaror, arbetskraft och kapital 3. Kunskap och lärande spelar en viktig roll i Porters teori. En av de viktigaste produktionsfaktorerna som måste finnas på plats är tillgång till utbildad arbetskraft. Porter talar också om den viktiga lärrelationen som uppstår mellan en producent och dennes kunder. Krävande kunder är viktiga för att nya erbjudanden skall utvecklas. Ett exempel Porter använder är den japanska fotoindustrin, där japanernas höga krav på kameror och teknisk utveckling av dessa var en drivkraft för innovation. Ett annat exempel är den svenska bilindustrin; svenskarna är (bl. a. som följd av ett bistert klimat) mycket krävande bilköpare. Det är denna typ av selective disadvantages, en krävande omgivning, som i kombination med bl.a. tillgång till relevanta produktionsfaktorer för att klara dessa utmaningar och hård konkurrens mellan företagen, som skapar det särskilda drivhusklimatet som kluster innebär. 2 Skriven av Sölvell, Zander och Porter. 3 Kapital anses ofta som den mest flyktiga produktionsfaktorn men paradoxalt nog är tillgången till kapital ofta geografiskt lokaliserad. Det finns t.ex. ett finansiellt kompetenskluster i London vilket drar till sig företag med finansieringsbehov. Man kan se exempel på detta genom de multinationella företag som flyttat sitt huvudkontor till London för att få säkrare och billigare tillgång till kapital. 10

12 Men varför måste dessa villkor för utveckling leda till geografisk koncentration av vissa verksamheter? Porter genomförde sin forskning och skrev sin bok innan Internets och den s.k. nätverksekonomins fulla genomslag (denna diskussion kom igång på allvar först senare, se t.ex. Manuel Castells: The Rise of the Network Society ). Om man antar att det finns trögheter när det gäller arbetskraftens rörlighet, t.ex. p.g.a. migrationskostnader, torde Porters idéer medföra geografisk koncentration. Sålunda kan förekomsten av ett universitet bidra till en regional arbetsmarknad av kvalificerad arbetskraft. Sedan Porters bok kom ut har just dessa faktorer minskat i betydelse. Internets genomslag innebär att transaktionskostnaderna kan sänkas. Innebär detta att avståndsnackdelar kan övervinnas, som vissa hävdar, och att virtuella nätverk och kluster kan ersätta den tidigare nödvändiga geografiska koncentrationen? Det finns studier 4 som kan tolkas i den riktningen. Samtidigt kan man argumentera för att geografisk närhet fortsatt spelar en roll, och att denna till och med förstärkts av internetsamhällets genombrott. Det senare är den dominerande uppfattningen bland forskarna. Den snabba informationstekniska utvecklingen sedan The Competitive Advantage of Nations kom ut skulle ytterligare ha drivit på den geografiska koncentrationen. Ett exempel på denna uppfattning redovisades i vår intervju med professor Örjan Sölvell vid Handelshögskolan i Stockholm. Han uttryckte det på följande sätt: Det finns en s.k. Hollywoodparadox. Ju mer globala vissa informationsflöden blir, desto mer ökar värdet av den kompetens som inte kan spridas globalt. En regions unika kunskap blir än mer värdefull. Paradoxalt nog ökar alltså betydelsen av geografiska kluster när information lättare kan spridas globalt. Varför sker detta i en tid när data, forskning och andra slags kunskaper blir allt mer tillgängliga för alla över t.ex. internet? En viktig del av svaret, som framgår av citatet ovan, finns i hur vi uppfattar begreppet kunskap. All kunskap är inte överförbar över långa avstånd och det gäller, hävdar vissa, den mest avgörande kunskapen. 4 Schenkel m.fl., Theorizing communities of practice: a social network approach, Handelshögskolan i Stockholm,

13 Vad är kunskap och lärande? Under 90-talet, och framför allt under senare halvan av decenniet, började man inom organisationsläran intressera sig allt mer för kunskap och lärande. Vid det här laget är litteraturen om det lärande företaget, om knowledge management och om innovation omfattande. Ett genomgående tema är hur kunskap skapas och sprids inom en organisation, alltså en näraliggande fråga till den här aktuella om kunskapskluster eller kunskapsregioner. Centralt för denna analys är själva kunskapsbegreppet, d.v.s. vilka olika typer av kunskap som kan finnas. I frågan om behovet av fysisk närhet spelar en distinktion huvudrollen: den mellan tyst kunskap och artikulerad kunskap. Distinktionen är förhållandevis gammal den härstammar från Polanyi 1969 men det är först på senare tid som den kommit att inta den centrala ställning vi idag kan iaktta. Tyst kunskap definieras som kunskap som är intuitiv, inte verbaliserad och inte artikulerad. Artikulerad kunskap, å andra sidan, är specificerad i någon kodifierad form (skrift, tal, bild, formler och dylikt). Att cykla kan sägas vara en tyst kunskap medan installation av ett dataprogram kan sägas vara en artikulerad kunskap. Ett annat sätt att se på denna indelning är att säga att artikulerad kunskap vetter mot information medan tyst kunskap vetter mot vishet 5. I realiteten är givetvis gränserna flytande. Det gamla lärlingssystemet är ett utmärkt exempel på effektiv spridning av tyst kunskap mellan individer. Lärlingen ska genom observation och aktivt deltagande lära sig den erfarne mästarens vishet. Visheten antas inte kunna artikuleras alls eller åtminstone inte kunna artikuleras med rimliga tydlighet. Artikulerad kunskap, å andra sidan, kläs i ord eller koder. Här kan överföring byggas på manualer, artiklar eller föreläsningar. De olika slagen av kunskap åskådliggörs i Figur 1: Allmän kunskap Kodifierad kunskap Exempel: Recept i kokböcker, läroböcker, lexikon, manualer. Kunskap ägd av få Exempel: Patent, hemliga recept, unika processbeskrivningar. Tyst kunskap Exempel: Att cykla, normer, förhållningssätt, värderingar, kultur. Exempel: Unik erfarenhet, analytisk förmåga, gränsöverskridande insikt. I en av de mest citerade böckerna om lärande företag (Nonaka och Takeuchi: The Knowledge Creating Company från 1995) beskrivs lärande som en pendlingsrörelse mellan tyst och artikulerad kunskap. Pendlandet sker i fyra faser. 5 Detta bygger på en grundläggande hierarki av vetande där data eller fysiska representationer av tillstånd (obearbetad fakta) utgör grunden. Därefter uppstår information när data tolkas, analyseras och beskrivs. Nästa steg är kunskap som innebär en förståelse av information och en förmåga att abstrahera samt använda kunskap i olika kontexter. Den högsta formen av vetande beskrivs som vishet och brukar likställas med gedigen erfarenhet men även kallas för intuition eller insikt. 12

14 Ett exempel Nonaka/Takeuchi använder är när Matsushita Electric skulle utveckla en bakmaskin. I den första fasen lät man teknikerna arbeta med en bagare som var berömd för sitt goda bröd tyst kunskap överfördes i en mästar/lärlingrelation. I nästa skede träffades experterna, som hade olika typer av specialkunskap, för att jämföra sina intryck och klä dem i ord. I sin artikulerade form kunde sedan kunskapen kombineras samman i nya mönster och insikter och slutsatser dras. I det fjärde skedet, slutligen, etablerades ny tyst kunskap hos gruppen. Denna kunskap var i sin tur mycket av den underliggande kunskapen som låg bakom själva designen av bakmaskinen. Av det ovanstående följer en välkänd slutsats: tyst kunskap kräver fysisk/ geografisk närhet för att kunna överföras mellan individer. Men med Nonaka/ Takeuchis lär- eller innovationsprocess i fyra steg tillkommer ytterligare en slutsats: för att få fullt utbyte av artikulerad kunskap krävs geografisk/fysisk närhet. Förhåller det sig så, förklarar det varför explosionen av tillgänglig artikulerad eller kodifierad kunskap via t.ex. internets genomslag leder till ökade behov av fysiska möten (antalet affärsresors explosiva ökning under nittiotalet!) och geografisk närhet mellan aktörer. För att kunna tolka och nyttiggöra den stora tillgången till artikulerad kunskap enligt pendlingsrörelsen ovan kunskap krävs fysiska möten. Artikulerad kunskap är lätt att sprida globalt och kräver inte geografisk närhet för att överföras. Däremot kan det fortfarande krävas social närhet för att förstå och omsätta kunskapen på rätt sätt. Så långt själva kunskapssynen och teorin om hur kunskap utvecklas och sprids. Vad krävs då för att man skall kunna tala om lärande system eller lärande organisationer d.v.s. när kunskaps- eller innovationsprocessen kan institutionaliseras i rutiner? I en artikel av Clive Lawson och Edward Lorenz, Collective Learning, Tacit Knowledge and Regional Innovative Capacity (Regional Studies, Cambridge 1999), identifieras tre allmänna slutsatser ur litteraturen om organizational learning : 1. Lärande bygger på att kunskap delas mellan medlemmarna i en organisation, och merparten av denna kunskap är tyst och manifesteras i rutiner. 2. Ny kunskap bygger på mångfald av olika kunskaper som kan kombineras ihop på nya sätt, vilket i sin tur förutsätter ett gemensamt språk och kännedom om varandra som medger kommunikation och förståelse mellan olika aktörer. 3. Ett viktigt hinder mot lärande och innovativitet, som måste övervinnas, är organisatorisk tröghet. När kunskap delas mellan aktörer, och lärande uppstår, skapas nya sätt att arbeta (och därmed t.ex. nya maktförhållanden). Oron för följderna av detta kan leda till ovilja att dela med sig i lärprocessen. 4. Den sista punkten antyder ytterligare ett element i en lärande organisation. Den präglas av en gemensam kultur, eller gemensamma institutioner, för lärande. Dessa ger en spelregel av öppenhet mellan organisationens medlemmar, som motverkar att de enskilda tjuvhåller på kunskap i syfte att bevara sin makt- 13

15 position eller sina fördelar i konkurrens med andra om t.ex. avancemang. Det finns många exempel på hur medarbetare i kunskapsföretag monopoliserat sin egen kompetens för att därigenom stärka sin exklusivitet och särställning. Situationen påminner om den motsättning mellan kollektiv och individuell rationalitet, som finns beskriven i en tidigare rapport utgiven av RtK ( Att enas i Stockholmsregionen RtK 1999). Där diskuterades möjligheten av att få till stånd förverkligande av kollektiva varor i en region, såsom ny infrastruktur eller en gemensam funktion för inward investment. I båda dessa fall fanns en konflikt mellan det individuellt rationella (försöka få fördelarna av t.ex. gemensam infrastruktur men låta andra ta kostnaderna beteenden av typ inte på min bakgård ) och det gemensamma intresset av att alls få nyttigheten förverkligad. Motsvarande situation kan sägas råda kring den gemensamma nyttigheten en lärande och öppen kultur. Alla blir vinnare om den förverkligas, samtidigt som den enskilde kan tvingas ge upp konkurrens- eller statusfördelar i det korta loppet. Stämmer detta har ytterligare ett argument tillförts för varför kunskapsintensiv verksamhet kräver fysisk/geografisk närhet. Ett tydligt resultat av forskningen om kollektiva nyttigheter är att det krävs närhet och återkommande, tät, interaktion mellan aktörerna. Som framhölls i Att enas i Stockholmsregionen finns en koppling mellan gruppstorlek och förmåga att säkerställa tillgång på kollektiva nyttigheter. Det är i små, avgränsade, grupper som man enklast kan kommunicera med varandra och kontrollera varandras beteenden, så att ingen försöker vara fripassagerare på andras bekostnad. Teorin om socialt kapital säger att en grupps förmåga att samverka beror på graden av tillit mellan gruppens medlemmar. Klustermiljöns täthet och närhet mellan aktörerna skulle alltså underlätta för sådant kapital att uppstå. Som professorn i kulturgeografi vid Uppsala universitet, Anders Malmberg, uttryckte det i vår intervju med honom: Ett kluster är ett socialt system vars gränser bestäms av tillgången på socialt kapital. 14

16 Vad är kunskapskluster? Med några få undantag saknas empiriska studier som kopplar ihop de båda teoribildningarna vi refererat till i det ovanstående den om kluster och den om lärande för att svara på frågan: vilka är villkoren för förekomsten av ett bra kunskapskluster? Denna brist bekräftas av de intervjuer med experter på lärande och klusterbildning som vi genomfört i samband med arbetet med denna rapport. Detta betyder dock inte att resultat saknas, men ofta framförs de i klusterlitteraturen mer i förbifarten, och de systematiseras inte. Av våra intervjuer framgick att det finns ett växande forskningsintresse kring frågan om kunskapsflöden inom kluster och analys av ett systems effektivitet. Den empiriska forskningen till dags dato baseras till stor del på anekdotiska beskrivningar men verkar sakna undersökningar baserad på gedigen empirisk data. Ett undantag är den ovan refererade artikeln av Lawson/Lorenz, och viktiga delar av slutsatserna nedan baseras på deras arbete. Tillsammantaget ger vår undersökning ett antal kriterier, eller karakteristika, för ett kunskapskluster. Det handlar om tre punkter: För det första krävs en gemensam lärkultur, eller socialt kapital som gör kunskap överförbar mellan individer och företag. Att dela med sig av kunskap, även om det innebär att man i det korta loppet kan sägas förlora konkurrensfördelar, är en viktig gemensam norm. Alla gör på så sätt investeringar i den gemensamma lärkulturen. Man måste, för att låna ett välkänt uttryck, klara av att kunna leva i en miljö av samtidig konkurrens och samverkan. Detta gör klustret öppet; inom sig själv och gentemot omvärlden. En studie, som tydligt visar detta, är Annalee Saxenians välkända Regional Advantage (Harvard University Press 1994). Saxenian drar där slutsatsen att förekomsten av öppen kultur är en av de viktigaste skillnaderna mellan det dynamiska Silicon Valley och dess konkurrent Route 128 på östkusten. Det gäller, för att låna hennes uttryck, att skapa en collaborative advantage, att skapa en gemenskap där man delar med sig av kunskap. Ett av hennes exempel är iakttagelsen att många trodde att de jobbade för Silicon Valley snarare än för något enskilt företag. Ett annat exempel är det starka sociala kapital som finns mellan de hundratals spin-off företagen från Ericsson som finns i Stockholmsregionen. Det gemensamma för individerna i dessa företag är att de är fostrade inom Ericsson och därför har en gemenskap som underlättar kunskapsutbyte och stimulerar innovationsbenägenhet. Båda dessa exempel visar att många hade en professionell och kunskapsinriktade gemenskap som var viktigare än företagsidentiteten och lojaliteten mot arbetsgivaren. För det andra krävs en stor föränderlighet i miljön och tät interaktion mellan de aktiva i kunskapsklustret. 15

17 Ju intensivare utbytet sker, och ju fler kontaktytor man har, desto effektivare kan tyst kunskap omvandlas i ny artikulerad kunskap (och tvärt om). Lärande sker enligt denna teori när människor rör sig, snarare än endast genom artikulerad kunskap där man läser om varandra. Det är uppenbart att sådan interaktion underlättas av tillgång till många mötesplatser. Det är en aspekt, som tagits upp i flera av RtK:s tidigare utgivna rapporter. Teser har där framförts om behovet av en livaktig ute- och restaurangkultur; om staden som scen. Flera av de regioner som ingår i studier utförda av RtK visar också hur regioner ser skapandet av en sådan miljö som en viktig faktor för utveckling: hur man söker skapa en levande innerstad, hur kultur- och hantverkskvarter stimuleras osv. En rörlig arbetsmarknad för experter, där dessa kan flytta mellan företagen, är en annan viktig förutsättning. Ofta är personalomsättning ett viktigt sätt att förnya kunskapsbasen i företaget. När man nyanställer får man del av andra företags tysta kunskap och när anställda lämnar företaget bjuder man på sin egen tysta kunskap till andra. Kundrelationen är också viktig. Präglas denna av ömsesidigt lärande gemensam värdeskapande i stället för att kunden ses som en avsättningsmarknad för färdiga produkter ökar lärandet mellan kund och leverantör. Personrörlighet kund/företag är ett annat exempel på tät relation. Andra exempel på lärande genom nya kombinationer är föränderlighet i själva företagsstrukturen i form av avknoppningar och uppköp. För det tredje krävs mångfald i kunskapsbaserna för att ett kunskapskluster skall uppstå. Lärande uppstår när skilda perspektiv och utgångspunkter kan brytas mot varandra. Kluster som är centrerade kring en typ av expertis, eller en typ av näring, är alltså sårbara. Samtidigt krävs en viss närhet mellan de olika specialiteterna eller att de är överlappande för att lärande skall kunna uppstå. Ett exempel på hur olika specialiteter möts i nya mönster är när biotekniken och IT möts i bioinformatiken. En sista typ av kunskap, som underlättar lärande och som stöds av geografisk närhet, är kunskap om varandra. I ett kunskapskluster är företagen och aktörerna kunniga om de andras verksamheter och sätt att fungera. Detta är i sin tur förutsättningen för mobiliteten mellan olika företag, men också för att samverkansmönster (företag - företag eller företag - kund) skall kunna uppstå. 16

18 Kunskapskluster: två exempel I Lawson/Lorenz artikel presenteras två fallstudier för hur kunskapskluster kan fungera: Minneapolis och Cambridge (England). Studierna belyser hur faktorerna samspelar för att skapa kunskapskluster, och hur frånvaron av dem hotar klustrets framtid. Innan Stockholmsregionens styrka som kunskapskluster undersöks skall dessa båda fall kort presenteras. Utgångspunkten för det medicinsk-tekniska klustret i Minneapolis är företaget Medtronics, grundat på femtiotalet. År 1957 skapade grundaren av Medtronics, i samverkan med forskare från universitetets medicinska fakultet, den första batteridrivna pacemakern. Med detta företags framgång som grund bildades en lång rad nya företag som spinoffs ur Medtronics. En majoritet av de medicinsktekniska företagen i Minneapolis är idag direkta eller indirekta spin offs från detta företag. Historien präglas alltså av ett rikt samspel mellan lokala ingenjörsföretag, University of Minnesota och medicinforskare från den välkända Mayokliniken och Twin Cities sjukhuset. Flera av de faktorer vi omnämnt ovan har varit viktiga för klustrets utveckling. Det har funnits en nära samverkan mellan producenter (företagen) och användarna/kunderna (sjukhusen). Arbetsmarknaden präglas av gränsöverskridande kompetenser mellan ingenjörsvetenskaperna och medicin. Och universitetet är mer än enbart en källa för faktakunskaper och färdigheter. Dess öppna, akademiska, kultur var en viktig faktor när det gällde skapandet av det sociala kapitalet i regionen. När det gäller denna senare faktors styrka idag uttrycker Lawson/Lorenz oro. Universitetet har rört sig mot en mer sluten kultur, på bekostnad av den traditionella akademiska. Under nittiotalet har forskarna i allt högre grad kommit att söka säkra positioner genom att behålla kunskaperna för sig själva. Samma typ av tilltagande slutenhet finns också hos företagen, där man idag söker skydda sina kunskapsbaser genom ett mer juridiskt förhållningssätt när det gäller patent. Vi ser alltså hur flera av de faktorer som tagits upp ovan funnits på plats. En öppen attityd hos företagen (Medtronics som medgav spin offs) och akademin (som var en viktig kulturskapare med sina traditioner av öppna källor för kunskap). Detta kombinerades med stor rörlighet mellan företag och universitet och en medveten vilja att kombinera kunskaper från skilda områden. Under senare tid har emellertid kulturen av öppenhet hotats inom både företag och universitet, vilket reser oro när det gäller klustrets framtid. En liknande historia berättas om Cambridge, grundat på intervjuer med teknikkonsulter i regionen. Även här kan man se hur en mångfald konsultföretag vuxit fram ur en grand parent. Rörligheten mellan företagen är hög en mycket stor del av arbetskraften har arbetat vid något av dem vid någon tidpunkt. Också här ser vi hur universitet fungerat inte bara som leverantör av kunskap och arbetskraft, utan också som kulturgivare företagskulturen i Cambridgeregionen präglas av de normer om akademisk öppenhet som universitetet stimulerat. Mångfald i kompetenser är också norm, liksom i fallet Minnesota. Här finns en kultur där kombinationen av kompetens i företagsledning och teknikkunskaper understöds. 17

19 Konsultföretagen har en kultur av samverkan och flexibilitet i sina kundkontakter. Man löser problem, man levererar inte färdigpaketerade produkter. Detta betyder att de gärna sätter samman lag med många olika kompetenser, där lösningarna sedan skapas i samverkan med kunder. På så sätt sker ett lärande i kundkontakterna och i kundsamverkan. Liksom i fallet Minneapolis identifierar författarna hot mot kunskapsklustrets effektivitet. Även här kan de avläsa en tendens att hävda ägarskap till idéer en mer formaljuridisk syn på intellektuellt kapital. Det märks genom att konsultföretagen har en annan syn på sina kunder. Från att ha mött kunderna med öppenhet och en strävan att gemensamt lösa problem satsar man nu mer på att leverera färdiga produkter som konsultföretaget licensierar till kunderna. Kunden blir mer en passiv upphandlare och mindre av en aktiv medproducent. Därmed försvagas lärandet dem emellan. Kulturen av öppenhet är alltså på väg att försvagas, liksom den öppna kontakten mellan olika aktörer. En slutsats utifrån exemplen ovan och de intervjuer som hittills genomförts rör frågan om klusters livscykel. Har kluster en livscykel där innovation står i fokus under ett skede för att därefter ersättas av en strävan att kapitalisera resultaten? Det finns tecken på att det kan förhålla sig så även om denna tanke är kontroversiell. Anders Malmberg hävdar i vår intervju med honom att det skulle kunna finnas upp till nio skeden i ett klusters livscykel. Initialt finns ett pionjärstadium baserat på någon entreprenör. Detta kan växa fram relativt slumpartat. Sedan uppstår avknoppningar och imitation vilket leder till en expansiv utveckling. Större och mer fundamentala nätverk mellan företag och individer växer fram och klustret blir mer tydligt. Nya institutioner skapas för att stödja klustret. Orten blir ett varumärke. Detta skapar i sin tur extern attraktionskraft och inflöde av investeringar, personer och andra viktiga flöden. Därefter kommer en period av konsolidering samt minskad grad av innovation och nytänkande. Ofta uppstår sedan ett skede av stagnation och kris som i sin tur antingen leder till att kluster dör ut eller att det kan omvandlas och pånyttfödas i en annan skepnad. Tolkat i perspektiv av kunskaps- och lärprocesser skulle alltså skeendet pendla mellan samverkan kring en lärkultur och konkurrens mellan företagen. Inledningsvis har alla intresse av den kollektiva nyttigheten lärkultur. När denna föder idéer och kunskap som är möjliga att tillämpa affärsmässigt tar i stället konkurrenshänsynen över. En kamp mellan företagen i klustret om att hinna först med att utveckla produkter för marknaden vidtar. Därmed degenererar lärkulturen - tyst kunskap slutar att överföras mellan aktörerna och innovationen och nytänkandet avtar. Detta medför i sin tur sämre affärsförutsättningar för företagen, och man kan tänka sig att intresset för att utveckla och vårda lärkulturen kan återuppstå. 18

20 Hur ser kunskapsklustren i Stockholmsregionen ut? Hur fungerar klustren i Stockholmsregionen? Varierar de i djup och täthet? Hur ser mekanismerna för överföring av tyst och artikulerad kunskap ut i de olika klustren? Besvaras dessa frågor har vi också fått en djupare och mer detaljerad bild av värdeskapandet i Stockholmsregionen. Nedan presenterar vi resultaten av en sådan analys. Mot bakgrund av teorierna om kunskapskluster har vi konstruerat ett frågeschema för djupintervjuer med frågor om förekomst av socialt kapital, om mönstren och tätheten i interaktion mellan aktörerna i klustret och om mångfalden i den kritiska kunskapsbasen. Präglar dessa faktorer också klustren i Stockholmsregionen, och i så fall i vilken grad? Vi har valt ut vad som ofta beskrivs som fem framgångsrika kluster i Stockholmsregionen; finans, reklam, bioteknik, musik och mobilt internet. För vart och ett av dessa har vi genomfört intervjuer med centralt placerare aktörer/bedömare enligt bifogad intervjulista. Intervjuerna visar påtagliga skillnader i hur klustren fungerar när det gäller mekanismerna för överföring av kunskap. Finanssektorn slutenhet och öppenhet Vi har studerat ett antal aktörer inom finansområdet: banker, mäklare, OM (som organiserar marknadsplatser), finansavdelningar vid storföretag och riskkapitalister. När det gäller banker och mäklare finns vissa gemensamma grunddrag, som utgör huvuddelen av skildringen nedan. En mycket tydlig avvikelse gäller riskkapitalister, varför avsnittet avslutas med en särskild genomgång av denna del av finansklustret. Den gemensamma kulturen och det sociala kapitalet Den bild av det finansiella klustret i Stockholmsregionen, som växt fram utifrån våra intervjuer, är att det sociala kapitalet grundat på ett gemensamt funktionellt intresse bortom det enskilda företagets intressen är relativt lågt. De anställda i finansföretagen ser det egna företaget som mycket viktigare än den professionella gemenskapen. Kunskapssystemet kännetecknas av hög konkurrensintensitet både mellan konkurrenter och mellan individer som jobbar i de olika företagen. Företagen delar inte gärna kunskap med varandra och många individer håller på sin egen kunskap även internt eftersom det är grunden för den interna konkurrenspositionen inom företaget. Det finns en uppfattning att det är individernas kunskap som avgör deras marknadsvärde. De bransch- och funktionsgemensamma organisationer som finns, t.ex. Svenska Fondhandlarföreningen och Svenska Finansanalytikers Förening, har tydligt fokus på att verka för intressen som främjar branschens konkurrenskraft och ställning i samhället i stort. Dessa organ strävar t.ex. efter att arbeta fram gemensamma standards för definitioner av kritiska nyckeltal - vilket kan liknas med mobiltelefonibranschens arbete med gemensamma standards för telefoni - eller för att höja branschens status i stort. Det s.k. mäklarkörkortet är ett utmärkt exempel på detta. 19

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE. Ränteinstrument och makroanalys

EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE. Ränteinstrument och makroanalys EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE Ränteinstrument och makroanalys Ränteinstrument och makroanalys Programmet Ränteinstrument och makroanalys består av två ämnesmoduler. Den ena behandlar ränteinstrument och

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE. Företagsvärdering och företagsfinansiering

EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE. Företagsvärdering och företagsfinansiering EXECUTIVE FINANCE INSTITUTE Företagsvärdering och företagsfinansiering Företagsvärdering och företagsfinansiering Programmet Företagsvärdering och företagsfinansiering består av tre ämnesmoduler som behandlar

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ2 Starta och driva företag Linköping 2012-10-31 Magnus Moberg FÖ2 Starta och driva företag» Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbros

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer 2010-02-25 Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer Christina Björklund Ann Fagraeus Tillträdande ungdomar och åldersavgångar till/från

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

KUNSKAP SOM KONKURRENSFÖRDEL

KUNSKAP SOM KONKURRENSFÖRDEL KUNSKAP SOM KONKURRENSFÖRDEL Hälsokonvent 29 augusti 2013 Anna.Jonsson@handels.lu.se Företagsekonomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Stockholm School of Economics, Institute

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

MÅL LEKTION 6. Integrerad styrning. BALANSERAT STYRKORT - Ursprung 1 HALMSTAD UNIVERSITY

MÅL LEKTION 6. Integrerad styrning. BALANSERAT STYRKORT - Ursprung 1 HALMSTAD UNIVERSITY LEKTION 6 Integrerad styrning HALMSTAD UNIVERSITY MÅL Kunskap och förståelse om - Balanserat styrkort som modell för integrerad styrning Färdighet och omdöme avseende - modellens förutsättningar - modellens

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ergonomisällskapet Sverige 091103

Ergonomisällskapet Sverige 091103 Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering STPs Testdag den 26 maj 2010 Operaterrassen, Stockholm Monica Westberg, Ericsson Anna Dyhre, Mindshift Agenda Introduktion Bakgrund till att göra internationell

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer