Förslag till översiktsplan Göteborg tillägg för översvämningsrisker

Transkript

1 Samrådsutlåtande Utfärdat: BN Datum: Diarienummer: 0593/14 Ulf Moback Telefon: E-post: Förslag till översiktsplan Göteborg tillägg för översvämningsrisker Samrådsutlåtande Handläggning Efter beslut i Byggnadsnämnden den 17 maj 2016 startade samrådet om Översiktsplanen för Göteborg - tillägg för översvämningsrisker. Planen skickades till remissinstanser (77 st) enligt bifogad lista (se bilaga 1) och fanns utställd på stadsbyggnadskontoret och på kommunens hemsida mellan 1 juni 3 oktober Responsen under samrådet för översiktsplaneförslaget har varit god. Totalt har nästan 35 yttranden skickats in till stadsbyggnadskontoret. Efter samrådstid inhämtades synpunkter från ytterligare två intressenter i form av Lilla Edet och Gryaab som inte omfattats av det ordinarie remissutskicket. Sammanfattning De allmänna synpunkterna kring tillägget var överlag positiva och uttryckte stöd för planens huvudinriktning att göra Göteborg robust mot översvämningar. Översvämningsfrågor berör och engagerar och flertalet yttranden lyfter vikten av att man önskar bli inkluderade i den vidare processen gällande planering, utformning och genomförande av skyddsåtgärder. Många synpunkter berör inte själva handlingen utan har mer karaktären av generella synpunkter som rör bl.a. vidare arbete med klimatanpassning, behov av mer detaljerade konsekvensbeskrivningar, åtgärdsplanering och utformning samt finansierings- och ansvarsfrågor. Även om dessa synpunkter är relevanta och i många fall delas av Stadsbyggnadskontoret så bedöms de inte ha någon direkt koppling till handlingens utformning pga dess avgränsning. Ett antal intressenter efterfrågar komplettering av MKB med mer utförlig beskrivning av konsekvenser av föreslagna åtgärder och strategier bl.a. påverkan på riksintressen. Särskilt påverkan på sjöfart och hamnverksamhet samt dricksvattenförsörjning och Göta Älv uppströms Göteborg lyfts som viktiga frågor att belysa i vidare planeringsarbete. Flera intressenter anser att tillägget har en snäv avgränsning då den fokuserar på nyexploatering och bör omfatta hela staden. Länsstyrelsen ifrågasätter tillämpning av olika skyddsmarginaler för skyfall och hav. Kretslopp och Vatten anser att val av dimensionerande händelser idealt bör baseras på fördjupad konsekvensa- 1(39)

2 nalys för att finna det mest samhällsekonomiska alternativet. Behov av kostnadseffektiva åtgärder lyfts också av Fastighetsnämnden vilket innebär princip om att åtgärder ska vidtas när de behövs och inte regelmässigt ska krävas vid de första etapperna av ett stadsutvecklingsområde. Behov av modeller för finansiering och ansvar lyfts av flera aktörer. Trafikverket ser ett behov av ett gemensamt synsätt och metod för att minska risk för störningar gällande framkomlighet och kommunikationer och efterfrågar samarbete med staden i dessa frågor. Gryaab påtalar att handlingen inte berör ett antal frågeställningar som staden måste behandla i kommande arbete. Ansvarsfördelning för dagvatten inom staden. Orsaker till och konsekvenser av bräddning. Orsaker till och konsekvenser av tillskottsvatten till reningsverket. Åtgärder för att minska bräddning till recipient och tillskottsvatten till reningsverket. Ändringar och kommentarer Utifrån de synpunkter som kommit in bedöms att planförslaget, med några justeringar, kan stå fast. Utifrån inkomna synpunkter avses handlingen kompletteras enligt nedan. Kompletterad och utvecklad MKB enligt nedan. o Riksintresse vattenförsörjning o Riksintresse farled o Riksintresse natur- och friluftsliv o Miljökvalitetsnormer o Antalet relevanta miljömål utökas Förtydligande om planeringshorisont hav och korrigering av nivåer för framkomlighet Hamnens behov, funktions- och utvecklingsmöjligheter, hänskjuts till kustproblematiken och kommer senare I enlighet med Länsstyrelsens yttrande har synpunkter efter ordinarie samrådstid inhämtats från Lilla Edets kommun Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 2(39)

3 Ämnesvisa sammanfattningar och stadsbyggnadskontorets kommentarer Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Länsstyrelsen Länsstyrelsens yttrande bifogas i sin helhet se bilaga Finansiering och ansvar Yttranden från Trafik-, Fastighets-, Kretslopp och vatten- och Park och naturnämnden berör behovet av att klarlägga frågor kring finansiering och ansvar. Finansieringsfrågor kopplat till nödvändiga skyddsåtgärder och drift och underhåll av dessa behöver fastställas. Kommentar Synpunkterna bedöms överlag överensstämma väl med de slutsatser som redovisas i det tematiska tillägget och som lyfter behovet av vidare arbete inom detta område. Därmed anses synpunkterna i denna fråga vara av generell karaktär och mer beröra aspekter att beakta i vidare arbete och inte föranleda någon komplettering av handlingen. Många av dessa frågor är kopplat till lagstiftning och det pågår en översyn inom området genom en statlig utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Dir2015:15 som presenterades i maj Frågan om finansiering av åtgärder och ansvarsfördelning inom staden är oklar och behöver utredas vidare. Vidare behöver modeller för fördelning av kostnader för de som drar nytta av åtgärder utarbetas Stadsbyggnadskontorets uppfattning är dock att detta ställer krav på förändrad lagstiftning. Ett exempel är hur kostnader ska fördelas mellan stat och kommun för åtgärder som skyddar både kommunala och statliga intressen såsom väg och transportsystemet. Vidare analys av påverkan och utvecklad MKB Ett antal intressenter efterfrågar komplettering av MKB med mer utförlig beskrivning av konsekvenser av föreslagna åtgärder och strategier bl.a. påverkan på riksintressen. Särskilt påverkan på sjöfart och hamnverksamhet samt dricksvattenförsörjning och Göta Älv uppströms Göteborg lyfts som viktiga frågor att belysa i vidare planeringsarbete. SGI lyfter behovet att studera hur förändrade flöden påverkar erosionseffekter i vattendrag och i förlängningen markstabilitet i angränsande markområden. Kommentar Det tematiska tillägget innehåller övergripande strategier och principer för att hantera översvämningsrisker vars tillämpning leder till åtgärder som kan förväntas ha en betydande omgivningspåverkan. Var och en av dessa åtgärder kommer i senare planeringsskeden kräva detaljerad beskrivning av miljökonsekvenser och åtgärdsutformning måste ske utifrån avvägning av motstående intressen. Flera av aktuella åtgärdstyper kommer dessutom kräva miljötillstånd för vattenverksamhet och markavvattning vilket ställer krav på särskilda miljökonsekvensbeskrivningar. Synpunkterna kommer delvis beaktas genom att miljökonsekvensbeskrivningen utvecklas på övergripande nivå avseende påverkan på riksintressen, däribland hamn och sjöfart, komplettering av relevanta miljömål och risker kopplat till dagvattenproblematik i instängda områden och grundvattenpåverkan. Synpunkterna avseende vidare konsekvensanalys bedöms i många fall relevanta men rör mer detaljerade beskrivningar som stadsbyggnadskontoret avser hantera i senare planeringsskeden. Frågor kopplat till stabilitetsaspekter omfattas inte av handlingen utan får hanteras i stadens arbete kopplat till ras och skredrisker. Avgränsning av det tematiska tillägget Länsstyrelsen, Trafiknämnden, Kretslopp och vattennämnden, Miljö och klimatnämnden, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Stadsdelsnämnder uttrycker att avgränsningen av det tematiska tillägget är problematisk då den i princip bara omfattar framåtsyftande stadsplanering och inte anpassning av befintlig stad. Detta kan innebära att befintliga anläggningar hamnar i skymundan och att viktiga systemperspektiv och samordningsvinster förbises. En alternativ strategi skulle vara att uttala att hela staden ska skyddas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 3(39)

4 Kommentar Det tematiska tillägget är utformad utifrån Stadsbyggnadskontorets uppdrag, klimatanpassning av hela staden är en mer övergripande fråga för helas staden att hantera. Stadsbyggnadskontoret anser dock att ett behov av ett större grepp tydligt framkommer och framhålls som en viktig fråga för staden att hantera framöver. Dimensionerande händelse Länsstyrelsen och Nämnden för Kretslopp och vatten har uppmärksammat att det i tabell 1 anges felaktig planeringshorisont för dimensionerande händelse gällande hav. Föreslagna strategier innebär att planering för högvatten i havet sker utifrån dimensionerande händelse år 2070 och inte år 2100 som anges i handlingen. Länsstyrelsen anser att föreslagen planeringsnivå för nybyggnation i kustzonsområden är för låg och behöver höjas och att strategin för dessa områden behöver utvecklas och beskrivas. Kommentar I den mån kommentarerna belyser felaktigheter i handlingen ska detta korrigeras vid omarbetning till granskningshandling. Stadsbyggnadskontoret har efter diskussion med länsstyrelsen beslutat att bryta ut kustzonen ur det tematiska tillägget. Den nivå som länsstyrelsen förordar kräver en omfattande analys av konsekvenser samt en analys av hur ett adaptivt förhållningssätt kan utformas för kustzonen. Ett sådant arbete har påbörjats, men det är viktigt för pågående planering att i övriga delar av staden att få fastlagda rekommendationer för översvämningssäkring. Framkomlighet Göteborgs hamn har uppmärksammat att vissa planeringsnivåer för framkomlighet är felaktigt angivna. Eftersom handlingen anger att 0,5 m respektive 0,2 m översvämning kan tolereras för att garantera framkomlighet ska dessa räknas ifrån dimensionerande nivåer år 2070 och inte från såsom anges från planeringsnivå. Räddningstjänsten framför att 0,2 m översvämning utgör absolut maximal nivå för att de och andra viktiga samhällsfunktioner som de samverkar med ska kunna utföra sina uppdrag. De framför att huvudinriktningen bör vara en översvämningsnivå understigande 0,2 m. Trafikverket efterfrågar en gemensam metod för att säkra framkomlighet för vägsystem som kräver skydd av både statlig och kommunal infrastruktur. Vidare föreslår man en gemensam åtgärdsvalsstudie för skydd av kommunikationsnätet i ett större perspektiv som bör involvera övriga Göta älv kommuner förutom Göteborg. Trafikverket påpekar att samordning kring finansiering inte är möjlig för pågående projekt då de redan är beställda och vissa av dem redan satt igång bl.a. i form av: E6.20 Hisingsleden södra delen E6.21 Göteborgs hamn/lundbyleden Göteborgs hamnbana Kommentar I den mån kommentarerna belyser felaktigheter i handlingen ska detta korrigeras vid omarbetning till granskningshandling. Nivån för acceptabel översvämning 0,2 m ses över och revidering övervägs bl a efter fördjupade analyser av skadekostnader. Stadsbyggnadskontoret är positivt till samverkan kring frågor som rör framkomlighet och kommunikationer och delar Trafikverkets syn att detta är ett gemensamt ansvar och måste hanteras ur ett system- och samhällsekonomiskt perspektiv. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 4(39)

5 Stadsbyggnadskontoret menar att i den mån pågående infrastrukturprojekt inte är säkrade mot framtida översvämningar så bortser man från att dessa kommer ha betydande investeringsbehov inom snart framtid för att säkra dessa mot förväntade klimateffekter. Ur samhällsekonomiskt perspektiv måste åtgärder för att skydda statliga och kommunala åtgärder samordnas. Strategiska överväganden Flera aktörer kommenterar att det är en brist att tillägget endast hanterar ny bebyggelse. Gryaab lyfter att avgränsningen till översvämningsproblematik gör att andra viktiga aspekter av samhällets hantering av vatten har beskrivits betydligt mindre detaljerat eller inte alls. Det gäller bl.a. ansvarsfördelning för dagvatten, orsaker och konsekvenser av bräddning och tillskottsvatten samt åtgärder för att minska bräddningsvolymer och mängden tillskottsvatten till reningsverket. Länsstyrelsen ifrågasätter att staden generellt väljer att ställa lägre krav vid nybyggnationer för översvämningsrisk från skyfall. Länsstyrelsen och SGI uttrycker att älvkantskydd redan från början ska dimensioneras för påbyggnadsbarhet. SGI och Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg efterfrågar beskrivning av alternativa strategier såsom reträtt och attack. Det efterfrågas att Stadsbyggnadskontoret belyser vilka konsekvenser en stadsplanering inställd på reträtt får för staden och vilka fördelar en sådan lösning ger för stadens utveckling. Kommentar Även om avgränsningen för arbetet är satt efter Stadsbyggnadskontorets ansvarsområde och begränsas till nyexploatering så är en viktig slutsats att staden behöver vidta åtgärder i befintliga miljöer för att kunna säkra lämplighetskravet enligt PBL. Föreslagna strategier kan tillämpas även för befintliga miljöer och frågan rör egentligen vem som ska ta ansvar för att skydda befintlig stad. Detta är inte en fråga unikt för Göteborg utan en nationell fråga som behöver klargöras. Till dess att denna fråga klargjorts har därför avgränsningen i praktiken inte så stor betydelse. En viktig frågeställning är hur staden ska hantera likställighetsprincipen då vissa enskilda skyddsobjekt kommer omfattas av de skydd som staden måste vidta för att skydda stora samhällsvärden. Långt ifrån all enskilda skyddsobjekt i behov av skydd kommer dock att omfattas av stadens skyddsåtgärder. Stadsbyggnadskontoret delar Gryaabs synpunkter och ser behovet av fortsatt arbete med förnyade dagvattenstrategier då åtgärder för skyfallshantering i möjligaste mån också ska utformas för att skapa goda dagvattenlösningar. Stadsbyggnadskontoret vidhåller sitt beslut gällande att tillämpa högre säkerhetsnivå för högvatten i havet jämfört med skyfall. Utifrån Köpenhamns erfarenheter har vi satt ett klimatanpassat 100 års regn. Köpenhamn har gjort kostnads- nyttoanalyser på vilken återkomsttid som är värt att skydda sig emot. I dessa har de konstaterat trots att de haft värre händelser att det inte är ekonomiskt försvarbart att skydda sig mot mer än detta. Handlingen kompletteras med motiv till varför påbyggnadsbarhet är en fråga för mer detaljerade utredningar i samband med genomförande. Det kan inte förutsättas att det är mest samhällsekonomiskt att redan från början dimensionera grundläggning för att möjliggöra påbyggnadsbarhet. Vattendirektivet Länsstyrelsen efterfrågar komplettering av hur miljökvalitetsnormerna för vatten påverkas av de åtgärder som är aktuella. Bakgrunden är att tillägget berör ett stort antal vattenförekomster och kommande åtgärder måste beakta att vattenförekomsternas status inte får försämras i förhållande till MKN. Enligt 3 kap., 5 PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen avser följande gällande kvalitetsnormer och hur hänsyn tas till nationella och regionala mål, planer Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 5(39)

6 och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsen anser inte att detta framgår av del 1 och 2 och bilaga 1. Kommentar Gällande påverkan på fysisk miljö är effekten beroende av hur åtgärderna utformas mer i detalj vilket i dagsläget inte är klarlagd. Stadens uppfattning är att detta får istället hanteras i kommande miljökonsekvensbeskrivningar. Samverkan Flera yttranden uttrycker önskan till samverkan och delaktighet i den vidare processen. Stadsdelsnämnderna lyfter vikten av att de inkluderas i tidigt skede då de har lokal kunskap om samhällsviktiga funktioner och berörs av de åtgärder som planeras. Kommentar Stadsbyggnadskontoret ser behovet av en bred samverkansprocess med berörda parter för de omfattande åtgärder som kommer krävas för att tillämpa föreslagna strategier. LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Vattendirektivet Tillägget berör ett stort antal vattenförekomster, både vattendrag och kustområden, och kommande åtgärder måste beakta att vattenförekomsternas status inte får försämras i förhållande till MKN. Enligt 3 kap., 5 PBL ska det av översiktsplanen bland annat framgå hur kommunen avser följa gällande miljökvalitetsnormer och hur hänsyn tas till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i kommunen. Länsstyrelsen anser att detta inte framgår av del 1 och 2 och bilaga 1. Hänsyn till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs bör därför lyftas in i dessa delar och även ingå som en del i de efterföljande utredningar och planeringsunderlag som föreslås i del 1. Mellankommunala frågor Den föreslagna strategin med efterföljande åtgärder kan komma att påverka kringliggande kommuner vilka måste ges möjlighet att yttra sig. Detta gäller framförallt vid uppförande av ett yttre skydd kombinerat med ett skydd i Nordre älv. Kungälv, Mölndal, Partille, Ale och Lilla Edets kommuner ska ges möjlighet till samråd. Det framgår inte hur kringliggande kommuner har getts möjlighet att yttra sig över den föreslagna strategin med efterföljande åtgärder. System för framtagande planeringsnivåer Länsstyrelsen delar i stora drag de dimensionerande händelser, planeringsnivåer och säkerhetsmarginaler som presenterats. Det finns dock behov av att utveckla och tydliggöra dessa. Kusten utanför centrala staden behöver beskrivas tydligare. Hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion Kulturmiljövärden Det saknas en beskrivning hur erosionsförhållandena påverkas av en ökad medelvattenföring, främst i Mölndalsån och Säveån, och då i förlängningen stabiliteten längs dessa vattendrag. Planeringsnivåer Definitioner avseende vad som ska skyddas (tabell 2) bör tydliggöras. Om Tabell 3 avser förhållande fram till år 2070 måste detta tydligt framgå och att detta villkorar att ett komplement av yttre skydd eller älvkantsskydd måste etableras. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 6(39)

7 Länsstyrelsen anser att föreslagen planeringsnivå för kusten är en för låg säkerhetsnivå och rekommenderar att helårsboende anläggs över +3,4 m.ö.h. Skyfall Länsstyrelsen ser det problematisk att generellt ställa lägre krav vid nybyggnationer för översvämningsrisk från skyfall. Övrigt Länsstyrelsen önskar en beskrivning av kopplingen till kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och kommunens handlingsprogram enligt lagen som skydd mot olyckor (LSO). I de fall som påbyggnadsbara skydd anläggs är det viktigt att dessa redan i initialskedet dimensioneras för en framtida påbyggnad. Det bör förtydligas till vilken nivå som ett tekniskt skydd som avses utgöra långsiktigt skydd ska anläggas. Länsstyrelsen ser ett problem med att tillägget till översiktsplanen görs i ett skede innan de utredningar, handlingsplaner och program som pekas ut som nödvändiga finns på plats. Dessa kan komma att utföras som delar i den kommande planläggning vilket då kan få karaktären av utvecklingsarbete. Det är då viktigt att de åtgärder som man vidtar inte gör att kommande alternativa lösningar väljs bort. Plan- och bygglagen fastställer att områden ska vara lämpliga för sitt ändamål. PBL ger inte möjlighet eller skyldighet att uppföra skyddsåtgärder utanför planområdet, även om sådana bedöms som mest effektiva. Länsstyrelsen bedömer dock, precis som Göteborgs stad, att det i många fall kan vara effektivare att arbeta områdesvis så att skyddsåtgärder kan ge ett översvämningsskydd för ett helt område istället för enstaka detaljplan. Detta kräver då omfattande underlag och en organisation som kan planera, uppföra och underhålla områdesskyddet. Förslaget saknar en beskrivning hur tillägget kommer att fungera i förhållande till Vatten så klart (2003) Komplettering till Översiktsplan Fördjupad för sektorn vatten och Översiktsplan för Göteborg (2009). Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen status är otydlig och behöver kompletteras. Listan med relevanta miljömål bör kompletteras med grundvatten av god kvalitet och myllrande våtmarker. MKB bör kompletteras med risker för grundvattenpåverkan. Kartunderlaget är svårläst i nuvarande form. Påverkan på riksintressen Länsstyrelsen noterar att ett antal riksintressen kan komma att bli berörda av kommande åtgärder. Kommande planering och åtgärder måste därför särskilt beakta följande riksintressen: Anläggningar för vattenförsörjning Alelyckans vattenverk med tillhörande anläggningsdelar. Råvattenintag Lärjeholm med tillhörande anläggningsdelar. Kommunikationer Färjetrafik Danmark och Tyskland Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 7(39)

8 Vänersjötrafik (farled 955) Göteborgs hamn Riksintresse natur, friluftsliv och kulturmiljö Natura 2000-områden Nordre Älv och Säveån Övrigt Länsstyrelsen vill upplysa om att invallning för att skydda mot vatten räknas som markavvattning och om det blir aktuellt behövs både dispens från markavvattningsförbudet och tillstånd till markavvattning. I förslag till detaljplaner där det hänvisas till ett kommande skydd, framförallt älvkantsskydd, måste det tydligt framgå hur staden arbetar med att ta fram underlag för området i fråga men även hur de större strategiska frågorna som pekas på i förslaget hanteras. En grundförutsättning är att föreslagna planeringsnivåer följs och att föreslagna planer medger och inte hindrar ev. kommande älvkantskydd, storskaligt skydd eller annan skyddsåtgärd. Vid utredning och etablering av ett storskaligt skydd måste hänsyn tas till risk för bullerpåverkan på omgivningen. Det kommande arbetet kommer att kräva omfattande resurser och Länsstyrelsen instämmer i att de planerande förvaltningarna behöver utöka sin kompetens och avsätter dessa resurser. I det fall ett yttre barriärskydd planeras så bör konsekvenserna kring dricksvattenförsörjningen och påverkan på Göta älv uppströms Jordfallbron utvecklas. Bebyggelse Planeringen enligt föreslagna riktlinjer kräver att det etableras tydliga och accepterade former för samordning, finansiering och underhåll av skyddsåtgärder som skyddar flera objekt eller detaljplaner. Det behöver klargöras hur skyddsåtgärder vid förtätningar ska krävas för befintlig bebyggelse. Enskilda fastighetsägare kan behöva stöd för hur befintliga fastigheter ska kunna skyddas utan att detta påverkar stadsbilden negativt. Etablering av områdesskydd kräver ställningstagande kring ansvar och finansiering. Möjligheten att införliva befintliga fastigheter i områdesskydd bör fortsatt utredas. Kulturmiljövård Förslaget behandlar inte frågan om hur befintliga kulturmiljövärden ska säkras. Det är viktigt att definiera värden och ha en strategi för hur skada ska undvikas. Kommunikationer En gemensam metod för skydd av kommunikationssystemet bör utvecklas då både Trafikverkets och kommunens anläggningar berörs. Länsstyrelsen delar kommunens syn att det krävs ett planeringsunderlag gällande framkomlighet och att det behöver utarbetas i samråd med Trafikverk, Västtrafik, trafikföretag och Länsstyrelsen. Yttre barriär Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 8(39)

9 Trafikverket och Sjöfartsverket vill involveras i tidigt skede i diskussioner om yttre barriärers påverkan på farled 955. Sjöfartsverket påtalar att Göteborg stad behöver ha en nära och fortlöpande dialog om hur hamnen ser på dessa behov för att säkerställa hamnens funktion och utvecklingsmöjligheter. Grön infrastruktur Handlingsplan för grön infrastuktur bör omfatta ekosystemtjänstanalys som utreder i vilken omfattning naturanpassade lösningar kan begränsa tekniska lösningar. Ekosystembaserade lösningar bör då finnas med i MKB som planalternativ. Redaktionella synpunkter I målformuleringen (s. 11): Göteborg ska göras robust mot dagens och framtidens översvämningar genom att säkra grundläggande samhällsfunkt-ioner och stora samhällsvärden. bör även miljöhänsyn ingå. Detsamma gäller målformuleringen för anpassningsåtgärder där omgivningspåverkan nämns. I tabell 4 (s. 16) och Tabell B1.1 (s. 53) bör kategorin Byggnader och skyddsvärda områden delas upp i två separata kategorier istället, eftersom miljöhänsynen kommer i skymundan när de utgör en gemensam kategori. Under rubriken Beredskapsplan (s. 20) står det att man behöver enas om hur olika skyddsinsatser ska prioriteras för att undvika insatser som skyd-dar ett objekt kan förvärra skadan för ett annat. Här kan exempelvis eller får betydande konsekvenser för miljön läggas till. Under rubriken Mål för anpassningsåtgärder (s. 16) kan man lägga till att förslag till åtgärder för att nå anpassningsmålen finns i bilaga 1. På s. 17 kan läggas till vad som är gällande planeringsnivåer. Under rubriken Strategier för anpassning (s. 17) bör behovet av att minska andelen hårdgjord yta vid planering nämnas som en strategi. Under rubriken Framtidens risker (s. 27) bör det läggas till hur höga flöden i Göta älv kan påverka ytvattenkvaliteten till exempel med avseende på grumling. I tabell 4 så lyfts det på ett ställe fram att ansvaret för att uppnå målet ligger på enskilda fastighetsägare. Det gäller väl på fler ställen. Varför lyfts an-svarsfrågan bara fram på ett enda ställe? Kommunen ska, som även nämns i förslaget, främja samarbete och verka för att brister rättas till. På sid. 17, under Anpassning mot skyfall, verkar det som att tidsaspekten saknas kopplat till vad planområdet ska kunna hantera (100-årsregn un-der ). Även i tabell 2 saknas varaktighet. Ett skydd längs älvkant uppger man behövs även vid etablering av en yttre barriär, men det skrivs två olika anledningar på olika ställen (sida 18 och sida 33.) s. 12. Det kan framstå som Närhetsprincipen och Likhetsprincipen har bytt plats. Faktaruta 1 Tabell 6: Fet stil syns inte i tabellen. Hänvisningar som görs mellan avsnitt stämmer inte alltid. ÖVRIGA STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER Statens Geotekniska Institut (SGI) Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 9(39)

10 SGI efterfrågar att man i tillägg till redovisade åtgärdsförslag i form av yttre barriärer eller skyddsvallar inför en beskrivning av hur stadsplanering inställd på reträtt får för konsekvenser och vilka fördelar en sådan lösning ger för stadens utveckling. SGI anför att geoteknisk säkerhet måste beaktas vid anläggandet av älvnära skyddsåtgärder och att skydd som avses vara påbyggnadsbara ska dimensioneras för påbyggnad redan i initialskede. Försvarsmakten Har inga synpunkter Havs och vattenmyndigheten Eftersom fastighetsägaren eller anläggningsägaren är ansvarig för att förvalta sin anläggning, är det viktigt att Staden även bedriver ett aktivt informationsarbete om deras ansvar och lämpliga anpassningsåtgärder. Trafikverket Stadens mål angående framkomlighet involverar bland annat Trafikverkets anläggningar och Trafikverket anser att det krävs en gemensam metod för att kunna säkra detta och efterfrågar en plan för hur kommunen anser att detta ska ske. Då yttre barriärer kommer påverka farled 955, som är ett riksintresse bevakat av Trafikverket, vill Trafikverket involveras i tidigt skede. Trafikverket vill vara tydliga med att det inte finns någon möjlighet att implementera någon form av samfinansiering för klimatanpassning för följande tre objekt (E6.20 Hisingsleden södra delen, E6.21 Göteborgs hamn/lundbyleden och Göteborgs hamnbana) då de redan är beställda och vissa av dem redan satt igång. Om samfinansiering ska kunna vara aktuellt måste det diskuteras i ett tidigt skede, innan projektet har namngivits i en plan. Det finns inga ytterligare medel i den nationella trafikslagsövergripande potten avsatt till några nytillkomna åtgärder. Angående projektet nya slussar i Trollhättan (ovan nämnt som Trollhättekanal/Göta Älv) är alla berörda parter intresserade av att hitta en teknisk utformning som är klimatanpassad enligt framtida krav. Järnvägen och de statliga vägarna är en nationell angelägenhet och klimatsäkring av dessa bör ses över som ett system nationellt. Trafikverket ser att det inte bara är specifika stråk som behöver säkras utan stråkens funktion t.ex. framkomlighet. Trafikverket har som förslag att en åtgärdsvalsstudie genomförs tillsammans med Göteborgs stad samt Göta älvskommunerna gemensamt då problematiken inte bara är lokal. Trafikverket är mycket positiva till att gemensamma krav sätts och ser fram emot ytterligare deltagande i arbetet. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Redan 0,2 meters översvämningsdjup innebär en komplex utmaning att arbeta och verka för de flesta samhällsviktiga funktioner som räddningstjänsten samverkar med. En översvämningsnivå understigande 0,2 meter bör därför vara den absoluta huvudinriktningen. Sjöfartsverket Sjöfartsverket ser positivt på att staden skapar en strategi för översvämningsrisker och lyfter vikten av samverkan mellan berörda aktörer för att hitta framtida lösningar. Ytterligare utredningar får visa hur sjöfarten och hamnfunktionerna kan komma att påverkas av ett yttre barriärskydd. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 10(39)

11 Sjöfartsverket ser att Göteborgs stad behöver ha en nära och fortlöpande kommunikation med Göteborgs hamn kring hur hamnen ser på dess behov och framtidsutsikter för att säkerställa hamnens funktioner vid extrema högvatten. I det fall ett yttre barriärskydd planeras så bör konsekvenserna kring dricksvattenförsörjningen och påverkan på Göta älv uppströms Jordfallbron utvecklas. I nuläget är det Sjöfartsverkets uppfattning att den reguljära fartygstrafiken med Stena Lines linjer till Tyskland och Danmark inte kan kombineras med yttre barriärskydd vid Älvsborgsbron. Sannolikt innebär sådan lösning att färjetrafiken behöver flyttas till ytterhamnarna på längre sikt. Beslut kring Vänersjöfarten och Trollhättekanal med ny slussled förväntas under våren 2018 vilket kommer vara en viktig faktor i vidare utredning kring yttre barriärskydd. Göteborg stad Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inget att erinra mot förslaget. Beskrivningen under rubriken gemensamhetsanläggningar redogör tydligt och korrekt för gällande lagstiftning och dess innebörd. Polisregion Väst Polisregionen vill trycka på att relevanta åtgärder minskar risken för allvarligare samhällsstörningar men har i övrigt inga synpunkter på förslaget. Svenska kraftnät Har inget att erinra mot förslaget GRANNKOMMUNER Göteborgs Regionens kommunalförbund De kommentarer GR vill framföra gäller behovet av övergripande perspektiv i hantering av frågan. Synpunkter på handlingen GR bedömer att det skulle kunna vara en fördel att samordna sig med angränsande kommuner är vid fastställande av dimensionerande scenario och händelser. Detta kan underlätta framtida samverkan kring problematiken och att samordna åtgärder. En fråga där omfattande regional samverkan kommer krävas är de i förslaget förordade yttre barriärerna. Synpunkter för vidare arbete Det tematiska tillägget har mycket snäva avgränsningar, då det behandlar översvämningsrisker ur ett stadsplaneringsperspektiv, och då endast vid nyexploatering och förtätning. Det är dock viktigt att sätta planförslaget i ett större sammanhang, både i ett regionalt perspektiv och i verksamhetsperspektiv, för att inte missbedöma konsekvenser och effekter eller missa samordningsfördelar. GR uppskattar därför att det föreslås ytterligare arbete och samordning, både gällande klimatanpassningsfrågan som helhet och samordning av organisation och verksamheter i det fortsatta arbetet med frågan. Härryda kommun Avstår ifrån att lämna yttrande Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 11(39)

12 Kungälvs kommun Anser att handlingen ytterligare behöver belysa behovet av en regional dialog kring klimatanpassningsfrågorna och en mer utförlig konsekvensbedömning för områden som berörs av förslagna tekniska skydd. Lerums kommun Är villig att samverka kring eventuella åtgärder där Lerums kommun berörs. Lilla Edets kommun Har inget att erinra mot förslaget och önskar en fortsatt dialog på tjänstemannanivå. KOMMUNALA NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR Trafiknämnden Det tematiska tillägget har ett uttalat fokus på nyplanering vilket riskerar att befintliga anläggningar hamnar i skymundan och att viktiga systemperspektiv på transporter och framkomlighet missas. Ytterligare arbete behöver läggas på att säkerställa att framkomligheten i staden som helhet är acceptabel vid extremt väder, idag och i framtiden. Finansieringsfrågorna kopplat nödvändiga skyddsåtgärder och drift- och underhåll för dessa behöver fastställas. I ett särskilt yttrande från S, MP, V, M, L framhålls att klimatanpassningsåtgärder kommer ha långtgående konsekvenser för Trafiknämndens investeringar. Kretslopp och vattennämnden De valda dimensionerande händelserna är inte optimerade utan översiktliga analyser och erfarenheter från tidigare inträffade händelser. Ett alternativ skulle kunna vara att utföra fördjupade konsekvensanalyser för att hitta det mest samhällsekonomiska åtgärdsalternativet. Högsta prioritet bör dock vara att staden får en strategi att använda med tanke på den pågående stadsbyggnadsexpansionen i riskområden. I strategin föreslås nyexploatering och framkomlighet som kommunens ansvar att skydda. Ett annat alternativ skulle vara att kommunen tar på sig ansvaret att skydda hela stadens yta. Genomförande av detta kräver förändrad lagstiftning eftersom staden inte har rådighet över privat mark. Finansieringen hade också varit en stor svårighet. I praktiken skyddas privata fastigheter ändå för höga vattennivåer och flöden där högvattenskydd byggs. Kretslopp och vatten behöver utreda kostnader för förebyggande skyddsåtgärder som kan bli aktuella vid nedlagda deponier. Om Kretslopp och vatten ska bekosta skyddsåtgärder för känsligare avfallslösningar i riskområden innebär detta ökade utgifter. Försämrad framkomlighet vid extrema vädersituationer kräver mer resurser för att bibehålla en god service och för att inte sanitära olägenheter ska uppstå. Vem som ska ta kostnaden för omhändertagande av vattenskadade saker vid tillfälliga översvämningar behöver ses över och tydliggöras. Klimatpåverkan ökar behovet av skydd av befintliga VA-anläggningar vilket ger kostnader för förvaltningen och ska täckas av VA-taxan. Exempel på sådana åtgärder är högvattenluckor och säkring av samhällsviktiga anläggningar. Etablering av högvattenskydd kommer att kräva omläggning av ledningar och pumpning av dagvatten. Sammantaget innebär strategin både ökade investeringar och driftskostnader samt ökade arbetsuppgifter för Kretslopp och vatten. Vissa åtgärder förbättrar kunskapen om VA-anläggningen vilket kan leda till ökad effektivitet. Som VA-huvudman ansvarar inte Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 12(39)

13 Kretslopp och vatten för marköversvämning från hav, vattendrag eller regn över dimensionerande återkomsttid och kostnader för detta kan inte läggas på VA-kollektivet. Förvaltningens kostnader för sådana skydd får finansieras av skattekollektivet. Hur strategin påverkar Kretslopp och vattens ekonomi mer specifikt kan inte utläsas av utredningen. Kretslopp och vatten anser att det krävs fler giltiga skäl till avsteg från planeringsmodellen avseende planeringsnivåer/säkerhetsmarginaler. Samhällsekonomiska analyser, byggnaders tekniska livslängd, påbyggnadsmöjligheter och ny kunskap bör också vara giltiga skäl till avsteg från riktlinjerna och i förlängningen leda till en justering av modellen. I tabell 1 som visar dimensionerande händelser anger felaktigt scenario för översvämningsrisk hav. Det är nivån år 2070 som ska gälla för planering, strategin bygger på att det efter denna tidpunkt krävs någon form av storskaligt tekniskt skydd. Park och naturnämnden Park och naturförvaltningen förvaltar stora markarealer som skulle kunna användas mer framöver för utjämning och magasinering av vatten vid skyfall. Det går att skapa multifunktionella parkytor som kan användas för rekreation mm till vardags och fungera som vattenmagasin vid behov. Förvaltningen vill dock flagga för att ha en övertro till detta synsätt som en generell lösning på skyfallsproblem då tillgången på sådana lämpliga multifunktionella ytor inte alltid sammanfaller geografiskt med de områden i staden där översvämningsproblemen kan bli som störst. Förvaltningen förvaltar ett flertal kajstråk där det kommer att bli aktuellt att utreda och eventuellt även anlägga älvkantsskydd vid några av dem. Vid t ex Packhuskajen förbereder förvaltningen ett omfattande underhållsprojekt Här blir det angeläget att staden redan nu utifrån kända kunskaper kan fastställa en enhetlig teknisk standard för denna och andra liknande kajupprustningar som möjliggör en påbyggnad av älvkantsskydd om år. Staden behöver i större utsträckning samla ansvar för planering, drift och förvaltning av anläggningar/konstruktioner/åtgärder som avses ingå och utgöra del i stadens totala översvämningsskydd. Ett sådant exempel är stadens kajer som idag förvaltas av flera olika förvaltningar, däribland park- och naturförvaltningen, och kommunala bolag. För att kunna upprätthålla en hög kompetens inom detta teknikområde samt kunna genomföra planering och underhållsåtgärder på ett effektivt sätt bör förvaltningen av stadens kajstråk samlas hos ett färre antal ansvariga aktörer Kulturnämnden Gällande Principer för avsteg från rekommendationer (s. 10 i samrådsunderlaget) anges i tillägget att rekommendationerna i det tematiska tillägget kan frångås om i texten angivna skyddsvärden har högre prioritet är översvämningssäkring. Skrivningen bör här ändras från Kulturhistoriska naturvärden till Kulturmiljövärden eller Kulturhistoriska, natur- och kulturvärden. Det bör tilläggas att grundvattensänkning även innebär risk för skador på andra värden än befintlig (äldre) bebyggelse, såsom fornlämningar under mark. Åtgärder för översvämningsriskhantering ska enligt underlaget utgöra tillskott till stadsmiljön. Det finns också risk att skyddsåtgärderna påverkar kulturmiljön negativt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 13(39)

14 Det är viktigt att i tidiga skeden uppmärksamma åtgärder som kan påverka stadens kulturmiljöer. Planeringen bör göras i samarbete med expertis inom berörda kulturmiljöer. Kulturförvaltningen bör få vara medverkande i det arbetet och i processen. Det är viktigt att studera hur föreslagna skyddsåtgärder, tekniska såväl som planmässiga (yttre barriär i älven, älvkantsskydd, planeringsnivåer) påverkar stadens kulturmiljöer och den allmänna stadsbilden. Förutom att åtgärderna förutsätts ska skapa mervärde i stadsbilden kommer det hela att på ett eller annat sätt även påverka turistnäringen. Fastighetsnämnden Det finns flera frågor som behöver klargöras för att minska risken att åtgärder inte är effektiva såväl på kort som längre sikt. Även för åtgärder på kort sikt efterfrågas stadsövergripande organisering, ansvarsfördelning och finansieringsmodell för genomförande av åtgärder. Detta gäller både nyexploatering och förtätning såväl som den befintliga staden. Fastighetsnämnden efterfrågar ett bredare underlag med såväl önskvärda åtgärder som finansieringsmodeller för befintliga delar av staden. Detaljplanen begränsad i såväl tid som geografiskt område Frågan om finansiering och utredningsansvar för att nå kostnadseffektiva åtgärder behöver utredas vidare. Vid genomförande av en detaljplan kan översvämningsrisken och vilka åtgärder som ska ske i planområdet vara svåra att hantera avgränsat till planområdet. Det gäller såväl när åtgärderna kan antas ha effekt för ett större område och därmed hur kostnaderna ska fördelas, men även när åtgärder utanför planområdet skulle vara det mest effektiva sättet att lösa frågan. I förslaget framhålls t. ex översvämningsrisker orsakade av vattendrag där det kan krävas en samlad strategi för större delar av vattendraget för att välja åtgärder som är bra ur ett samhällsperspektiv. Då kan området som bör analyseras sträcka sig inte bara utanför planområdet utan även utanför kommungränsen. Det är även mycket viktigt att finna principer för hantering av skyddsåtgärder som antas behövas i framtiden men inte är motiverade på kort sikt. Underlag för att beräkna kostnaden och nyttan av åtgärder för risker på kort och lång sikt behöver därför utvecklas som underlag för planarbetet. En analys av när det, ur ett risk- och kostnadsperspektiv, är effektivt att genomföra åtgärder bör ske för att inte begränsa stadsutvecklingen. Risk finns annars för att orimligt stora åtgärder genomförs innan behov finns av dem, alternativt att kostsamma åtgärder som behövs på längre sikt inte tas med planarbetet och måste genomföras i ett senare skede när det troligen är såväl mer komplicerat som dyrare. Dessutom bör förutsättningarna att planera för en successiv utbyggnad av skydd mot översvämningar för att åtgärder kan göras vid rätt tidpunkt förtydligas. Undantagsmöjligheter borde finnas för detaljplaner inom ett större stadsutvecklingsområde så att inte de första etapperna belastats med krav på mycket kostsamma åtgärder som syftar till att lösa översvämningsriskerna för ett betydligt större område än planområdet. En samsyn mellan kommunen och statliga myndigheter, främst länsstyrelsen, kring hur översvämningsrisker ska hanteras i detaljplanearbetet är också väsentlig för att minska behov av överprövningar av detaljplaner. Miljö och klimatnämnden Miljöförvaltningen välkomnar ett tillägg till översiktsplanen som syftar till att hantera översvämningsrisker. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 14(39)

15 I tillägget hanteras enbart vattenvolymer. Översvämningsrisker handlar också om föroreningar på och i mark som kan sköljas ut i vatten samt även hälsoproblem kopplat till översvämmat avloppsvatten. Miljöförvaltningen påpekar vikten av att påverkan på vattenkvalitet också måste utredas. Miljöförvaltningen vill understryka vikten av att man i arbetet har med frågan om biologisk mångfald och ekosystemtjänster utöver vattentransport/vattenfördröjning vid framtagande av planeringsunderlag för stadens framtida grönblå infrastruktur. Miljöförvaltningen vill framhålla att det är avgörande för en framtida hållbar stad att åtgärder är multifunktionella och kan ge flera olika funktioner för biologisk mångfald, rening av dagvatten, reglering av lokalklimat, rekreation, attraktiv stad med mera. För att kunna hantera översvämningsrisker i ett förändrat klimat krävs att även den befintliga staden anpassas. Miljöförvaltningen instämmer att hela staden berörs, och att fler instanser i staden behöver utöka sin kompetens i fortsatt arbete. Relevanta miljömål i miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med: Grundvatten av god kvalitet samt Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker SDN Askim-Frölunda-Högsbo Stadsdelsförvaltningen är positiv till Förslaget till översiktsplan för Göteborg, tillägg för översvämningsrisker. Stadsdelsförvaltningen anser att vissa utredningar/strategier som enligt förslaget endast ska gälla de centrala delarna av staden redan i det första skedet ska utökas till att gälla fler områden. Stadsdelsförvaltningen anser att fler åtgärder, än de som presenteras i förslaget, bör utredas, konkretiseras och planeras. Stadsdelsförvaltningen önskar medverka i det fortsatta arbetet. SDN Angered Det är positivt att stadsbyggnadskontoret lyfter fram vikten av att förvaltningarna inom staden arbetar tillsammans med frågorna. Stadsdelarna behöver finnas med i planeringen och riskbedömningar för att med lokal kunskap medverka till utveckling och minskad sårbarhet för viktiga funktioner. Förvaltningen vill också lyfta vikten av att det vid tolkningar av skyfallskartor görs analyser och avvägningar i samarbete och samverkan med stadsdelarna innan ett projekt väljs bort som kan ha stor social betydelse för en stadsdels utveckling. Här kan också finnas utmaningar i att med ny bebyggelse kunna göra åtgärder som kan minska befintliga sårbarheter vid till exempel skyfall. Skyfallskartorna som tagits fram visar på sårbarhet på flera platser i Angered, bland annat för samhällsviktiga anläggningar som kollektivtrafiken längs Angeredsbanan. Förvaltningen ser det som att det bör vara prioriterat att studera och göra åtgärder för att eliminera sårbarheten. SDN Centrum Förvaltningen betonar vikten av att vidare arbete genomförs förvaltningsövergripande och att stadsdelsförvaltningarna bör ha en roll i det fortsatta arbetet. Hur yttre barriärer påverkar göteborgarnas möjligheter att använda kusten behöver studeras. Utformningen av älvkantsskydd bör sträva efter att öka tillgången till älven och älvkanten som rekreativ del av den täta staden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 15(39)

16 Man poängterar att åtgärder ska utformas för att nå multifunktionalitet i form av ekosystemtjänster och sociala mötesplatser och att stadsdelen och dess invånare behöver involveras i arbetet. Stadsdelen ser möjligheter i att samordna hantering av översvämningsfrågor liksom sociala frågor i stadsplaneringen då både kräver strategier för större områden för att fungera. Översvämningsriskerna behöver beaktas vid lokalisering av samhällsviktig verksamhet och man lyfter behov av övergripande strategier för hantering av skyfallssituationen i befintlig stad. SDN Lundby Risken att älvkantsskydd försvårar avrinning vid skyfall och skapar barriäreffekter måste övervägas. Likaså hur yttre barriär påverkar miljöer i natur- och kustområden. I detaljplanearbetet måste översvämningsrisk beaktas vid lokalisering av samhällsviktig verksamhet. Stadsdelsförvaltningen bör vara med i åtgärdsarbete för att säkra drift av samhällsviktiga verksamheter då man har detta ansvar även under en krissituation. Blågröna strukturplaner för stadens vattenhantering bör tas fram innan strukturer byggs fast. Positivt är om dessa också fungerar som ekosystemtjänster och har en positivt social inverkan på staden. SDN Västra Göteborg Stadsdelsförvaltningen tillstyrker Översiktsplan för Göteborgs stad med tillägg för översvämningsrisker. Förvaltningen lyfter vikten av åtgärder vid tilläggningsplatser för att skärgårdstrafiken ska kunna fungera under högvattensituationer då det redan vid dagens förhållanden uppstår driftsproblem vid högvatten. Förvaltningen framför att skärgårdstrafiken bör ingå som ett prioriterat stråk eftersom skärgården har starkt begränsade transport- och kommunikationsmöjligheter till övrig infrastruktur. Man poängterar att åtgärder ska utformas som multifunktionella lösningar för att nå alla tre hållbarhetsdimensioner och att stadsdelen vill involveras i planeringen utifrån sitt befolkningsansvar och som ansvarig för de samhällsviktiga verksamheter som stadsdelen driver. En omfattande utredning kring placering och konsekvenser av yttre barriärer krävs där förvaltningen förutsätter att berörda stadsdelar involveras redan från början i processen. Skydd längs älvkanten innebär en risk att skapa en barriäreffekt och bär därför utformas med multifunktionalitet så att det även skapar nya mötesplatser och ökar tillgängligheten till vattnet. Dokumentet bör förtydliga hur samverkan ska ske och vem som är ansvarig. Förvaltningen anser att stadsdelarna bör medverka i tidig planering och riskbedömning kopplat till översvämningsrisker, utifrån lokalkunskap om medborgarnas och verksamheternas behov, placering och samutnyttjande av ytor med mera. Stadsdelen ser möjligheter i att samordna hantering av översvämningsfrågor liksom sociala frågor i stadsplaneringen då både kräver strategier för större områden för att fungera. I flera av stadsdelarna finns funktioner som arbetar med kris- och säkerhetsfrågor kopplat till verksamheterna, vilka bör ses som en viktig resurs i arbetet. Stadsdelarna har tagit fram underlag med prioriteringar som visar vilka verksamheter som anses vara samhällsviktiga. Förvaltningen undrar om stadsbyggnadskontoret tagit del av dessa dokument? Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 16(39)

17 Förvaltningen är kritisk till att skyfallskarteringen inte omfattar hela staden och anser att stadsbyggnadskontoret bör ta fram kartor för hela staden. Kommentar är nu kompletterad med resterande delar av kommunen SDN Majorna-Linné Förvaltningen anser att förslaget om tillägg till översiktsplan för Göteborg är rätt väg att hantera frågan och tillstyrker därför remissen. Enligt remissen finns risken att ett älvkantsskydd innebär stora ingrepp i stadsbilden och kan skapa barriärer. Detta är dock svårt att bedöma då förklaring av vad ett älvkantsskydd är och hur det kan se ut saknas. Remissen bör kompletteras med social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys Förvaltningen vill framhålla vikten av att stadsdelsförvaltningarna är med i det fortsatta arbetet då de har befolkningsansvar och ansvar för kommunal service. Förvaltningen vill framhålla vikten av att staden arbetar proaktivt med ekosystemtjänster och planering av ytor som kan få översvämmas. Arbetet bör samordnas med den strategiska handlingsplan för stadens ekosystemtjänster som föreslagits av Miljöförvaltningen i sin remiss Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald i Göteborg. SDN Örgryte-Härlanda Förvaltningen tillstyrker förslaget till Översiktsplan för Göteborg tillägg för översvämningsrisker. Förvaltningen anser att det övergripande målet i tillägget till översiktsplan behöver kompletteras då det främsta målet måste vara att skydda människors hälsa. Även målet för anpassningsåtgärder saknar ett fokus på invånarna som stadens funktioner är till för. Av de tre huvudstrategier som finns att hantera översvämningsriskerna; reträtt, försvar och attack är försvar huvudstrategin i tillägget. Det bör framgå att det finns andra strategier som kan vara användbara lokalt även om huvudstrategin är densamma. De sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av respektive strategi bör diskuteras mer ingående. Attackstrategin kan till exempel vara en lösning lokalt med flytande bostäder ute i vattnet vilket ställer andra krav på stadsplaneringsprocessen. Eftersom klimatförändringarna beräknas fortgå under åtminstone 1000 år från idag innebär det att de åtgärder som görs fram till år 2100 inte kommer att räcka efter det. Därför är med stor sannolikhet nästa steg reträtt, vilket i sådana fall skulle innebära en enorm omställning för staden och regionen vilket bör framgå i tillägget. Tillägget bör vara tydligare i vilka krav som ska vara vägledande i stadsplaneringen framöver. Planeringsnivåerna kan inte ses som den enda lösningen i kommande detaljplaner utan det behöver även finnas tydliga riktlinjer om hur stora skyfallsmängder som ska kunna hanteras inom ramen för respektive planområde. Stadsdelarna behöver finnas med i den övergripande planeringen i staden, för att med lokal kunskap medverka till smart samnyttjande av platser. Användningen av ekosystemtjänster som exempelvis fördröjd avrinning behöver förtydligas i detaljplansprocessen och krav ställas på exploatören för att tillgodose dessa riktlinjer. I framtagandet av den blågröna infrastrukturplan som föreslås i tillägget bör ekosystemtjänster beaktas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 17(39)

18 Under detaljplaneprocessen behöver lokalisering av kommunala verksamheter och andra samhällsviktiga funktioner stämmas av med simuleringarna utifrån höga flöden, förhöjda havsnivåer och skyfall. Det är viktigt att exempelvis äldreboenden, tillagningskök samt lokaler för hemsjukvård och hemtjänst placeras på säkra platser där det går att komma fram med transporter. För att välfärdens funktioner ska fungera är det viktigt att stadsdelsförvaltningarna finns med i planering och riskbedömning även på en mer detaljerad nivå. Höjda planeringsnivåer ställer ytterligare krav på ökade tillgänglighetsanpassningar i gaturummet och vid entréer till byggnader. Det är viktigt att det tas höjd för dessa anpassningar redan i detaljplanearbetet så att det inte resulterar i sent påkomna och mindre bra lösningar. Det är viktigt att kommunicera stadens arbete med översvämningssäkring till befolkningen och tillgängliggörs för alla stadens invånare på ett likvärdigt sätt. I arbetet med att prioritera vilka kommunikations- och transportstråk som särskilt ska skyddas är viktigt att normkritiskt granska vilka värden som väger tyngre än andra. Detta bör göras för att undvika att de funktioner som nyttjas av en grupp gynnas framför andra på ett ojämlikt sätt. Arbetet med att ta fram en strategi för hur befintlig byggnation ska skyddas är väsentligt, eftersom en mycket stor andel av befolkningen och av samhällsviktiga funktioner skulle påverkas kraftigt av översvämningar. Stadsdelsförvaltningarna behöver hjälp att genomföra en inventering av samtliga verksamhetslokaler för att se vilka som ligger i riskzonen att drabbas av översvämningar. Stadsdelsförvaltningen bör också vara involverad i arbetet med den beredskapsplan som ska tas fram för att hantera det akuta skedet i samband med skyfall. SDN Östra Göteborg Stadsdelsförvaltningen tillstyrker Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad, tillägg för översvämningsrisker. Med hänsyn till framtida klimatförändringar och Göteborgs placering vid havet och vid utloppen av ett flertal större vattendrag anser förvaltningen att det är ytterst viktigt att staden vidtar förberedande åtgärder för hantering av kommande översvämningsrisker. Inom Östra Göteborg utgör bland annat höjda vattennivåer i Göta älv och Säveån en risk för områden som Marieholm och Gamlestaden. Skyfall kan ge risk för översvämning av till exempel Kvibergsbäcken men även i dalgångar i högre placerade områden, som på Teleskopoch Kvadrantgatorna i Bergsjön och området kring spårvagnshållplats Kortedala Torg och den intilliggande Gärdsåsskolan. KOMMUNALA BOLAG Göteborgs hamn Göteborgs Hamn AB (Hamnbolaget) anser att det är bra mål och strategier samt ett bra underlag som har tagits fram och önskar vara med i det kommande arbetet, speciellt i planerandet av yttre vallar och konsekvensbeskrivning av påverkan på Göteborgs hamn. Enligt Hamnbolaget finns det en viss otydlighet vad som gäller för planeringsnivå för framkomlighet. Det berör bland annat figur 1 samt tabellerna 2 och 3, figurer och tabeller som beskriver säkerhetsmarginaler och planeringsnivåer/höjdsättning. Hamnbolagets Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 18(39)

19 tolkning av figur 1 och tabell 2 är att planeringsnivåerna för framkomlighet och framkomlighet för räddningstjänst bör vara 0,2 m respektive 0,5 m under dimensionerande händelse och då borde planeringsnivåerna som redovisas för framkomlighet i tabell 3 vara en halvmeter lägre än redovisat i tabell 3. Vilka planeringsnivåer som gäller för framkomlighet behöver med tanke på ovanstående bli tydligare. Hamnbolaget ser Göteborgs hamn som en samhällsviktig verksamhet där det finns samhällsviktiga anläggningar, dvs. att hamnen i stora delar behöver skyddas till nivån för byggnader och anläggning nödvändig för byggnadsfunktion men att det finns byggnader/anläggningar i Göteborgs hamn som behöver skyddas till nivån för samhällsviktig anläggning. Hamnbolaget tolkning av samrådsmaterialet är att Stadsbyggnadskontoret är av samma uppfattning. Göteborgs stads parkeringsbolag Parkeringsbolagets ställer sig bakom de övergripande målformuleringarna. Bolaget menar att parkering kan räknas som en del av transportsystemet och att vissa strategiska parkeringsanläggningar bör inkluderas i det som ska skyddas när det gäller transporter, framkomlighet och kommunikation. Parkeringsbolaget menar också att de redan idag ansträngda dagvattensystemens roll borde lyftas i dokumentet och utbyggnad av dem prioriteras. Bolaget ser att man har en möjlighet att vara en del av lösningen genom dagvattenhantering som ger tillskott till stadsbilden som exempel regnrabatterna vid Kvibergs Park. Göteborg Energi Har inget att erinra mot förslaget utan ser positivt på att staden ser allvarligt på riskerna som olika typer av översvämningar medför för stadens infrastruktur. Gryaab Gryaab har få synpunkter på detaljerna som behandlats i dokumentet, men kan konstatera att fokus tydligt är på översvämningsproblematik och att andra viktiga aspekter av samhällets hantering av vatten har beskrivits betydligt mindre detaljerat eller inte alls. Följande frågor är viktiga för Gryaab och saknas i dokumentet eller behöver utvecklas: Ansvarsfördelning för dagvatten inom staden. Orsaker till och konsekvenser av bräddning. Orsaker till och konsekvenser av tillskottsvatten till reningsverket. Åtgärder för att minska bräddning till recipient och tillskottsvatten till reningsverket. Gryaab efterfrågar inte att det nuvarande arbetet ska göras om, men föreslår att det i detta dokument tydligt redovisas att dessa aspekter är viktiga för staden och behöver utredas vidare. Det bör också framgå att man är medveten om att samtliga aktörer som är engagerade i översvämningsproblematiken även behöver engagera sig i dessa aspekter. Många, men inte alla, åtgärder som minskar risk för översvämning ger också minskad bräddning och mindre belastning på reningsverket. Om staden hanterar alla dessa aspekter på vatten i staden i ett sammanhang så får man synergier som ger mer effekt för samma insats. Gryaab anser att det finns synergier mellan det förebyggande arbetet mot översvämningar, som är stadens ansvar, och Gryaabs möjligheter att uppfylla sin del av stadens miljömål. Det gäller exempelvis utsläpp av näringsämnen i vattenmiljön, kretslopp av näringsämnen till jordbruk och växthuspåverkan. Hur staden hanterar vattnet har Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 19(39)

20 också en stor påverkan på de framtida kostnaderna för Göteborgs VA-abonnenter i form av investeringar och drift av reningsverket. Gryaab ser därför positivt på helhetssyn på vattenhanteringen i Göteborg och medverkar gärna i stadens arbete med detta. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 20(39)

21 Ändringar Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå vidare med förslaget. Utöver mindre justeringar föreslås följande: Fler skäl för avsteg från riktlinjer I samrådshandling angavs följande som skäl för avsteg från föreslagna riktlinjer Påverkan på kulturhistoriska värden Påverkan på miljövärden Granskningshandlingen har kompletterats med ytterligare skäl för avsteg Samhällsekonomiska avvägningar God bebyggd miljö Detta för att fånga att utgångspunkten måste vara att åtgärder representerar god samhällsekonomi och att stora konflikter med stadsbyggnadskvaliteter måste beaktas och kan föranleda avsteg. Justerad målformulering I enlighet med att samhällsnytta läggs till som kriterium för avsteg från föreslagna rekommendationer justeras målformulering enligt nedan. Anpassning ska ske med målsättning att skapa robusta systemlösningar som minimerar översvämningsrisk och omgivningspåverkan, ger tillskott till stadsmiljön och god samhällsnytta. Planeringsnivå kustzon utgår Översyn av planeringsnivå för kustzonen sker inom ramen för vidare utredning Länsstyrelsen har i samrådsyttrande påtalar att man anser att planeringsnivån för kusten borde höjas från +2,5 till + 3,4. Detta är en komplicerad fråga som i högsta grad är politik då det påverkar utvecklingsmöjligheter i skärgård och kustzon. Staden väljer därför att lyfta ut denna fråga och att tills vidare låta befintlig planeringsnivå kvarstå (+2,5). Avsikten är att denna fråga får utredas separat, möjligen inom ramen för ny ÖP men att TÖP:en går vidare för att få beslut i många andra viktiga avseenden. Revidering av planeringsnivåer för framkomlighet i samrådshandling I samrådshandling anges planeringsnivåer för framkomlighet som i likhet med planeringsnivåer för byggnader tillämpar en marginal på 0,5 m för att kompensera för vid och vågeffekter. I tabell nedan redovisas de tidigare som redovisades i samrådshandlingen och de som justerats i och med granskningshandling. De justerade nivåerna rymmer inga marginaler utan beräknas från beräknat högsta högvatten år Kusten Centrum Norr Skyddsobjekt Utrymningsväg 2,3 Samrådshandling 2,6 2,8 Räddningstjänst 2 2,3 2,5 Granskingshandling Prioriterade stråk och utrymningsvägar 1,8 2,1 2,3 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 21(39)

22 Utvecklade resonemang kring val av strategiska principer Se avsnitt 7 Strategiska principer, resonemang om principen med generella riktlinjer i form av planeringsnivåer men med möjlighet till avsteg om riskutredning kan visa på acceptabel nivå Tekniska skydd och avsteg ifrån planeringsnivåer I avsnitt planeringsnivåer diskuteras möjligheten att tekniska skydd och älvkantskydd kan medge avsteg ifrån planeringsnivåer. Förenklade riktlinjer gällande framkomlighet I samrådshandling angavs två olika planeringsnivåer för att garantera framkomlighet respektive framkomlighet för räddningstjänst. Detta har justerats till att endast omfatta en planeringsnivå benämnd prioriterade stråk och utrymningsvägar, nivån är satt till max 2 dm översvämningsdjup vilket motsvarar nivå för framkomlighet i samrådshandling. 0,5 m krav för Räddningstjänst bedöms vara en felaktig generell planeringsförutsättning, Räddningstjänsten förordar i sitt samrådsyttrande max 2 dm. Prioriterade stråk kräver egentligen 0-1dm översvämning för att garantera avsedd funktion men skillnader i storleksordning 1-2 dm bedöms i praktiken svåra att kontrollera och uppnå. Genom att begränsa framkomlighetskrav till en kategori förenklas riktlinjerna. Alexander Danilovic Enhetschef Ulf Moback Landskapsarkitekt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 22(39)

23 Bilaga 1 - Lista över samrådskrets SPECIFIKT BERÖRDA TTÖP ÖVER- SVÄMNINGSRISK Svenskt vatten Svensk Försäkring MSB VG Region GR SMHI Boverket SGU SKL Göta Lejon Lilla Edet Gryaab ÖVRIGA Akademiska Hus Ellevio Förvaltnings AB Framtiden Got Event AB GREFAB Göteborg & Co Göteborgs Kyrkonämnd Göteborgs spårvägar Handikappfören. Samarbetsorgan Higab Jernhusen AB, Region Väst Naturskyddsfören.i Gbg Swedegas Svensk Handel Tillgänglighetsrådgivare Västfastigheter, Distrikt Göteborg Västsvenska handelskammaren KOMMUNER Ale kommun Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Mölndals stad Lerums kommun Partille kommun Öckerö kommun HYRESGÄSTER, BOENDE Hyresgästfören. Region V Sverige STATLIGA MYNDIGHETER ETC Business Region Göteborg AB Göteborgsregionen (GR) Lantmäterimyndigheten Länsordningspolisen Länsstyrelsen PostNord Produktion VO Göteborg (fd.posten AB) Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Sjöfartsverket Skanova Nätplanering D3N Svenska Kraftnät Statens geotekniska institut Trafikverket Vattenfall Eldistribution AB Västfastigheter Ledningsstab, Flygplatschefen Västtrafik AB KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR Fastighetsnämnden Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi GothNet AB Göteborg Energi Nät AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stads Parkerings AB Idrotts- och föreningsnämnden Kretslopp och Vatten Kulturnämnden Lokalnämnden Miljö- och klimatnämnden Park- och naturnämnden Räddningstjänsten Storgöteborg Social resursnämnd Stadsdelsnämnden i Angered Stadsdelsnämnden i Askim-Frölunda-Högsbo Stadsdelsnämnden i Centrum Stadsdelsnämnden i Lundby Stadsdelsnämnden i Majorna-Linné Stadsdelsnämnden i Norra Hisingen Stadsdelsnämnden i Västra Göteborg Stadsdelsnämnden i Västra Hisingen Stadsdelsnämnden i Örgryte-Härlanda Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg Stadsledningskontoret Lokalsekretariatet Trafiknämnden Utbildningsnämnden Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 2(39)

24 Bilaga inkomna yttranden Svenska Kraftnät SDN Östra Göteborg Trafikverket Göteborg Energi Miljöförvaltningen Kretslopp och vatten Göteborgsregionens kommunalförbund Fastighetsnämnden Kulturnämnden Park och naturnämnden SDN Örgryte Härlanda Miljö och klimatnämnden SDN Majorna-Linné SDN Västra Göteborg SDN Lundby SDN Centrum SDN Angered SDN Askim-Frölunda-Högsbo Göteborgs Hamn AB Trafiknämnden Kungälvs kommun Lantmäterimyndigheten Sjöfartsverket Härryda kommun (besked avstår yttrande) Länsstyrelsen Västra Götaland (inklusive yttranden från Statliga myndigheter enl nedan) o SGI o Sjöfartsverket o Försvarsmakten o Havs och vattenmyndigheten o Trafikverket Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Göteborgs stads parkerings AB Lerums kommun Polisregion Väst Lilla Edet Gryaab Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 3(39)

25 Bilaga 2 - Länsstyrelsen Västra Götalands läns yttrande Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 2(39)

26 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 3(39)

27 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 4(39)

28 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 5(39)

29 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 6(39)

30 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 7(39)

31 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 8(39)

32 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 9(39)

33 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 10(39)

34 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 11(39)

35 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 12(39)

36 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 13(39)

37 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 14(39)

38 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 15(39)

39 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande 16(39)