Internationell utblick avseende aggregerad efterfrågan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationell utblick avseende aggregerad efterfrågan"

Transkript

1 Datum: Emma Närvä, Internationella enheten Stina Levin, Bredbandsforums kansli Internationell utblick avseende aggregerad efterfrågan Förslag till fortsatt arbete i arbetsgruppen Stärk kopplingen mellan bredbandsinfrastruktur och digitala tjänster med hjälp av efterfrågeaggregering Nyttan med bredband är de digitala tjänsterna. Digitala tjänster är i sin tur beroende av bredband. Bredband är således en möjliggörare av ett stort antal olika digitala tjänster. Man kan jämföra detta med vägar och hur de möjliggör för ett stort antal olika slags fordon och fotgängare att ta sig fram. Ju fler användare och användargrupper som nyttjar vägen desto billigare blir vägen i kostnad fördelad per användare. Man aggregerar antalet väganvändare för att få investeringskalkylen för vägen att gå ihop. På motsvarande sätt kan antalet användare av digitala tjänster, de digitala tjänsterna i sig samt intressenter i form av indirekta användare aggregeras för att öka intresset hos bredbandsaktörer att anlägga bredband. APEC-rapporten (se stycket Principer för lyckad aggregering av efterfrågan nedan) utgör en värdefull källa till inspiration för aggregering av efterfrågan i Sverige. Liknande initiativ förekommer också redan på ett antal ställen i landet genom kommuners bredbandssamordnare samt privata och offentliga nätägare. Lokalt förankrade aktiviteter har internationellt sett visat sig ha större effekt än nationella. Det är dock viktigt med en tydlig koppling från nationella mål till lokala aktiviteter dvs. att det hänger ihop hela vägen. Publika kartor över behovet av bandbredd från bl.a. skolor, sjukhus och olika slags servicepunkter har haft god effekt. För denna aggregering krävs en samordningsroll både i offentliga verksamheter och hos bredbandsaktörer. Utse digitala förebilder på nationell, regional och lokal nivå Myndigheter och andra offentliga verksamheter kan gå i bräschen för den digitala utvecklingen via bredbandsinfrastruktur. Detta kan ske genom att de använder befintliga digitala lösningar i större utsträckning i sina verksamheter Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post:

2 eller att de köper nya, innovativa lösningar, exempelvis inom ehälsa, till verksamheterna. Offentliga sektorn utgör en totalt sett mycket stor kund i samhället. Inköpen kan göras av en myndighet eller av flera i samverkan för att åstadkomma större skala och/eller bredare kompetens. Det är viktigt att slutanvändarna av de digitala tjänsterna inkluderas i utvecklingen. En kommun kan ha en digital ambition och låta nya digitala arbetssätt genomsyra hela den kommunala verksamheten. Offentliga verksamheter kan också ta ledningen mot ökad digitaliserad användning genom att initiera olika slag av samverkansfora för att undanröja komplexa hinder i framtagandet av digitala tjänster. Det kan gälla frågor kring standarder, integritet, robusthet etc. Det handlar om att påvisa nyttan med bredband och digitala tjänster och att ta sig igenom initiala sektorsövergripande svårigheter i utvecklingen av dessa tjänster. Goda exempel från digitala verksamheter såväl som digitala tjänster bör lyftas fram. Få med alla ombord på den digitala expressen Som ett led i Sveriges ambition att vara bäst i världen på att öka användningen av digitala tjänster samt strävan att stävja ett digitalt utanförskap förefaller det vara motiverat att vidta stimulansåtgärder för en högre IT-kunskap med avseende på potentiella utvecklingsområden som t.ex. ehälsa för användare i hemmet och avancerade molntjänster till småföretag. Dessa stimulansåtgärder syftar även till att allmänt öka intresset för bredbandsanslutning och tjänster över internet. Jämför Australien och det arbete som där bedrivs för att koppla upp alla med bredband. Det kan vara en person som bor långt bort från närmsta sjukhus som har mest nytta av en digital mättjänst på distans. Fulla potentialen i digitala tjänster nås när alla användare kan nås med hjälp av framtidssäkert bredband. Synliggör intressenterna av en bredbandsanslutning Utöver aggregering, förebilder och att få med alla behöver en diskussion föras löpande kring vilka som utgör intressenter av en bredbandsanslutning i ett visst område. Det faktum att också offentliga verksamheter och näringsliv har intresse av att en ytterligare person ansluter sig kan påverka deras betalningsvilja och den sammanlagda efterfrågan. Detta kan i sin tur påverka utbudet. Denna betalningsvilja materialiserar sig bl.a. i bredbandsstödet och utgår till de områden där kommersiella intressen och gängse efterfrågedrivare (t.ex. IP-tv) inte möts. Betalningsviljan torde dock finnas också i andra områden, t.ex. att nå medborgare genom statliga onlinekonton. Samtidigt torde det även finnas andra intressenter än staten så som kommuner, landsting och näringsliv. Ett multinyttjande av en bredbandsanslutning ställer emellertid även krav på en annan diskussion om kvalitet i tjänsten och anslutningen kopplat till gällande affärsmodeller. Utgångspunkten i denna diskussion är att (offentliga) verksamheter med samhällsviktiga funktioner behöver tydliggöra sina behov Bredbandsforum 2/29

3 och bl.a. genomföra riskanalyser och ha detta som underlag i diskussionen med leverantörer. Samverka privat-offentligt för ökad möjlighet till finansiering av bredbandsutbyggnaden Som arbetsgrupp Samordnad efterfrågan varit inne på tidigare kan samverkan bidra till en ökad grad av aggregering samt att kompetensen i bredbandsprojekten breddas. Detta är grundläggande kriterier för samverkan. Man samverkar för att tillsammans bli bättre rustade att utföra en uppgift. Ett annat grundläggande kriterium för samverkan är att det ger en större finansiell styrka. Bredbandsutbyggnaden i Sverige är inne i fas 2 dvs. det är glesare och geografiskt mer utspridda områden som nu är aktuella för utbyggnad. Detta innebär ökade kostnader och högre risk. En del av dessa områden är kommersiellt intressanta och andra inte. Pengar för stödinsatser finns på lite längre sikt tillgängliga genom Landsbygdsprogrammet och Strukturfondsprogrammet samt genom medfinansiering. Utöver detta finns andra indirekta stödmedel så som projektmedel och annat stöd som i sin tur kan frigöra medel för bredbandsinfrastruktur hos exempelvis företag. Om en privat-offentlig samverkansmöjlighet står till buds kan den innebära en lägre grad av direkt offentlig finansiering inklusive risk än vad som annars troligtvis skulle krävas för att få med alla användare. Tillgången till flera finansieringskällor kan också medföra en snabbare utbyggnad. Privat-offentlig samverkan kan ske på olika sätt bl.a. genom upphandling. I andra länder har upphandling med krav på täckning liksom att garantera bästa pris för en bredbandsanslutning i den upphandlade regionen förekommit. Syftet med privat-offentlig samverkan är alltså att nå fler med mer framtidssäkert bredband. Bredbandsforum 3/29

4 Inledning Aggregerad efterfrågan, eller på engelska aggregate demand, i sammanhanget bredband eller bredbandsutbyggnad är ett begrepp som avser olika initiativ och åtgärder för att samla efterfrågan på bredband/bandbredd i ett visst område. Området för aggregering kan exempelvis vara en by/ett samhälle/en kommun eller en hel region alternativt en bransch eller näringslivssektor. Syftet med att inventera och aggregera efterfrågan är att göra bredbandsutbyggnad till det aktuella området mer attraktivt och lönsamt och på så sätt öka sannolikheten för att aktörer väljer att investera och bygga ut bredband till området eller sektorn i fråga. Initiativ för att aggregera efterfrågan kan komma från offentliga aktörer som har intresse av att bredbandstäckningen är god och ökar, men den kan också komma från kommersiella aktörer som använder det som en affärsstrategi för att minska riskerna i ett läge där de är beredda att investera i bredband. I andra fall kommer initiativet från användarna själva, som t.ex. invånare som går ihop och skapar en organisation eller ett icke-vinstdrivande företag som arbetar med att aggregera efterfrågan för att få till stånd bredbandsutrullning i närområdet. Ytterligare exempel är organisationer som samlar både offentliga och privata aktörer (och därmed offentlig och privat finansiering) för att ta fram policyinitiativ som syftar till att på olika sätt aggregera efterfrågan. Den amerikanska organisationen Connected Nation utgör ett sådant exempel. Beståndsdelar i aggregerad efterfrågan Vi har gjort en ansats till att gruppera aggregerad efterfrågan i tre olika kategorier: 1) Geografisk aggregering av olika användargrupper i en region. Detta är vanligast men fortfarande inte använt i full skala i Sverige bl.a. beroende på brister i samordning mellan olika aktörer/avsaknad av tydlig, utpekad samordningsroll. Exempel: Ett län/en region kan ta stafettpinnen för att samordna efterfrågan för att få med fler områden och/eller icke-kommersiella områden kartlägga behov, planera och resursallokera. 2) Vertikal integrering av tjänster, dvs. olika användare går samman och köper mer t.ex. landsting och kommuner. Detta ser man ännu mindre av i Sverige troligtvis på grund av faktiska och upplevda begränsningar genom ansvarsgränser. Exempel: landsting och kommuner kan gå samman för att upphandla mobiltäckning för mobila sjukvårds- /hemsjukvårdstjänster offentliga verksamheter kan på detta sätt bidra till tjänsteutveckling och innovation och därigenom bredbands- Bredbandsforum 4/29

5 utbyggnad (offentliga verksamheter blir ytterligare en efterfrågedrivare vid sidan av t.ex. Netflix). 3) Ett slags nätverkseffektsaggregering dvs. att alla kan nå alla över internet. Det handlar om internet som innovationsplattform som en grogrund för fler tjänster och mer innehåll samt fler användare bredbandsanslutningen får ett mervärde som kan påverka betalningsviljan både hos direkta användare och indirekta användare för att de kan nå de direkta användarna. Exempel: statliga myndigheter kan ha ett större intresse av att delfinansiera bredbandsutbyggnad till glesa områden eftersom de har ett behov av att nå de hushåll och företag som finns där. Jämför t.ex. den digitala brevlådetjänsten KIVRA. Denna betalningsvilja fångas inte upp i sin helhet av traditionella betalningsmodeller. Denna aggregeringsmodell tillämpas idag i form av bredbandsstöd i Landsbygdsprogrammet i syfte att ansluta ytterligare användare för att samhället ska kunna nå dessa och att de ska kunna nå samhället. (Stödet utgår till områden där utbyggnad inte kommer att ske på kommersiell basis inom 3 år.) Några intressanta lärdomar från utblicken: Flera av initiativen, särskilt om de kommer från offentligt håll, har principer eller policys som (offentliga) köpare ska följa och som ska genomsyra arbetet med aggregerad efterfrågan. Återkommande är att arbetet ska vara teknikneutralt och att man ska sträva efter att nå resultat som främjar konkurrensen på marknaden. Nya Zeeland har exempelvis sådana principer som alla offentliga aktörer ska följa när de upphandlar höghastighetsbredband, och man menar att dessa är till för att skapa en transparent efterfrågan som i sin tur ska underlätta för potentiella investerare. Australien har arbetat med vad man kallar mäklare (brokers) som ska fungera som en sammankopplande länk mellan konsumenter/de lokala samhällena och de potentiella investerarna/operatörerna. Man menar att det behövs en kombination av lokala ledare/affärsmänniskor som kan regionen eller sektorn i fråga och mer insatta experter som kan mer om IT och den typ av investeringar som behövs. Därav såg man att mäklarna, främst på lokal och regional nivå, skulle samarbeta med representanter från det civila samhället eller de sektorer som aggregeringen berörde. Bredbandsforum 5/29

6 På ett liknande sätt resonerar nederländska operatören Reggefiber när företaget vill nå ut till lokalsamhället. Eftersom de själva besitter den tekniska och affärsmässiga kunskapen har de vänt på mäklarbegreppet och istället hittat vad de kallar lokala ambassadörer som hjälpt dem nå ut till samhällena. Ett återkommande begrepp är s.k. anchor tenants som utgörs av en offentlig, eller annan stor aktör som i sig har ett stort behov av bredbandstjänster. När denna ankarköpare upphandlar eller köper tjänster kan dessa villkoras med att leverantören exempelvis ska bygga ut till en viss region, till övriga serviceställen inom en viss sektor eller att tjänster ska levereras till alla användare till samma prisnivå. Det senare är ett sätt att säkerställa att även glesbygd kan få tillgång till bredbandstjänster till en prisnivå som motsvarar vad tjänsterna kostar i mer urbana områden. Att nå ut och föra dialog med en bred skara intressenter gör att man kan öka även användandet av olika tjänster över internet och inte bara penetrationen (antal bredbandsanslutningar). Erfarenheter visar att arbete med aggregerad efterfrågan lokalt ger bättre resultat än motsvarande arbete på nationell nivå. Det är viktigt med publika kartverktyg så att allmänheten kan använda sig av den information om täckning etc. som faktiskt finns tillgänglig. Vid behov kan kartorna anpassas för att dölja känslig information, som t.ex. på vilken sida av en väg som en kabel är dragen. Aggregering av offentliga aktörers efterfrågan kan bidra till att skapa möjligheter för kostnadseffektiv access för lokalsamhällen och dess invånare. Aggregerad efterfrågan bör ses inte enbart utifrån antal användare utan i flera dimensioner såsom aggregering av tjänster och användande (content) och kan i sig attrahera fler betalningsvilliga intressenter, t.ex. offentliga aktörer. Servicepunkter ute i samhällena kan fylla funktionen inte bara som samhällsservice till medborgare som inte har uppkoppling hemma utan också som en inkörsport för både privatanvändare och företag som på sikt kommer efterfråga både egen access och mer avancerade tjänster. Bredbandsforum 6/29

7 Nya Zeeland Den nyazeeländska regeringen definierar aggregerad efterfrågan inom bredbandsutbyggnad som att poola/samla efterfrågan på telekommunikationstjänster inom en region eller en sektor. Regeringen menar att aggregerad efterfrågan är ett kraftfullt verktyg för såväl staten, lokala myndigheter som näringslivet för att stimulera kapitalinvesteringar i bredbandsinfrastruktur och samtidigt främja konkurrens genom att ge potentiella investerare en större förutsägbarhet när det gäller att utvärdera en investeringsmöjlighet. Man anser att aggregeringen kan resultera i större fördelar än vad individuella kontrakt kan åstadkomma och strategin kan användas både för att etablera ett affärscase som attraherar nya investeringar eller för utbyggnad av existerande tjänster. Den nyazeeländska regeringen anser vidare att lokala förvaltningar kan ha ett stort inflytande på bredbandsutbyggnad på regional nivå genom att aggregera sin egen efterfrågan men också genom initiativ på utbudssidan såsom öppna kanalisationsnätverk. Ministry of Economic Development (Departementet för ekonomisk utveckling) arbetar med en samarbetsorganisation för lokala fullmäktige och liknande (Local Government New Zealand) för att etablera bredbandsexpertis och verktyg för att stödja bredbandsinitiativ på lokal förvaltningsnivå. Regeringen menar också att lokala/regionala företagargrupper som handelskammare har starka intressen i att stödja initiativ för bredbandsutbyggnad om det resulterar i bättre bredbandstjänster för de lokala företagarna. En samsyn hos regering, lokala förvaltningar och näringslivet gällande efterfrågan på bredbandstjänster ger en hävstångseffekt. På Nya Zeeland har man skapat ett gemensamt ramverk för aggregerad efterfrågan inom offentlig sektor (Common Framework for State Sector Broadband Demand Aggregation). Detta ramverk definierar regeringens förväntningar på kommersiella och tekniska principer som underbygger upphandlingar av höghastighetsbredband. Principerna från det gemensamma ramverket kan appliceras på lokal förvaltning såväl som det privata näringslivet. Målen med det gemensamma ramverket är två: Att stimulera effektiva investeringar i ny höghastighetsbredbandsinfrastruktur till nytta för både staten och samhället i stort. Genom ramverket åstadkomma en högre grad av likriktning inom staten vid inköp av höghastighetsbredbandsinfrastruktur. Bredbandsforum 7/29

8 Till detta finns ett antal övergripande principer: 1. Den statliga sektorn ska använda sin position som ledande inköpare av höghastighetsbredbandstjänster för att underbygga strategier för aggregering av efterfrågan och tjänsteförbättringar i lokalsamhällen. 2. Statliga myndigheter och sektorer är fria att implementera egna ICTstrategier anpassade för sina krav, men måste balansera dessa med de konkurrerande kraven för områdesbaserade strategier som aggregerar efterfrågan från flera sektorer och konsumenter inom ett lokalt geografiskt område. 3. Transparens gällande efterfrågan är nödvändigt för att skapa en grund för utvärdering av kommersiellt sunda och hållbara investeringar i höghastighetsbredbandsinfrastruktur. En öppen och transparent publicering av statliga sektorns bredbandsefterfrågan geografiskt representerad via on-linekartor kan vara ett användbart verktyg för service providers eller lokalsamhällen i detta arbete. 4. Statliga sektorns strategier för aggregering av efterfrågan ska främja konkurrens snarare än att förstärka marknadspositionen hos de ledande bredbandsoperatörerna. Samt kommersiella och tekniska principer: 5. Företräde kommer att ges till tjänsteleverantörer som levererar höghastighetsbredbandstjänster över öppna accessnät som främjar effektiva investeringar i ny höghastighetsbredbandsinfrastruktur. 6. Företräde kommer att ges till konkurrenskraftiga höghastighetsbredbandstjänster som inte är kontraktsmässigt eller tekniskt bundlade med andra tjänsteerbjudanden och som kan tecknas separat. 7. Kontrakt med tjänsteleverantörer kommer inkludera transparens gällande prissättnings- och prestandadata inom statliga sektorn för att kunna användas för jämförelse. 8. Bästa prisgaranti (most favoured pricing) ska gälla i hela statliga sektorn, dvs. tjänsteleverantörer måste erbjuda samma pris eller tjänst till alla avropande statliga organ. 9. Då kontrakt med tjänsteleverantörer inte är i linje med det gemensamma ramverket kommer kontraktsperioderna endast vara för en minimiperiod, som längst upp till 12 månader. 10. Sammankopplingen av höghastighetsbredbandsnät kommer att underlättas genom neutrala samtrafikspunkter ( meet me points) där alla liknande nät kan sammankopplas med varandra. Dessa samtrafikspunkter kommer vara lokaliserade centralt i förhållande till geografiska Bredbandsforum 8/29

9 sammanslutningar av användare och nät. (Det uppskattas att samtrafikspunkter kommer att behövas på Nya Zeeland). 11. Höghastighetsbredbandstjänster kommer att vara enkelt uppskalningsbara Ethernettjänster som erbjuder hastigheter från 5Mbit/s 10Gbit/s. Företräde kommer att ges till symmetriska anslutningar och garanterad bandbredd. 12. Alla höghastighetsbredbandstjänster måste vara tillräckligt flexibla för att möta och stödja en bred variation av statliga sektorns krav på prestanda, servicekvalitet (QoS), tillgänglighet och uppskalningsbarhet meddelade Telecom Corporation of New Zealand (TCNZ) att man skulle gå vidare med en strukturell separation av dess existerande affär till två nya, separata publika bolag, New Telecom eller idag Spark som hanterar detaljistverksamheten och New Chorus som ansvarar för infrastrukturaffären. Förväntningen var att separationen skulle lätta på regleringen och i sin tur leda till att New Chorus bättre skulle kunna bidra till att nå regeringens bredbandsmål som innefattar att 75 % av befolkningen ska ha en FTTP-access i slutet av Vi har så långt inte kunnat se om separationen förenklat arbetet med aggregerad efterfrågan eller om processerna ska ses helt separat. Australien I Australien har myndigheterna arbetat aktivt med bredbandsutbyggnad under en längre tid för att få till stånd en god nationell täckning. Kring började regeringen arbeta centralt med aggregerad efterfrågan genom vad man kallade sitt mäklarprogram, där tanken var att anställa speciella aggregeringsmäklare på olika centrala nivåer i den offentliga förvaltningen: lokalt, regionalt och på nationell nivå. Tanken med mäklarna var att de skulle känna till både industrin och civilsamhället på den nivå som de arbetade. På så sätt skulle de kunna hjälpa till att informera samhället i stort, konsumenter och företag om nyttan med bredband för att ge dem en bättre förståelse för deras egna behov av bredband och å andra sidan, matcha denna efterfrågan med investerare/ operatörer som var beredda att gå in och investera i det området. Staten menade att processen med att aggregera efterfrågan kräver både tekniska och affärsmässiga kompetenser samtidigt som det behövs en förmåga att arbeta med de olika intressenter som finns i ett samhälle. Ledande personer inom lokalsamhällen eller sektorer har en djup förståelse för sina Bredbandsforum 9/29

10 respektive samhällen eller sektorer och kan mobilisera dessa för att nå ett gemensamt mål. Samtidigt saknar de ofta expertis inom bredbandsteknologi och hur bredband kan användas inom deras samhällen/sektorer samt hur man bäst attraherar investeringar. Det var denna roll som mäklarna skulle hjälpa till att fylla, i samarbete med de lokala ledarna som alltså kunde mobilisera intresset inom samhällena respektive sektorerna (jmfr bredbandssamordnare/ koordinatorer i offentliga verksamheter och hos operatörer) Australiensiska staten avsatte 8,4 miljoner australiensiska dollar 2003 till The Demand Aggregation Broker Program som en del i den nationella bredbandsplanen National Broadband Strategy (totalt 142,8 miljoner AUD). Mäklarna fanns på tre centrala nivåer: Nationella bredbandsrådgivare som fokuserade på bredbandsinitiativ som sträckte sig över flera jurisdiktionsområden såsom hälsa och utbildning. Stat- och territoriebaserade mäklare som skulle arbeta med regionala myndigheter och samhällen i en stat eller ett territorium för att driva efterfrågan, både sektorsövergripande och inom specifika geografiska områden. Lokala mäklare i syfte att assistera lokalsamhällen med efterfrågeaggregering inom specifika bredbandsprojekt. I den nationella bredbandsrådigvarens uppgifter ingick också att arbeta med vad staten benämnde existerande stora efterfrågekällor, s.k. anchor tenants 1 såsom sjukhus och telekommunikationsoperatörer för att utöka tjänsteutbudet. Som ett exempel nämns att rådgivaren kan arbeta med att uppmana leverantörer som bygger ut infrastruktur att stötta behov hos lokala sjukhus för att kunna erbjuda tjänsterna också till husläkare och andra vårdgivare i regionen. Efterfrågemäklarprogrammet följde ett antal principer: Fokus på strategiska resultat, maximera räckvidden av nyttan med bredband i regionen och komplettera hellre än duplicera övriga, relaterade investeringar i telekommunikation. Hållbarhet, främja strategier för hållbar tjänsteimplementering. Samarbete och relationsbyggande, främja samarbete mellan australiensiska staten, stat- och territorieparlament, lokala myndigheter, samhällen och privata sektorn. Teknikneutralitet, programmet ska inte gynna särskilda tekniker. 1 Se förklaring under avsnittet om principer för lyckad aggregering av efterfrågan. Bredbandsforum 10/29

11 Konkurrens, främja resultat som går mot vad man kan förvänta sig av en konkurrensutsatt marknad. Informationsdelning, främja informationsdelning avseende potentiellt utbud och efterfrågan på regionala marknader. Mäklarnas uppgift var att arbeta med potentiella bredbandskunder för att sammanlänka intressena hos köpare och säljare. Deras aktiviteter inkluderade: Utveckla strategier för att aggregera efterfrågan i en region eller samhälle. Identifiera mönster och möjligheter för bredbandsefterfrågan för att dra nytta av existerande nät och efterfrågan för ökad regional nytta. Rådgivning till marknadsaktörer gällande hur affärsförslag bör struktureras för investeringar i bredband. Identifiera möjligheter att samordna investeringar i bredbandsteknologi inom en region eller sektor. Rådgivning till myndigheter och offentlig förvaltning gällande fördelarna med bredbandsinfrastrukturförslag. Bygga en bättre förståelse för risker och möjligheter med utbyggnad av bredband i regionala samhällen. Aktiviteter som mäklarna kunde genomföra inkluderade möten med lokala myndigheter och intressenter, enkäter gällande sektorer eller regioner för att fastställa efterfrågenivåer, informationsinsamling om nuvarande bredbandsinfrastruktur och prisnivåer, assistera regionala intressenter vid utformande av affärsförslag för offentliga eller privata investeringar eller affärsplaner som identifierar realistiska alternativ för utbud och teknisk support. Slutligen ingick också att facilitera diskussioner mellan intressenter för att sammanlänka deras intressen och utveckla förslag som gynnar alla parter. Programmet skulle utvärderas innan juni 2006 men utvärderingen är inte tillgänglig online och vi har inte hittills lyckats få tag på den. Dock finns en slutrapport över ett regionalt mäklarprojekt publicerat. Regionen det berörde var utanför Adelaide och omfattade ungefär invånare. Totalt fick det regionala projektet under ett år till stånd aggregerad efterfrågan i 157 samhällen i regionen eller inom 47 olika postnummerområden. Projektet ansågs vara en framgång och genererade totalt över 2000 registreringar som till stor del kom till tack vare lokala insatser med stöd av efterfrågemäklarna. Ett antal utmaningar identifierades dock inom projektet, t.ex. att befolkningen antingen trodde att det bara var att teckna en tjänst utan att förstå att de inte hade en access framdragen till sig, alternativt att de inte trodde det var någon idé att registrera sin efterfrågan eftersom de aldrig skulle kunna få bredband. Bredbandsforum 11/29

12 Även Australien har satsat på strukturell separation genom att avveckla koppar- och kabelnäten parallellt med att det statligt ägda NBN Co 2 rullar ut sitt FTTP-nät. Separationen kom till stånd genom lagstiftning 2010 som tvingade Telstra till antingen frivillig strukturell separation, eller obligatorisk funktionell separation. Det senare skulle vara förenat med vissa nackdelar för Telstra varpå en strukturell separation inleddes. ACMA, som är den Australiensiska regleringsmyndigheten för kommunikation och media, arbetar med att uppnå den australiensiska regeringens vision att 93 procent av hushåll och företag ska ha en fiberanslutning och resten, fastmobilt eller satellit. Detta sker i linje med den ovan nämnda strukturella separationen av den forna inkumbenten Telstra, som enbart ska verka i slutkundsledet i fortsättningen. Vidare kommer utrullningen villkoras med implementering av samhällstjänster såsom USO, betaltelefoner och larmservice samt långsiktig prissättning. Det är värt att notera att de arbetar med flera tekniker för att få med alla. De som får fiber får överföringshastigheter om 100 Mbit/s och resten 12 Mbit/s. Vidare förordar man i detta initiativ att australiensiska myndigheter ska vara föregångare och satsa på digitalisering. Det nya statliga bolaget NBN Co planerar för att slutföra utrullningen under år Inte heller gällande Australien har vi så långt sett ett tydligt samband mellan arbetet med att aggregera efterfrågan och den strukturella separationen. Dock har ACMA ett främjandeuppdrag som möjligen skulle kunna kopplas till separationen och det omedelbara behovet av att koppla samman efterfrågan med utbud. Vidare genomfördes åtgärderna inom mäklarprogrammen i början av 2000-talet medan separationen inleddes på 2010-talet. USA I USA finns en rad olika initiativ och organisationer som arbetat med olika modeller för att aggregera efterfrågan. Ett lyckat exempel är Berkshire Connect39 som är ett konsortium som formades på Massachusetts landsbygd. Näringsliv, kulturaktörer, akademiska och lokala affärsledare gick ihop för att skapa konsortiet som lyckades skapa en attraktiv marknad genom att aggregera efterfrågan från alla sektorer och nivåer av användare. Konsortiet 2 NBN Co bildades av regeringen 2009 som ett statligt bolag för att designa, bygga och rulla ut det nationella bredbandsnätet (National Broadband Network) som ett nationellt, öppet höghastighetsgrossistnät. Den totala finansieringen är runt 33 miljarder Euro över 12 år. Bredbandsforum 12/29

13 lockade till sig flera miljoner dollar för att investera i nya faciliteter. Resultatet är tjänster tillgängliga till samma prisnivåer på landsbygden som inne i Boston. The Massachussetts Community Network hade ett liknande angreppssätt och kombinerade efterfrågan på lokal myndighetstrafik. Staten begärde in offerter för att ansluta alla sina lokala myndigheter och skolor, och för att kunna vinna upphandlingen krävde man att leverantören var beredd att erbjuda samma pris för motsvarande tjänster till alla kunder, oavsett lokalisering. Projektet resulterade i halverade kostnader för staten Massachusetts och garanterade samtidigt access till alla samhällen, byar och skolor i staten. Connected Nation Connect Kentucky är det ursprungliga projektet i Connected Nationprogrammet som startade Det började som ett universitetsinitiativ vid Stanford som gick ut på att utveckla teknologi och access på landsbygden. Genom programmet har bredbandsanslutningen ökat från 65-90% i Kentucky från 2004 till Representanter från Sverige besökte Connect Kentucky 2008 inom ramen för Bredbandsutredningen. En av lärdomarna från Sveriges besök var att efterfrågestimulans av användning hade positiv effekt på bredbandsutbyggnaden. Connected Nation är en strukturerad form för att arbeta på lokal nivå med att öka tillgången till bredband samt öka användningen av detsamma. Genom att båda delarna adresseras samtidigt åstadkommer man en stimulering av efterfrågan som i sin tur driver bredbandsutvecklingen. Connected Nation arbetar mycket med användning t.ex. digital kunskap som IT i skolor. Connected Nation arbetar med lokala aktörer och en bred intressentskara inte minst på användarsidan. Detta för att öka användningen av bredband och inte enbart penetrationen. Programmet fungerar också som draghjälp för investeringar. Programmet som startade i Kentucky har replikerats i flera stater och samhällen. Det anses att varje stat behöver ha en egen strategi då de har olika behov. Skattelättnader har efterfrågats i programmet men detta har inte använts ännu. Connected Nation leds av en styrelse och en rådgivande kommitté och arbetar med alla intresserade leverantörer och partners. CTIA, The voice of agriculture (IDB), The Children s partnership, TIA och Intel är några av deras partners. Leverantörerna ges möjlighet att bidra i styrelsen och andra styrande organ. Arbetet inkluderar lokalt förtroendevalda. Alla nivåer i värdekedjan är engagerade liksom alla slags aktörer. I styrgruppen finns exempelvis utbildning och sjukvård representerade. Lokal planering kräver lokalt intresse och Bredbandsforum 13/29

14 engagemang och förankring. Det är viktigt, anser man, att ha med tjänstemän och inte enbart politiker eftersom politiker kan bytas ut över tid. Verksamheten finansieras till största del med statliga medel från respektive stat som deltar i programmet. Det finns också finansiering från Gates Foundation i Connected Nation exempelvis till bibliotek. Utöver detta finns även federala och en del privata medel. Sålunda har bredbandsoperatörer sponsrat efterfrågestimulerande aktiviteter som surfplattor till alla skolbarn i ett område. Exempelvis Verizon och AT&T har arbetat med Connected Nation. Programmet möjliggör för samtliga operatörer att delta i den utsträckning de önskar dvs. är aktörsneutralt. Trots detta har programmet fått kritik och ansetts vara för nära sammankopplat med en aktör (exempelvis Connect Kentucky som delvis finansierades av Bell South som nu är en del av AT&T). Programmet har också kritiserats för att ge svagt resultat i förhållande till insatsen. Mätningar av bredbandstillgången tyder dock på motsatsen. När det gäller användningen av bredband i hushållen är den dock lägre i Kentucky än i övriga USA (<33 % jämfört med 53 %) varför ytterligare åtgärder krävs där. Connected Nation publicerar också rapporter om nyttan med bredband och har bl.a. tagit fram en rapport som visar att 7 % ökning av bredbandsanvändningen i USA skulle ha en ekonomisk påverkan på 134 biljoner USD inkl. löner och besparingar i pendling samt hälsokostnader. Connected Nation har som nämnts funnit att det ger bättre effekt att arbeta lokalt än nationellt för att aggregera efterfrågan det bästa är när bredbandsföretag upptäcker att det finns en outnyttjad potential genom ett marknadssegment som är underförsörjt vad gäller bredband. Man arbetar mycket i samarbetsformer som PPP dvs. samarbeten mellan offentliga och privata aktörer. Med PPP avses i detta sammanhang inte främst finansiellt samarbete utan snarare samarbete för att undanröja hinder och synliggöra möjligheter. I detta avseende liknar Connected Nations arbete i hög grad det arbete som bedrivs inom Bredbandsforums arbetsgrupper som identifierar hinder för bredbandsutbyggnad och ger förslag på åtgärder för att undanröja dessa beslutades om Broadband Information Act som är en plattform för finansiering av initiativ för bredbandsinfrastruktur. Genom detta började staternas kartläggning av bredbandstillgång. Connected Nation arbetar med flera olika aktörer för att samla in data till bredbandskartorna. De är inte den enda organisationen som samlar in sådan statistik utan också den nationella regleringsmyndigheten (NTIA) avseende elektronisk kommunikation samlar in statistik om accesspunkter. Det finns dock skillnader mellan Connected Nations och regleringsmyndighetens sätt att arbeta med bredbandskartor bl.a. Bredbandsforum 14/29

15 kräver myndigheten ett visst insamlings- och publiceringsformat medan Connected Nation är friare i aggregeringen av data (de använder emellertid motsvarande krav på insamlade uppgifter samt samma sekretessregler som myndigheten). Detta gör att Connected Nations kartor kan vara mer detaljerade än myndighetens och innehålla nätsträckor även om dessa anges på ett avkodat sätt (t.ex. breda streck så att man inte vet på vilken sida av vägen nätet går). 3 Connected Nation arbetar ungefär som PTS med kartläggning av tillgången till både mobilt och fast bredband. De listar också områden som kvalificerar för stöd. Connected Nations datainsamling bygger på att aktörerna deltar frivilligt. Connected Nation lägger dock ned en hel del tid på att informera aktörerna om på vilket sätt lämnade uppgifter och bredbandskartan kommer till användning vilket har gett effekt. 43 % av USA:s landyta är nu kartlagd genom Connected Nation. De har anställda ingenjörer som kollar täckning mm i fält. Datan är alltså även validerad. Det är viktigt att bredbandskartor som i så stor utsträckning som möjligt kan vara publika, anser de, så att de kan användas av flera olika slags användare. Därför behöver man aggregera upp eller mörka viss strategisk information. Det kan även handla om rikets säkerhet. Connected Nation arbetar dock även med icke-publika kartor som hjälp för lokala företrädare i deras planering. Icke-publika kartor kan vara än mer detaljerade D. Lokala politiker vill få fram så mycket information som möjligt. Connect Puerto Rico är ett intressant exempel i Connected Nation-paraplyet då staten har en stor andel gles bebyggelse. Puerto Rico har en högre användning av bredband inom sjukvården jämfört med motsvarande institutioner i USA anledningen uppges kunna vara många kunder som har Medicaid/Medicare-täckning. Dock är dataöverföringskapaciteten låg. Medvetandekampanjer inom sjukvården för att öka användningen av IT är en aktivitet som Connect Puerto Rico ägnar sig åt. De ska också arbeta mer med PPP dvs. offentligt-privat samarbete på nytt. Pilotprogram för telemedicin nämns som exempel i sammanhanget. I PPP:erna är utbudssidan utgångspunkten. Vad behöver utbudssidan för förutsättningar för att anlägga bredband? Exempel på förslag på förbättrade förutsättningar i Puerto Ricos bredbandsstrategi är kortare tillståndstider, stärkta rättigheter, skattelättnader etc. Det handlar alltså delvis om en förstärkt dialog. Connect Puerto Rico tog en slags medlarroll. Detta blev en ögonöppnare. Arbetet ledde till 3 Man använder rutor Census Blocks liknande PTS rutor i Bredbandskartläggningen som minsta rapporteringsenhet för accesspunkter, nätsträckor, teknik och marknadsförd upp-/nedhastighet. De har också aggregerade uppgifter för middle mile så som flera aktörers fiber genom ett samhälle samt s.k. ankarpunkter (brofästen) så som skolor och sjukhus redovisas i rutorna. Dessa institutioner anses utgöra viktig draghjälp för utbyggnad av bredband. Ett Census Block är två kvadratmiles. Bredbandsforum 15/29

16 ändringar i regelverk, mer tranparens, större engagemang, ökad samverkan, en bredbandsstrategi etc. Uppdatering av bredbandsstrategin är nu på gång. Angående aktiviteter på användarsidan anför man från Connected Nation att det operatörerna vill veta är vad det offentliga kommer att göra för att få slutkunderna att börja använda bredbandet eftersom offentliga har en viktig roll som stödjande men framför allt som potentiell kund. Connected Nation har genomfört utbildningar i skolor dvs. träning i att använda datorer för mindre bemedlade. Surfplattor till alla är exempel på en kampanj som privata företag har investerat i där Connected Nation har bidragit med utbildningsinsatser. Förtroende och att bygga relationer är viktigt i detta. Man vill genomföra projekt tillsammans med dem man litar på. Ett annat exempel är digital works som är inriktat på privata företag som behövde arbetskraft där företag i samarbete med Connected Nation har utbildat arbetskraft på distans. Detta var en win-win situation för företagen och arbetstagarna. Detta har skapat 200 jobb under den senaste 12-månadersperioden. FCC utlyste ett nytt stödprogram i januari 2014 vilket man arbetar med nu inom Connected Nation och andra program. Bredbandsaktörer fick lämna in ansökningar till den 7 mars. Områden som inte har fast bredband om 3 Mbit/s ned respektive 768 kbps/s upp kvalificerar för stöd. FCC har tagit fram en lista på kvalificerbara områden. Det finns en mobil motsvarighet för 1,5 Mbit/s för vilket allokering skett inom the Mobility Fund (2012). Europeiska initiativ Reggefiber I Europa finns ett par exempel på mer kommersiellt drivna aggregeringsinitiativ. Det kanske mest kända är den Nederländska operatören Reggefiber, ett joint venture mellan KPN och Reggeborgh, som arbetat med att aggregera efterfrågan för att nå en viss nivå av säker efterfrågan eller tecknade kunder innan man har investerat i ett särskilt område. I detta arbete har Reggefiber gått till väga på liknande sätt som flera offentliga program, dvs. operatören har sökt sig ut till lokalsamhället och samlat boende till informationsträffar i lokaler nära dem, t.ex. kyrkor eller sporthallar med hjälp av vad man kallar lokala ambassadörer. Fokus är att leverera ett passivt, öppet FTTH-nät. Penetrationen i slutförda projekt rapporteras vara runt 60 procent. Inledningsvis har man haft 30 procent införsålda anslutningar av de hus nätet passerar (homes passed) som tröskel innan utrullningen påbörjas. Reggefiber samarbetar också med de operatörer som är tjänsteleverantörer i nätet när det gäller marknadsföring och vad man kallar efterfrågebaserad utrullning. Bredbandsforum 16/29

17 Liknande arbetssätt och införsäljningsstrategier har också använts på den svenska marknaden, ibland genom direktkontakter mellan operatörer och användare och ibland har operatörerna kontrakterat konsulter för att på bästa sätt nå ut till användarna. Det finns också exempel på offentliga aktörer, exempelvis bredbandssamordnare i kommuner som delvis arbetar med aktörsneutral införsäljning av bredband. De ordnar informationsträffar för potentiella användare i olika samlingslokaler och där informerar om nyttan med bredband och digitala tjänster samt svarar på frågor om avtal, teknik mm. Broadband 4 The Rural North Ett brittiskt initiativ, som inte direkt uttalat arbetar med aggregerad efterfrågan men som ändå får sägas utgå från liknande tankesätt är organisationen Broadband 4 The Rural North eller kort B4RN som är grundat och drivs av boende i det område som man verkar i. Avsikten är att säkerställa bredband även till de mer glesbebyggda områden som annars riskerar att bli utan. I affärsidén ingår bland annat att boende kan köpa andelar i företaget, att man inte gräver och anlägger i hård yta som väg, utan på exempelvis en närliggande åker där det är mjukare och betydligt billigare att dra fram kabel och att slutkunderna kan gräva på egen tomt för att få accessen hela vägen hem till sig. Anläggningen på åkermark menar man är unik eftersom det är mindre troligt att markägare skulle vara lika generösa med åtkomst till deras ägor ifall det var en vanlig kommersiell aktör som ville dra kabel där. Istället menar man att när det är en sammanslutning från lokalsamhället som arbetar för att alla ska kunna få bredband till en rimlig kostnad, blir detta alternativ plötsligt möjligt. Via hemsidan kan man också se hur B4RN uppmanar lokalbefolkningen att hjälpa till med det man kan, t.ex. sätta upp posters för marknadsföring, tala med grannar och vänner om B4RN eller upplåta mark för kabeldragning. B4RN beräknar att de med en anlutning på 50 procent kommer att ha 1600 betalande kunder som kommer att återbetala investeringarna inom 15 år. Baserat på den anslutningsgrad de observerat så långt anger de att återbetalningen sannolikt kommer att gå ändå snabbare. Finland Finland har mål om att alla användare (99 procent) ska ha tillgång till 100 Mbit/s-bredband inom 2 km år Alla tekniker godkänns som uppfyller kraven. Finansiering sker genom EU, staten och kommunerna samt privata aktörer. Flera upphandlingar har gått ut regionalt. Större nationella aktörer är dock aningen tveksamma till att lägga anbud då de har hårdare avkastningskrav och också kortare återbetalningstid för investeringarna. Därför är lokala och regionala aktörer, privata och offentliga, mer representerade bland de Bredbandsforum 17/29

18 som lagt anbud. Kommunerna är väldigt engagerade och svårigheten ligger främst i att få tag på aktörer som vill bygga ut. Vidare har Finland flera pilotprojekt på gång, ett om användning av digitala tjänster och ett om utbyggnad till småhus, båda involverandes många olika aktörer och som kan ses som olika sätt att aggregera och inte minst öka efterfrågan på bandbredd. De har också tagit fram best practice kring samförläggning och i Finland finns mål för statliga myndigheter/verk som anlägger infrastruktur att de behöver beakta bredband. Erfarenheterna av flera studier är att båda infrastrukturägarna har möjlighet att tjäna på samförläggningen. Det handlar mycket om god vilja, planering och ett öppet tänkesätt. Principer för lyckad aggregering av efterfrågan En rapport sammanställd på APEC study centre vid Monash university i Melbourne listar en rad principer som har utkristalliserats som viktiga för att nå goda resultat då man arbetar med aggregerad efterfrågan: 1. Regioner måste själva vara de drivande krafterna bakom aggregerad efterfrågan, med olika offentliga partners som stöd. 2. Strategier för aggregerad efterfrågan behöver utforska innovativ tjänsteutveckling som har potential att hoppa över (leapfrog) existerande teknologier och tjänster och leverera kostnadseffektiv access till nya tjänster till ett pris som motsvarar vad tjänsterna kostar i urbana regioner, också ute i landet. 3. Etablera förtroende och märkeslojalitet i regionala strategier för aggregerad efterfrågan. Extensiv marknadsföring och märkesutveckling är en kritisk faktor för lyckade resultat. 4. Strategier där efterfrågan hos hela den offentliga förvaltningen aggregeras kan resultera i mer kostnadseffektiv access till bandbredd för regionala samhällen, särskilt i glesbygden. Sådana strategier bör dock säkerställa att nyttan också når icke-offentliga kommunikationsanvändare, och att strategierna inte hämmar regioner i deras försök att aggregera efterfrågan på regional nivå. 5. I mer glesbebyggda områden där det bara finns en miniminivå av infrastruktur kan USO-upphandlingar vara ett sätt att få till en bra bas för aggregerad efterfrågan. 6. Strategier för aggregerad efterfrågan bör utforska alla möjligheter för infrastrukturdelning, särskilt genom anchor tenants såsom när offentliga aktörer använder bredband och digitala tjänster i sina verksamheter och i sina respektive tjänsteutbud till medborgare och företag. Bredbandsforum 18/29

19 7. Aggregerad efterfrågan behöver se bortom internetdata, för att inkludera all typ av trafik såsom telefoni, videokonferens, telehälsa och andra värdeskapande tjänster (value added services). 8. Nätaccesspunkter och webservergrupper (web farms) är två potentiella punkter för att agregera efterfrågan, återigen genom att inbegripa alla innovativa lösningar och tekniker. 9. Det kan finnas möjlighet att aggregera innehåll (content) och detta kan också leda till ökade skalfördelar liksom bättre fokus på marknadsföring för regioner. Begreppet anchor tenants (ung. efterfrågekällor eller ankarköpare) återkommer då och då i samband med aggregerad efterfrågan. Rapporten från APEC beskriver fenomenet på följande sätt: en offentlig aktör eller en annan stor kund, kan använda sin efterfrågan för att attrahera högteknologiska infrastrukturinvesteringar. Den infrastruktur som används för att leverera tjänster till ankarköparen kan också användas av andra näringsidkare eller privatkonsumenter, alternativt kan den vara ett steg i att bygga ut även till andra faciliteter. I vissa fall har offentliga aktörer villkorat sina upphandlingar, t.ex. krävt att den vinnande leverantören också ska leverera tjänster till ett glesbygdsområde inom en viss tid. Alternativt kan offentliga aktörer inkludera villkor om att leverantören ska hålla samma prisnivå när denne bygger ut och levererar tjänster inom en region (i förekommande fall i glesbygd). Bredbandsforum 19/29

20 Källor Australien Central Local Government Region, Broadband Demand Aggregation Project, Final Report 31 May 2006 Demand aggregation broker program, Demand Aggregation Brokers Program, National broadband adviser health, application pack, 1&ved=0CCIQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.aph.gov.au%2F~%2Fmedia%2FE stimates%2flive%2fecita_ctte%2festimates%2fadd_0304%2fcita%2fnoie_q1 75attachment.ashx&ei=hIdDVNPABcP6PNjTgSg&usg=AFQjCNEkMS4bRJEOfBEt LmUhG4aNHT8TyQ&sig2=fSJDvWctofBQTO1965fRyQ&bvm=bv ,d.Z WU ICT Regulation Toolkit (om separationer), Speech by Chris Chapman Chair, Australian Communications and Media Authority, Ericsson Broadband for All June 2013, Stockholm 2013 FINAL FOR PUBLICATION (om NBN) Nya Zeeland ICT Regulation Toolkit (om separationer), Local Government New Zealand, Ministry of Economic Development, Principer för lyckad aggregering av efterfrågan Bridging the Digital Divide: Refocusing on a Market-Based Approach, An APEC Perspective, USA Bridging the Digital Divide: Refocusing on a Market-Based Approach, An APEC Perspective, Bredbandsforum 20/29

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Möjligheter till stöd och strategi - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Möjligheter till stöd och strategi - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Datum: 2012-05-21 MISSIV TILL SLUTRAPPORT SAMBANDSGRUPPEN Möjligheter till stöd och strategi - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Kärnan i utmaningen med bredbandsutbyggnaden på landsbygden

Läs mer

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Bredband via fiber i Bodens kommun 2013-2015 Beviljade medel för 2013 Etapp 1 13.6 miljoner Beviljade medel för 2014 Etapp 2 10.3 miljoner + Privat medfinansiering 8000:- / st.

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Bidragsregler projektstöd 2014

Bidragsregler projektstöd 2014 Bidragsregler projektstöd 2014 Villkoren i stödet kommer att se ut på det sätt som vi beskriver i informationen här. Eftersom programmet och därmed inte heller de formella regelverken är klara kan det

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012

Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012 Regeringens bredbandsforum styrgruppsmöte den 21 maj 2012 Presentationer vid mötet Styrgruppsmöte # 7 Den 21 maj 2012 Stöd och strategi Slutrapport från arbetsgruppen för möjligheter till stöd och strategi

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter. Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Malin Karlzén, Regionchef Stadsnät Väst IP-Only bygger ut ett alternativt nationellt fibernät IP-Only

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun

BREDBANDSSTRATEGI. För Vansbro kommun BREDBANDSSTRATEGI För Vansbro kommun Sammanfattning I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet!

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! I DETTA NYHETSBREV: Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! Åsa Odell har ordet Bredbandsforum tillsätter Byanätsgrupp Från styrgruppsmötet En miljard till bredband Kanalisation för bättre bredband IT

Läs mer

Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014.

Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014. Datum: 2014-08-15 Stina Levin, Bredbandsforums kansli Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det första mötet i arbetsgruppen för Samordnad efterfrågan, den 15 augusti 2014. tagare Organisation Deltagare

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter.

Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. Datum Vår referens Sida 2014-09-23 Dnr: 14/6421 1(9) Ert datum Er referens 2014-05-27 N2014/1927/ITP GD-staben Eva Hallén 08-678 5786 eva.hallen@pts.se Remissvar avseende slutbetänkandet Bredband för Sverige

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf

It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It i människans tjänst http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf It:s roll för samhällsutvecklingen För att koppla samman projektet Tillgänglighet till Hållbar IT i ett högre sammanhang

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Länets nya bredbandstrategi 2.0 bör vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra

Läs mer

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-02-18 Dnr: 15-928 1(16) Konsumentmarknadsavdelningen Karin Fransén 08-678 44 57 81 karin.fransen@pts.se Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Program: 13.00 Välkommen Carina Zachau (M) ordförande, beredningen för kollek*vtrafik och infrastrukturfrågor 13.10 Annika Eklund, avdelningschef

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer