Användargränssnitt för terminologihantering

Transkript

1 Användargränssnitt för terminologihantering Kandidatuppsats i Kognitionsvetenskap, 18 hp 729G40 Författare:Linnea Tyni Handledare: Mathias Broth Examinator: Arne Jönsson Opponent: Sussie Von ISRN: LIU-IDA/KOGVET-G--15/022 SE

2 1 Abstract This study focuses on creating an instrument for terminologists to use when working with terminology in different fields of work that require structured documentation. When evaluating the prototype of the instrument the test-participants won t be terminologists. The methods used to create the instrument are sketching and prototyping a wireframe. The evaluation of the prototype is done with think aloud-protocol and heuristic evaluation. The results are presented as annotated pictures of the prototype. Keywords: terminology, user interface design, UI design

3 2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Rapportens disposition Teori Semiotik Saussures modell Peirce modell Terminologi Terminologilära Tillämpad terminologi Gränssnittsdesign Perception Visuell struktur och gestaltprinciperna Textplacering och läsande Periferiseende Metod Skiss- och designmetodik Tänka högt-protokoll och heuristisk utvärdering som analysmetod Tänka högt-protokoll Heuristisk utvärdering Etiska aspekter vid användartester Genomförande Förberedande arbete och skissande Prototyputveckling Testning av prototyp Analys av testdata Analys & Resultat Rutnät med små ikoner Listvy med ikoner och metadata... 20

4 3 4.3 Enskild bildruta Beskrivning av originalverktyget Resultat från användartester och heuristisk utvärdering Diskussion Frågeställning Frågeställning Frågeställning Metoddiskussion Slutsats Referenser Bilaga 1: Skisser Bilaga 2: Färdig prototyp utan annoteringar Bilaga 3: Mall för användartest Upphovsrätt Copyright... 43

5 1 1. Inledning Studiens fokus ligger på att genom utveckling och användartestning av en prototyp ta fram ett sätt att visualisera relationen mellan termkandidater. Detta ska uppdragsgivaren sedan kunna använda för att deras kunder ska, på ett lättöverskådligt sätt, kunna välja vilken termkandidat i ett termkluster som företaget föredrar att använda i sin dokumentation. Den utvecklade prototypen har som mål att minska missförstånd inom ett fackområde, genom att alla använder samma term för samma begrepp. Prototypen var tänkt att användas inom företag, men kognitionsvetenskapen som område kan också dra nytta av ett enat begreppssystem med samma termer för samma begrepp inom alla delområden. Som Laurén (1997) skriver är de flesta forskarna inom kognitionsvetenskapen mer inriktade på en speciell delvetenskap och inte lika intresserade av eller medvetna om begrepp inom andra områden. Det är så klart inte helt enkelt att genomföra en sammanslagen termdatabas för hela kognitionsvetenskapen, men det kan vara värt att sträva efter, speciellt för de mest gränsöverskridande områdena som existerar i flera delvetenskaper samtidigt. 1.1 Syfte Studien har till syfte att undersöka hur ett verktyg för terminologihantering upplevs av testanvändare utan tidigare erfarenhet av terminologiarbete. Detta görs genom utvärdering av användarupplevelsen av en prototyp som jämförs med hur de upplever en klassisk tabelldesign. Som komplement till detta genomförs också en heuristisk utvärdering. Syftet innefattar också att undersöka närmare hur användaren upplever vissa specifika element i prototypen. De element som har störst fokus är främst de som rör navigering i prototypen. Studien utförs i samarbete med en uppdragsgivare och de bidrar med data till prototyputvecklingen. 1.2 Frågeställningar Hur skiljer sig deltagarens upplevelse av den framtagna prototypen för terminologihantering jämfört med ett tabellformat? o Hur upplever deltagaren den grafiska visualiseringen av relationerna mellan termkandidaterna? o Vilka svårigheter upplever deltagaren med navigationen i prototypen? Finns det svårigheter med vissa element i prototypen? 1.3 Avgränsningar Studien avser att skapa en grundläggande prototyp av en framskissad design samt utvärdera designen med hjälp av användartester och heuristisk utvärdering. Den utvärderade designen kommer generera förslag på framtida ändringar, dessa presenteras både som text och annoterade skisser i kapitel 4. För ett verktyg med full interaktion och användbarhet inom det tilltänkta området krävs ytterligare implementation. Studien avser att utforma gränssnittet för uppdragsgivarens kunder och inte det bakomliggande systemet eller uppdragsgivarens gränssnitt.

6 2 1.4 Rapportens disposition I kapitel två beskrivs den teoretiska grunden för studien. Kapitel tre behandlar metodiken, inledningsvis med en beskrivning av studiens metoder och sedan en beskrivning av hur studien genomfördes. Det fjärde kapitlet är resultat och analys. I kapitel fem diskuteras studien och förslag på framtida studier, och i det sjätte kapitlet dras slutsatser om studien. I slutet av rapporten finns bilagor med skisser, bilder på prototypen och användarinstruktioner från testningarna. 2. Teori Här presenteras de tre teoretiska grunderna till studien; semiotik, terminologi och gränssnittsdesign. 2.1 Semiotik Semiotik är läran om symboler och en symbol kan vara allt från bilder och fotografier till ord, ljud och kroppsspråk (Chandler, 2007). Semiotik handlar om allt som kan tolkas som en symbol och det innefattar allt som står för något annat. Människan tolkar omedvetet in symbolik i saker genom att relatera dessa till kända konventionella system (Chandler, 2007). Ferdinand de Saussure och Charles Sanders Peirce grundade teorierna om semiotik och deras modeller kommer presenteras nedan Saussures modell En symbol, oftast ett ord enligt Saussure, definieras här i en dyadisk modell bestående av ett uttryck (signifiant) och ett innehåll (signifié) (Chandler, 2007; Saussure, 2015, ss ). Uttrycket är symbolens form och innehållet är konceptet som symbolen refererar till. Det är inte relationen mellan ett materiellt objekt och ett namn Saussure baserar sin modell på utan det är endast det psykologiska konceptet. Samma uttryck kan stå för olika innehåll och flera uttryck kan representera samma innehåll. Ett exempel är att skrift är ett uttryck och ett talat ord är innehållet, Saussure såg skrift som en symbol av en symbol (Chandler, 2007). Figur 1: Biden är reproducerad från boken Kurs i allmän Lingvistik av Ferdinand de Saussure

7 3 Saussure (2015, ss ) har två principer gällande det språkliga tecknet. Den första handlar om godtyckligheten i relationen mellan innehållet och uttrycket, om tecknets godtycklighet då tecknet är resultatet av associationen mellan innehåll och uttryck. Principen om godtycklighet är sällan ifrågasatt men Saussure påpekar att semiologin (Saussures namn på det som senare kom att kallas semiotik) som vetenskap kanske inte bör innefatta naturliga tecken och ger pantomim som exempel på ett sådant tecken. Han motsätter sig också att använda ordet symbol för att benämna uttrycket i det språkliga tecknet, då en symbol aldrig är helt godtycklig. Det går till exempel inte att byta ut symbolen för rättvisa från en våg till en vagn eftersom att vågen har spår av en naturlig förbindelse med symbolens betydelse. Jämlikheten mellan vågskålarna symboliserar rättvisa. Att ordet godtycklig i sig kan vara problematiskt bemöter Saussure med att godtyckligheten inte betyder att personer själva kan ändra relationen mellan ett uttryck och ett innehåll när relationen väl är etablerad (Saussure, 2015). Den andra principen berör uttryckets linearitet. Med det menar Saussure att ett auditivt uttryck endast sker i tiden och därmed också representerar en sträcka, denna sträcka kan bara mätas i en linjär dimension. Saussure hävdar att hela språkets mekanism vilar på denna princip, som också allt för ofta tas som en självklarhet. Principen gäller endast auditiva tecken; visuella tecken kan ha flera uttryck samtidigt i flera dimensioner (Saussure, 2015). Saussure menade att en symbol endast får en betydelse i relation till andra symboler. Ordet träd får exempelvis mening när det har andra ord i begreppssystemet, som ordet buske. Där är det relationen mellan orden som är betydande (Saussure, 2015). Saussure påpekade att den viktigaste relationen mellan symboler var olikheterna dem emellan. Det som karakteriserar en symbol är de egenskaper som de andra symbolerna inte har (Chandler, 2007) Peirce modell Denna modell består av tre delar: den första är vad Peirce kallar the representamen, vilket är formen en symbol har. Det behöver inte vara något materiellt men det tolkas oftast som det (Chandler, 2007). Den andra delen är en interpretant vilket inte är samma sak som engelskans interpreter, utan det är snarare effekten en symbol har hos den som tolkar den. Den tredje delen är objektet, något symbolen refererar till. Dessa element är viktiga för att något ska räknas som en symbol och symbolen blir en sammansmältning av vad som representeras, hur det är representerat och hur det tolkas (Chandler, 2007).

8 4 Figur 2: Reproduktion av Peirce modell från Semiotics av Daniel Chandler Peirce var noga med att skilja på ikon, index och symbol (Saeed, 2009, s. 5) Om det finns en likhet mellan ett tecken och vad tecknet representerar är det en ikon, som till exempel ett porträtt och den avmålade personen. Index är när ett tecken har en, ofta kausal, relation till sitt kännetecken, rök är ett index av eld. Symbolen har endast en konventionell relation mellan tecken och kännetecken, som att bära svarta kläder symboliserar sorg i vissa kulturer och att bära vitt symboliserar detsamma i andra kulturer. Med denna utgångspunkt borde ord och termer vara exempel på verbala symboler (Saeed, 2009, s. 5). Chandlers student Roderick Munday tolkar Peirce modell så här, fritt återgivet efter Chandler (2007, s ): De tre element som tillsammans utgör en symbol fungerar som en etikett på en ogenomskinlig låda innehållandes ett objekt. Det första som läggs märke till är lådan och etiketten (representamen), vilket ger en aning om att det är något i lådan (objekt). Denna insikt, tillsammans med kunskapen om vad lådan innehåller, kommer från interpretanten. Objektet hos en symbol är alltid gömd, annars skulle inte behovet av en symbol behövas. Vid jämförelser mellan Saussures modell och Peirce modell är representamen och uttryck liknande. Innehållet och interpretanten är också lika, förutom att interpretanten i sig själv är en symbol i tolkarens medvetande (Chandler, 2007). 2.2 Terminologi Terminologins teoretiska redskap används för forskning i fackspråk, ordnande av vetande och för fackspråklig språkplanering (Laurén, Myking, Picht, Nuopponen, & Puuronen, 1997, ss ). Forskning om fackspråk räknas som grundforskning. Ordnande av vetande brukar ske i form av tesaurusar, databaser och bibliotek. Fackspråklig språkplanering är handlingsinriktad forskning där resultaten direkt används i verkligheten. Ordet terminologi definieras som en uppsättning facktermer tillhörande ett visst fackområde, men också som läran om hur begrepp och termer uppstår, utvecklas och vilken relation de har sinsemellan (Nationalencyklopedin, 2014). Cheng, Cheng och Sin (2014) ger definitionen av ordet term som uttrycket, enligt figuren i Saussures modell, och konceptet som termen refererar till är innehållet. Semiotiken ligger till grund för terminologilära då den i mångt och mycket bygger på abstrakta idéer och begrepp samt dess relationer till objekt i världen. Som Saeed (2009, ss. 5) skrev, att ord borde vara tecken för verbala

9 5 symboler, borde terminologiläran då vara ordnandet av dessa tecken. Bilden nedan (figur 3) föreställer relationen mellan begreppet, referenten, definitionen och termen enligt terminologin. Figur 3: Bilden är inspirerad av ISO Guide to Terminology Fler paralleller till Saussure och Peirce är att relationerna i deras modeller kan se ut som följande. Referenten (figur 3) som refererar till begrepp i världen skulle kunna likställas med representamen i Peirce modell (figur 2) eftersom de båda kan referera till ett verkligt ting i världen, men de behöver inte göra det. I Saussures modell (figur 1) skulle uttrycket vara det som motsvarar referenten (figur 3) och representamen (figur 2) men eftersom han var motvillig till att prata om materiella uttryck passar det bättre att Saussures uttryck och termen från figur 3 jämförs med varandra. Ekvivalensen hos termen och uttrycket baseras på att de oftast är språkliga tecken och följer principerna om godtycklighet och linearitet. Definitionen från figur 3 kan också länkas till termen från figur 3 och uttrycket från figur 1 då definitionen kan ses som en förlängning av den term den tillhör. Begreppet i terminologiläran jämförs med Saussures innehåll eftersom de båda är immateriella företeelser. Det går såklart inte att säga att de olika delarna är absolut ekvivalenta men det är tydligt att terminologiläran är inspirerad av semiotikens teorier. Peirce interpretant och objekt är svåra att placera ut då de är väldigt abstrakta men de skulle kunna likställas med begreppet i figur 3. Detta eftersom att Peirce definition av objektet är att det inte är materiellt, utan man vet bara att det finns där i form av representamen. Interpretanten skulle jag säga är ett övergripande medvetande som länkar ihop delarna, till exempel begrepp till referent Terminologilära Terminologilärans kärna är förhållandet mellan referenten, begreppet, termen och definitionen (Suonuuti, 2004). Referenten är den verkliga företeelsen; begreppet är en mental bild av företeelsen; termen är en benämning och definitionen är en språklig beskrivning av begreppet (Nationalencyklopedin, 2014).

10 6 Begreppet är det grundläggande elementet och relationerna mellan begrepp analyseras och struktureras. Referenter är verkliga företeelser och de kan vara konkreta eller abstrakta. Ett föremål, till exempel ett träd, är en konkret referent och ett samhälle är en abstrakt referent. När vi tänker på en referent väljer vårt medvetande ut egenskaper som bäst motsvarar den tänkta referenten, dessa abstrakta egenskaper kallas kännetecken (Suonuuti, 2004). En samling kännetecken slås ihop och bildar tillsammans en enhet som kallas för begrepp. Individualbegrepp är begrepp som anknyter till en specifik referent, till exempel Kinesiska muren. Allmänbegrepp är begrepp som har flera likartade referenter, där de gemensamma dragen sammanställs, till exempel ordet mur (Suonuuti, 2004). Termer och definitioner används för att göra det möjligt att tala och skriva om abstrakta begrepp (Suonuuti, 2004). En definition är en beskrivning av ett begrepp och en term är en benämning för begreppet. Termer kan vara ett eller flera ord, enords och flerordstermer, det kan också vara uttryckt som till exempel en symbol. Ett begrepps kännetecken används dels för att identifiera ett begrepp men också för att avgränsa det från andra begrepp, därför bör inte kännetecken som är allt för vanligt förekommande användas. En dörr kan till exempel beskrivas som hård och konkret men det är många andra föremål som också passar in på den beskrivningen. Det är endast de kännetecken som särskiljer ett begrepp från andra begrepp som bör finnas med när ett begrepp definieras. Begrepp är alltid knutna till andra begrepp och de bildar tillsammans ett begreppssystem. Begreppen i ett begreppssystem har relationer mellan sig som klassificeras enligt tre olika typer: generiska, partitiva och associativa relationer (Suonuuti, 2004). En generisk relation är när det underordnade begreppet, till exempel bil, ärver alla egenskaper från det överordnade begreppet, fordon, men har minst ett särskiljande kännetecken utöver detta. Begreppet bil kan också delas upp i underordnade kategorier som har fler specifika kännetecken. En partitiv relation är när det överordnade begreppet är en helhet och de underordnade begreppen är delar av helheten, till exempel en dörr och dess dörrhandtag. Den tredje relationen är associativ relation och där finns de begreppen som inte har en hierarkisk relation. Dessa relationer kan vara orsak och verkan, verktyg och funktion eller tillverkare och produkt. Exempel på en associativ relation är att en fågel bygger ett fågelbo (Suonuuti, 2004) Tillämpad terminologi Terminologiarbete innebär att man samlar, analyserar, beskriver och presenterar ett fackområdes begrepp och dess benämningar. Terminologiarbete är en tvärvetenskaplig metod som har till syfte att ordna samt överföra kunskap (Suonuuti, 2004). Terminologiska ordlistor brukar vanligtvis bedömas efter vilken kvalitet de har, och kvaliteten i en ordlista beror till stor del på vilken kvalitet definitionerna har. Det är viktigt att identifiera de begrepp i ett begreppssystem som är nära relaterade till varandra och de relationstyper som råder mellan begreppen, för att underlätta vid definitionsskrivning. Som tidigare nämnt kan en relation vara generisk, vilket medför att den överordnade termen träd är mindre specifik än den underordnade termen barrträd och definitionen för barrträd bör således ha en definition som särskiljer barrträd från träd. En annan viktig aspekt av definitionerna är att de ska vara så

11 7 kortfattade som möjligt och endast innehålla den information som kan placera begreppet på rätt plats i begreppssystemet. All annan information bör finnas som tilläggsinformation. Suonuuti (2004) ger ett exempel med termen städsegrönt träd där definitionen utan separat tilläggsinformation kan se ut som följande: träd som behåller sina blad även under de kalla årstiderna på de breddgrader där sådana årstider förekommer regelbundet men som kan tappa sina blad i ett mer arktiskt klimat eller ett träd som växer i ett klimat utan växlande årstider Men hellre bör skrivas som en definition och separat tilläggsinformation/anmärkning: träd som behåller sina blad året om ANMÄRKNING: om ett träd behåller sina blad och därmed klassas som städsegrönt eller inte beror på klimatförhållanden. När det finns flera termer som beskriver samma begrepp bör en term utses till den rekommenderade termen. Synonymer och förkortningar till den rekommenderade termen utses till avrådda eller tillåtna termer, beroende på vilka preferenser användaren och företaget har. Samma term kan finnas i olika fackområden, och referera till olika begrepp, därför är termer inom ett fackområde specifika för just det området (Fodina Language Technology AB, 2015). En fördel med att använda termer är att alla egenskaper hos ett begrepp inte måste definieras varje gång. Som i Suonuutis (2004) exempel ovan är det mer effektivt att använda termen städesgrönt träd istället för att alltid behöva skriva träd som behåller sina blad året om med tillägget att det beror på vilket klimat trädet växer i. Användandet av termer minskar risken för missförstånd, så länge alla inblandade använder samma term för samma begrepp (Suonuuti, 2004). Kalliokuusi (1997) presenterar tre generella grundprinciper för terminologiska ordlistor, den första principen är att ordlistorna är normativa. De ska ge klarhet i oklart språkbruk och förbättra kommunikationen inom ett fackområde. Den andra principen är att det finns en avgränsad målgrupp och ett visst syfte. Målgruppen kan variera beroende på vilket ämnesområde som behandlas och syftet kan också variera. Ett exempel på ett syfte kan vara att befästa internationella begrepp inom ett fackområde, och ge lämpliga benämningar som kan användas om dessa begrepp. Målgruppen och syftet påverkar vilka delområden och enskilda begrepp från ett delområde som får vara med i ordlistan, hur begreppen grupperas och vilka infallsvinklar som tillämpas i definitionen och tilläggsinformationen för begreppen. Den tredje principen är begreppsanalys, som har till syfte att så noggrant som möjligt redogöra för det väsentliga innehållet i begreppen och för begreppens relationer till andra närliggande begrepp. Med stödet från ordlistor kan användaren hitta likheter och olikheter mellan begrepp, vilka benämningar som är lämpliga att användas om begrepp, vilka benämningar som är fasta termer och vilka termer på främmande språk som bäst motsvarar det svenska begreppet.

12 8 En kortfattad beskrivning av arbetsgången är att begrepp identifieras, ett begreppssystem upprättas, definitioner skrivs och slutligen väljs termer ut eller skapas. Dessa arbetsmoment brukar utföras samtidigt i praktiken (Suonuuti, 2004). De generella delarna i en terminologisk ordlista eller databas är (Kalliokuusi, 1997): 1. Termrekommendationer 2. Ekvivalenter på främmande språk 3. Definition 4. Anmärkning Den kritik mot terminologiska ordlistor som Kalliokuusi (1997) observerat är att terminologiska ordlistor leder till konstgjorda klassificeringar och indelningar som inte har något att göra med verkliga skeenden och företeelser, preskriptiv lingvistik får mer plats än deskriptiv. Ordlistorna anses vara för generaliserande och viktig fakta om verkliga detaljer och nyanser tas inte upp i ordlistorna i tillräcklig omfattning (Kalliokuusi, 1997). Det har också framkommit att hela delområden förblir obehandlade eftersom att vissa begrepp inte tas med eller för att begreppen grupperats och ordnats på ett sätt som återspeglar författarnas attityder till världen i allmänhet. Ordlistorna ses som besvärliga att använda eftersom att definitionerna inte är självständiga. Användaren måste slå upp termer som förekommer i en definition för en annan term för att begripa helheten och detta skapar en kedja av definitioner som användaren måste slå upp (Kalliokuusi, 1997). Cheng et al (2014) har en semiotisk vinkling på problemet med terminologi inom rättssystem, där termer inom lag och rätt själva anser sig vara icke kontextbundna. Definitionen av ordet term är för de flesta terminologer begränsad till en specifik kontext och är beroende av vilket område det förekommer i (Cheng, et al, 2014). Svagheten med terminologi är också att området inte insett att metoderna som används är användbara för den som forskar i fackspråklig kommunikation av ren nyfikenhet (Laurén et al, 1997, ss ). Om man bara ser den praktiska nyttan medför det att man inte utvärderar instrument för terminologi så mångsidigt som man skulle kunna göra. Terminologin används nästan enbart för planering och inte för utvärdering vid språkplanering (Laurén et al, 1997, ss ). Metoder inom terminologi utvecklas nästan enbart för nomotetiska områden som teknik och teknologi eftersom att dessa områden är mer ekonomiskt intressanta. Nomotetiska vetenskaper är vetenskaper som bygger på allmänna lagar där man vill generalisera resultatet (Laurén et al, 1997). Kognitionsvetenskap är ett exempel på vetenskap som kräver ett större termförråd då området består av olika delvetenskaper (Laurén et al, 1997, s. 41). De olika delvetenskaperna har själva auktoritet över termförråden för deras respektive område och det medför ett splittrat termförråd hos kognitionsvetenskapen. Det blir ett internt kommunikationsproblem på grund av kombinationen av begreppsvärldar och termförråden som utvecklas på olika premisser. Forskare inom kognitionsvetenskapen har kanske också en dragning åt en speciell delvetenskap som medför att man inte har lika stort intresse av att ta del av andra områdens termförråd. De flesta delvetenskaper inom kognitionsvetenskap är nomotetiska (Laurén et al, 1997).

13 9 2.3 Gränssnittsdesign Den praktiska biten av studien innefattar att visualisera termer och dess relationer genom att skapa en prototyp, vilket medför att teorier om gränssnittsdesign och om hur mänsklig kognition fungerar är nödvändiga att ta i beaktning Perception Enligt Johnson (2014) är människans perception inte en verklig bild av världen, utan människan uppfattar det hen förväntar sig att uppfatta. Tidigare erfarenhet, kontexten människan befinner sig i och det förväntade målet är faktorer som påverkar perceptionen. För att ta hänsyn till begränsningarna i människans perception är det viktigt att undvika tvetydigheter i designen och alla deltagare som testar designen bör tolka elementen på samma sätt. När det inte går att undvika tvetydigheter bör man hålla sig till konventioner. Johnson (2014) ger ett exempel på att symboler som ska illustrera knappar på en skärm alltid är belysta från övre vänstra hörnet för att människan ska uppfatta dem som upphöjda och klickbara. En annan konvention är att vara konsekvent med placeringen av information och element i en design. Om samma knapp finns på flera sidor och har samma funktion på alla sidor bör också placeringen vara den samma. Konsekvensen gäller också färg, textstorlek, typsnitt och skuggning. En gränssnittsdesigner måste också förstå vilka mål potentiella användare kan ha när de besöker en sida och att informationen ska finnas tillgänglig på ett enkelt och direkt sätt (Johnson, 2014) Visuell struktur och gestaltprinciperna Människans syn är holistisk och söker automatiskt efter strukturer, vilket kan bidra till att strukturer som inte var tänkta att finnas ändå identifieras. På de sättet kan information som egentligen inte hör ihop ändå sorteras som att den gör det (Johnson, 2014). Gestaltprincip är ett samlingsbegrepp för ett beskrivande ramverk om hur människan påverkas av ett objekts placering. Gestaltprinciperna är närhetsprincipen, likhetsprincipen, kontinuitetsprincipen, slutenhetsprincipen, symmetriprincipen, principen om figur och bakgrund samt principen för gemensam rörelse. Närhetsprincipen handlar om att närheten mellan objekt avgör om de hör ihop eller inte. Objekt som är ordnade närmare varandra uppfattas som en grupp i relation till omkringliggande objekt. Enligt likhetsprincipen uppfattas objekt som ser likadana ut som en sammanhängande grupp. Principerna om kontinuitet och slutenhet handlar om att se objekt som hela även om det saknas delar av dem. Segment av en form bildar ett objekt och ofärdiga objekt avslutas. Symmetriprincipen handlar om att människan har en benägenhet att se komplexa objekt som mindre komplexa genom parsning. Att vi kan se tredimensionella bilder på en tvådimensionell skärm är symmetriprincipen. Enligt principen om figur och bakgrund separerar människan sitt synfält till figuren i förgrunden och bakgrunden istället för att se dem som en helhet eller som en hålighet i bakgrunden. Ibland är det vår uppmärksamhet som avgör vilka objekt som tolkas som figur och som bakgrund. Denna princip används ofta för att lyfta fram information framför annat innehåll, till exempel genom användandet av dialogrutor. Principen för gemensam rörelse berör

14 10 inte fasta objekt utan objekt i rörelse, och principen handlar om att objekt som rör sig tillsammans ser grupperade ut och antas vara relaterade till varandra (Johnson, 2014). När människor navigerar på hemsidor läser de vanligtvis inte all text noggrant utan de söker efter relevant information. Därför är strukturerad information viktigt för att kunna navigera snabbt. Det innefattar också att inte ha för många störande element i texten som produceras (Johnson, 2014, ss ). Långa sifferkedjor, till exempel telefonnummer eller kontonummer, bör styckas upp i mindre segment för att de ska bli lättare att läsa och minnas. I Sverige finns till exempel vissa standarder för hur ett långt nummer bör skrivas (Språkrådet, 2008). Visuell hierarki handlar om att bryta ner information i tydliga grupper och undergrupper, namnge varje grupp med ett passande namn som förklarar innehållet i grupper och undergrupper. Grupperna och undergrupperna bör presenteras som en hierarki där grupperna är betydligt mer framträdande än dess undergrupper (Johnson, 2014, ss ) Textplacering och läsande Att tala faller sig naturligt för de flesta människor, men att läsa är däremot inte naturligt (Johnson, 2014). Att lära sig läsa handlar om att träna vårt visuella system att känna igen mönster och ge dem en mening. Linjer, konturer och former är grundläggande drag som inte behöver läras in för att kännas igen. Dessa grundläggande drag kombineras ihop till mönster som behöver läras in för att förstås, som till exempel nummer, bokstäver och andra grundläggande symboler. Människans ögonrörelser skiljer sig åt beroende på om personen är van att läsa från vänster till höger, höger till vänster eller uppifrån och ner. Det skiljer sig också åt om personen läser en text, skummar igenom den eller söker efter specifika ord. Om en person är van vid att läsa från vänster till höger brukar personen hoppa mellan de viktiga orden på en rad och inte fokusera på ord som exempelvis i, och, som. När en rad är läst hoppar blicken ned till platsen där personen tror att raden börjar, därför är det lättare att läsa en vänsterjusterad eller marginaljusterad text istället för mittjusterad. Ovanligt eller okänt språkbruk kan också störa läsningen för en människa. Text skriven med endast versaler, liten text eller text på en mönstrad bakgrund kan också försvåra läsandet (Johnson, 2014) Periferiseende I människans synfält är mittpunkten, fovea, den skarpaste punkten med högst upplösning och ju längre ut åt kanterna man kommer desto sämre blir upplösningen (Johnson, 2014). Enligt Johnson (2014) kan man sträcka ut armen framför sig och titta på sin tumnagel för att se ungefärlig storlek på fovea. Allt runtomkring den lilla punkten räknas till de perifera synfältet och det finns tre huvudfunktioner som periferiseendet fyller. Den första är att hjälpa till att vägleda fovea med lågupplösta ledtrådar om vart fokuspunkten ska riktas här näst. Vi avläser inte omgivningen randomiserat, speciellt inte om vi letar efter något speciellt, utan använder då ledtrådar från periferin för att veta vart vi ska titta. Att till exempel leta efter borttappade nycklar på en gräsmatta gör att vi reagerar om något blänker till i ögonvrån, även om detta visar sig vara något helt annat än det vi letar efter. Den andra funktionen är att periferiseendet upptäcker rörelse och drar uppmärksamheten och fovea dit (Johnson, 2014). Detta är ett reflexmässigt beteende som kommer från att våra förfäder sökte mat eller försökte undvika att bli mat för ett rovdjur. Den tredje

15 11 funktionen handlar om att människan har bättre mörkerseende i det perifera synfältet. I fovea finns bara tappar, som fungerar utmärkt under ljusa förhållanden men inte fungerar i mörker, men i perifera synfältet finns även stavar och dessa fungerar i mörker. Johnson (2014) exemplifierar med att en fallande stjärna syns bättre om man inte tittar direkt på den, eftersom att fovea inte ser bra i mörker (Johnson, 2014). Johnson (2014) ger exempel på hur meddelanden bör placeras på en sida för att dra uppmärksamhet till sig. De kan till exempel vara en dialogruta som dyker upp framför alla andra fönster, ett ljud eller vibrationer. Ofta används detta för att påpeka att något är fel, till exempel ett felaktigt lösenord eller liknande och Johnson påpekar att man bör vara sparsam med att använda funktioner som dessa för att undvika att användare vänjer sig vid dem och slutar reagera på dem. Dessa faktorer ger riktlinjer för hur en design bör planeras. 3. Metod I detta kapitel presenteras metoder för att skapa ett verktyg för terminologihantering och för att utvärdera verktyget. Sedan beskrivs studiens genomförande i form av designskissande, implementation, datainsamling, analys och utvärdering av prototyp. 3.1 Skiss- och designmetodik Orsaken till varför det är bra att skissa fram idéer är många; till exempel att tankesättet kring idéerna blir mer öppet och kreativt, nya idéer kan föreslås utan att de måste ha hög kvalitet och det är möjligt att diskutera, kritisera och dela idéer med andra. Skisserna kan också sparas för senare reflektion och fortsatt utveckling (Greenberg, 2012, s. 4). Snabba skisser där det inte tas hänsyn till detaljer kallas scribble sketching (se bild 2-4 i bilaga 1) och det är fördelaktigt att utföra dessa med ett tidtagarur för att inte stanna för länge vid varje idé. En halv minut är tillräckligt för att skissa fram en idé för att sedan gå vidare till nästa variation på designen (Greenberg, 2012, ss ). En mer detaljerad skissmetod som kan vara en fortsättning till scribble sketches och kan tillämpas när vissa designval gjorts, är vanilla sketch (Greenberg, 2012) (se bild 1, 5-13 i bilaga 1). Det är en illustration med annoteringar, pilar och noteringar. Annoteringar används för att förklara element i illustrationen och visa vilken typ av interaktion som krävs för ett element. Pilar används för att visa varje steg i en handlingssekvens. Noteringar kan vara idéer som inte är med i designen, alternativa designlösningar och problem som kan uppkomma med designen (Greenberg, 2012). 3.2 Tänka högt-protokoll och heuristisk utvärdering som analysmetod Metoderna som används för att analysera prototypen och hitta eventuella ändringar är dels användartester inspirerade av tänka högt-protokoll och dels en heuristisk utvärdering Tänka högt-protokoll Dumas och Redish (1993) tar upp ett antal viktiga aspekter att tänka på när ett användartest planeras och utförs. Det är viktigt att se över sin produkt och själv försöka identifiera delar av produkten som riskerar vara mindre användbara. Om en del av produkten inte följer några vanliga konventioner, eller om det inte finns några konventioner för hur de brukar se ut kan dessa vara

16 12 svåra för användaren att hantera. En annan aspekt att fundera över är hur väl testdeltagarna representerar de tilltänkta användarna och vilken betydelse detta har för utvärderingen. Eftersom att testningen pågår under en begränsad tid är det bra om det finns en prioriteringsordning på vilka uppgifter som ska utföras av användaren. Det är också bra att planera hur insamlad data kommer analyseras vidare (Dumas & Redish, 1993). Kathleen Gomoll (1990) redogör för en generell procedur för hur ett tänka högt-protokoll bör genomföras. Det börjar med att förbereda testningen genom att skapa uppgifter och rekrytera deltagare samt att skapa en realistisk testmiljö. Den vitala delen i användartestning är att ge testdeltagarna en uppgift att lösa, därför bör utformningen av uppgiften vara något som styr testdeltagaren att utvärdera en del av prototypen som har potential att vara problematiskt (Dumas & Redish, 1993). Uppgifterna kan också komma från andra håll, till exempel från de som ska implementera prototypen eller från egen expertis. När en lista med uppgifter har producerats, tidsbestämts och ordnats föreslår Dumas och Redish (1993) att använda olika scenarier för att presentera en uppgift. Scenarier används för att testet inte ska kännas lika artificiellt och göra uppgiften mer realistisk. Kriterier för ett bra scenario är att det ska vara kort, skrivet på ett språk som användaren förstår och det ska inte gå att feltolka. Det ska ge deltagaren tillräckligt mycket information för att klara av uppgiften och det är viktigt att vara tydlig med när en uppgift är slutförd (Dumas & Redish, 1993). Under testet ska syftet med studien framföras till deltagaren och att det är produkten som utvärderas och inte deltagaren själv (Gomoll, 1990). För att testningen ska vara etiskt korrekt är det bra att säga till deltagaren att det går bra att avbryta utvärderingen om deltagaren av någon anledning inte vill fortsätta. Innan deltagaren börjar utföra uppgifterna är det bra att berätta om utrustningen som används så att deltagaren är medveten om eventuell ljud- eller videoinspelning. Testledaren bör påpeka att hjälp inte kan erbjudas under tiden uppgifterna utförs. Eventuella frågor kan besvaras efter testet är utfört, för att inte deltagaren ska få vägledning som kan förhindra att svårigheter i produkten inte upptäcks. Om användaren inte verkar veta vad nästa steg är kan detta vara ett tecken på att produkten bör utformas på ett bättre sätt. När deltagaren ska utföra uppgifterna är det bra att beskriva uppgiften muntligt och tillhandahålla en skriftlig beskrivning för att deltagaren inte ska behöva minnas själv. När utvärderingen är över och deltagaren utfört uppgifterna bör personen få chansen att ställa frågor och diskutera delar av produkten som stod ut under observationen. Resultatet kan sedan användas för att analysera vilka problem som finns och som bör åtgärdas (Gomoll, 1990) Heuristisk utvärdering En heuristisk utvärdering kan utföras av personen som skapat designen och är ett antal tumregler för vad en bra design bör innehålla. Dessa tumregler presenteras i listan nedan (Nielsen, 1995): Systemets status ska vara synlig

17 13 Systemet ska informera användaren om vad som händer genom passande respons som visas inom en rimlig tidsram. Koppling mellan systemet och verkligheten Systemet ska vara gjort för användaren och språket ska vara användar-anpassat; orden, fraserna och koncepten ska vara kända för användaren. Följ de konventioner som redan existerar och presentera information i en naturlig och logisk följd. Kontroll och frihet för användaren Om användaren klickar på något av misstag ska det finnas en tydlig nödutgång utan att behöva gå för manga steg. Ångra - och gör om -knappar är bra. Konsekvens och standard Användare ska inte behöva fundera på om olika ord, situationer eller handlingar betyder samma sak. Följ de konventioner som finns för den plattformen. Förebygga fel Att förebygga fel med en noggrann design är viktigare än att ha bra felmeddelanden, eftersom att man då kan undvika felen redan från början. Att antingen ta bort tillstånd som riskerar att tolkas fel eller att identifiera dem och ge användaren ett tillfälle att fastställa handlingen innan den utfärdas. Igenkännande är viktigare än att minnas Minimera användarens belastning på arbetsminnet genom att göra objekt, handlingar och alternativ synliga. Användaren ska inte behöva komma ihåg information från en del till en annan. Systemets användarinstruktioner ska alltid finnas tillgängliga när det behövs. Flexibilitet och effektivitet Acceleratorer, som är osynliga för nybörjaren, kan göra en interaktionsprocess snabbare för expertanvändaren. På det viset är det anpassat för både nybörjare och expert. Estetik och minimalistisk design Sidor ska inte innehålla information som används sällan eller är irrelevant. Varje extra informationsenhet tävlar om uppmärksamheten med de relevanta delarna av designen och minskar deras synlighet. Hjälp användaren att hitta, diagnostisera och återhämta sig från fel Felmeddelanden ska presenteras som vanligt språk och inte som en felkod. Det ska dessutom visa vad problemet är på ett enkelt sätt och föreslå en lösning

18 14 Hjälp och dokumentation Även om systemet kan användas utan dokumentation kan det vara nödvändigt att erbjuda hjälp och dokumentation. All sådan information ska vara enkel att hitta, den ska vara fokuserad på användarens uppgift och vara skriven i konkreta steg-för-steg beskrivningar samt inte vara för mycket text Etiska aspekter vid användartester Vid testningen av prototypen fick deltagarna information om att de är anonyma och att de får avsluta testet i förtid om de inte är bekväma med situationen. 3.3 Genomförande Proceduren för att skapa prototypen kan delas in i fyra faser med något överlappande tidsspann. Första steget i utvecklingen var en förberedelsefas där valet av verktyg för att skapa prototypen gjordes och valet blev modellprogrammet Balsamiq Mockups (Balsamiq Studios, 2015). Det hölls möten med uppdragsgivaren för att skapa en bild av vilka krav prototypen har och vilka funktioner som är mest vitala samt vilka delar som kunde uteslutas. För att skapa modeller av graferna till termkandidaterna användes programmet yed Graph Editor (yworks GmbH, 2015). I andra fasen av utvecklingen skissades förslag och idéer fram för att övergå till steg tre där, i en iterativ process, skapa prototypen i Balsamiq Mockups och gå tillbaka till att skissa alternativa lösningar och göra avgörande designval. Dessa skisser, prototypförslag och designval resulterade sedan i en prototyp med grundläggande navigeringsmöjligheter och interaktion mellan olika delar av prototypen. I fjärde steget analyserades prototypen med hjälp av två testdeltagare som utförde ett användbarhetstest inspirerat av tänka högt-protokoll. Efter det utfördes en kompletterande heuristisk utvärdering. Nedan finns en mer utförlig beskrivning av varje steg Förberedande arbete och skissande I förberedelsefasen av utvecklingen genomfördes en genomgång av den befintliga produkten tillsammans med uppdragsgivaren där de delar som var viktigast för deras kunder att ha med diskuterades. Information som kunden inte har någon nytta av, men som uppdragsgivaren själv använder, kunde därför strykas, eftersom resultatet av prototypen fokuserar på gränssnittet som uppdragsgivarens kunder använder. Ett krav för prototypen var att den skulle se verklighetstrogen ut, vilket gjorde att valet inte föll på att skapa en pappersprototyp utan det blev ett val mellan programmet Axure RP och Balsamiq Mockups. Balsamiq Mockups är enkelt med snabb inlärning vilket utgjorde grunden till varför det programmet valdes att arbeta i. Att Linköpings universitet kunde tillhandahålla en licens till programmet var såklart också en avgörande faktor i beslutet. För att hitta en naturlig ordning på vilka delar av prototypen som bör finnas med genomfördes en praktisk övning där lappar med all information om en termkandidat och eventuella manipulationer som skulle genomföras ritades upp. Dessa lappar strukturerades sedan i olika konstellationer baserat på om det var information om termens klustergrupp eller om det var information som användaren själv skulle lägga till. Figur 4 visar vilka delar av produkten som användes och hur de grupperades. I mitten ligger en lapp med texten Term och utifrån den finns tre olika grupperingar.

19 15 Ovanför Term ligger lappar med Concept ID, files och word list, dessa sorterades i samma grupp för att de var information om termens bakgrund och källa som texten i figur 6 visar. Till höger om Term i figur 4 ligger lappar frequency, part of speech, term type och example. Det är egenskaper som termen har. Sydväst om Term (figur 4) ligger de element som kan och bör manipuleras av användaren; status, definition, note och display text. Lappen med display text flyttades sedan till information om termen. Figur 4, nedan, visar första steget i övningen. Figur 4: delarna av prototypen identifierades Figur 5 består av samma rosa lappar som i figur 4 men här finns även gröna lappar tillaggda. De gröna lapparna är handlingar som bör kunna utföras på de olika delarna. De har rubrikerna Lägg till i grupp, ordna, split, välj, redigera och visa mer info. Nedan visas figur 5, andra steget i övningen. Figur 5: de olika sätten att manipulera delarna på identifierades

20 16 I figur 6 är de olika lapparna ordnade och fastsatta på ett papper med rubriker för varje grupp. Som tidigare nämnt heter gruppen ovanför termen termens bakgrund och källa. Gruppen till höger om termen heter termens egenskaper och gruppen sydväst om termen heter Element som ska manipuleras av användaren. Term type kan vara här också. Övningen gav en bild av hur prototypen skulle struktureras upp och vilka delar som hörde ihop men strukturen som gjordes var inte huggen i sten och kom senare att ändras. Bilden nedan visar figur 6, tredje steget i övningen. Figur 6: kopplingar lades till och viss omstrukturering gjordes Proceduren för att skapa själva prototypen börjades det med att pappersskisser gjordes för att visualisera relationer mellan termkandidater. Uppdragsgivaren hade redan från början en idé om att representera termkandidaterna i grafer med noder och bågar. Varje nod är en termkandidat och bågarna mellan noderna representerar relationen mellan termkandidaterna. Eftersom det är kundens uppgift att välja vilken termkandidat som ska användas som term för just det begreppet finns ingen hierarki mellan noderna innan det valet är gjort. Detta medförde att termkandidaterna inte kan visualiseras med en hierarkisk graf heller. Samtidigt som skissandet av graferna med termkandidater fortgick gjordes också skisser över hur dessa termkandidater och grafer kunde representeras på en webbsida eller i en programvara med en, förhoppningsvis, förbättrad användbarhet än originalprodukten hade. En beskrivning av originalsprodukten finns i kapitel 4.4. Dessa skisser analyserades och olika versioner av dem implementerades i yed Graph Editor och Balsamiq Mockups, där valdes sedan två versioner av prototypen ut för att vidareutvecklas till en färdig prototyp. Möten med uppdragsgivaren och personliga preferenser/erfarenheter samt konventioner från Johnson (2014) låg till grund för analysen. Under skissperioden hölls även en designdagbok där tankar om skisserna ventilerades och dessa anteckningar kom att ligga till grund för de designval som gjordes för prototypen Prototyputveckling Designmönstret som valdes som grund till prototypen var inspirerat av bildhanteringsprogram eftersom handlingsmönstret för valet av termer liknar den process som sker vid bildhantering. Där

21 17 visas bilderna i en översikt med ingen eller lite metadata och sedan finns det möjlighet att titta närmare på en enskild bild för fler metoder till redigering. Olika typer av prototypen och skisser på olika relationer mellan termkandidater diskuterades på ett möte med uppdragsgivaren och ändringar gjordes. Exempel på ändringar var att: bågarna mellan noder inte skulle ha riktningspilar (förutom relationen för ekvivalens) eftersom relationen mellan noderna är reflexiv; det behövs ett sorteringssystem för översiktsvyn; knappen duplicate bör heta lägg till. När prototypen var så gott som färdig gjordes en prototyp av uppdragsgivarens originalprodukt, eftersom att användarna skulle ha något att jämföra prototypen med. Den gjordes i ett tabellformat, som originalet, och skulle också efterlikna originalet så mycket som möjligt Testning av prototyp Utvärderingen av prototypen tog inspiration från ett tänka högt-protokoll där deltagaren fick sex uppgifter att lösa med kompletterande frågor om valda delar av prototypen. Ljudet från testningen spelades in med hjälp av en iphone 5s. Denna typ av testning skiljde sig från tänka högt-protokoll på det sättet att deltagarna fick ställa frågor om delarna av prototypen som var specifika för terminologer, alltså ämnesspecifika uttryck. Om deltagarna ställde frågor om till exempel navigering fick de fortsätta testa sig fram. Deltagare vid utvärderingen var två studenter vid Linköpings universitet i åldrarna 23 och 25 år och de valdes genom bekvämlighetsurval. De informerades om att de kunde avsluta testningen i förtid om de ville enligt Gomolls (1990) instruktioner för tänka högt-protokoll. I första testningen fick den första deltagaren den nya prototypen först för att sedan se tabell-prototypen och jämföra dessa. I andra testningen visades tabell-prototypen först och den nya prototypen visades sedan. Testningen utfördes på detta sätt eftersom preferensen för vald prototyp inte ska bero på vilken prototyp som visas först. Efter utvärderingen med deltagare utfördes också en heuristisk utvärdering där prototypen granskades efter ett antal punkter framtagna av Jakob Nielsen (1995), dessa finns beskrivna i avsnitt 3; Tänka högt-protokoll och heuristisk utvärdering som analysmetod Analys av testdata Data från tänka högt-protokollen analyserades genom att, direkt efter testningen, lyssna igenom ljudinspelningen och sammanställa arbetsgången samt identifiera problem som uppkom för deltagarna. Förbättringsförslag till prototypen genererades utifrån det. Den heuristiska utvärderingen utfördes genom att systematiskt gå igenom varje sida i prototypen och se på vilka sätt sidan bröt mot eller uppfyllde principerna i avsnitt Felaktigheterna med sidorna skrevs ner tillsammans med förslag på lösningar. Förbättringsförslagen från den heuristiska utvärderingen sammanställdes sedan med de data som genererades av tänka högt-protokollet och låg till grund för vilka annoteringar som gjordes i prototypen. Detta presenteras i kapitel 4, Analys & Resultat. 4. Analys & Resultat Nedan kommer prototypen presenteras tillsammans med ändringarna som framkom under utvärderingarna. Originalprototypen och en bild med annoterade ändringar för varje del av

22 18 prototypen presenteras tillsammans med en beskrivning och en analys. Prototypen skiljer sig från Kalliokuusis generella beskrivning av en terminologisk ordlista på det sättet att det inte finns med en översättning för varje term, men det är något som skulle kunna implementeras vid behov (Kalliokuusi, 1997). Det finns inte heller en plats för att skriva tilläggsinformation om hela klustret (utöver definitionen) men det är också en funktion som skulle kunna implementeras. Företaget som använder produkten som prototypen resulterar i skulle till exempel kunna välja vilken information de vill visa om varje termkandidat/kluster och på det viset själva modifiera verktyget. Problemet med att terminologiska ordlistor resulterar i att användaren måste slå upp en kedja av definitioner (Kalliokuusi, 1997), kan också tas bort genom designlösningar, men det är inte något som denna studie fokuserar på. 4.1 Rutnät med små ikoner Denna del av prototypen (figur 7) är en typ av startsida där alla kluster visas som bildikoner. I det vänstra fliksystemet kan klustren sorteras efter kategorierna: alla, senast använda, stora kluster, mellanstora kluster och små kluster. Dessa kategorier diskuterades fram på ett möte med uppdragsgivaren och gränserna för stora, mellan respektive små kluster är inte definierade. För att få en jämn spridning mellan kategorierna bör en analys av storleksspridningen i företagets kluster göras; om de största klustren har tolv noder bör kluster i storleken ett till fyra noder sorteras som små kluster, fem till åtta noder är mellanstora och nio till tolv noder sorteras som stora kluster. Längst ner på sidan av figur 7 finns knappar med funktionerna split, merge concepts och add concept och dessa funktioner var något som uppdragsgivaren ansåg var viktiga i prototypen. Split innebär att användaren kan bryta ut en eller flera termer som inte passar in i ett kluster och de termerna bildar då ett nytt, eget kluster som öppnas i en ny flik. Merge concepts slår ihop två eller flera kluster till ett stort kluster. Split och merge concept är inte klickbara eftersom att det inte finns några markerade kluster att utföra handlingen på. Om användaren markerar ett kluster kommer knappen split bli klickbar, eftersom att det går att dela på ett kluster. Knappen Merge concepts blir klickbar när minst två kluster är markerade. Denna information kommer visas i en informationsruta som visas när användaren för muspekaren över knappen, en så kallad tool tip. Add concept öppnar en ny tom ruta i rutnätet där användaren kan lägga till egna termer. Dessa knappar är placerade nära varandra enligt närhetsprincipen och har liknande utseende enligt likhetsprincipen (Johnson, 2014). Färgen, typsnittet och textstorleken är också konsekvent använt i dessa knappar, enligt Johnson (2014). Den grå färgen på knapparna återfinns också i det vänstra fliksystemen och i sorteringsknapparna i figur 7. Det blå och grå färgschemat i bakgrunden på prototypen är samma genom hela prototypen och för att gruppera elementen i mitten av skärmen ytterligare gjordes en mörkare ruta där. Det är främst inom detta område som förändringar sker när användaren klickar sig till en ny sida. Att använda mönster på bakgrunden undveks eftersom att det försvårar läsandet (Johnson, 2014). Något som underlättar navigering är att använda fliksystem, eftersom att dessa alltid ger en utväg till användaren att gå tillbaka till föregående flik utan att för den skull vara rädd att förlora arbetet på någon annan flik så vida den inte stängs ner. Det skapar inte heller en kedja där användaren måste använda en bakåt-funktion för att komma till startsidan igen. I prototypen kan användaren

23 19 navigera mellan överblicksvyn och det enskilda termklustret med hjälp av flikar och mellan olika samlingar av termkluster i överblicksvyn. Den liggande stapeln med ikoner till höger om knapparna i figur 7 ska illustrera redigeringsverktyg för de nya klustren som kan skapas. En ändring med den är att den bara visas när den går att använda, till exempel när ett nytt kluster är tillagt. Enligt Johnson (2014) bör endast relevant information visas för användaren, för att minska informationsbearbetning och belasning på uppmärksamheten. Knapparna med pilar till höger och vänster om rutnätet var först tänkta som navigeringspilar men efter den heuristiska utvärderingen valdes dessa bort eftersom att de senare används för att navigera mellan ett kluster till ett annat och en knapp ska endast ha en funktion för att inte förvirra (Nielsen, 1995). Istället läggs en vertikal skrollfunktion till höger om rutnätet där användaren får navigera bland klustersamlingarna. För att illustrera att en del av prototypen ska tas bort är dessa element markerade med ett rött kryss. I rutnätet (figur 7) finns också en ruta med ett plustecken, denna kommer tas bort då den har samma funktion som knappen add concept och inte tillför något nytt, utan mest upptar användarens uppmärksamhet på ett störande vis (Johnson, 2014). Termerna Grid (rutnät) och Single Frame (enskild bildruta) på flikarna kanske bör bytas ut mot något som är mer intuitivt för användarna, enligt Nielsens (1995) princip om att använda språkliga uttryck som är kända för användaren. Uppe till höger i figur 7 finns två små ikoner, en med horisontella streck och en med rutor i en 3 x 3 matris. Dessa ikoner är sorteringsmöjligheter för klustren, där ikonen med horisontella streck är en lista och matrisen är ett rutnät. En variation på dessa ikoner är att göra dem till en drop downlista för att spara plats. De symboler för sortering (figur 7) som används i prototypen kan beskrivas som ikoner, enligt Peirce kriterier för en ikon, eftersom de efterliknar hur något ser ut i verkligheten (Saeed, 2009). Ett tillägg som bör göras enligt Nielsens (1995) principer är en flik eller knapp där användaren kan få information om systemet och en hjälp-funktion där vanliga frågor presenteras. Bilden nedan (figur 7) föreställer överblicksvyn över alla kluster i mappen Recent.

24 20 Figur 7: grid-vyn med annoteringar som visar föreslagna ändringar och tillägg 4.2 Listvy med ikoner och metadata I figur 8 visas kluster sorterade som en lista, där metainformation om klustret presenteras till höger om bilden på klustret. Den metainformation som visas på bilden är klustrets namn/id, filkällan som klustret kommer ifrån och när det senast redigerades men ytterligare information kan visas beroende på vad användarna vill se. På bilden är den noden med högst frekvens markerad med en tjockare linje runt noden men om användaren har valt status på den redan kommer den termen med statusen preferred vara vald, detta gäller för figur 7, 8 och 9. Bilden nedan (figur 8) visar hur kluster presenteras som en lista med information om klustret.

25 21 Figur 8: list-vyn med annoteringar av förslag och tillägg Under deltagarutvärderingen påtalades det att alternativet där klustren sorteras i en lista inte tillförde något eftersom att färre kluster presenteras samtidigt och användaren måste använda skrollfunktionen betydligt mer än i rutnätsvyn. Detta kan åtgärdas med att göra bildikonen på klustret mindre, vilket dock gör det svårt att se vilka termer som finns i klustret. Det kan man lösa genom att lägga till den termen med högst frekvens/vald status i metainformationen. Alternativt kan bilden tas bort helt och endast visa metainformation eller så kan man ta bort listan helt och endast visa klustren i rutnätet, men då försvinner metainformationen också. Knapparna med pilarna ska även här tas bort, som i figur 7, då de inte tillför något och inte ska användas. 4.3 Enskild bildruta I denna del av prototypen (figur 9) visas ett kluster med dess tillhörande information och redigeringsmöjligheter. Till vänster på sidan visas de kluster som finns i samma mapp som valdes i figur 7 (alla, senast använda, stora kluster, mellanstora kluster, små kluster) och ett tillägg som ska göras där är att skriva vilken mapp användaren befinner sig i så användaren inte behöver gå tillbaka för att minnas vilken mapp hen befinner sig i. För att navigera i listan till vänster använder sig användaren av skrollfunktionen. Knapparna med pilar tillåter användaren att navigera mellan klustren, men då bara ett kluster i taget. Den vänstra pilen är inaktiverad för att visa användaren att det inte går att klicka till vänster eftersom att användaren är på det första klustret i den mappen. Den aktiveras när användaren kan navigera åt båda hållen. Symbolen som används på dessa knappar är pilar och till skillnad från sorteringsknapparna som nämndes i avsnitt 4.1 räknas dessa inte som ikoner, utan symboler enligt Peirce (Saeed, 2009). Detta eftersom begreppen höger och vänster är abstrakta referenter

26 22 (Suonuuti, 2004). Pilarna är dock konventionella symboler för begreppen men kan behöva en förklarande text, antingen direkt på knappen eller som tool tip. Om användaren vill navigera mellan termer i klustret klickar användaren på noden i grafen och för att det ska vara tydligare att noderna är klickbara kan man göra dem tredimensionella. För att se vilken termkandidat som är vald i ett kluster har den termnoden för tillfället en fetare kantlinje men görs de om till tredimensionella knappar kan det markeras genom att knappen ser intryckt ut. En konvention vid formgivning av knappar är att de bör se ut som att en ljuskälla belyser det övre vänstra hörnet på knappen (Johnson, 2014). En annan ändring gällande termnoderna är att all text bör vara lika stor; detta påtalade också en av deltagarna under utvärderingen. En aspekt som fanns i originalprodukten är att användaren ska kunna välja mellan fem olika statusar för varje termkandidat i ett kluster. Dessa fem statusar är: preferred, admitted, deprecated, ignored och nosingleterm. Preferred är en termkandidat som användaren föredrar och det är för denna termkandidat som definitionen för hela klustret bör skrivas. Admitted är en termkandidat som är godkänd men inte föredragen och deprecated är en termkandidat som inte får användas. Statusen ignored betyder att termkandidaten bör ignoreras i framtiden, detta kan vara för att termkandidaten är rätt men skriven i versaler och är en rubrik i textdokumentet. Exempelvis kan ordet det förkortade ordet bränsleförbr (bränsleförbrukning) förekomma på grund av att någon förkortat ordet eller för att algoritmen trott att ordet bränsleförbrukning skulle normaliseras på detta sätt. Där kan statusen ignored komma in och säga att detta bör ignoreras nu och i framtiden. NoSingleTerm betyder att termen inte får förekomma själv men den får förekomma som ett sammansatt ord, till exempel kan termen bil få statusen nosingleterm och inte förekomma själv men det är godkänt att termen lastbil får förekomma. Ett val som gjordes i utvecklingen av prototypen var att ge den termkandidat med högst frekvens, alltså den som förekommer oftast i texterna, statusen preferred som ett förvalt alternativ. Detta val baserades på att, efter att ha undersökt en stor mängd bearbetad data från uppdragsgivaren, sett att de termkandidater som oftast valdes som rekommenderade inom det klustret var de termerna med högst frekvens. För att ge användaren återkoppling vid en handling bör termerna i single frame-fliken ändra färg när de får en status tillsatt. Trafikljusfärgerna kan appliceras så att statusen preferred blir grön, admitted blir orange eller gul och deprecated blir röd. De andra två statusarna, ignored och nosingleterm, som inte är lika vanliga kan antingen också bli gula eller orange, eller en helt annan färg. När ett termkluster har statusar tillsatta till alla termer får även klustret en grön ram i överblicksvyn, figur 7. Om användaren försöker gå vidare utan att tillsätta en status till termen visas ett felmeddelande som användaren måste godkänna för att komma vidare och den termkandidat som inte har en status kan blinka till eller skaka för att det ska vara lätt att identifiera vilken termkandidat som saknar status. Detta är konventioner för felmeddelanden från Johnson (2014).

27 23 Att kunna bläddra mellan flikarna gör att användaren alltid har en utväg om personen vill gå tillbaka till överblicken över alla kluster, detta är något som Nielsen (1995) också påtalar vikten av. Nedan (figur 9) visar hur det ser ut när användaren har valt ett termkluster att granska. Figur 9: enskilda bildrutan med förslag på ändringar och tillägg I rutan till höger om klustret med termkandidater står textrutan med rubriken Current Term (figur 9) och i den rutan finns information om vilken termkandidat som är markerad, vilken frekvens termkandidaten har och vilken ordklass termkandidaten har. Under denna information finns två checkboxar, Appear in WordList och Display Text, som är ikryssade om termkandidaten finns i företagets ordlista och om en ändring av termkandidaten också medför en ändring i en mjukvara. Dessa funktioner är information tagen från en databas och är inget som användaren kan manipulera själv. Under dem finns en exempelmening med termkandidaten i och den kan vara till hjälp för att förstå vilken kontext termkandidaten förekommer och det kan underlätta valet av status. Nedanför exempelmeningen, avskilt med ett horisontellt streck, finns en rullista där en status kan väljas. Under den finns två textfält, ett där användaren har möjlighet att skriva en notis om den specifika termkandidaten och ett där användaren kan skriva om termkandidaten till exempel är en akronym. Textfältet där termtypen väljs kan också vara en rullista om användaren och företaget redan vet vilka olika termtyper de använder. All text är vänsterjustread eftersom att det är lättare att läsa (Johnson, 2014). I rutan till höger om Current Term finns en ruta med rubriken Concept och i den rutan finns information om hela klustret. Det är också där definitionen för hela klustret skrivs, eftersom definitionen gäller för hela klustret och inte behöver anges för varje termkandidat. Den andra informationen som anges där är vilket ID klustret har, klustrets frekvens, hur många noder klustret innehåller samt vilken fil-källa det är.

28 24 Uppdelningen mellan Current term och Concept är inspirerad av övningen som gjordes i förberedelsefasen av studien (se avsnitt 3.3.1, figur 4, 5 och 6). Placeringen och uppdelningen mellan information för termerna och för klustret bör dock testas mer för att valideras eftersom det krävs att personer med mer vana av terminologiarbete utvärderar det ytterligare och informationen som visas kan även skilja sig mellan företag med olika rutiner. Vissa företag skulle kanske vilja ange information om översättningar också. 4.4 Beskrivning av originalverktyget Här presenteras en prototypbild av originalverktyget i tabellformat (figur 10). Det består av tre knappar ovanför tabellen med rubrikerna: Duplicate selected, Split selected term rows into new och Merge all concepts found among selected term rows into new concept. I tabellen nedan (figur 10) syns bara ett skrollverktyg men i originalverktyget skrollade användaren också horisontellt. Figur 10: prototyp av tabellformat Den generella kundkontakten mellan uppdragsgivaren och deras kunder ser ut som följande: ett företag skickar dokumentation till uppdragsgivaren som i sin tur extraherar potentiella termer (termkandidater) med hjälp av en dator. Dessa termkandidater sorteras också in i kluster av datorn, de termkandidater som verkar höra ihop sorteras in i samma kluster. De extraherade termerna skickas till företaget som bearbetar termkandidaterna efter egen standard. Sedan kan företaget välja att (1) skicka tillbaka materialet till uppdragsgivaren för en manuell kontroll och import till företagets termdatabas eller (2) själva exportera sitt bearbetade material till termdatabasen. Alternativ ett kostar mer för företaget och alternativ två kräver att företaget själva lägger resurser på terminologer med tillräcklig kunskap. Verktyget för att sortera termkandidater och kluster används i dagsläget av uppdragsgivarens kunder och dem själva. Det betyder att all information visas för båda parterna, även om den inte är relevant för kunden. Utseendet på verktyget är en

29 25 tabell där alla termkandidater är listade; sorterade från de största klustren överst i tabellen till de enskilda termkandidater som inte sorterats in i något kluster längst ner. Radmängden i tabellen kan uppgå till tusentals rader och för att kunna se alla kolumnerna med information om varje termkandidat behöver användaren också röra sig i sidled på skärmen. Det innebär både vertikalt och horisontellt skrollande i verktyget. 4.5 Resultat från användartester och heuristisk utvärdering Resultatet från första testningen av första uppgiften, som var att närmare studera termerna i första klustret, visade att det fanns viss osäkerhet kring vad de vänstra flikarna i grid-vyn betydde. Fliken som var markerad var de senast använda klustren. Deltagaren valde ändå att klicka på ikonen av det första klustret och kom vidare till sidan som visar klustret och detaljerad information. Deltagaren förstod inte vad innehållet bredvid bilden av klustret betydde och visste inte vilken information som borde anges för termen torka, som var den andra uppgiften. Vid de kompletterande frågorna framkom det att deltagaren inte förstod varför termen torka redan hade en status och visste inte om det var något han klickat i själv av misstag. Metainformationen om klustret var inte heller lätt att förstå. Nästa uppgift var att gå vidare, inom samma kluster, till termen avtorkning. Detta gör deltagaren genom att föra muspekaren över termen och observerar att den är klickbar, vartefter han klickar på ikonen. Deltagaren fick där en fråga om vilken information han vill ange för termen men förstod inte riktigt uppgiften och fick riktlinjer för hur han kunde gå vidare, om du känner dig nöjd går det också bra. Navigationen till nästa grupp gick bra och deltagaren använde den högra knappen med pilen på för att komma vidare. Efter testningen diskuterades dessa knappar och navigeringen i den vänstra rullistan och deltagaren ansåg att knapparna var det första valet för navigering men att den vänstra navigeringen också var bra om man ville förflytta sig längre bort i samlingen. Efter den första prototypen visades tabellformatet upp för deltagaren och det diskuterades. Deltagaren ansåg att den designen inte var lika bra, men det går inte att säga något om det egentligen eftersom att den inte testades på samma sätt. Originalprototypen hade ingen interaktion, eftersom användare i verkligheten fyller i ett Excel-blad och sällan rör sig mellan olika fönster i verktyget. Deltagaren fick till sist ett utskrivet papper med tre olika kluster där relationsbågar visas och fick sedan berätta vilka relationer han trodde att bågarna visade. Ekvivalens och översättning var enkelt men den streckade linjen var inte lika självklar. När relationen mellan termer skulle visualiseras var utgångspunkten runda noder med bågar mellan sig i en organisk form. Den organiska formen är gjord så att det inte finns någon tydlig trädstruktur eller hierarki utan alla noder är centrerade kring en imaginär mittpunkt. Noderna gjordes likadana och bågarna visar relationen mellan noderna som är sammankopplade. Ett exempel på relation är en ekvivalenspil mellan noder där alla bokstäver stämmer överens, men den tar inte hänsyn till versaler eller gemener (som sten och STEN ). Ekvivalenspilen är alltså ett streck mellan två noder med pilar åt båda hållen. Ett annat exempel är att ord som delvis liknar varandra har en streckad, tjockare linje som båge (som hållbar och hållbarhet ). Den streckade linjen visade sig under utvärderingen inte vara lika

30 26 intuitiv som ekvivalenspilen och kan därför tas bort. Ekvivalenspilar används inom logiken för att visa att något är likadant och därför kanske den ses som en konventionell symbol och är lättare att tolka än en streckad linje. Symboler som har kopplats samman med ett begrepp behåller den symboliken, även om det från början varit godtyckligt enligt Saussures princip om godtycklighet. Den streckade linjen är inte lika starkt förankrad till ett visst begrepp och kan lika gärna ses som en svagare länk mellan två noder än en heldragen linje till exempel. Vid relationen för översättningar användes en tjockare grå båge. Tanken bakom det var att den hade ett tjockare samband än de andra smala bågarna men det behövde något som gjorde att den stack ut från de andra bågarna, vilket blev färgen. Vid andra testningen fick deltagaren se tabellformatet av designen först och arbetsproceduren för en terminolog förtydligades. När deltagaren blev exponerad för den utvecklade designen (figur 7) började testningen med att deltagaren fick i uppgift att titta närmare på första klustret. Det gick bra och det verkade tydligt att klicka sig dit via bilderna i rutnätet. När deltagaren klickar på bilden kommer han till fiken single frame (figur 9) för det första klustret men han vet inte vilken information som bör anges där, vilket är förståeligt eftersom det tillhör arbetsuppgifterna för de som arbetar med terminologi och det krävs mer introduktion till det. Vid frågan om vad rutorna med information till höger om bilden på termklustret betyder svarar deltagaren att den vänstra av dem verkar vara information om just den termen i det klustret och den högra av dem verkar vara information om hela klustret, vilket är korrekt. Nästa uppgift deltagaren fick var att gå vidare till termen avtorkning i samma kluster och detta gjorde deltagaren genom att klicka på noden med texten avtorkning i bilden och säger spontant att han inte klickar på knappen med pilen på eftersom att han tror att han byter kluster där. Vid en fråga om den vänstra navigeringsmenyn i figur 9 påpekar deltagaren att han inte lagt märke till den innan frågan. Att gå vidare till nästa kluster går också bra och det gör deltagaren genom att klicka på den högra knappen med pilen på. När deltagaren får frågan om hur han skulle bära sig åt för att dela upp ett kluster svarar han att knappen med texten split verkar vara korrekt för det ändamålet men att han inte riktigt förstår vad det innebär att dela upp ett kluster. Efter att uppgifterna i prototypen är utförda får deltagaren titta på ett papper med noder och bågar och berätta vad han tror att de olika bågarna betyder. Han säger först att han inte vet men direkt efter säger han att noderna som kopplas samman med ekvivalenspilar verkar vara samma termkandidat men med skillnader i formatering och sedan säger han att de tjockare grå bågarna ser ut att vara översättningar. På frågan om de olika bågarna förvirrade eller hjälpte svarade deltagaren: Förutsatt att det är tydligt så hjälper det såklart. Efter att testningen var slut fick deltagaren titta på prototypen igen och ställa frågor samt lufta andra tankar om prototypen. Där framkom det att sättet att visa en lista i grid-fliken, figur 8, inte var uppskattad om det inte gick att visa fler objekt på samma gång. Knappen i rutnätet med ett plus på (figur 7) där det läggs till ett ytterligare kluster kritiserades också och deltagaren menade att det räcker med den mindre knappen med texten Add concept som redan finns. De ändringar som identifierades efter den heuristiska utvärderingen är att benämningarna grid och single frame på flikarna kan vara förvirrande och bör bytas ut mot något vanligare ord. De symboler som används för att sortera termkluster följer konventionerna men det kan vara bra att

31 27 lägga till så kallade tool tips när användaren för musen över symbolen, detta kan appliceras på alla knappar. Sorteringssymbolerna kan också tas bort helt om inte listvyn kan erbjuda mer plats att visa fler kluster samtidigt, annars fyller den ingen funktion förutom att visa metainformation till användaren. Knapparna med pilar till höger och vänster som finns i figur 7 och 8 bör tas bort eftersom att de har en annan funktion när användaren befinner sig i single frame-fliken (figur 9), och en knapp bör alltid ha samma funktion. Sammanfattningsvis bör information och funktioner i prototypen endast visas när de kan användas för att inte ta användarens uppmärksamhet. Användaren bör alltid vara påmind om vart i prototypen personen befinner sig för att inte behöva minnas själv. Det är viktigt att använda ett språk som användaren förstår och då, specifikt för noderna, inte göra texten större om det inte har en symbolisk mening i sig. En annan viktig aspekt är att ha hjälp och information om systemet tillgängligt för användaren. Resultatet som framkom gällande de olika relationsbågarna var att bågarna som visade ekvivalens och översättning mottogs positivt medan bågen som visade att termerna kom från samma grundord inte mottogs positivt, och därför bör tas bort. Navigeringen i prototypen var tydlig, bortsett från de störande knapparna i figur 7 och 8 som ska tas bort. Osäkerhet kring det vänstra fliksystemet (figur 7) framkom också. Åsikterna kring tabelldesignen av verktyget var negativa i första testningen och neutrala i andra testningen. 5. Diskussion I detta kapitel kommer den utvecklade prototypen diskuteras utifrån frågeställningarna. 5.1 Frågeställning 1 Den första frågeställningen löd: hur skiljer sig deltagarens upplevelse av den framtagna prototypen för terminologihantering jämfört med ett tabellformat? Denna studie visade att deltagarna var positivt inställda till prototypen. En deltagare föredrog den framför tabellformatet som används i originalprodukten och den andra deltagaren var neutralt inställd till tabellformatet och positivt inställd till prototypen. Detta kan bero på att första deltagaren blev exponerad för tabellformatet efter prototypen och den andra deltagaren blev exponerad för tabellformatet innan prototypen. Andra deltagaren fick också en förklaring av hur terminologiarbete går till i praktiken samtidigt som tabellen visades, för att beskriva vilken funktionalitet den hade. Det finns dock vissa problematiska aspekter här; att tabell-prototypen som användes istället för originalprodukten inte var interaktiv och inte tillät deltagarna att uppleva hur den används på riktigt gjorde att deltagarna inte riktigt kunde jämföra dem på ett rättvist sätt. Anledningen till att originalprodukten inte användes i prototyptestningen var dels för att undvika skillnader i komplexitet mellan en färdig produkt och en prototyp samt för att data i originalprodukten inte skulle kopplas till något specifikt företag. I prototypen av tabellen framgick varken fördelar eller nackdelar eftersom att den inte var interaktiv, den innehöll dock samma mängd data som den nya prototypen. En av de största nackdelarna med den minskade komplexiteten hos tabellen var att deltagarna inte fick se att de behöver röra sig både i sidled och i höjdled för att hitta all information om en term eller ett kluster. Samt att de inte behöver filtrera bort den informationen som egentligen bara används av uppdragsgivaren och inte av deras kunder.

32 Frågeställning 2 Den andra frågeställningen löd: hur upplever deltagaren den grafiska visualiseringen av relationerna mellan termkandidaterna? Deltagarna ansåg att bågarna som skulle symbolisera relationerna mellan termkandidaterna var bra när det gällde relationen för ekvivalens och översättning mellan termkandidater. Bågen som skulle symbolisera att termkandidaterna delvis bestod av samma ord, den streckade linjen, var inte lika intuitiv och bör tas bort. Värt att fråga sig är också om det verkligen finns ett värde i att visa att två termkandidater har någon del av ett ord gemensamt. Att se om ett ord är en översättning till ett annat ord i samma kluster fyller en funktion på ett annat sätt än den relationen. Ett till problem med denna typ av relation är att det inte är tydligt vart gränsen för var en gemensam del av ordet ska gå. Ska den tillåta att likadana bokstäver gör att orden relateras, om inte faller funktionen av relationen bort i exempel som Ö och Paradisö, där det finns en semantisk relation men bara en bokstav som relaterar dem till varandra. Slutsatsen blir att det är bättre att ta bort denna typ av relation och låta användarna själva bedöma vilken status termkandidaterna får utan ytterligare hjälp. Bågarna som visar på ekvivalens och översättning kommer dock finnas kvar eftersom att de fick en positiv respons. Ekvivalensrelationen kan vara hjälpsam vid de tillfällen då två termkandidater ser likadana ut men där ena termkandidaten har ett stavfel till exempel. Samma sak gäller för översättningsrelationen, där frånvaron av en relation mellan två termer säger något. 5.3 Frågeställning 3 Den tredje frågeställningen löd: vilka svårigheter upplever deltagaren med navigationen i prototypen? Finns det svårigheter med vissa element i prototypen? Studien visade att det inte framkom några svårigheter med att navigera från en sida till en annan i prototypen och deltagarna valde rätt väg när de skulle lösa en uppgift. Det fanns dock problem bland deltagarna att förstå vissa element i prototypen. Resultatet från användartesterna visade att uppgifter som handlade om att navigera i prototypen gick avsevärt lättare än uppgifterna som handlade om vilken typ av information som borde tillföras och vart. De flesta problemen som uppkom var relaterade till att deltagarna inte var insatta i terminologiarbete, vilket i sin tur tydde på att språket som användes i prototypen var för komplicerat för en oerfaren användare. Det fanns dels svårigheter och felaktigheter som identifierades genom användartesterna, till exempel att det inte behövs två funktioner för att lägga till ett nytt kluster. Sen fanns det de felaktigheterna som identifierades genom den heuristiska utvärderingen, till exempel att vissa knappar alltid ligger kvar fast de inte används eller inte bör användas på det sättet. Hela prototypen var inte heller interaktiv, vilket betyder att det kanske skulle framkommit fler problem om prototypen var större med fler interaktiva sidor. För att komma till en sida i prototypen fanns ofta minst två vägar att gå, men deltagaren behövde bara gå en av dessa för att uppgiften skulle räknas som godkänd. Om deltagaren däremot behövt identifiera minst två vägar att går för varje uppgift kanske fler problem skulle hittats. 5.4 Metoddiskussion Uppgifterna i användartestet, bilaga 3, skapades utifrån scenarion och problemidentifiering, som Dumas och Redish (1993) skriver om, men validerades inte av någon extern part innan testningen. För att ge deltagarna en inblick i vad prototypen var tänkt att användas till fick deltagarna läsa en

33 29 kort introduktionstext och ett scenario. Frågorna formulerades sedan som arbetsuppgifter till scenarierna och tankar om vad en person på företaget skulle tänkas vilja göra med produkten och inte som direkta instruktioner om vilka knappar som bör tryckas på. Efter båda testen fick deltagarna frågor om deras attityder till olika delar av prototypen, speciellt de delar som var svårare och de delar jag behövde hjälpa till på. Detta för att försöka utröna om det var utformningen av prototypen eller informationen om varje kluster och term som förvirrade. Språket i informationen kunde förenklats mer eftersom det nu försökte efterlikna originalproduktens språk, vilket är skrivet för mer erfarna användare. Användartestet i studien hade bara två deltagare och dessa två hade ingen tidigare erfarenhet av terminologiarbete eller erfarenhet som tekniska skribenter. Det är därför svårt att förutsäga om de tänkta användarna av produkten, som prototypen ligger till grund för, kommer se den som något som underlättar arbetet och är nödvändigt. För att veta det tror jag att en produkt måste utvecklas och testköras under en tid av personer som har erfarenhet av arbete som terminologer. Just för att de ska hinna upptäcka fel efter att de bekantat sig med den nya produkten, då faktorer som tidsåtgång inte togs i beaktning under denna studie men har en större betydelse i ett företag. Resultaten från användartesten kanske inte direkt är generaliserbara till populationen, även om de som arbetar i termhanteringsprogrammen på företagen som uppdragsgivaren har kontakt med inte har det som primär arbetsuppgift. Men de har kanske en grundläggande förståelse och genomgått en introduktion på företaget, vilket inte var ett krav för deltagarna som rekryterades till användartestet. Ett försök att behålla generaliserbarheten görs med den heuristiska utvärderingen som ska komplettera och förbättra den externa validiteten i studien. Även om den utfördes utan någon extern part är tumreglerna i den heuristiska utvärderingen tydliga. Många problem som deltagarna inte ser, på grund av den begränsade tid de använder prototypen och för att ingen uppgift är direkt kopplat till just det problemet, identifieras av den heuristiska utvärderingen. Ett exempel på en sådan del var att det inte fanns någon hjälp-funktion och ingen påminnelse om vilken klustersamling användaren befann sig i när personen var i visningsläget för det enskilda klustret. Alternativa metoder till de som används i studien skulle vara att intervjua terminologer för att få en kravbild över vad som bör implementeras och sedan skissa och göra prototypen och utvärdera prototypen med dem. Om terminologerna som intervjuas använder sig av verktyget som denna studie har till syfte att förändra skulle det också vara intressant, för att se om de saknar några delar av verktyget i prototypen. Detta skulle kunna vara en framtida studie som kan tillämpas på det verktyg som prototypen ligger till grund för. Ett alternativ till datainsamlingen och analysmetoden med tänka högt-protokoll är att testa prototypen i fokusgrupper istället för enskilt, antingen med nybörjare eller med erfarna terminologer. Det kanske känns mer naturligt för deltagare att diskutera tankar om en design med en annan människa istället för att försöka sätta ord på sina tankar samtidigt som de försöker lösa en given uppgift. Studien skulle kunna genomföras med interaktionsanalys som metod där två deltagare får uppgifter i prototypen att lösa samtidigt som de spelas in med videoutrustning. Antingen två terminologer eller två nybörjare eller båda grupperna för jämförelser mellan grupperna. Där kanske man också hade sett hur stor skillnad det gör om man har förståelse för terminologiarbete. Vissa saker kanske förklaras bort med att deltagarna inte är terminologer och inte har erfarenhet av deras begrepp när det egentligen handlar om en utformning som inte är intuitiv.

34 30 6. Slutsats Syftet med studien var att undersöka hur ett verktyg för terminologihantering upplevs av testanvändare utan tidigare erfarenhet av terminologiarbete. Detta skulle göras med fokus på en jämförelse mellan ett tidigare verktyg och en ny prototyp, hur navigering i prototypen är samt vilka problematiska element som finns i prototypen. De resultat studien frambringade var att deltagarna var negativt/neutralt inställda till det tidigare verktyget och mestadels positivt inställda till den nya prototypen. Navigeringen i den nya prototypen fungerade bra på de delarna som testades och ett flertal element i prototypen kunde göras om till det bättre. Det framkom också att det är bättre att inte förvirra användare med symboler som inte är direkt intuitiva och inte finns som en existerande konvention inom ett så smalt område som terminologihantering är. Referenser Balsamiq Studios. (den 01 januari 2015). Balsamiq. Hämtat från balsamiq: Chandler, D. (2007). Semiotics: The Basics. New York: Routledge. Cheng, L., Cheng, W., & Sin, K.-K. (Oktober 2014). Revisiting legal terms: A semiotic perspective. Semiotica, ss Dumas, J. S., & Redish, J. C. (1993). A practical guide to usability testing. Norwood, N.J.: Ablex Pub. Corp. cop. Fodina Language Technology AB. (2015). Om terminologi. Hämtat från Fodina: Gomoll, K. (1990). Some techniques for observing users. i B. Laurel, The art of human-computer interface design (ss ). Reading, Mass.: Addison-Wesley, cop. Greenberg, S. (2012). Sketching user experiences: The Workbook. Amsterdam; Boston: Elsevier; Waltham, Mass.: Morgan Kaufmann. Johnson, J. (2014). Designing with the mind in mind: simple guide to understanding user interface design guidelines, 2nd ed. Burlington, MA: Morgan Kaufmann. Kalliokuusi, V. (April 1997). Är det svårt att använda ordlistor som är utarbetade enligt terminologiska principer? Begreppsanalysens fördelar och nackdelar. Esbo: Nordiske Studier i Leksikografi, (4). Laurén, C., Myking, J., Picht, H., Nuopponen, A., & Puuronen, N. (1997). Terminologi som vetenskapsgren. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin. (den ). Hämtat från Nielsen, J. (den 1 Januari 1995). 10 Usability Heuristics for User Interface Design. Hämtat från Nielsen Norman Group: Saeed, J. I. (2009). Semantics. Malden, Mass.: Wiley-Blackwell.

35 31 Saussure, F. (2015). Kurs i allmän lingvistik. Lund: Arkiv. Språkrådet. (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. Suonuuti, H. (2004). Terminologiguiden: en introduktion till terminologiarbete i teori och praktik. Terminologicentrum (TNC). yworks GmbH. (den 01 Januari 2015). yed Graph Editor. Hämtat från yworks - the diagramming company:

36 32 Bilaga 1: Skisser Bild 1: tidig skiss av grafer Bild 2: ett försök att sortera och strukturera information hierarkiskt

37 Bild 3: försök att hitta alternativ genom att inte låsa fast mig vid att relationerna ska ordnas efter språkliga kriterier 33

38 Bild 4: försök att hitta alternativ genom att inte låsa fast mig vid att relationerna ska ordnas efter språkliga kriterier 34

39 35 Bild 5: visualisering av bildhanteringsmodellen Bild 6: ett försök till hur strukturen skulle se ut på de olika sidorna

40 36 Bild 7: Fler skisser på hur informationen om termkandidaterna ska visas Bild 8: ett steg i rätt riktning, mot hur det ser ut i dagsläget Bild 9: skiss av relationerna mellan termer

41 37 Bild 10: färdigt val av relationer med definierade regler Bild 12: en skiss nästan redo att implementeras

42 38 Bild 13: en skiss nästan redo att implementeras Bilaga 2: Färdig prototyp utan annoteringar

43 39 Startsida med termkluster Startsida med ett tillagt termkluster

44 40 Termkluster visas i en lista med metainformation Information om termen torka, förvald som preferred för att den har högst frekvens i termklustret. Information om termen handduk.

45 41 Information om termen kåpa, förvald som preferred för att den har högst frekvens i termklustret. Tabellformat