Underlag för miljö - och hälso frågor

Transkript

1 Dnr : Sida 1 ( 7 ) Handläggare Maria Tengvard Beställaren Stockholms Stadsbyggnadskontor Karolina Embring Box Stockholm Underlag för miljö - och hälso frågor För detaljplan för kvarteret Odde 1 och Akalla 4:1 i stadsdelen Kista, Dp har fått en beställning från stadsbyggnadskontoret av underlag för behovsbedömning för rubricerad detaljplan. Miljö - och hälsofrågor att beakta i planprocessen bedömer att buller och habitatnätverk för barrskogsfåglar utgör de viktigaste miljö - och hälsofrågorna att ta hänsyn till i detaljplaneringen och att redovisa i planhandlingarna. Övriga miljöaspekter som tas upp i detta underlag bör också beaktas ,.0 2 ṙ v e - B K M _ 2 0 r_ te k n u p n s y _ G Y B N A L P _ 7 4 l a M S O C E /miljoforvaltningen Underlag för behovsbedömning bedömer, utifrån nuvarande kunskapsunderlag för miljöfrågor, att genomförandet av detaljplanen inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan som avses i plan - och bygglagen och miljöbalken. grundar sin bedömning på kriterierna i MKB - förordningens bilag a 4. Maria Tengvard Handläggare Anette Jansson Kvalitetsgranskning

2 Sida 2 ( 7 ) Miljö och hälsofrågor att beakta i planprocessen Stadens hantering av miljö - och hälsofrågor i planeringen och miljöförvaltningens generella bedömningsgrunder finns i Hjälpredan, se föreslår att planhandlingarna kompletteras i det fortsatta planarbetet utifrån detta underlag. Buller Platsen är idag utsatt för buller från vägtrafik. Den föreslagna expolateringen ligger i närheten av E4:an, vilket innebär att bullernivåerna är höga. Mest utsatt är planens norra del där buller som kommer från E4 : an beräknas ligga över riktvärden för den befintliga byggnadens norra fasad. I detta område kommer de höga bullernivåerna att ställa krav på såväl utfor mning som placering av byggnader om riktvärden för bostäder ska kunna nås. Exempelvis kan byggnaderna utformas som lamellhus för att på så vis skapa tysta miljöer och innergårdar. I söder kommer sannolikt de flerrums bostäder som planeras i anslutning till Hanstavägen att behöva tyst sida för att klara riktvärden för buller.

3 Sida 3 ( 7 ) Bedömningsgrund Den 1 juni 2015 trädde Förordning(2015:216) om trafikbul - ler vid bostadsbyggnader i kraft. En förordning står ovanför såväl föreskrifter, allmänna råd, vägledningar och policy från kommuner och länsstyrelser. Den s å k allade Stockholmsmodellen som varit vägledande vid planering och byggande av bostäder i Stockholm blir därmed inte längre aktuell. F örordningen innebär kortfattat att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida: 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats. För små lägenheter upp till 35 m2 gä ller 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Om riktvärdet överskrids bör det finnas en skyddad sida dit minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå mellan Förordni ngen stämmer i grunden överens med de principer som sedan länge tillämpas för buller enligt Stockholmsmodellen. De stora skillnaderna är att ljudnivån nu ska uppfyllas vid fasad istället för utanför fönster och om uteplats finns ska den inte överskrida 50 dbaeq.

4 Sida 4 ( 7 ) Utredning och redovisning I och med de ändringar i Plan - och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2:a januari 2015 ställs det högre krav på redovisningar av beräknade värden för omgivningsbuller för detaljplaner som innehåller bostäder. Redovisnin gen ska ske både för bostadsbyggnadens fasader och för uteplats om sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden (PBL 4 kap 33 a ). Syftet med detta är att de bestämmelser som fastställs i detaljplanen ska gälla även vid framtida tillsyn och tillståndspr övning enligt Miljöbalken. Ändringarna i PBL ökar även möjlighet att villkora bygglov med åtgärder som förebygger bullerstörningar. Omfattningen av bullerutredningen ska anpassas till komplexititeten i varje enskild situation. anser att en bullerutredning från en akustikkonsult bör utföras för att planhandlingarna ska kunna redovisa att god ljudstandard kan uppnås i de aktuella delarna av området. N aturmark och rekreation I området finns idag ädellövskog mellan huvudbyggnaden och parkeringen samt i ett mindre område mellan Hanstavägen och parkeringen. I övrigt återfinns hällmarksskog i den sydvästra delen av området.

5 Sida 5 ( 7 ) Platsen utgör idag hjärtat för ett habitatnätverk för barrskogsfågla r (se bild ova n), det är därför viktigt att tillräckligt mycket skog bevaras för att kunna upprätthålla habitatnätverket. N aturmark som tas i anspråk bör kompenseras med åtgärder i när området som stärker habitatnätverket för barrskogsfåglar. Luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för luft finns reglerade i Luftkvalitetsförordning (2010:477). Varken miljökvalitetsnormer eller det nat ionella miljömålet Frisk luft utgör någon garanti för att luftföroreningar inte orsakar hälsoeffekter. Sambandet mellan luftföroreningar och hälsopåverkan är linjärt, vilket innebär att ju mer föroreningar man utsätts för desto större är hälsopåverkan. Det bör därför alltid eftersträvas att placera utemiljöer för känsliga grupper som exempelvis barn på platser där luftföroreningshalterna är så låga som möjligt. Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet. Halten av partiklar PM10 är µg/m (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m³. Halten av kvävedioxid är µg/m³ (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. bedömer inte att föreslagen byggnation på platsen kommer att medföra att miljökv alitetsnormerna överskrids inom planområdet. Vatten Planområdet ingår i Edsvikens tillrinningsområde. Edsviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas för vattenförekomsten. Milj ökvalitetsnormen för den ekologiska statusen är idag dålig och ska uppnå god ekologisk status till år Miljökvalitetsnor men för den kemiska statusen uppnår idag ej god kemisk status och ska uppnå god kemisk status till år Bedömningsgrund Vatte nförvaltningsförordningen (4004:660) reglerar miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Miljökvalitetsnormerna gäller för ett urval av vatten, vilka benämns vattenförekomster. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen för god ekologisk - och k emisk status till år 2015 och att nuvarande status inte får

6 Sida 6 ( 7 ) försämras. Mer information finns på länsstyrelsernas webbsida: Utredning och redovisning En dagvattenutredning bör utföras som redovisar hur dagvattnet från området ska omhändert as och att exploateringen av området inte leder till att Edsviken belastas med föroreningar från planområdet. Åtgärder för att förebygga negativa effekter av framtida klimatförändringar med ökad nederbörd bör också ingå i utredningen. Klimat och energi Klimatscenarier visar att klimatförändringen för Stockholms del bland annat kan innebära att vi får torrare somrar, varmare och blötare vintrar, mer nederbörd och skyfall, högre vattenstånd i Östersjön, högre vattentemperatur med ökad risk för algblomning och längre växtsäsong. Utredning och redovisning I planhandlingarna bör det framgå vilka behov av anpassning till klimatförändringar som är aktuella. Skyddsåtgärder såsom fördröjningsåtgärder för dagvatten, höjdsättning av mark och byggnader p.g.a. översv ämningsrisk, vegetation som utjämnar temperaturvariationer och solavskärmning i b ebyggelse kan behöva övervägas. Stockholm stad har antagit målet att vara fossilbränslefritt år 2050 och genomför löpande insatser för att minska klimat - påverkan och utsläppen av växthusgaser. I Stockholms miljöprogram finns målet att alla nyproducerade byggnader på av staden markanvisad fastighet ska klara en energi - användning om högst 55 kwh/m². Exempel på åtgärder som kommunen kan vidta i planarbetet är att ge förutsättninga r och vägledning för energieffektiva byggnader och installation av alternativa energikällor, samt planera för ett samhälle med mer energieffektiva transporter. Förutsättningar för alternativa energikällor kan ges genom att byggnader lokaliseras och tak vin klas så att de blir lämpliga för installation av solceller och solfångare. Markföroreningar har ingen kännedom om markföroreningar på platsen.

7 Sida 7 ( 7 ) Transporter Ett viktigt styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid är att prioritera gån g, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik. Klimatsmarta transporter kan exempelvis uppmuntras med attraktiva p - platser för bilpool, tillgång till laddstationer för elbilar samt möjlighet för samtransport. För att främja cykelanvändningen i området är det viktigt att det finns god tillgång till cykelvägar som är kopplade till stadens cykelvägnät, samt till bra och säker cykelförvaring både inomhus och utomhus. I planhandlingarna bör planområdets koppling till angränsande cykelvägnät redovisas och antalet cykelparkeringsplatser bör redovisas på motsvarande sätt som för bilparkeringsplatser. Enligt Stockholm stads cykelparkeringstal för nyproduktion ska bostäders och arbetsplatsers behov av cykelparkering i första hand lösas inom fastigheten. Princip en är att parkering ska anordnas på tomtmark eller inom huset, inte på gatumark. Cykelparkeringstalen ställer inte några formella krav på anordnande av cykelparkeringsplatser inomhus. Däremot bör parkeringsplatser anordnas på sådant sätt att markutnyttjand et blir så effektivt som möjligt. Samtidigt är det av stor vikt att de är enkla att nå och använda. I förslaget till cykelparkeringstal gäller följande parkeringsnorm: Bostäder: 2,5-4 platser/100 m2 BTA, ( studentbostäder : 1,5 platser/lägenhet för lägenhe ter mindre än 35 m² BTA 2,5 platser/lägenhet för lägenheter större än 35 m² BTA) Byggtiden Byggnationen kommer ske i nära anslutning till befintliga bostäder och det finns därför en risk att byggarbeten kan upplevas som störande av de boende. Hänsyn bör tas till detta under byggtiden och miljöförvaltningen betonar vikten av att exploatören jobbar aktivt med information till närboende för att förebygga störningar och klagomål. Detta bör framgå av planhandlingarna.