magasinet Många miljölöften spikade på mässan LOGISTIK Globala och lokala transport- och logistiklösningar Nummer 2 juni 2008

Transkript

1 magasinet LOGISTIK Globala och lokala transport- och logistiklösningar Nummer 2 juni 2008 Många miljölöften spikade på mässan Sidan 11 Sidan Sidan Sidan Premiär för första etanollastbilen Unikt upplägg för Stockholms läns landsting Bättre handelsväg till Indien OS kräver logistik på högsta nivå

2 VD har ordet Ökad kunskap ger mindre utsläpp Vi tror inte att det är möjligt att transporterna kan minska samtidigt som den ekonomiska tillväxten kan öka. Ökad kapacitet i transportsystemen är en förutsättning för tillväxt som vi ser det. Kurvorna för BNP, transportarbete och tyvärr, kurvan för utsläpp av koldioxid har historiskt följt samma utveckling. Jag ser inte att de första två kurvorna vare sig kan, eller behöver frikopplas från varandra, däremot måste vi göra allt vi kan för att bryta kopplingen till utsläppen. Allt fler höjer rösten och menar att höjda skatter på diesel, kilometerskatt och/eller trängselskatt är en del av lösningen på transporternas miljöpåverkan. Vi på Schenker tror inte att de åtgärderna gör att vare sig transporterna eller utsläppen minskar. Vi har gjort simuleringar som visar att en kilometerskatt på 1,40 SEK per kilometer i realiteten inte har någon påverkan på viljan att transportera gods. Vi har tittat på hur mycket dyrare ett antal produkter skulle bli om hela skatten lades på konsumentpriset. I ett av exemplen har vi tittat på hur mycket en sådan skatt skulle fördyra ett paket tvättmedel i butik. Vi har räknat med att paketet åker 30 mil på en pall. Paketet kostar cirka 45 SEK i handeln och den ökade transportkostnaden per paket hamnar runt 4 öre per paket. En så pass marginell ökning av kostnaden kan knappast påverka transportarbetet mer än marginellt. Men om man ändå väljer att genomföra en sådan skatt skulle det vara positivt om staten använder pengarna man får in till att genomföra satsningar som verkligen har effekt på miljön. Jag tänker exempelvis på utbildning i sparsam körning, sänkta hastigheter, åtgärder som gynnar kollektivtrafiklösningar för gods och att aktivt arbeta för att tillåta längre fordon i Sverige och Europa. Det är åtgärder som skulle ha en betydligt större påverkan på koldioxidutsläppen än en kilometerskatt. Jag är stolt över att vi på Schenker tog initiativet till Kneg (Klimatneutrala godstransporter på väg) och glad över att så många och viktiga svenska företag anslutit sig. Läs mer om det på sidorna 6-10 i detta nummer av Logistikmagasinet. Vi är övertygade om att de åtaganden som vi gör tillsammans i det samarbetet verkligen gör skillnad. INGVAR NILSSON CEO SCHENKER REGION NORTH 2 Logistikmagasinet

3 Innehåll 6 Fler i Kneg. Ytterligare åtta företag har anslutit till Klimatneutrala godstransporter, Kneg. Nu arbetar 13 företag och organisationer för att låta sina transporter påverka miljön så lite som möjligt. 20 Alla vägar går till Indien. Sverige är nu ett av de 14 viktigaste samarbetsländerna när det gäller transporter till och från världens näst folkrikaste land. Schenker i Indien respektive Sverige ökar samarbetet. 12 Smarta transportlösningar. Genom riktade skatter, kreativt tänkande och ny teknik ska klimatpåverkan inom transportindustrin minskas enligt Ibrahim Baylan (s). 25 Världens största evenemang. OS i Kina ställer oerhörda krav på att logistikmaskineriet. Huvudleverantören DB Schenkers förberedelser har pågått under två år. 15 Från inköp till patientens dörr. Schenker Dedicated Services tar hand om hela kedjan av hemlevererade sjukvårdsprodukter i Stockholms läns landsting från en enda knutpunkt. 28 Allt på en webbplats. myschenker är platsen där Schenkers alla e-tjänster inom landtransporter är samlade. Som kund kan du bland annat söka ditt gods, få fakturastatistik och emissionskalkyler. Logistikmagasinet är en tidning för kunder, Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB Redaktionens adress: Logistikmagasinet Adressändringar: Har du ny adress eller leverantörer och samarbetspartners till pierre.olsson@schenker.com Schenker AB, Göteborg. om någon av dina kollegor vill ha tidningen Schenker och distribueras även till anställda Övriga i redaktionen: Tel: Fax: kostnadsfritt, meddela redaktionen via i företaget. ISSN Årgång 13. monica.holm@schenker.com e-post till pierre.olsson@schenker.com, fax Citera oss gärna, men ange källan. beatrice.jerkrot@schenker.com Omslag: Pierre Olsson , eller fyll i kupongen på sid 31. Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB asa.larsson@schenker.com Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås Produktion: LTS Kommunikation AB. bo.hallams@schenker.com eva.ralph@schenker.com Upplaga: ex. Drottninggatan 22, Göteborg. karin.andreen@ltskommunikation.se Logistikmagasinet

4 Pappa hade varit stolt Schenkers första hållbarhetspris gick till Vikströms Åkeri i Luleå Miljö- och trafiksäkerhetsfrågor har alltid stått högt upp på vår agenda. Min far Valdemar Vikström, som grundade åkeriet för 52 år sedan, hade varit stolt över att ta emot Schenkers hållbarhetspris, säger Peter Vikström, VD för Vikströms Åkeri AB. Schenkers hållbarhetspris, som i år delades ut för första gången, gick till Vikströms Åkeri. Prisutdelningen skedde på Bilspedition Transportförenings (BTF) årliga kongress. Priset består av en resa till Génève med besök bland annat på Röda Korsets huvudkontor och FNs klimatpanel. Alla gör sitt bästa För att uppmuntra alla åkerier och premiera goda exempel beslutade Schenker att skapa ett hållbarhetspris, säger Bo Hallams, marknadsdirektör för Schenker i Sverige. Det finns många som gör bra saker och utvecklar system och rutiner för att minska vår miljöpåverkan. Vi vet att alla åkare gör det bästa de kan och i år valde vi Vikströms. Andra generationen Vikströms historia började 1946 och under årens lopp har företaget och verksamheten utvecklats. Redan från början var ledorden: nöjda kunder, motiverade medarbetare och kvalitet. Under ledning av Peters mamma, Margareta Maggan Vikström utvecklades företaget och idag körs alla typer av gods, från papper till kyl- och frysvaror. Då Maggan gick bort år 2002 tog sonen Peter över som VD. Vi arbetar med en väl utbyggd strategi för att minimera miljöpåverkan så långt det är möjligt. Vi strävar alltid efter fylla fordonen maximalt och mer än hälften av vår totala godsvolym går idag på järnväg, säger Peter Vikström. TEXT OCH BILD: EVA RALPH Vikströms Åkeri Vikströms Åkeri förfogar över 53 lastbilsekipage som sysselsätter cirka 100 personer över hela Sverige med bas i Luleå. Åkeriet är sedan mer än 30 år transportör åt Schenker AB. En stor del av verksamheten omfattar gods på järnväg, så kallad CargoNet. Företaget transporterar närmare ton varje år. Totalt kör chaufförerna mil per år vilket motsvarar ett varv runt jorden per dygn. Vikströms Åkeri är miljöcertifierade enligt ISO Certifieringen är resultatet av ett målmedvetet arbete i Storheden/Gammelstads miljögrupp. Projektet har bland annat innefattat miljöutbildning av företagets personal och konkreta åtgärder för att minimera företagets negativa miljöpåverkan. Peter Vikström, VD för familjeföretaget Vikströms Åkeri, är en glad vinnare av Schenkers hållbarhetspris. Här tillsammans med sönerna Sebastian och Robin, som båda redan arbetar i företaget. Juryns motivering: Vikströms Åkeri i Bergnäset AB är ett innovativt åkeri med en positiv inställning till miljö- och trafiksäkerhetsfrågor. De var bland de första av Schenkers transportörer som lät tredjepartscertifiera sitt miljöledningssystem enligt ISO De har även certifierat sitt ledningssystem för arbetsmiljö och kvalitet. Åkeriet har idag en stor andel gods på järnväg och bibehåller de volymer på väg som krävs för att 4 Logistikmagasinet

5 Bo Isakson på Schenker Åkeri visar hur lätt och smidig handdatorn är att använda ton CO 2 så mycket kan Schenkers utsläpp minska med nya datorer klara våra tids- och kvalitetslöften till kund. Vikströms deltar i utveckling av tekniska lösningar som passar våra kunder. De arbetar proaktivt med fordonsunderhåll och de har en generös inställning till personalvårdande aktiviteter, som ökar förarnas motivation att utföra ett bra arbete. Nu installerar Schenker datorer i fordon i Sverige. Erfarenheterna visar att en sådan åtgärd sparar mellan fem och tio procent bränsle, säger Ingvar Nilsson, VD för Schenker AB. Det betyder minskade utsläpp av koldioxid på mellan och ton om året. Den nya mobildatalösningen gör det möjligt att från åkeriet läsa av sådant som bränsleförbrukning och hastighet hos varje enskilt fordon. De åkerier som testat utrustningen har visat att det är möjligt att i extrema fall spara upp till 15 procents bränsle, men en mer försiktig bedömning hamnar på mellan fem och tio procent. En förutsättning för att sänka förbrukningen är att man samtidigt satsar på utbildning i sparsam körning och någon form av återkoppling till chaufförerna så att de ser sin egen förbrukning. Bättre kommunikation Men det finns också en mängd andra skäl till varför Schenker nu installerar datorer i samtliga fordon i Sverige. Det nya systemet skickar information till kunden i realtid i samband med att en chaufför eller terminal hanterar godset. Det gör att Schenkers kunder alltid vet exakt var godset befinner sig i kedjan och så att de själva kan beräkna när godset är framme hos mottagaren, säger Gunnar Ahldén, ansvarig för strategi- och projektstöd på Schenker. Kommunikationen mellan chaufför och trafikledning blir också mycket mer effektiv, dels beroende på att datorerna innehåller GPS-positionering som gör att man alltid vet var bilarna är, dels för att kommunikationen sker tyst via dator. En trafikledare behöver aldrig vänta på en chaufför som inte svarar i telefon och chauffören ser att ett meddelande kommit in och kan läsa det när det passar. Information i realtid Fördelarna är många. Våra kunder får ännu bättre information om godset i realtid, vi kan effektivisera vår trafik genom att vi alltid vet var bilarna befinner sig och det finns även en del faktorer som påverkar trafiksäkerheten positivt, säger Ingvar Nilsson. Installationerna började under februari 2008 och hela projektet ska vara klart i juni Sammanlagt rör det sig om handdatorer som kommer att användas av över chaufförer. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

6 Logistikmässan Mässan avslutades med att Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem, presenterade två nya bränslen. Åke Nicklasson, VD på Volvo Logistik, hör på. Preem presenterar nya miljöbränslen 112 utställare besökare. Åtta nya företag i Kneg (se artikeln här intill). Och två nya miljöbränslen. Det var vad som erbjöds på Logistikoch transportmässan i Göteborg den maj bland annat. Kommunikationsminister Åsa Torstensson öppnade mässan som inleddes med en paneldebatt mellan Hans-Jörg Hager, CEO för Schenker i Tyskland, Jan-Eric Sundgren, Senior Vice President, Public & Environmental Affairs på AB Volvo, Michael G:son Löw, CEO, Preem och Alexandra Gatej, Chairman, Unilever South Central Europe. Temat för diskussionen var ansvar och hållbara lösningar inom logistik. De var överens om att det inte finns någon universallösning för alla problem, men att alla kan bidra genom att ta många små steg i rätt riktning. Vår uppgift är att producera maximalt med så få resurser som möjligt. Vi har ett internationellt ansvar för miljön här i de rikare länderna. Det är svårt att anklaga fattiga länder för att de inte alltid agerar miljömässigt korrekt så länge vi som har råd att göra det, inte gör det, säger Hans-Jörg Hager. Totalt arrangerades drygt 20 olika seminarier som besöktes av närmare 800 åhörare och 44 journalister. Mässan avslutades med att Preem presenterade två helt nya bränslen för dieselbilar med 15 eller 30 procents iblandning av RME mot nuvarande 5 procent. Vi kommer att erbjuda bränslet till våra större kunder som tankar stora volymer, säger Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem. PIERRE OLSSON Allt fler vill vara Ytterligare åtta företag och organisationer har anslutit sig till samarbetet Klimatneutrala godstransporter på väg (Kneg). Det hela offentliggjordes den 20 maj under första dagen av Logistik- och transportmässan i Göteborg. Samtliga åtaganden för att minska transporternas klimatpåverkan spikades upp i en särskild monter och företagen presenterades av infrastrukturminister Åsa Torstensson vid ett välbesökt event. Sedan tidigare är Schenker tillsammans med Preem, Volvo Lastvagnar, Vägverket och Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid Chalmers Jag applåderar initiativet. Det är modigt. Infrastrukturminister Åsa Torstensson 6 Logistikmagasinet

7 Ingvar Nilsson, VD på Schenker, Sören Belin, VD på Green Cargo, Stig Wiklund, VD på Stora Enso och infrastrukturminister Åsa Torstensson gläds åt att så många nya företag sluter upp kring Kneg. Här tittar de på planket där alla företag spikat upp sina åtaganden. med i Kneg-samarbetet och Göteborgs universitet med i samarbetet som startades på ett initiativ från Schenker. Jag vill applådera initiativet! De har själva lagt ganska tuffa krav på sig. Det är modigt, säger Åsa Torstensson. Möter många positiva initiativ De nya i Kneg är Green Cargo, Posten Logistik, Ragn-Sells, Renova, SCA, Stora Enso, Sveriges Åkeriföretag och Volvo Logistics. En rad andra namnkunniga aktörer diskuterar eller förbereder medlemskap. När jag åker runt möter jag goda idéer där stora och små företagare tagit initiativ för att minska utsläppen och ha bättre godsflöden, det är väldigt positivt, säger Åsa Torstensson. Kneg startades i slutet av 2006 och i höstas presenterades rapporten på Rosenbad i Stockholm. I samband med Klimatgalan i Göteborg i januari i år öppnades samarbetet för alla andra intresserade företag och organisationer att delta. Ett samarbete med bara vinnare Initiativet har lovordats vid flera tillfällen av bland andra miljöminister Andreas Carlgren och infrastrukturminister Åsa Torstensson. Under Logistik- och transportmässan presenteras även ett antal konkreta projekt som deltagarna i samarbetet bedriver. Först ut var Lars Nolander, terminalchef på SCA Transforest i Sundsvall, som berättar om SCA och Stora Enso som tillsammans med Schenker och Vägverket startat ett projekt för att minska klimatpåverkan från sina transporter genom att använda större och färre fordonskombinationer. (Läs mer om projektet på följande sidor.) Det här samarbetet har bara vinnare och vi hoppas förstås att vårt deltagande på Logistik- och transportmässan ska inspirera ännu fler att vilja vara med i Kneg, säger Bo Hallams, marknadsdirektör på Schenker. TEXT OCH BILD: PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

8 Kneg SCA Transforest tror på tyngre transportekipage 30 procent om året. Så mycket räknar SCA Transforest att kunna minska koldioxidutsläppen genom att modifiera vissa ekipage så de kan lasta 80 ton istället för 60 ton som är den högsta tillåtna vikten idag. Politikerna här i Sundsvall och Timrå är spontant positiva till idén, säger Magnus Svensson VD, för SCA Transforest. I ett första skede handlar det om ett dussintal ekipage från Schenkeråkeriet Östmans som transporterar gods mellan pappersbruken i Ortviken och Östrand till hamnen i Sundsvall. Om vi ska nå det svenska målet att reducera koldioxidutsläppen med 20 procent till år 2020 finns det bara två vägar att gå, säger Magnus Svensson. Minskar både utsläpp och slitage Han menar att det ena alternativet är att använda större och tyngre lastbilar, tåg och båtar. Det andra är att lägga ner industrin. Jag kan inte se någon annan väg. Pappersbruket i Ortviken utanför Sundsvall. BILD: SCA Visst utvecklas motorer och bränslen hela tiden, men att göra en sådan drastisk neddragning kräver drastiska åtgärder, säger Magnus Svensson. Genom att tillåta 80 ton istället för 60 ihop med nya Euro 5-klassade motorer ger en minskning av koldioxidutsläppen med mellan 25 och 30 procent enligt beräkningar av SCA Transforest. Dessutom blir det färre bilar på vägarna vilket minskar både vägslitage och buller. Tanken med de nya ekipagen är att de ska ha samma axeltryck som de lättare bilarna. Varje ekipage får då fler axlar, men eftersom antalet bilar minskar med 40 procent kommer det totala antalet axlar som passerar under ett år också att minska kraftigt. Jag ser egentligen inga nackdelar med det här, säger Lars Nolander, terminalchef på SCA Transforest i Sundsvall som jobbat mycket med frågan. Varje vägsträcka provas för sig Just nu arbetar man tillsammans med Vägverket på en dispensansökan och om allt går som det ska kan man börja köra redan i år. Magnus Svensson har svårt att se några skäl till att ansökan inte ska gå igenom på de sträckor det handlar om här. Men han menar att det aldrig kommer att fungera med en generell dispens. Varje vägsträcka måste provas för sig så att vägar, broar, trånga passager med mera klarar de större fordonen. Men han tycker att förslaget från Schenker, Chalmers, Preem, Volvo och Vägverket att tillåta 80-tonsfordon nattetid på de vägar som håller för det är en bra idé. Alla vinner på det miljön, att vi kan fortsätta bygga välstånd i Sverige och att vi utnyttjar infrastrukturen på tider då det är låg beläggning är ju jättebra, säger Magnus Svensson. PIERRE OLSSON 8 Logistikmagasinet

9 BILD: PIERRE OLSSON Vi ligger faktiskt på plus när det gäller koldioxid SCA har som mål att bli världens mest miljövänliga skogsföretag. När investmentfonder analyserar oss hamnar vi alltid i topp. Det känns ju bra att det arbete vi lagt ner de senaste 20 åren faktiskt noteras, säger Magnus Svensson. Lars Nolander och Magnus Svensson ser stora fördelar med att använda bilar som kan lasta 80 ton istället för 60. SCA lägger mycket pengar på att vara i framkant när det gäller miljöfrågor från planta och framåt. Man är till exempel certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) för ansvarsfullt och miljövänligt skogsbruk, vilket bland annat innebär att man avsätter skog som tillväxtområden för olika djurarter. Företagets division för skogsindustri, Forest Products, (skog, massa, tryckpapper, sågade trävaror) är en av få spelare i välden som kan erbjuda FSC-certifierade produkter i stor skala, samtidigt som alla produkter tillverkats helt utan klorblekning. Vi ligger faktiskt på plus när det gäller koldioxid eftersom nettotillväxten i skogen binder mer koldioxid än det vi släpper ut totalt sett, säger Magnus Svensson. Företaget vill också bidra till att nya miljövänligare drivmedel används. Just nu håller man på att testa en syntetdiesel som heter Paradiesel, som kraftigt reducerar utsläpp av partiklar och också har positiva effekter på andra föroreningar i avgaserna. Den är dyrare än vanlig diesel, men vi vill gärna vara med och prova för att tillverkaren ska ha en chans att överhuvudtaget komma ut på marknaden, säger Magnus Svensson. På båtarna var man tidigt ute med att använda olja med låg svavelhalt och katalytisk rening vilket gör SCAs flotta till en av de renaste i världen. För det har de bland annat belönats med Clean Marine Award av EU. Logistikmagasinet

10 Kneg Så lovar vi i Kneg att arbeta för klimatneutrala transporter: Chalmers: Säkerställa att alla studenter vid Chalmers reflekterar över hållbar utveckling och transportsektorns betydelse i detta under sin utbildning. Bygga kompetenta tvärvetenskapliga forskningsmiljöer och initiera nya forskningsprojekt för att bidra till lösningar på transportsektorns inverkan på klimatet. Anordna sektorsöverskridande workshops för att initiera kunskapsutbyte mellan olika aktörer i samhället i syfte att få ett ökat engagemang och samarbete inom området. Green Cargo: Fram till 2012 kommer Green Cargo att minska koldioxidutsläppen med 20 procent per tonkilometer i våra dieseldrivna transporter genom: Utbildning av samtliga lokförare i Eco Driving Rail under 2008 samt repetitionsutbildningar i sparsamt körsätt för alla egna lastbilschaufförer. Tydliga krav och uppföljning av Eco Driving även hos underleverantörer. Byte till renare och mer energieffektiva motorer i dieselloken. Fordonsinvesteringar så att 10 procent av den egna lastbilsflottan drivs med hybridteknik och/eller alternativa bränslen. Posten Logistik AB: Öka fyllnadsgraden och därigenom minska transporterna. 90 procent av chaufförerna ska ha utbildning i säkert och bränslesnålt körsätt i kombination med teknik för kontinuerlig automatisk föraråterkoppling. Max 80 km/h för tunga fordon ger minskade avgasutsläpp. Stödja forskning och utveckling inom hållbar logistik (drivmedel, fordon, IT, transportplanering). Preem: Ställa om Preems raffinaderisystem från renodlat oljeraffinaderi mot Bioraffinaderi ska 10 procent av råoljan i produktionen av svensk diesel ha bytts ut mot biomassa. Öka låginblandning av förnybara drivmedel i bensin och diesel. Verka för att drivmedlen tillverkas och används på ett så miljöoch resurseffektivt sätt som möjligt, oavsett om de är av fossilt eller icke fossilt ursprung. Energi- och bränsleeffektivisera i alla led. Nyttja förnybar energi, till exempel vindkraft, i produktion. Utveckla metoder för koldioxidåterföring i produktionsledet. Bättre utnyttja överskottsvärme från raffinaderierna. Fortsätta utveckla energibesparande produkter och tjänster. Ragn-Sells: Arbeta aktivt med optimering av fordonsrutter så att transporteffektiviteten kontinuerligt förbättras. Fortsatt utbildning av chaufförer i sparsam körning. Delta aktivt i utprovning av alternativa bränslen och teknik för reduktion av bränsleförbrukning. Renova AB: Till 2012 ska alla fordon vara minst av klass Euro5. Sparsam körning tillämpas och utbildning sker kontinuerligt. Utrustning för uppföljning på detaljerad nivå ska installeras i alla tunga fordon senast Vi följer noga teknikutvecklingen på fordonssidan och medverkar i den genom att delta som aktiv partner vid tester och försök av ny teknik. (Till exempel utveckling av elhybridteknik, optimerade påbyggnader som lastkännande hydraulik). SCA Transforest: Minska CO2-utsläppen från våra transporter med 20 procent fram till år År 2011 ska 90 procent av SCA Transforests leverantörer av lastbilstransporter ha utbildat merparten av sina förare i ekonomiskt körsätt. Verka för att lastbilstransporter med bruttovikten 80 ton ska få användas på lämpliga sträckor. Schenker: Utbilda alla chaufförer i sparsam körning. Fasa ut alla äldre lastbilar. Tanka den mest klimatvänliga tillgängliga dieseln i lastbilarna. Stora Enso Logistics: Tillsammans med övrig skogsindustri i Sverige ska vi minska CO2 från transporter av gods och råvaror med 20 procent till Vi främjar transportlösningar med förbättrad miljöprestanda: Effektiv kombination av transportslag. Effektivitet genom utveckling av längre och tyngre tåg och bilar. Införande av tillgänglig miljöteknik. Driva miljö- och säkerhetsfrågor genom att ta med det i vår upphandling. Upphandling av vägtransporter enligt QIII ( Upphandling av sjötransporter enligt Clean Shipping Criteria ( Sveriges åkeriföretag: Längre och större fordon för minskade utsläpp per fraktat ton: Verka för att modulkonceptet utvecklas och optimeras. Driva på utvecklingen så att modulfordon accepteras över hela Europa. Sparsam körning för mindre bränsleförbrukning. Fortsätta informera om att sparsam körning kan minska drivmedelsförbrukningen med upp till 15 procent. Beräkning av transporters miljöpåverkan: Tillhandahålla verktyg till åkeriföretagen för att beräkna transporters miljöpåverkan, SÅ Miljöcalc. Benchmarking: Lyfta fram goda exempel på medlemsföretag som arbetar aktivt med hållbar utveckling. Nordisk samverkan för erfarenhetsutbyte: Driva samordning och samråd på nordisk basis (via NVF) för effektivisering av fordon och miljöpåverkan. Volvo Lastvagnar: Ett effektivare bränsleutnyttjande har högsta prioritet och vi ska leda utvecklingen genom att kontinuerligt förbättra bränsleeffektiviteten för Volvolastbilar med minst 1 procent årligen. Behålla ledningen när det gäller introduktion av hybridteknik för tunga lastbilar. Aktivt arbeta för en övergång till alternativa bränslen och ta en ledande roll inom utvecklingen av fordonsteknologi för detta. Verka för nya transportlösningar som bidrar till ökad transporteffektivitet och minskade utsläpp av koldioxid. Volvo Logistics: Kräva att utbildning för alla förare i ekonomisk körning ska vara genomförd senast Vara den transportköpare som är ledande i att främja alternativa bränslen. Verka aktivt för bättre infrastruktur och längre lastbilsekipage och förorda 25,25 meter i hela Europa. Alltid inkludera båt och järnväg i våra överväganden för nya transportflöden. Öka fyllnadsgraden varje år och ständigt effektivisera logistiksystemen. Samverka med andra köpare av transporter och logistik för att förbättra effektivitet och balanser. Vägverket: Införa krav på sparsamt körsätt i alla körkortsbehörigheter. Ge stöd till åkeriföretag som vill att deras lastbilar håller hastighetsgränsen. Stödja utveckling av nya transportlösningar som gör det möjligt att utnyttja vägnätet för fordon med högre vikt och ökad längd. Stödja utvecklingen att finna innovativa lösningar på varudistribution i staden. 10 Logistikmagasinet

11 BILD: SCANIA Scania har tagit fram världens första lastbil som drivs av etanol. En mindre modell, som ska gå i stadstrafik. Världspremiär för första etanollastbilen Scania presenterar världens första lastbil som drivs av etanol. Just nu testas den i trafik av Schenker i Stockholm. Det är intressant och roligt att vara med och prova nya saker, säger Mats Grundius, VD för Schenker Åkeri. I dag körs alla SL:s 400 innerstadsbussar i Stockholm på etanol. Totalt har Scania byggt 600 etanoldrivna stadsbussar sedan 1989, de flesta körs i Sverige. I princip har man tagit motorn från en etanolbuss och satt den i en lastbil. E95 i dieselmotorer Det är egentligen det enda vi vet om motorn. Vi har tystnadsplikt och vet inte hur det ser ut under huven, säger Rustan Eliasson, fordonsansvarig på Schenker Åkeri. På utsidan syns det inte att bilen drivs av ett speciellt bränsle. Bränslet kallas populärt för E95 Mats Grundius och Rustan Eliasson på Schenker Åkeri är stolta över att få provköra Scanias nya etanollastbil, världens första. eftersom fem procent av bränslet består av olika tillsatser, säger Rustan Eliasson. E95 är ett bränsle som kan köras i en motor som arbetar enligt dieselprincipen till skillnad från E85 som körs i bensinmotorer. 70 procent mer etanol Än finns E95 inte att tanka någon annanstans än i SL:s eget garage. Vi får åka dit och tanka bilen, säger Rustan Eliasson. Etanollastbilen är en av Scanias mindre modeller, en distributionslastbil med 270 hk som är tänkt att gå i stadstrafik. Eftersom det går åt 70 procent mer etanol än diesel per körd kilometer är det en naturlig början. En bil som går på fjärrtrafik skulle behöva en enorm bränsletank för att klara jobbet. Kul att ligga i framkant Motorn uppfyller redan nu EEV-standarden (Enhanced Environmentally friendly Vehicle), en standard som är något strängare än Euro 5, som är den avgasnorm som införs inom EU i oktober Det är kul att ligga i framkant och vara en del av utvecklingen. Men man ska inte glömma att vi redan har ett bra miljöarbete genom att vi kör allt vårt gods kollektivt. Genom att vi samlastar och planerar våra rutter minimerar vi klimatpåverkan från våra transporter, säger Mats Grundius. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

12 Skatter och ny teknik ska förbättra klimatet En kombination av skatter, satsningar på infrastruktur, kreativt tänkande och ny teknik. Det är så klimatpåverkan från transportindustrin ska minska framöver, säger trafikutskottets ordförande Ibrahim Baylan, (s). Transporterna kommer att fortsätta att öka, vi vill resa bort ibland, vi vill köpa kläder från Asien och konstiga frukter från Sydamerika. Och det är inget fel i det, bara vi hittar ett sätt att frakta utan att vårt klot skadas. Vi kan inte stoppa de ökande transporterna genom att förbjuda vissa personer från att köra bil, eller vissa företag från att transportera sina produkter. Vi måste ha varor till butikerna, de transporterna kan inte ersättas av järnväg eller cykel. Det gäller att försöka vara konstruktiv och kreativ om vi ska hitta lösningar som får ner bränsleåtgången från våra transporter i framtiden. Just nu finns dessutom en väldigt bra jordmån för de här frågorna, dels är klimatfrågan het och dels ska Sverige bli ordförandeland i EU snart. Då har regeringen en stor chans att driva på miljöfrågorna. Hur tycker du att det ser ut i dag då? Den situation vi har nu är inte hållbar ur flera aspekter. En allt för stor del av alla Jag tror att en kilometerskatt i dagsläget har stor effekt som konkurrensutjämnare gentemot de utländska åkare som kör i Sverige. Fakta: Ibrahim Baylan Ordförande i riksdagens trafikutskott sedan den 1 januari Ibrahim Baylan har suttit i riksdagen sedan valet 2006 där han tidigare varit ledamot i utbildningsutskottet. Han var mellan åren 2004 och 2006 skolminister och arbetade innan dess bland annat som ombudsman för fackförbundet HTF i Västerbotten. Han föddes 1972 i en by i sydöstra Turkiet och kom till Sverige i början av 1980-talet. Först bodde han i Stockholmsförorten Botkyrka. Sedan 15 år bor han i Umeå som han räknar som sin hemstad. transporter inom landet utförs idag av utländska åkare. Ett sätt att styra upp det och göra konkurrensen mer rättvis är att inrätta en kilometerskatt som drabbar alla lika mycket. Exakt hur en sådan skulle utformas vet jag inte, men ett ökat skattetryck mot lastbilstransporter tror jag är helt nödvändigt. Men tror du verkligen att en kilometerskatt skulle begränsa antalet transporter i Sverige? Allt beror på vilken nivå vi lägger skatten. Ju högre, desto mer begränsande effekt har den naturligtvis. Självklart kan vi inte beskatta på ett sådant sätt att logistiken slås ut i Sverige. Men jag tror att en kilometerskatt i dagsläget har stor effekt som konkurrensutjämnare gentemot de utländska åkarna som kör i Sverige. Vi kanske kan få bort några av de värsta miljöbovarna från de svenska vägarna på det här viset. En annan sak som skulle minska antalet transporter är om vi kunde bli bättre på att köra gods kollektivt. Ta ett hotell som exempel. Det är ju inte effektivt att köra tvål i en bil, handdukar i en annan och toalettpapper i en tredje. Det måste vara bättre att samordna transporterna så att hotellet får allt de behöver i en och samma leverans. Många intressanta idéer kommer från branschen. Ett exempel på kreativt tänkande är det förslag som bland andra Schenker står bakom om att tillåta 32 meter långa lastbilar mot dagens 25 på vissa sträckor nattetid. Jag är absolut öppen för att titta på förslaget och se vad det innebär för miljö och trafiksäkerhet. Vi måste våga prova oss fram till nya lösningar utan att tumma på trafiksäkerheten. Vad tror du om alternativa bränslen som ett led att minska koldioxidutsläppen? Jag tror inte att biobränslen är framtiden för fordonsindustrin. Jag ser det som en tillfällig lösning i väntan på nästa tekniksteg. Sverige är ju världsledande när det gäller fordonsutveckling och när jag träffar fordonsindustrin känns det att de har en stark framtidstro. Jag tror att bilarna förr eller senare måste gå på el. Vi har en bit kvar, men jag ser väldigt optimistiskt på människors förmåga att utveckla teknik. Är det bara tillräckligt viktigt så går det. Vad tror du om de andra transportslagen, kan de ta större andelar? Sjöfarten är underutvecklad, vi har en lång kustlinje och även mycket inlandsvatten som har en delvis outnyttjad potential. I dag har sjöfarten cirka två procent av den totala nationella volymen. 12 Logistikmagasinet

13 BILD: PIERRE OLSSON Sverige är ett land som har råd att investera i infrastrukturen. Järnväg, sjöfart, renare motorer, lika kilometerskatt och bättre utbildning prioriteras av trafikutskottets ordförande Ibrahim Baylan, (s). Sjöfarten kommer aldrig att ta en stor del av de inhemska transporterna, men jag ser det som fullt rimligt att höja andelen med 50 procent till totalt tre procent. Men det är den markbundna trafiken som kommer att dominera transportindustrin även framöver. Jag ser gärna att fler transporter sker på järnväg, men problemet är att det saknas kapacitet. Det finns ingen quick fix som löser problemen. Vi måste helt enkelt investera mera. Det låter dyrt, är det ekonomiskt försvarbart? När det gäller den ökande mängden utsläpp av koldioxid finns det inga enkla Alexanderhugg att ta till. Visst kommer det att kosta pengar att satsa på järnvägen. Men Sverige är ett land som måste ha råd med sådana satsningar. Det är absurt att kräva att mindre utvecklade länder ska minska sina utsläpp lika mycket som vi i den rika världen. Visst kan det bli dyrt i det korta perspektivet, men det finns också något att vinna på att vara först med en lösning som andra vill ha. Ett annat problem för transportbranschen är bristen på chaufförer. Vad ser du för lösning där? En variant jag varit med om att jobba fram är det vi kallar för teknikcollege. Det är ett samarbete mellan regeringen, facken och olika teknikföretag. När en bransch klagar på en utbildning tar vi reda på vad de vill ha och lämnar över en del av inflytandet till branschen. Det innebär också att branschen måste ställa upp med en del Jag ser optimistiskt på människors förmåga att utveckla teknik. Är det bara tillräckligt viktigt så går det. resurser under utbildningen. Lösningen ligger i en bättre utbildning tillsammans med att branschen blir bättre på att berätta att det finns jobb och framtidsutsikter i transportnäringen. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

14 Miljö Anledningen till att Bosch Rexroth deltar i workshopen är att de vill ligga i framkant, säger Stig Mårtensson, kvalitets- och miljöchef. Jacob Rheborg, Schenker Consulting, hjälper företag att få logistiken att bli mer miljövänlig. Succé för miljöworkshop Vi vill inte vänta på kunderna, vi vill ligga i framkant Schenker Consultings gratis workshop om hur företags logistik påverkar miljön har blivit en succé. Ett 80-tal företag har redan anmält sitt intresse. Det märks att miljö är en fråga som klättrar högre och högre på agendan i Sverige, säger Jacob Rheborg på Schenker Consulting. Ett av de företag som nappat är Bosch Rexroth. Målet med workshopen är att hitta konkreta åtgärder för att minska företagets miljöpåverkan. Logistik, miljö och kvalitet De som deltar i workshopen på huvudkontoret i Stockholm är Stig Mårtensson, kvalitets- och miljöchef, logistikchefen Anette Edman, inköpschefen Johan Högfors och kvalitetskoordinator Anna-Maria Kraghe. Grupperna har haft olika sammansättning på de olika företagen jag träffat. Men genomgående har vi haft intressanta och givande diskussioner, säger Jacob Rheborg. Efter att Anette Edman i korta drag redogjort för hur Bosch Rexroths logistikupplägg ser ut börjar en diskussion om vad som egentligen går att göra. Vi är alldeles i början av arbetet och vet inte riktigt vilka krav vi kan ställa på våra leverantörer, eller vilka krav våra kunder kommer att ställa på oss. Men vi vill inte vänta på kunderna, vi vill ligga i framkant, säger Stig Mårtensson. Miljö som säljargument Han menar att intresset för miljöfrågor märks genom att flera kunder börjar fråga om miljöpåverkan, och att säljarna också börjat se miljö som ett säljargument. Workshopen mynnar ut i några huvudområden som Bosch Rexroth behöver jobba med för att minska sin miljöpåverkan. Det första är att kartlägga hur flödena verkligen ser ut i dag. Det görs av två anledningar, dels för att undersöka hur dagens logistik påverkar miljön, dels att ha något att jämföra med i framtiden. Fördelen med att göra en emissionskalkyl är att den också kan användas för att simulera nya upplägg och att se vad som händer om man skruvar lite i det, säger Jacob Rheborg. Bensindrivet nej tack Även om man inte tidigare tittat så mycket på hur logistiken påverkar miljön, har Bosch Rexroth börjat arbeta med miljöfrågor på andra sätt. Bland annat har företaget fattat ett policybeslut om att inga bensindriva fordon ska tillåtas som tjänstebilar i fortsättningen. Vi räknar med att sänka koldioxidutsläppen från våra tjänstebilar med 25 procent till år 2010 och vi har även diskuterat att utbilda dem som har tjänstebil i sparsam körning. Det finns ingen ekonomisk vinning i detta för företaget. När det gäller miljö har vi andra drivkrafter än pengar, säger Stig Mårtensson. PIERRE OLSSON Fotnot: Bosch Rexroth är en del av Bosch som bland annat sysslar med mobil hydraulik och industriell automation. 14 Logistikmagasinet

15 BILD: PIERRE OLSSON En enda kontaktpunkt har hand om hela kedjan när det gäller hemlevererade sjukvårdsprodukter. Schenker Dedicated Servides fick uppdraget. En fördel är att alla leveranser till samma adress kan ske samlat, säger Owe Hallquisth, verksamhetschef på Link Stockholm inom Stockholms läns landsting. Från inköp till patientens dörr I samband med att Stockholms läns landsting (SLL) inledde en ny stor upphandling av sjukvårdsprodukter för hemleverans beslutade man att samtidigt upphandla hela logistikkedjan från lager till distribution. Det är mer lättjobbat eftersom vi nu bara har en kontaktpunkt som tar hand om hela kedjan, säger Owe Hallquisth, verksamhetschef på Link Stockholm inom SLL. Det nya uppdraget gick till Schenker Dedicated Services (SDS) som började köra inkontinensprodukter och vissa sårvårdsprodukter den 1 oktober förra året. I maj tillkom även områdena diabetes och nutrition (olika näringsprodukter). Omedelbara leveranser SLL upphandlar en rad produkter av olika tillverkare och tillhandahåller statistik till SDS om vilka volymer som gått åt tidigare år. Schenker Dedicated Services tar hand om hela kedjan åt Stockholms läns landsting Sedan är det upp till SDS att köpa in och lagra de volymer man förväntar sig ska gå åt. Vi anger också vad som absolut måste finnas i Schenkers lager för omedelbar leverans, och vad som ska finnas för leverans inom fyra dagar. Sedan är det upp till SDS skicklighet och logistiska kompetens att lösa uppgiften, säger Owe Hallquisth. Samlat till samma adress Olika inkontinensprodukter står för de överlägset största volymerna medan diabetesprodukter är betydligt mindre volymmässigt men större värdemässigt och distribueras via Schenker Privpaks ombudsnät över hela Stockholm. Förr var det Posten som hade det uppdraget och skillnaden nu är att mottagaren får gå till en annan butik än tidigare för att hämta sina produkter, säger Owe Hallquisth. I det tidigare upplägget kunde en och samma person få leveranser från flera olika leverantörer. En fördel med det nya är att alla leveranser till en och samma adress kan ske samlat. Det är både mer praktiskt för mottagarna och innebär en mindre miljöpåverkan eftersom antalet leveranser minskar totalt sett, säger Owe Hallquisth. Totalt handlar det om cirka patienter som får sina hemleveranser på detta vis av SDS. PIERRE OLSSON Fotnot: SDS har ett liknande uppdrag för Region Skåne, där inkontinensskydd distribueras till både privatpersoner och gruppboenden. Så funkar det nya systemet för hemleveranser Logistikmagasinet

16 Så funkar upp Stockholms län Fortsättning från förra sidan 16 Logistikmagasinet

17 lägget för s landsting ILLUSTRATION: MALIN HANSSON/WGV FACTORY Logistikmagasinet

18 Gästtyckaren Visst är lastbilar och transportindustrin en del av miljöproblemet. Men också en del av lösningen. Faktum är att det finns mycket som talar för att sambandet mellan ökande transporter och ökade utsläpp av koldioxid kan brytas. Introduktionen av hybridteknik i Volvos lastbilar är ett konkret och viktigt bidrag till det arbetet, menar Lars Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar och gästtyckare i det här numret av Logistikmagasinet. Hybridteknik är en del av lösningen I början av april presenterade Volvo Lastvagnar, Renova och Ragn-Sells världens första hybridsopbilar. Intresset blev enormt. TV-kanalerna rapporterade, de stora dagstidningarna skrev och en rad av våra kunder ville omedelbart beställa en hybridlastbil de också. Helst för leverans redan igår. Vad är det egentligen som har hänt? Varför är intresset för hybrider så stort just nu? Klimat och miljö Svaret sammanfattas kanske bäst med ordet tajming. Insikten om klimatfrågans allvar har skapat ett starkt miljöengagemang och en vilja till förändring i hela samhället. Samtidigt har kostnaderna för bränsle blivit en allt tyngre börda för åkerierna. Situationen är inte alls unik för Sverige. I USA, där bränslepriset traditionellt legat betydligt lägre än i Europa, överstiger bränslekostnaderna nu för första gången personalkostnaderna för många av våra kunder. Den här utvecklingen har banat väg för ett tekniksteg, som är viktigare än något annat jag har varit med om under mina tolv år i branschen. Hybridtekniken, där en dieselmotor och elmotor samverkar, kan i ett slag minska bränsleförbrukning och klimatpåverkande utsläpp med 15 till 30 procent. Och potentialen är stor för ytterligare förbättringar. Inom Volvo Lastvagnar arbetar vi nu för fullt med att finslipa och utvärdera tekniken inför lanseringen av våra första serieproducerade hybridlastbilar i slutet av Till att börja med kommer tekniken att användas i distributionsbilar och sopbilar. Men på lite sikt kommer de flesta av de Volvolastbilar som säljs i Europa att ha någon form av hybridlösning. Efterfrågan från kunderna är som sagt redan stor. Att investera i en hybridlastbil har blivit lönsamt. För transportföretagen, för samhället och givetvis för miljön. Oavsett vilket bränsle man väljer att fylla tanken med i framtiden kommer tillgången att vara begränsad Multikompetent bränsle Finns det då ingen risk att den starka tron på hybridtekniken skymmer sikten för andra alternativ? Nej, jag tror inte det. En av de verkligt stora fördelarna med en diesel/elhybrid är att den kan drivas inte bara med konventionell dieselolja, utan med praktiskt taget vilket bränsle som helst. Så sent som förra året visade Volvo upp sju lastbilar som var och en anpassats för ett specifikt bränslealternativ, bland annat syntetisk diesel, DME, biodiesel och biogas. De lastbilarna skulle mycket väl också kunna förses med en hybridlösning för att nå en ännu bättre energieffektivitet. Och det är just energieffektiviteten som är den avgörande framgångsfaktorn. Oavsett vilket bränsle man väljer att fylla tanken med i framtiden kommer tillgången att vara begränsad och priset att sättas därefter. Därför är jag övertygad om att hybrider kommer att spela en betydelsefull roll under överskådlig tid. Bättre batterier Ett annat viktigt skäl till att hybridtekniken står inför sitt kommersiella genombrott i tunga fordon, är att batteriernas energilagringskapacitet har förbättrats radikalt jämfört med tidigare. Att vi ska få se konkurrenskraftiga lastbilar som uteslutande 18 Logistikmagasinet

19 BILD: TOMMY HOLL Världens renaste sopbilar som drivs av Volvos nya hybridteknik provas just nu i Göteborg och Stockholm. drivs med el är jag dock tveksam till. Därtill är batteriernas energitäthet ännu för låg. Men man ska aldrig säga aldrig. Batteritillverkarna har ju visat att de kan. Bränsleceller är ett annat alternativ som många länge satte sitt hopp till. Men här ser det ganska dystert ut för tillfället. Tekniken är fortsatt dyr och komplicerad. Om bränsleceller ska få en vidare användning i tunga lastbilar, tror jag snarast att de kommer att utnyttjas för att driva hjälpsystem, inte som huvudsaklig kraftkälla. Positiv miljöutveckling Den utveckling som nu pågår av andra och tredje generationens alternativa bränslen är däremot högintressant. På Volvo deltar vi till exempel i ett nystartat fältprov med 14 lastbilar som drivs av DME. Men ska trafikens utsläpp av koldioxid minskas snabbt behövs också åtgärder som ger effekt på kort sikt. EU:s ambition att öka inblandningen av biobränslen i konventionell dieselolja, är värd allt stöd. Ett beslut i den riktningen skulle innebära att dagens biobränslen kan utnyttjas på ett effektivt sätt i befintliga fordon. Samtidigt skapas förutsättningar för nödvändiga investeringar i produktion och distribution av nästa generation alternativbränslen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det händer mycket positivt på miljöområdet just nu. I mitt arbete som miljöchef möter jag ett stort engagemang inte bara inom Volvo Lastvagnar utan i hela transportbranschen. Så när DN skriver att Lastbilar är det verkliga miljöproblemet, känns det lite tungt. Visst är vi en del av problemet. Men också en del av lösningen. Vi vet alla att lastbilarna och nyttotrafiken är nödvändiga för att samhället ska fungera. Och när ekonomin går bra, som den har gjort rätt länge nu, ja, då ökar också transporter och utsläpp. Men faktum är att det finns mycket som talar för att sambandet mellan ökande transporter och ökade utsläpp av koldioxid kan brytas. Tillsammans med Preem, Schenker, Vägverket och forskare från Göteborgs miljövetenskapliga centrum, startade Volvo Lastvagnar hösten 2006 ett samarbetsprojekt kallat Klimatneutrala godstransporter på väg. Vår vision är att godstrafiken på de svenska vägarna så småningom ska bli helt klimatneutral. Genom effektivare transporter, effektivare bränsleproduktion, effektivare fordon och en utökad användning av förnybara bränslen kan vi åstadkomma stora förbättringar. Trots en fortsatt ökning av trafiken, kan de totala utsläppen av växthusgaser från den vägburna godstrafiken minskas med upp till 15 procent mellan 2005 och Goda resultat kräver samarbete Ska vi klara den utmaningen krävs att alla goda krafter samverkar. Så istället för att ställa det ena bränslet mot det andra, en teknisk lösning mot en annan, eller för den delen ett transportslag mot ett annat, krävs en ökad samverkan mellan forskare, myndigheter, fordonstillverkare, bränsleproducenter och transportföretag och deras kunder. Introduktionen av hybridteknik i våra lastbilar, är ett konkret och viktigt bidrag till det arbetet. LARS MÅRTENSSON miljöchef Volvo Lastvagnar Logistikmagasinet

20 Nu går handelsvägen till Sedan årsskiftet har samarbetet mellan Schenker Sverige och Schenker Indien ökat. Det gör att Sverige numera tillhör en av 14 så kallade trade lanes som Indien samarbetar med. Övriga länder är bland annat USA, Kina, Tyskland och England. Det känns bra att lilla Sverige har slagit sig in bland de vanligtvis dominerande, stora nationerna. Indien är inte en helt enkel marknad, men det är mycket viktigt att vara där, säger Caesar Ahlborn, säljare och Trade Lane Manager India på Schenker Air & Ocean i Sverige. Säg Indien och många svenska företag tänker på dåliga vägar, undermålig infrastruktur och en rejäl kulturkrock. Trots det är det fler och fler företag som väljer att satsa på Indien eftersom landet växer snabbt och utvecklas sakta men säkert. Bara på fem år har det hänt oerhört mycket. Vi går mer och mer mot en europeisk standard. Det blir bättre hela tiden, säger David Nevin, Director Sales & KAMO India. Indien beskrivs ofta som det nya Kina, vilket är en felaktig jämförelse: Vi kommer aldrig att bli ett nytt Kina. De ligger långt före oss. Vi växer också snabbt, men ungefär där slutar likheterna. I Kina går det snabbt, utan tjafs och debatt och enorma investeringar i infrastruktur är inget problem. I Indien vill alla säga sitt och kostnaden är alltid en stor fråga. Det ska helst göras billigt, även om det leder till att det måste göras om och om igen, säger David Nevin. Indien är ett land i snabb omvandling och utveckling. Samarbetet mellan Schenker i Indien och Sverige har Naturligt fördjupat samarbete Skolsystemet är bra i Indien vilket ger landet en god förutsättning att nå framgång inom tillverkningsindustrin och IT-sektorn. En annan fördel med Indien är språket. I Indien förstår man och pratar engelska. Det är sämre med det i Kina, säger David Nevin. Samarbetet mellan Schenker Indien och Schenker Sverige har vuxit fram under en längre tid. Schenker Sverige har gjort flera stora och medelstora affärer som har gjort att Schenker Indien fått upp ögonen för Sverige. Många svenska företag i mode- och detaljhandeln, som vi gör affärer med, har stor import från Indien. Och vi har stora svenska varumärken med export från Sverige till Indien. Så ett fördjupat samarbete blev helt naturligt, säger Caesar Ahlborn. 30 kontor runt om i Indien Alla företag som ska göra affärer med Indien bör vara medvetna om de speciella förutsättningarna som kulturskillnader och den ibland dåliga infrastrukturen. Våra olika sätt att se på affärer skiljer sig mycket åt och just det är den stora utmaningen mellan länderna. Att vara på plats i Indien är därför avgörande för vår fortsatta framgång i samarbetet, säger Caesar Ahlborn. Många logistikföretag i Indien arbetar enbart med agenter, det vill säga de har enbart ett samarbete med externa, lokala aktörer. Det gör inte Schenker. Att vara på plats i Indien är avgörande för oss. Caesar Ahlborn, Schenker Air & Ocean Företaget har egna kontor med egna anställda på plats; inte mindre än drygt 1200 medarbetare och 30 kontor runt om i landet. 20 Logistikmagasinet