Beslut efter riktad tillsyn

Transkript

1 Skinnskattebergs kommun Norra Västmanlands Utbildningsförbund Beslut efter riktad tillsyn innskattebergs kommun för asylsökande barn och barn som vistas Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax: vvww.skolinspektionen.se

2 1 (12) Riktad tillsyn av Skinnskattebergs kommun Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbudning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn. Ytterligare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? utbildning? Skinnskattebergs kommun besöktes av Skolmspektionen den 10 september 2014, då intervju med representanter för huvudmannen och intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen intervjuade vid detta tillfälle även rektorsrepresentant samt representant för huvudman från Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU). Skolinspektionen har inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive koitrmui\-/huvudmarinabeslut inte tagit enskild ställning till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kommer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kommer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samtliga 30 besökta kommuner. Beslutet omfattar både åtgärder som Skolinspektionen förelägger huvudmannen att vidta och utvecklmgsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen I Skinnskattebergs kommun finns en grundskola, Klockarbergsskolan, vilken bedriver undervisning från förskoleklass till och med årskurs 9. Kommunen har ingen egen gymnasieskola, utan är en av tre medlemskommuner i Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU) med egen huvudman. Enligt Skinnskattebergs kommuns uppgifter vistades 28 asylsökande barn i kornmunens förskoleklass (1), grundskola (27) samt i NVU:s gymnasieutbildning (0) den 2 juni Migrationsverket uppger att det totala antalet asylsökande barn i motsvarande åldrar vid denna tidpunkt är 26, vilket utgör fem procent av det totala antalet barn i åldrarna 6-19 i kommunen. Skillnaden i kommunens totalsiffra avviker således inte markant ifrån Migrationsverkets. Däremot finns en diskrepans mellan kommunens och Migrationsverkets siffror gällande antalet barn i de olika ålderskategorierna. Siffrorna avseende barn i

3 2(12) grundskola skiljer sig åt då kommunen uppger att det finns 27 asylsökande bam i denna ålderskategori medan Migrationsverkets siffra är 16, det vill säga en skillnad på elva bam. När det gäller bam i gymnasieåldern uppger kommunen och NVU att det inte finns några asylsökande bam i kommunen som deltar i gyrrmasieutbildrving vid denna tidpunkt medan Migrationsverket uppger att nio bam i denna ålderskategori vistas i kornmunen. Om ålderskategorin sänks till att omfatta åringar blir siffran fyra barn. De senaste två åren har kommunen, enligt sin verksamhetsredogörelse (VR), haft en markant öloiing av antalet asylsökande farniljer. Från att i princip inte ha tagit emot några asylsökande elever alls i kommunen har 45 asylsökande elever börjat på skolan det senaste året, en skola som vid tiden för den aktuella tillsynen har total 354 elever. Kommunen har vid tiden för tillsynen cirka 4500 invånare. Tidigare farms (förutom Klockarbergsskolan) en friskola och tre byskolor men dessa är nu nedlagda på gmnd av sämre elevunderlag. Tillströmningen av asylsökande elever gör dock att kommunens elevunderlag ändå växer. Enligt kommunens uppgifter undervisas samtliga asylsökande bam i grundskolan fem dagar i veckan, de yngre från klockan och de äldre från klockan som längst. "De yngre eleverna" (enligt VR) försöker man klassplacera så fort som möjligt för att låta dem ta del av den ordinarie klassens undervisning i dess helhet. När det gäller "de äldre eleverna" påbörjar de sina studier i en så kallade förberedelseklass. Enligt kommunens VR placeras eleverna sedan ut i klass när de är "mogna" att lämna förberedelseklassen. Elevernas skolbakgrunder varierar, enligt VR, stort. Vissa elever är analfabeter medan andra har en gedigen skolbakgrund med sig. Oftast deltar samtliga asylsökande elever tidigt i den ordinarie klassen i ämnena bild, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt slöjd. När det gäller asylsökande elever vid NVU skrivs dessa formellt in på ett av gymnasiets introduktionsprogram, oftast Språkintroduktion, från första dagen. De påbörjar sina studier i en så kallad "språkklass" vid centret för flerspråkighet (CFF). Här genomgår eleverna en kartläggning som inbegriper ett flertal tester och deras eventuella tidigare skolkunskaper valideras mot gymnasieskolans kurser. Eleverna vistas, tiusammans med de elever som ska vidare till SFI, i detta utbildningsupplägg som längst i 10 veckor. Utifrån kartläggningen placeras eleven på "lämplig nivå" i en av skolans, under tiden för tillsynen, fem språkintroduktionsklasser. En individuell studieplan upprättas. Undervisning sker sedan fem dagar i veckan, cirka timmar per vecka. Som minst undervisas eleverna i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterade ämnen samt modersmålsundervisning. Vissa elever läser på programmet Språkintroduktion medan vissa går på nationellt program men läser svenska som andraspråk (SVA). En av rektorerna vid NVU uppger att skolan har som ambition att få in

4 Beslut 3(12) eleverna så snabbt som möjligt på ett nationellt program. Tester genomförs under hela studietiden så eleverna inte "fastnar" i någon grupp. De asylsökande barnen och deras familjer bor i lägenheter, hus och hotell som upplåtes av såväl kommunen som av privata aktörer. De flesta familjer har sitt boende en bit utanför tätorten i samhället Riddarhyttan, vilket innebär att flertalet barn får åka buss till skolan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens riktade tillsyn visar att Skinnskattebergs kornmun i huvudsak har ett fungerande arbete för att erbjuda asylsökande barn och i förekommande fall barn som visats i landet utan tillstånd den utbildning samt de stödjande insatser de har rätt till. I de delar som rör NVU:s utbildningsförbund konstaterar Skolinspektionen att arbetet är mycket väkungerande på huvudmannanivå. Skinnskattebergs kommun ger intryck av att vara mån om att få de asylsökande eleverna att känna sig trygga på skolan. Vidare uppvisar kommunen en tydlig ambition i att skapa förutsättningar för att de asylsökande eleverna att tidigt och på ett positivt sätt integreras med eleverna som går i ordinarie klasser. Att eleverna får en ny positiv start i Sverige lyfts av representant för huvudmannen i Skinnskattebergs kornmun fram som det viktigast målet i kommunens arbete gentemot denna elevgrupp. Enligt kommunens uppgifter har inget barn behövt vänta längre än en månad på att påbörja sina studier på grundskolan. För asylsökande barn som i förekommande fall deltar i utbildning inom NVU:s verksamhet är läget detsamma. I beslutet pekar dock Skolinspektionen på att Skinnskattebergs kommun behöver utveckla sina rutiner för hur den uppdaterar information samt bevakriing gällande det antal asylsökande barn och i förekommande fall barn som vistas i landet utan tillstånd som finns i kommunen. Vidare bedömer Skolinspektionen att kommunens arbete med att kartlägga den berörda elevgruppens kunskaper behöver formaliseras och förfinas för att ge förutsättningar för en utbilcining som till fullo uppfyller skolförfattningarnas krav. Under tiden för tillsynen fanns ett gediget material att tillgå när det gäller rutiner för elevens första möte med skolan samt elevens första tid i skolan. I detta material lyfts bland annat vikten av att genomföra individuella planeringar som tar avstamp i en kartläggning av elevens tidigare erfarenheter och kunskaper. Däremot har kommunen inget underlag eller någon modell som stöttar genomförandet av dessa kartläggningar. För att säkerställa att barnet kan tillgodogöra sig den undervisning som skolan erbjuder samt bygga vidare på redan inhämtade kunskaper är det av största vikt att detta arbete utvecklas. Skinnskattebergs kommun behöver också utarbeta rutiner för mottagande av barn som vistas i landet utan tillstånd.

5 4(12) Vidare måste Skinnskattebergs kommun se till att de elever som behöver det får stxidiehandledning på modersmålet. Rektor måste också fatta beslut om särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång för berörda elever. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Skinnskattebergs kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Bedömning Skinnskattebergs kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att de elever som behöver det får stxidiehandledning på sitt modersmål. Motivering Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om elever behöver det. Av den verksamhetsredogörelse som kornmunen lämnat inför tillsynen framgår att kommunen inte kan erbjuda eleverna studiehandledning på modersmål i önskad utsträckning, ett faktum som också bekräftas i intervju med rektor och representanter för huvudmannen. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Författning 5 kap. 4 skolförordningen Bedömning Skinnskattebergs kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att grundskolans rektor fattar beslut om särskild undervisningsgrupp i enlighet med författningarnas krav. Motivering Skollagen anger att särskilt stöd får ges istället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollag eller annan författning. Om det finns särskilda skäl får ett beslut om särskilt stöd för en elev i grundskolan innebära att detta stöd ska ges i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp). Om beslutet innebär att

6 5(12) stödet ska ges i en annan undervisningsgrupp, får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Enligt kommunens verksamhetsredogörelse påbörjar alla elever på Klockarbergskolan efter inskrivningsmötet sina studier i en så kallad förberedelseklass. Enligt Skolinspektionens praxis är en så kallad förberedelseklass att betrakta som en särskild undervisningsgrupp. I en kompletterande telefonintervju med rektor, tillika tillförordnad skolchef, framgår att rektor inte fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för alla elever som går i förberedelseklass. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att grundskolans rektor fattar beslut om särskild undervisningsgrupp för de elever som mledningsvis behöver ges undervisning i så kallad förberedelseklass. Författning 3 kap 7, 9 och 11 skollagen Bedömning Skinnskattebergs kommun ska vidta följande åtgärd: Se till att grundskolans rektor fattar beslut om anpassad studiegång i enlighet med förfatmingarnas krav. Motivering Anpassad studiegång innebär enligt skollagen avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbuclningen. Beslut om anpassad studiegång får fattas om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Rektor ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbudning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Om beslutet innebär att stödet ska ges i form av anpassad studiegång, får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Enligt kommuns verksamhetsredogörelse framgår att ett antal asylsökande elever inte följer undervisningen i alla ämnen. I en kompletterande telefonintervju med rektor, tillika tillförordnad skolchef, framgår att man inte fattar beslut om anpassad studiegång för alla elever.

7 6(12) Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att rektorn på skolan där asylsökande elever och elever som vistas i landet utan tillstånd är inskrivna, fattar beslut om anpassad studiegång för berörda elever. Författning 3 kap 7, 9 och 12 skollagen Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Att kommunen säkerställer att den har uppdaterad information om antalet asylsökande barn i kommunen och barn som visats i landet utan tillstånd. Skolinspektionens flygande inspektion Asylsökande barns rätt till utbildning :2272) 2013 visade i likhet med Skolverkets kartläggning Rätten till utbildning. Om barn som inte går i skolan (2008) att många kommuner saknade korrekta uppgifter om antal asylsökande barn som vistades i kommunen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att leva upp till den skyldighet som åligger dem att erbjuda barnen utbildning. En kommun är inte skyldig att ha riktlinjer för hur den ska ha arbeta med att skaffa sig uppdaterad information, men att det finns en tydlighet kring hur arbetet ska gå till stärker möjligheterna att känna till vilka barn som vistas i kommunen vid en given tidpunkt. Inför tillsynen begärde Skolinspektionen att få ta del av kommunens riktlinjer för bevakning av antalet asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i kommunen. Något sådant dokument fanns då inte att tillgå. I intervju med rektor samt representanter för huvudmannen framkommer att kommunen samverkar med socialförvaltningen och Migrationsverket för att ha så uppdaterad information som möjligt om antalet asylsökande barn och i förekommande fall barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd. Dock framkommer i intervju med representanter för huvudmannen i Skinnskattebergs kommun att samarbetet med Migrationsverket i detta avseende kan bli mycket bättre. De menar att en bättre kommunikation underlättar kommunens planering och organisering av den berörda elevgruppens undervisning. Oftast kommer familjer och barn direkt till skolan innan kommunen fått information från Migrationsverket om att de finns i kommunen. (dnr

8 7(12) Av tillsynen framkommer att det råder en osäkerhet om hur många asylsökande ungdomar som vistas i kommunen och som har rätt till utbildning. En Ugt kommunens och utbudningsförbundet NVU:s uppgifter var siffran den 2 juni 2014 nou. EnUgt Migrationsverkets uppgifter skulle dock nio barn i denna ålderskategori vistas i kommunen vid denna tidpunkt. Även om dessa elever eventueut själva valt att inte delta i utbudning (och därför inte finns inskrivna i verksamhet) så är det ingen av de som Skolinspektionen intervjuar som känner till att det finns elever i kommunen som inte deltar i utbildning. Det framgår också av tillsynen att Skinnskattebergs kommun inte har något system, exempelvis samarbete med idéburna organisationer, för att säkerställa att den har uppdaterad information om vilka barn i kommunen som vistas i landet utan tulstånd, men som har rätt till utbudning. Här viu SkoUnspektionen uppmana kommunen att fortsätta och förstärka arbetet med att säkerställa att man har uppdaterad information om antalet asylsökande barn och unga samt barn i kornmunen som vistas i landet utan tillstånd. Genom att ha en ambition att aktivt nå ut med erbjudande om utbuarung tiu varje enskilt barn i skolåldern riskerar inga barn euer elever missa sin rätt till utbilclning, vilket faller inom ramen för hemkommunens uppdrag även om utbilclningen sker hos en annan huvudman. Att kommunen har tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande bam och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en kommun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se tul att riktlinjerna är känna av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtyduga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. De alllmänna råden anger också att en kartläggning bör genomföras, att den bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. En väl genomförd kartläggning som förutsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (exempelvis genomgång i Bunar, 2010). Skolinspektionens samlade erfarenhet från två nationeua kvalitetsgranskningar (rapport 2009:3 och rapport 2014:3) och en flygande inspektion (dnr :2272) rörande dessa elevgrupper visar att det saknas en samlad central kunskap och gemensamma riktlinjer för mottagande och för hur undervisningen ska bedrivas för dessa elevgrupper i de granskade kommunerna överlag. Skolinspektionen har inför tillsynen tagit del av kommunens riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Av

9 8(12) intervju med representanter för huvudmannen samt den dokumentation Skolinspektionen tagit del av framkommer att kommunen har tydligt framskrivna mtiner kring skolans uppdrag i detta avseende för asylsökande elever, bland annat kring elevens första möte med skolan samt kring de första veckorna i skolan. Kommunen har också ett särskilt dokument som tydliggör studiehandledaren på modersmålets uppdrag i relation till denna elevgrupp. Däremot uppger representanter för huvudmannen att kommunen inte riktigt har "landat" i att kartlägga elevemas kunskaper än. "Det vi kallar kartläggning är egentligen introduktionen", uppger en av dessa representanter. I intervju med rektor och representanter för huvudmannen i Skinnskattebergs kommun framkommer vidare att vissa av lärarna använder materialet "Språket lyfter" och/eller annat som beskrivs som "eget material". Vidare har kommunen skickat in ett dokument som beskriver att kartläggningar genomförs och exempel finns på hur det kan gå till. Ett exempel som ges är att skolan testar elevemas kunskaper och kunskapsnivå i engelska genom att säga artighetsfraser på engelska under mskrivningssamtalet, vilket Skolinspektionen bedömer inte är en fullgod kartläggning av ämnet engelska. Skolinspektionen bedömer således att arbetet med att kartlägga elevers kunskaper framgent måste förfinas och systematisera för att motsvara förfatixuxigarnas krav. Detta för att säkerställa att elever inte behöver utsättas för onödig repetition av redan ixihämtade kunskaper och på så sätt hindras i sin kunskapsutveckling. I ett av kommunens dokument återfinns definitioner avseende olika elevgrupper. Exempelvis definieras gruppen nyanlända, asylsökande, ensamkommande och flyktingar. Dock finns inget omnämnaiide av bam som vistas i landet utan tillstånd eller så kallade "papperslösa bam". Rektor, tillika tillförordnade skolchef, uppger i en kompletterande telefonintervju att de barn som vistas i landet utan tillstånd behandlas på samma sätt som de asylsökande barn som finns i kommunen. Vidare uppger rektor, tillika tillförordnade skolchef, att kommunen inte har några skriftliga rutiner för hur denna elevgrupp ska tas emot/hanteras i kommunen. Exempelvis saknas skriftliga mtiner som på ett tydligt vis beskriver hur känsliga uppgifter ska hanteras eller för hur skolpersonal ska agera i kontakt med polis eller andra myndigheter. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Skinnskattebergs kommun behöver arbeta med att utveckla tydliga mtiner för hur mottagande av asylsökande barn samt bam som visats i landet utan tillstånd ska gå till.

10 Uppföljning 9(12) Huvudmanrieri ska senast den 5 februari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Skinnskattebergs kommun ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skriftlig planering av de utvecklingsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden. För de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att kommunen senast den 5 november 2015 ska inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser. Redogörelsen skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund eller via e-post, till Skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :2380) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har utredarna Yvonne Larsson, Anna Sandell och Annika Mullaart Ed deltagit. Enhetschef Föredragande/ Utredare B5 lag or Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

11 Bilaga 1 10(12) Information om den riktade tillsynen I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvaliteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av UtbUdning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisning de möter inte svarar upp till författningarnas krav. I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på denna nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande barn eller ett barn som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbildning. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjlighet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med awikelserapportering, vilket innebär att det endast är de bedörnningspunkter där det förekommer brister som leder till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skolinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklmgsområden följs upp efter ett år.

12 Bilaga 1 11 (12) Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbildning som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förorolningar. Detta görs med följande huvud fr ågestälmingar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmannen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetarför att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige 1 samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmannen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.7 den undervisningstid de har rätt till. 1 Riktmärket på cn månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass och motsvarande bestämmelse saknas för gymnasieutbildning.

13 12 (12) 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. Resultaten från den riktade tillsynen kommer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av 2015.