Beslut efter riktad tillsyn

Transkript

1 Ljusnarsbergs kommun efter riktad tillsyn av utbildning i Ljusnarsbergs kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skoiinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(12) Riktad tillsyn i Ljusnarsbergs kommun Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbudning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn. Ytterligare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arhete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? utbildning? Ljusnarsbergs kommun besöktes av Skolinspektionen den 9 september 2014, då intervju med representanter för huvudmannen och intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen har också inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive kommun- /huvudmannabeslut inte tagit enskild ställriing till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kominer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kommer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samtliga 30 besökta kommuner. et omfattar både åtgärder som Skolinspektionen förelägger huvudmannen att vidta och utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen Enligt Ljusnarsbergs kommuns uppgifter vistades totalt 36 asylsökande barn i åldrarna 6-19 år i kommunen den 2 juni Migrationsverket uppger att antalet barn/elever i åldrarna 6-19 år vid denna tidpunkt är 68, vilket utgör 11 procent av det totala antalet barn i ovan nämnda ålderskategori i kommunen. Diskrepansen mellan kommunens och Migrationsverkets siffror är således 32 barn. Störst diskrepans återfinns i åldersgruppen år, där kommunen uppger att 13 elever finns inskrivna vid gymnasieskolan medan Migrationsverkets siffra avseende denna åldersgrupp är 36 elever, det vill säga en skillnad på

3 3(12) 23 barn. Om ålderskategorin för Migrationsverkets siffror sänks rill år minskar glappet, en differens om 7 barn kvarstår dock. Under tiden för tillsynen fanns enligt kommxuiens uppgifter 600 asylsökande (barn och vuxna) boende i kommunen vilken totalt har 4800 invånare. De asylsökande barnen och deras familjer bor i lägenheter som upplåtes av såväl kommunen som av privata aktörer. I kommunen finns två grundskolor som vid tiden för tillsynen båda har asylsökande barn. Den ena skolan är en F-2-skola och den andra är en 3-9-skola. Kommunen har ingen egen gymnasieskola. När det gäller gymnasieutbildning deltar berörda elever, enligt kommunens verksamhetsredogörelse, oftast i den angränsande kommunen Lindesbergs gymnasieskola. Enligt kommunens uppgifter undervisas samtliga asylsökande barn i grundskolan i svenska, matematik, samhällsorienterade ämnen, idrott och hälsa, musik, slöjd samt till viss del även naturorienterande ämnen. Eleverna är indelade i två förberedelseklasser, en klass (årskurs 1-4) är placerad på kommunens F-2-skola och den andra (årskurs 5-9) är placerad på 3-9-skolan. Så snart som möjligt skrivs eleverna in i ordinarie klass. De deltar då, efter individuell bedömning initialt i ämnena musik, idrott och hälsa, slöjd och matematik. Successivt slussas eleverna (som inte hinner flytta från kommunen, enligt bildningschefen) in i de övriga ämnena. De elever som uppvisar stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen stannar kvar i förberedelseklassen. Eleverna har samma ramtider för undervisning som övriga elever på skolorna. Sammanfattande bedömning Skolinspektionens riktade tillsyn visar att Ljusnarsbergs kommun i huvudsak har ett fungerande arbete för att erbjuda asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd den utbildning samt de stödjande insatser de har rätt till. Kommunen uppger att barnen/eleverna i grundskoleålder tas emot inom en månad från det att de anlänt till kommunen, ofta inom en kortare tidsperiod. Enligt kommunens verksamhetsredogörelse skickas en kallelse till berörd familj inom två veckor efter det att Migrationsverket anmält familjens ankomst, till förvaltningen. I beslutet pekar dock Skolinspektionen på att kommunen behöver utveckla sina rutiner för hur de uppdaterar information samt bevakning gällande det antalasylsökande barn som finns i kommunen. I den verksamhetsredogörelse som kommunen inkommit med till Skolinspektionen avseende antalet barn som fanns i kommunen den 2 juni 2014 finns en osäkerhet kring antalet barn i respektive ålderskategori. Framförallt när det gäller ålderskategorin år.

4 4(12) Kommunen behöver således se över sina rutiner så att det inte riskerar att finnas barn i kornmunen som inte erbjuds utbildning. Vidare finns en ambition från kommunens sida, uttryckt i såväl rektorsutsagor som i inlämnade dokument, att genomföra pedagogiska kartläggningar av eleverna i den berörda elevgruppen. Skolinspektionen bedömer dock att arbetet behöver utvecklas och formaliseras för att dels gagna den enskilde elevens möjligheter att tillgodogöra sig skolans undervisning men även för att säkerställa att barnet/eleven kan fortsätta bygga vidare på redan inhämtade kunskaper. Kommunen behöver således hitta modeller och strategier för hur en pedagogisk kartläggning kan genomföras och anpassas till den specifika elevgrupp som vistas på kommunens skolor. Skolinspektionen har också i den riktade tillsynen funnit att kommunen inte kan tillgodose smdiehandledning på modersmålet för alla elever som behöver det, vilket är nödvändigt att kommunen åtgärdar. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ljusnarsbergs kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. Bedömning Ljusnarsbergs kommun behöver vidta följande åtgärd: Motivering Se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Av den verksamhetsredogörelse som kommunen lämnat inför tillsynen framgår att kornmunen inte kan erbjuda eleverna studiehandledning på modersmål i önskad utsträckning. I intervju med rektorer och representanter för huvudman uppges att under tiden för tillsynen finns behov av studiehandling på ungefär 13 olika språk. Vidare uttrycker representanter för huvudmannen en medvetenhet kring denna problematik och att kommunen arbetar för att finna möjliga lösningar, exempelvis via internet. Vid tiden för tillsynen har huvudmannen dock inte hittat tillfredsställande lösningar för att motsvara författningarnas krav.

5 5(12) Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. Författning 5 kap. 4 skolförordningen Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterhgare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Att kommunen säkerstäuer att den har uppdaterad information om antalet asylsökande bam i kommunen och barn som vistas i landet utan tillstånd. >.- Skolinspektionens flygande inspektion Asylsökande barns rätt till utbildning (dnr :2272) 2013 visade i likhet med Skolverkets kartläggning Rät ten till utbildning. Om barn som inte går i skolan (2008) att många kommuner saknade korrekta uppgifter om antal asylsökande barn som vistades i kommunen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att leva upp till den skyldighet som åligger den att erbjuda barnen utbuclning. En kommun är inte skyldig att ha riktlinjer för hur den ska ha arbeta med att skaffa sig uppdaterad information, men att det finns en tydlighet kring hur arbetet ska gå till stärker möjligheterna att känna till vilka barn som vistas i kommunen vid en given tidpunkt. Inför tillsynen begärde Skolinspektionen bland annat att få ta del av kommunens riktlinjer för bevakning av antalet asylsökande barn och barn som vistas utan tillstånd i kommunen. Något sådant dokument fanns vid denna tidpunkt inte att tillgå. I intervju med representanter för huvudmannen utrycks en önskan om att få bättre överblick över det antal asylsökande barn och i förekommande fall barn som vistas i landet utan tillstånd som är på väg in eller ut ur utbudning i kommunen. Det är inte ovanligt att familjer dyker upp på skolan innan skolan hunnit skicka en formell inbjudan. Likaså uppger representanter för huvudmannen att familjer flyttar från den ena till den andra dagen utan att kommunen får besked om detta. I den verksamhetsredogörelse som kommunen mkommit med inför tillsynen samt i intervju med rektorer, framkommer hur svårt kommunen upplever det är att planera en god verksamhet när till- och frånströmningen av asylsökande barn är så pass ojämn och oförutsägbar.

6 6(12) I intervju med rektorer och representanter för huvudmannen framkommer en osäkerhet kring det faktum att kommunens uppgifter kring antalet asylsökande barn i åldern år så markant skiljer sig från Migrationsverkets siffror vid samma tidpunkt. Vidare framkommer under intervju med rektorer att man inte tror att det finns elever som visats i kommunen utan att delta i undervisning, men att detta kan ha varit aktuellt tidigare. Representanter för huvudmannen uppger att kommunikationen med Migrationsverket i detta avseende behöver bh mycket bättre. De exemplifierar med att kommunen i dagsläget inte har någon insyn i hllströirimngen av asylsökande barn/ elever som vistas på de asylboenden som drivs av privata aktörer. "Vi behöver få en större överblick här" uppger representant för huvudmannen. För att skaffa sig bättre mtiner för bevakning av vilka bam som vistas i kommunen behöver kommunen förstärka sina relationer med de privata aktörerna. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Ljusnarsbergs kommun behöver fortsätta och förstärka arbetet med att säkerställa att kommunen har uppdaterad information om antalet asylsökande barn, särskilt avseende barn/elever i gymnasieåldern. Att kommunen har tydliga riktlinjer hur kartläggningar av barnens tidigare kunskaper och erfarenheter ska genomföras samt att berörd personal får lämplig kompetensutveckling. Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en kommun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se till att riktlinjerna är kända av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. Bland annat anges att en kartläggning bör genomföras, att den bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. En väl genomförd kartläggning som förutsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (se exempelvis Bunar, 2010). Skolverkets allmänna råd anger också att huvudmannen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildningen, vilket också skollagen ger uttryck för. Skolinspektionen vill lyfta fram att huvudmän även behöver uppmärksamma kompetensutveckling för personal som möter bam som vistas i landet utan tillstånd.

7 7(12) Skolinspektionen har, som tidigare nämnts i beslutet, tagit del av kommunens riktlinjer avseende mottagande och kartläggning av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Enligt detta dokument ska en pedagogisk kartläggning av eleven kunskaper och färdigheter i olika ämnen genomföras. I dokumentet finns dock inget beskrivet kring hur detta arbete ska gå till utan enkom att det ska genomföras. I ovan nämnda dokument framgår att målet är att eleven så snart som möjligt ska nå en språknivå så att han/hon kan delta i den ordinarie undervisningen. Exempel på ämnen som en elev tidigt kan slussas ut i uppges vara matematik, samhällskunskap, idrott och hälsa samt det som kommunen beskriver som "praktisk-estetiska ämnen". I intervjuer med representanter för huvudmannen och rektorer framkommer att flertalet av de asylsökande barnen/eleverna i kommunen just nu kommer från Syrien och uppges ha relativt goda kunskaper i engelska. Engelska är ett ämne som inte finns med som exempel på "utslussningsämne", vilket antyder att kommunens riktlinjer skulle kunna uppdateras/formaliseras på ett sådant sätt att elevens tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter kartläggs. Detta för att i största möjligaste mån tillgodose den enskilde elevens möjligheter att tillgodogöra sig skoläns mnehåll/undervisning samt beredas möjligheter att bygga vidare på redan erövrade kunskaper. I intervju med rektorer framkommer att en ambition och ett gott arbete finns ute skolorna när det gäller att genomföra pedagogiska kartläggningar av asylsökande barns kunskaper, dock är detta arbete inte formaliserat, det vill säga det saknas skriftliga kartläggningsunderlag som är anpassade efter flerspråkiga elevgrupper. "Vi har massor på gång men inget på pränt", uppger en av rektorerna. Representant för huvudman uppger att kommunen inte kommit så långt när det gäller denna del av elevernas utbildning. Ufredningar genomförs i exempelvis matematik men i andra ämnen såsom i samhällsorienterade ämnen är det "jättesvårt", särskilt eftersom tolk inte används i dessa sammanhang. Kommunen uttrycker att de framöver ska undersöka hur andra kommuner i likande situation löser just detta med kartläggning. Vidare framkommer under intervju med representanter för huvudmannen att tillgången på lärare med särskild kompetens avseende att möta den specifika elevgruppen inte är tillräckligt stor. Kommunen saknar exempelvis modersmålslärare samt studiehandledare på modersmål. Under tiden för tillsynen finns inte resurser till att täcka in de behov som finns, vilket resulterar i att även obehöriga lärare undervisar berörd elevgrupp.

8 8(12) Samtidigt, menar representanter för huvudmannen, att detta är ett relativt nytt behov hos kommunen och att tankar och idéer finns kring olika typer av samarbeten eller internet-lösningar. Vid tiden för tillsynen pågår enligt representant för huvudmannen försök till nyrekrytering, annons om lärartjänst med mriktriingen svenska som andraspråk (SVA) Hgger ute. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Ljusnarsbergs kommun behöver arbeta med att utveckla tydhga rutiner för hur kartläggningar av asylsökande bams kunskaper och erfarenheter ska genomföras samt att berörd personal får lämplig kompetensutveckling. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 24 januari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Kommunen ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skrifthg planering av de utvecklingsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden. För de utveckhngsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att kommunen senast den 24 oktober 2015 ska inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser. Redogörelsen skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, Lund eller via e-post, till Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :2380) i de handlingar som sänds in.

9 9(12) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Yvonne Larsson, Anna Sandell samt Annika Mullaart Ed deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef,otta Nyrén Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd

10 Bilaga 1 10(12) Information om den riktade tillsynen I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvaliteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisning de möter inte svarar upp.till författningarnas krav. I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på denna nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande barn eller ett barn som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbildning. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjhghet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedöinningspunkter där det förekommer brister som leders till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader

11 Bilaga 1 11 (12) som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skolinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklingsområden följs upp efter ett år. Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbilcining som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förordningar. Detta görs med följande huvudfrågeställningar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmannen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen harutvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetarför att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige 1 samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmannen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.1 den undervisningstid de har rätt till. 1 Riktmärket på en månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass och motsvarande bestämmelse saknas för gymnasieutbildning.

12 Bilaga 1 12(12) 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. Resultaten från den riktade tillsynen kommer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av 2015.