Beslut efter riktad tillsyn

Transkript

1 Lindesbergs kommun efter riktad tillsyn av utbildning i Lindesbergs kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 Bes.yt 1 (11) Riktad tillsyn i Lindesbergs kommun Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Den riktade tillsynen genomförs i de 30 kommuner i landet som den 1 januari - 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn. Ytterligare information om tillsynen finns i bilagan. De huvudsakliga frågeställningarna är: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? Lindesbergs kommun besöktes av Skolinspektionen den 11 september 2014, då intervju med representanter för kommunen och huvudmannen i Lindesberg och intervju med ett urval av rektorer genomfördes. Skolinspektionen har också inför besöket begärt att få ta del av ett antal dokument. Skolinspektionen har i respektive kommun-/huvudmannabeslut inte tagit enskild ställning till samtliga av dessa, men dokumenten utgör en viktig del i Skolinspektionens arbete för att sammantaget bedöma arbetet och ansvarstagandet på huvudmannanivå. Inskickade dokument kommer också att ingå som underlag för den nationella rapport som kominer att sammanfatta den riktade tillsynen när Skolinspektionen fattat beslut i samtliga 30 besökta kommuner. et omfattar både åtgärder som Skolinspektionen förelägger huvudmannen att vidta och utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Beskrivning av kommunen Andelen asylsökande barn i åldrarna 6-19 år var under perioden 1 januari till 30 april 2014 fem procent av det totala antalet bam inom åldersgruppen i Lindesbergs kommun. Kommunen uppger i den inskickade verksamhetsredogörelsen att utifrån vad huvudmannen känner till deltar alla asylsökande bam och i förekommande fall bam som vistas i landet utan tillstånd i utbildning i kommunen. Enhgt kommunens egna siffror befann sig totalt 89 asylsökande bam och ungdomar i utbttchiing i Lindesbergs kommun per den 2 juni Enligt uppgift från Migrationsverket vistades vid samma datum totalt 188 asylsökande bam i åldrarna 6-19 år i kommunen. Migrationsverket uppger vidare att det finns 75 asylsökande ungdomar i åldern år medan kommunen anger att det finns 29 ungdomar i åldersgruppen i utbildning. Av dessa är 49 ungdomar 19 år vilket medför att åldersgruppen år utgörs av 26 ungdomar. För åldersgruppen 7-15 år skiljer sig siffrorna åt med 44 bam, där Migrationsverket uppger 100 bam och kommunen anger att 56 elever deltar i utbild-

3 2(11) ning grundskolan. För förskoleklass uppger Migrationsverket 13 sexåringar medan kommunen uppger att fyra barn deltar i kommunens förskoleklasser, det vill säga en skillnad på nio barn. De asylsökande barnen bor i privata boenden som hyrs av Migrationsverket. Det finns sex platser för ensamkommande barn i kommunen. Lindesbergs kommun samarbetar med två olika kontor för Migrationsverket, dels Örebrokontoret som jobbar mot södra kommundelen och dels Karlstadskontoret som jobbar mot resten av kommunen. Kommunen har 12 grundskolor inklusive grundsärskola varav samtliga, vid tidpunkten för tillsynen, har asylsökande barn. Kommunen har en gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola. De asylsökande eleverna i gymnasieskolan finns främst inom gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. I mottagande och kartläggning arbetar verksamheterna med lokala riktlinjer. Gemensamt för de asylsökande eleverna och de barn som vistas i landet utan tillstånd inom grundskolans verksamhet är att de efter ett introduktionssamtal, från första dagen har en klasstillhörighet och därmed deltar i undervisningen i så stor utsträckning som det är möjligt. Gemensamt för samtliga asylsökande barn och ungdomar samt i förekommande fall för de barn som vistas i landet utan tillstånd och som finns i utbilchiing i grundskola eller gymnasieskola, är att någon form av kartläggning utifrån skolornas lokala riktlinjer påbörjas i samband med skolstarten. Enligt kommunens uppgifter är innehållet i undervisningen på grundskolan och i gymnasieskolan individanpassad och styrs av det kartläggningen visar samt har fokus på elevernas utveckling i det svenska språket. Initialt ligger tyngdpunkten i undervisningen på det svenska språket, idrott och hälsa, musik, bild och hem- och konsumentkunskap. Eleverna i grundskolan omfattas av anpassad studiegång, företrädesvis i förberedelseklass. På språkintroduktionsprogrammet erbjuds eleverna kurser på grundskolenivå och gymnasienivå. Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att Lindesbergs kommun erbjuder utbuchiing för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Kommunen står vid tidpunkten för tillsynen i begrepp att skapa en central organisation och kommer därmed att tillsätta en person med central placering och med ansvar för mottagandet. I detta ansvar ingår enligt huvudmannen bland annat utveckling av kommunens kartläggningar av elevers tidigare kunskaper och erfarenheter och att dessa kartläggningar genomförs, studiehandledning på modersmålet samt modersmålsundervisningen. Skolinspektionen bedömer att de rektorer som vid

4 3(11) mspektionstillf ället ansvarar för den berörda gruppens utbndning strävar efter att ge samtliga elever en utbildning som motsvarar författningarnas krav och därmed också motsvarar barns rättigheter avseende utbildning. Varje rektor eftersträvar också att tillgodose de kompetensutvecklingsbehov som finns. Förvaltningen ombesörjer handledning för viss personal och annan relevant utbildning för samtliga i personalen. Barn och ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan tas emot i utbildning inom en månad från det att de anlänt till kommunen. Skolinspektionen konstaterar att Lindesbergs kommun är i ett genomgripande utvecklingsarbete gällande samtliga rutiner för mottagande av asylsökande barn. Skolinspektionen bedömer att övergripande rutiner för mottagande ännu inte är på plats och att kommunen behöver utveckla och formalisera övergripande rutiner för mottagandet så att samtliga barn får ett likvärdigt mottagande i kommunen och vid kommunens skolenheter. Skolinspektionen konstaterar att Lindesbergs kommuns egna uppgifter och Migrationsverkets uppgifter skiljer sig åt gällande antalet asylsökande barn och unga som vistas i kommunen och som deltar i utbildning. Skolinspektionen konstaterar att det i dagsläget läggs ett stort ansvar på de rektorer som tar emot eleverna och bedömer att huvudmannen behöver ta ett större ansvar. Inte minst med tanke på att kommunen själv beskriver hur situationen snabbt kan ändras och att skolor och rektorer behöver kunskap för att på ett systematiskt och likvärdigt sätt ta emot och ta ansvar för de asylsökande barnen och i förekornmande fall de barn som vistas i landet utan tillstånd. Det finns också områden där Skoliiispektionen konstaterar att det finns brister i utbildningen för elevgruppen. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte fullt ut lever upp till författningarnas krav gällande studiehandledning på modersmålet. Skolinspektionen har inom ramen för denna riktade tillsyn även konstaterat att kommunen saknar en beslutad plan för introduktionsprogrammen, vilket är nödvändigt att kommunen åtgärdar. Skolinspektionen vill avslutningsvis påpeka att de brister och utvecklingsområden som konstaterats gäller samtliga tillsynade skolformer. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lindesbergs kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister.

5 4 (11) Bedömning Lindesbergs kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att det finns beslutade planer för introduktionsprogrammen. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen på ett introduktionsprogram följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av kommunens beslutade plan för introduktionsprogrammen. Lindesbergs kommun uppgav i sitt svar att sådana inte finns, vilket även bekräftades i de intervjuer som genomförts med representanter för huvudmannen och med ett urval av rektorer. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att det för introduktionsprogrammen finns en beslutad plan. Författning 17 kap. 7 skollagen Bedömning Lindesbergs kommun behöver vidta följande åtgärd: Se till att de elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål, får sådant stöd. Motivering Enligt skolförordningen och gymnasieförordningen ska varje elev med behov av studiehandledning på sitt modersmål få sådant stöd. I den verksamhetsredogörelse som mkommit till Skolinspektionen inför den riktade tillsynen, samt i e-postutbyte med representant för huvudmannen den 13 oktober 2014, frarnkommer att Lindesbergs kommun inte till fullo tillgodoser det behov av studiehandledning på modersmålet som finns hos gruppen asylsökande barn. Studiehandledning på modersmålet är en rätt till stöd som elev ovillkorligen har och ska få när behov finns. Mot denna bakgrund ska huvudmannen se till att de elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får sådant stöd.

6 5(11) Författning 5 kap. 4 skolförordningen9 kap. 9 gymnasieförordningen Identifierade utvecklingsområden I syfte att ytterligare höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Att kommunen säkerställer att den har uppdaterad information om antalet asylsökande barn samt antalet barn som vistas i landet utan tillstånd, i kommunen. Skolinspektionens flygande inspektion Asylsökande barns rätt till utbildning (dnr :2272) 2013 visade i likhet med Skolverkets kartläggning Rätten till utbildning. Om barn som inte går i skolan (2008) att många kommuner saknade korrekta uppgifter om antal asylsökande barn som vistades i kommunen. Det kan få konsekvenser för kommunens möjlighet att leva upp till den skyldighet som åligger dem att erbjuda barnen utbildning. En kornmun är inte skyldig att ha rikthnjer för hur den ska ha arbeta med att skaffa sig uppdaterad information, men att det finns en tydlighet kring hur arbetet ska gå till stärker möjligheterna att känna till vilka barn som vistas i kommunen vid en given tidpunkt. Inför besöket efterfrågade Skolinspektionen riktlinjer för bevaloung av asylsökande barn som vistas i kommunen och för barn som vistas i landet utan tillstånd. Lindesbergs kornmun angav i sitt svar att sådana övergripande riktlinjer saknas. Vid intervju med representanter för huvudmannen uppgavs att kommunens kännedom om vilka bam i kommunen som är asylsökande utgår från de aviseringar som inkommer från Migrationsverket. När det barn som vistas i landet utan tillstånd kan informationen komma via en god man. Kommunen uppger i den inskickade verksamhetsredogörelsen att utifrån vad huvudmannen känner till deltar alla asylsökande bam och i förekommande fall barn som vistas i landet utan tillstånd i utbildning. De uppgifter som Skolinspektionen mottagit om antalet asylsökande barn i utbilchiing per den 2 juni 2014 i Lindesbergs kommun sammanfaller delvis med motsvarande siffror från Migrationsverket per den 2 juni Skolinspektionen har mte kännedom om vilka uppgifter som är korrekta men har frågat kommunen hur de ser på de skillnader som finns mellan uppgiftslämnama. Skillnaden är stor i grandskolan där glappet mellan kommunens och Migrationsverkets siffror per den 2 juni uppgår till 44 barn. På frågan om vad som kan vara anledning till den stora diskrepansen svarar kommunen att man mte vet

7 6(11) men att detta utgör ett utvecklingsområde som kommunen och Migrationsverket behöver ta sig an tillsammans. Arbetet med att erbjuda, planera och genomföra ett likvärdigt mottagande i grundskola och gymnasieskola underlättas om huvudmannen med hjälp av uppdaterad information kan säkerställa hur många barn och ungdomar som faktiskt finns i kommunen. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Lindesbergs kommun behöver utveckla tydliga riktlinjer för arbetet med att säkerställa uppdaterad information om antalet asylsökande barn samt antalet barn som vistas i landet utan tillstånd, som finns i kommunen. Att kommunen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger att en kommun bör har riktlinjer för mottagande av en nyanländ elev och se till att riktlinjerna är kända av skolans personal. Riktlinjerna bör, menar Skolverket, förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar i kommunen och vid skolan. De allmänna råden anger också att en skola bör ha rutiner för hur mottagandet i skolan ska gå till och för hur skolintroduktionen ska se ut. Bland annat anges att en kartläggning bör genomföras, att den bör genomföras successivt och med stöd av någon som talar elevens modersmål. En väl genomförd kartläggning som föratsättning för framgång i elevens fortsatta skolgång har också stöd i forskning (exempelvis genomgång i Bunar, 2010). Skolinspektionens samlade erfarenhet från två nationella kvalitetsgranskningar (rapport 2009:3 och rapport 2014:3) och en flygande inspektion (dnr :2 272) rörande dessa elevgrupper visar att det saknas en samlad central kunskap och gemensamma riktlinjer för mottagande och för hur undervisningen ska bedrivas för dessa elevgrupper i de granskade kommunerna överlag. Inför besöket efterfrågade Skolinspektionen kommunens övergripande riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd, för skolverksamheten i Lindesbergs kommun. I den verksamhetsredogörelse som inkoinmit till Skolinspektionen beskriver kommunen de lokala riktlinjer som varje verksamhet har utformat för sitt arbete med mottagandet. Av riktlinjerna framgår att det saknas en gemensam begreppsapparat och en samsyn kring vad de olika momenten i mottagandet ska innehålla. I nuläget används exempelvis både begreppen skrivningssamtal och inskolningssamtal för det första mötet med eleven. Innehållet i detta första samtal skiljer sig enhgt de lokala riktlinjerna väsentligt från skola till skola. Vid en skola görs hembesök medan en annan av kommunens skolor beskriver att rektor bjuder in till samtal

8 7(11) på skolan tiusarnmans med tolk. Vidare ser de lokala riktlinjerna för kartläggningen helt olika ut från enhet till enhet. I enlighet med de lokala riktlinjerna vid en skola sker kartläggningen där under en längre tid tillsammans med flera lärare och tolk medan riktlinjerna för kartläggning vid en annan skola omfattar "lite information vid mskrivningssamtalet''. I vissa skolor uppges eleverna i så hög grad som möjhgt läsa alla ämnen medan vissa väljer att låta eleverna delta enbart i idrott och hälsa, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. För att ge de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd ett likvärdigt mottagande behöver kommunen arbeta fram och implementera gemensamma och övergripande riktlinjer för mottagandet. Som angetts saknar kommunen även riktlinjer för mottagande av barn som vistas i landet utan tillstånd. För att kunna säkerställa att i förekommande fall även dessa barns rätt till utbndning tillgodoses behöver kommunen utarbeta riktlinjer avseende specifika frågor som kan uppkomma vid och i samband med utbildning för barn som vistas i landet utan.tillstånd. Utifrån ovanstående beskrivning bedömer Skolinspektionen att Lindesbergs kommun behöver arbeta med att utveckla tydliga gemensamma och övergripande riktlinjer för mottagande av asylsökande barn samt barn som vistas i landet utan Uppföljning tillstånd. Huvudmannen ska senast den 7 februari 2015 inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna åtgärder för de brister som anges under Skolinspektionens ingripande. Huvudmannen ska vid samma datum inkomma med en uppföljningsbar skriftlig planering av de utveckhngsområden som anges under Identifierade utvecklingsområden. För de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att huvudmannen senast den 7 november 2015 ska mkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser.

9 8(11) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Lotta Nyrén, Anna Sandell och Annika Mullaart Ed deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Yvonne Larsson Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1 Information om den riktade tillsynen av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd:

10 Bilaga 1 9(11) Information om den riktade tillsynen I en riktad tillsyn fokuserar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis kommuner, skolor eller andra pedagogiska verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad, men även kvaliteten på verksamheten bedöms. Syftet är att bidra till en bättre skola. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Skolinspektionen genomför under hösten 2014 en riktad tillsyn av Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. När asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd får gå i skolan har det positiva effekter så väl på deras hälsa och välbefinnande som på deras kunskapsutveckling. Många av dem går dock inte i skolan och tidigare granskningar har visat att den undervisning de möter inte svarar upp till författningarnas krav. I denna riktade tillsyn ingår de 30 kommuner i Sverige som den 1 januari - den 30 april 2014 hade högst andel asylsökande barn i åldrarna 6-19 år. Tillsynen genomförs på huvudmannanivå, vilket betyder att beslut endast fattas på demia nivå och inte för enskilda verksamheter. Tillsynen omfattar grundskola med förskoleklass samt gymnasieskola. Endast kommunala huvudmän ingår i tillsynen, då det är den kommun där ett asylsökande barn eller ett barn som vistas i landet utan tillstånd vistas, som har ansvar för att tillgodose rätten till utbildning. Inför tillsynen har Skolinspektionen begärt att få ta del av ett urval av dokument samt en så kallad verksamhetsredogörelse där huvudmannen själv ges möjlighet att redogöra för delar av den verksamhet som Skolinspektionen riktar tillsynen mot. Skolinspektionen har också besökt kommunen och genomfört intervjuer med representanter med huvudmannen och med ett urval av rektorer. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. I likhet med regelbunden tillsyn arbetar Skolinspektionen med avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedöirmingspunkter där det förekommer brister som leders till föreläggande med krav på åtgärder inom tre månader som beskrivs i beslutet. När det gäller kvalitetsaspekter där Skolinspektionen konstaterat ett utvecklingsområde har högst tre områden valts ut. Dessa utvecklingsområden följs upp efter ett år.

11 Bilaga 1 10(11) Denna riktade tillsyn har som syfte att granska om de kommunala huvudmännen säkerställer att de i kommunen hemmavarande asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till skolgång tillgodosedd. Vidare syftar projektet till att granska om den utbildning som huvudmannen ger asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd följer gällande lagar och förordningar. Detta görs med följande huvudfrågeställningar med underkategorier: 1. Har huvudmannen ett fungerande arbete för att erbjuda de asylsökande barnen i kommunen och de barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd utbildning? 1.1 Att huvudmannen säkerställer att den har uppdaterad information om antal asylsökande barn i kommunen. 1.2 Att huvudmannen har utvecklat tydliga riktlinjer för mottagande av asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd i skolväsendet samt ser till att dessa är kända. 1.3 Att huvudmannen arbetar för att nå ut med erbjudande av utbildning till samtliga asylsökande barn så att det är möjligt för barnet att påbörja utbildning senast inom en månad från det att barnet har anlänt till Sverige 1 samt till barn i kommunen som vistas i landet utan tillstånd (genom samverkan med berörda samhällsinstanser, information på olika språk m.m.). 1.4 Att huvudmannen utreder när det är lämpligt att barnet påbörjar sin utbildning (gäller endast grundskoleutbildning). 2. Ges de asylsökande barnen och de barn som vistas i landet utan tillstånd den undervisning och de stödjande insatser de har rätt till? I det ingår att granska om huvudmannen säkerställer att asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd får: 2.1 den undervisningstid de har rätt till. 1 Riktmärket på en månad gäller endast barn som ska gå i/har rätt till utbildning i grundskolan, se 4 kap. la skolförfattningen. Bestämmelsen gäller ej förskoleklass och motsvarande bestämmelse saknas för gymnasieutbildning.

12 Bilaga 1 11 (11) 2.2 undervisning med det innehåll som de har rätt till. 2.3 den modersmålsundervisning de har rätt till. 2.4 det särskilda stöd och de stödåtgärder de har rätt till (såsom studiehandledning på modersmålet). 2.5 tillgång till den elevhälsa de har rätt till. Resultaten från den riktade tillsynen kommer att sammanfattas i en övergripande rapport som kommer publiceras i början av 2015.