Detaljplan för verksamhet vid Traneredsvägen, Rud 760:391, Göteborgs Stad

Transkript

1 Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande Datum: FK Diarienummer: 1556/11 Exploateringsavdelningen Handläggare: Andris Vilumson Telefon: E-post: Detaljplan för verksamhet vid Traneredsvägen, Rud 760:391, Göteborgs Stad Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande Ortofoto Detaljplaneområdet

2 Innehåll 1. Syfte Områdesbeskrivning Stabilitet Hydrogeologi/Dagvatten Bergteknik Erosion Översvämningsrisk Radon Markförlagda ledningar Riskanalys/Kontroll Slutsatser och sammanfattning... 8 Sida 2 av 8

3 1. Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en industribyggnad i 1-2 plan utan källare. Inom tomten planeras även parkeringsytor för personbilar. 2. Områdesbeskrivning Planområdet ligger väster om Västerleden, nordväst om Fiskebäcksmotet och gränsar i söder mot befintliga industribyggnader i nordväst ligger villabebyggelse. Planområdet utgörs av ett naturområde i huvudsak med lövskog, lokalt går berget i dagen. En gång- cykelbana korsar området i nordöstlig-sydvästlig riktning. Ett större dike från öster mynnar ut i en gallerbrunn ungefär mitt i området, se figur 1 utdrag ur primkartan samt foto 1, ett dike finns även utmed GC- banan i norr. Inom den sydvästra delen finns en transformatorstation, området norr om befintlig byggnad utgörs av en gräsyta. Dike Figur 1. Utdrag ur primärkartan Sida 3 av 8

4 Foto 1. Gallerbrunn inom den centrala delen av området. 3. Geotekniska förhållanden Inga platsspecifika geotekniska undersökningar har utförts för detaljplanen, informationen och utvärderingen av de geotekniska förhållandena baseras på: Okulärbesiktning på plats Diverse kartmaterial, framför allt SGU.s jordartskarta, se figur 2. Geotekniska undersökningar utförda för Fiskebäcksmotet, öster och sydost om aktuell tomt av VBB VIAK AB 1992, se figur 3. Geoteknisk undersökning utförd utmed Fiskebäcksvägen, söder om planområdet av WSP , se figur 3. Den aktuella tomten sluttar svagt från norr till söder, lokalt finns berget i dagen på flera sällen inom tomten. Marken mellan bergspartierna utgörs av tunt jordtäcke på berg och jordfyllda svackor med träd och sly. I det sydöstra hörnet verkar marken periodvis vara vattensjuk. Figur 2. Utdrag ur SGU.s jordartskarta. Sida 4 av 8

5 Jorddjupen inom planområdet bedöms vara begränsade och utgörs sannolikt av friktionsjord d.v.s. blandningar av sten, grus och sand eventuellt även inblandning av silt och lera. Utförda geotekniska undersökningar för Fiskebäcksmotet, se figur 3, visar på jorddjup mellan 3-6 m av relativt fast lagrad jord. Utmed Fiskebäcksvägen söder om planområdet visar WSP.s undersökning på jorddjup mellan 4-9 m, här utgörs jordlagren under ca 2 m fyllning av lös lera som underlagras av friktionsjord på berg. Enligt jordartskartan kan det även finnas lera inom den sydöstra delen av planområdet. De lösa jordlagren inom planområdet bedöms som relativt små och utgörs sannolikt till största delen under ett mulljordsskilt av relativt fast lagrad friktions och mellanjord. Lokalt inom vattensjuka delar kan den organiska jordens mäktighet vara betydande. De bedömda jordlagers sammansättning med varierande små mäktigheter bör medföra att jordlagren inte är särskilt sättningsbenägen vid mindre belastningar. Större utbredda laster från t. ex. byggnader skulle kunna medföra differenssättningar. Bp 27 Bp 19 Ca 3 m jorddjup Bp 209 Bp 208 Ca 3 m jorddjup Ca 6 m jorddjup Ca 4 m jorddjup VBB VIAK 1992 WSP 2010 Figur 3. Utdrag från VBB VIAK.s och WSP.s geotekniska undersökningar 1993 och 2010, OBS ej skalenlig Sida 5 av 8

6 I samband med bygglov/marklov och startbesked kommer det att krävas en projektanpassad geoteknisk utredning samt detaljprojektering som visar lämpligaste grundläggningsförfarandet för blivande exploatering med hänsyn till markbelastningar och sättningar. 4. Stabilitet Största delen av tomten utgörs av berg i dagen/tunt jordtäcke på berg/fastmark, inom de partier av tomten där lösa jordlager återfinns är marken i stort sett plan. Det föreligger därmed inga stabilitetsproblem inom planområdet. 5. Hydrogeologi/Dagvatten Inga specifika hydrogeologiska undersökningar har påträffats inom eller i direkt närhet till det aktuella området. Vid platsbesök noterades att s delar av området periodvis verkar vara vattensjuka. Sannolikt beror detta delvis på avsaknad av en naturlig utdränering i kombination av täta jordlager. Grundvatten/markvattennivån inom området varierar beroende på årstid och nederbördsmängd, periodvis under året står vatten sannolikt vid markytan. Vid de för planområdet nödvändiga kompletterande utredningarna är det viktigt att dagvattenhanteringen utreds. 6. Bergteknik Blottat berg inom planområdet utgörs av relativt sprickfria flackare rundade hällar, se foto 2 och 3. Det föreligger därmed inte någon risk för blockutfall eller bergras för nuvarande förhållanden eller efter en exploatering. Foto 2. Flack berghäll i sydväst Foto 3. Högre rundad häll centralt i området 7. Erosion Diket inom den centrala delen visar på viss erosion vid höga flöden, då planerad bebyggelse kommer att hamna över befintligt dike måste framtida dagvattenhanteringen utredas för blivande förhållanden. 8. Översvämningsrisk Det föreligger ingen risk för översvämning inom planområdet för förhöjda havsnivåer då planområdet ligger vid nivåer > +20 vilket är över den prognostiserade risknivån + 13, se även kap 7 Sida 6 av 8

7 9. Radon Enligt SGU:s översiktliga radonriskkarta är området klassificerat som normalradonområde, se figur 4. Efter eventuella sprängningsarbeten inför byggnation måste radonrisken utredas både på berget och sprängstenen om den planeras att användas. På normalradonmark ska nya byggnader uppföras radonskyddande, dvs. en grundkonstruktion som inte har uppenbara otätheter mot markluft. Rörgenomförningar i bottenplattan tätas. Figur 4. Utdrag ur SGU:s översiktliga radonriskkarta. 10. Markförlagda ledningar I denna rapport har det inte tagits fram några uppgifter om exakta lägen för markförlagda ledningar eller installationer inom planområdet. Då närområdet är bebyggt måste det förutsättas att markförlagda ledningar kan finnas inom eller i direkt anslutning till tomten. 11. Grundläggning Inom den aktuella tomten planeras en utökning av befintligt verksamhetsområde. Lämpligaste grundläggning är beroende på planerad byggnads utformning, antal våningsplan, höjdsättning mm. En schematisk bedömning utifrån tillgängligt begränsat underlagsmaterialet är att en större enplans byggnad efter vissa sprängningsarbeten skulle kunna grundläggas ytligt på packad fyllning av bergkrossmaterial på hel styv bottenplatta, alternativt på plintar och ett balksystem (krypgrund). Grundläggningen ska utföras frostfritt och väl dränerad. All otjänlig befintlig fyllning, organiskt jordmaterial samt löst lagrad jord ska innan grundläggningsarbetet påbörjas utskiftas mot packningsbart bergkrossmaterial i enlighet med AMA Anläggning 10 figur CEB/4. Fyllning under byggnad ska utföras enligt AMA Anläggning 10 CEB.213. Eventuell bergschakt för grundläggning av byggnad utförs enligt AMA Anläggning 10 CBC.21. Undersprängning ska då utföras med minst 0,3 m. Vid ytliga grundläggningsarbeten ska aktuell grundvattenyta vara belägen minst 0,5 m under färdig schaktbotten. Vintertid ska färdig schaktbotten skyddas mot tjäle/frysning. Sida 7 av 8

8 För byggnadslov/startbesked och även för att verifiera de befintliga markförhållandena och därmed kunna fastställa lämpligaste grundläggningsmetoden av planerad bebyggelse kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk utredning med tillhörande fältundersökningar. Tomten och byggnaden skall förses med ett väl fungerande dräneringssystem. Eventuella parkeringsytor kan grundläggas på packad fyllning av bergkrossmaterial till önskad nivå direkt i befintliga jordlager efter erforderlig urschaktning av organisk- och löst lagrade ytliga jordmassor. 13. Riskanalys/Kontroll Riskhanteringen bör som en naturlig del ingå både i projekteringsarbetet som i utförandeskedet. Vid en eventuell exploatering av markområdet har följande risker identifieras och som måste beaktas både under byggskedet och för den slutligen färdigställda anläggningen. Vid eventuella sprängningsarbeten skall en riskanalys utföras, analysen skall även beakta hur omgivningen kommer att påverkas av planerade arbeten avseende, vibrationer, damm, buller mm. Vid utskiftning av otjänligt jord inför grundläggning av byggnad skall en schaktbottenbesiktning utföras av geoteknisk sakkunnig person och dokumenteras innan ny fyllnadsjord påförs och packas. Naturligt lagrad jord inom tomten är tjälfarlig och flytbenägen vid vattenmättat tillstånd. Alla schaktarbeten ska bedrivas med hänsyn till aktuell jordarts geotekniska egenskaper och rådande grundvattenyta. Schakt ska utföras så att uppluckring/uppmjukning av färdig schaktbotten minimeras. 14. Slutsatser och sammanfattning Marken inom föreslaget planområde bedöms som lämplig för planerad exploatering. Med största sannolikhet kommer det att krävas vissa sprängningsarbeten både för byggnad och rörgravar. Det föreligger inga stabilitetsproblem för marken inom eller i direkt anslutning till tomten. Planerad byggnad kan sannolikt grundläggas efter erforderliga sprängningsarbeten med hel bottenplatta/plintar på fyllning av packad bergkrossmaterial efter erforderlig urschaktning av organisk- och löst lagrade ytliga jordmassor. För bygglov/startbesked kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk undersökning/utredning för att fastställa lämpligaste grundläggning av planerad byggnad. Göteborg Göteborgs Stad Fastighetskontoret Andris Vilumson Geotekniker/Geolog Sida 8 av 8