Detaljplan för verksamheter vid Arendalsvägen, Arendal 4:4, Göteborgs Stad

Transkript

1 Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande Datum: FK Diarienummer: 5314/15 Exploateringsavdelningen Handläggare: Andris Vilumson Telefon: E-post: Detaljplan för verksamheter vid Arendalsvägen, Arendal 4:4, Göteborgs Stad Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande Arendalsvägen Ortofoto. Detaljplaneområdet

2 Innehåll 1. Syfte Områdesbeskrivning Stabilitet Hydrogeologi Bergteknik Erosion Översvämningsrisk Radon Förorenad mark Markförlagda ledningar Riskanalys/Kontroll Slutsatser och sammanfattning... 8 Sida 2 av 9

3 1. Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra så att mark ska kunna nyttjas för industri- och verksamhetsändamål. 2. Områdesbeskrivning Planområdet avgränsas i söder av Arendalsvägen och utmed den norra gränsen av en flera meter hög bergsbrant. I nordost utgörs gränsen av ett befintligt industriområde, planområdet genomkorsas av Ardalsberget, i nordväst och nordost ligger bostadshus som skall rivas. Markområdet mellan Ardalsberget och Arendalsvägen utgörs omväxlande av flacka bergshällar med däremellan jordfyllda svackor som lokalt och periodvis är vattensjuka. Växtligheten är tät och utgörs i huvudsak av träd och sly, se foto 1. Marken inom den nordöstra/östra delen av området är bebyggd med ett bostadshus och utgörs till största delen av flacka bergshällar lokalt med tunt jordtäcke. Inom den östra delen återfinns en bergsbrant med några meters höjd, se foto 2, enligt jordartskartan utgörs en mindre del av område av lera, se figur 2. Området närmast kring bostadsbyggnaden används som skrotupplag och flera containrar finns uppställda, se foto 2. Markområdet mellan Ardalsberget i söder och bergsbranten i norr ligger på en något lägre nivå och som enligt jordartskartan utgörs av lermark. Då marken ligger på en lägre nivå omgiven av berg och det saknas naturliga dräneringsförutsättningar är markområdet ofta vattensjukt, se foto 3. Växtligheten utgörs omväxlande av träd/sly och buskar. Norra delen av och utanför planområdet utgörs av en bergshöjd som sluttar åt söder från nivåer kring +35 ner mot den lägre liggande delen med marknivåer kring +18. Marken sluttar även allmänt från Arendalsvägen i söder åt norr och nordväst, se figur 1. Foto 3 Foto 2 Foto 1 Foto 4 Arendalsvägen Figur 1. Utdrag ur primärkartan med fotoriktningar Sida 3 av 9

4 Berg i dagen Arendalsvägen Foto 1. Tät växtlighet, berg i dagen till vänster 3. Geotekniska förhållanden Foto 2. Bergsbrant i nordost Informationen och utvärderingen av de geotekniska förhållandena baseras på: Okulärbesiktning på plats med markundersökningskäpp Diverse kartmaterial, bland annat SGU.s jordartskarta, se figur 2. Geoteknisk- och miljöteknisk utredning inom Arendal 4:2 (nordöstra delen av aktuellt område) av Geogruppen, ärendenr 32169_5 daterad Översiktlig miljöteknisk markundersökning Arendal 4:4, WSP uppdragsnr daterad SGU.s jordartskarta förefaller stämma väl överens med de verkliga förhållandena, se figur 2, med berg i dagen i söder, norr och nordost och med däremellan lösa jordlager. Figur 2. Utdrag ur SGU.s jordartskarta. Sida 4 av 9

5 Utförda sonderingar och provgropar visar på att jorden de översta 2-2,5 m utgörs av blandningar och skikt av torrskorpelera, lera, silt, sand och grus. Geogruppens sonderingar uppe i den nordöstra delen visar på lera de översta metrarna och därunder skiktad jord av lera, silt och sand. Sonderade jordmäktigheter här varierar från någon meter närmast berg i dagen till ca 12,5 m, se figur 3. Samma sorts jordlagerföljd kan förväntas inom hela området, lokalt kan jordmäktigheterna variation vara större. Ungefärlig Plangräns Figur 3. Utdrag ur Geogruppens geotekniska undersökning, OBS ej skalenlig Tack vare jordens sammansättning är jorden sättningsbenägen och på grund av de varierande jordmäktigheterna är risken för skadliga differenssättningar vid belastning som till exempel uppfyllningar mycket stor. 4. Stabilitet Stora delar av tomten utgörs av berg i dagen/tunt jordtäcke på berg/fastmark, inom de partier av tomten där lösa jordlager återfinns är marken i stort sett plan. Det föreligger därmed inga stabilitetsproblem inom planområdet för nuvarande eller blivande förhållanden. Sida 5 av 9

6 5. Hydrogeologi I den sydvästra delen av området har grundvattennivån uppmätts till ca 1,3 m under markytan i ett grundvattenrör, i den nordöstra delen uppmättes fria vattenytor i skruvprovtagningshålen 1-1,3 m under markytan. Samma förhållande bedöms råda inom hela området med lösa jordlager. Vid långvarig nederbörd står vatten i marknivån vilket tyder på att förutsättningar för en naturlig utdränering från området saknas samt att befintliga jordlager är täta. 6. Bergteknik Bergsbranterna inom de norra och nordöstra delarna av tomten varierar i höjd från ett par meter upp till 4 á 5 m. Generellt är berget relativt sprickfritt och rundat, se foto 2 och 3, och det föreligger ingen risk för bergras eller blockutfall. Berg i dagen inom övriga delar av området utgörs av flacka rundade hällar, se foto 4. Foto 3. Sprickfria bergsbranten utmed norra delen Foto 4. Flack bergshäll i nordost 7. Erosion Ingen erosionsproblematik finns inom området. 8. Översvämningsrisk Vid mycket och långvarig nederbörd blir delar av området vattensjukt, det föreligger ingen risk för översvämning inom planområdet. 9. Radon Enligt SGU:s översiktliga radonriskkarta är området klassificerat som normalradonområde, se figur 4. Efter eventuella sprängningsarbeten inför byggnation måste radonrisken utredas både på berget och sprängstenen om den planeras att användas. Figur 4. Utdrag ur SGU:s översiktliga radonriskkarta. Sida 6 av 9

7 På normalradonmark rekommenderas nya byggnader uppföras radonskyddande, dvs. en grundkonstruktion som inte har uppenbara otätheter mot markluft. Rörgenomförningar i bottenplattan och eventuella källarytterväggar tätas. 10. Förorenad mark Se Översiktlig miljöteknisk markundersökning Arendal 4:4, WSP uppdragsnr daterad Markförlagda ledningar I denna rapport har det inte tagits fram några uppgifter om markförlagda ledningar eller installationer inom planområdet. Då närområdet till stora delar är bebyggt måste det förutsättas att markförlagda ledningar kan finnas inom eller i direkt anslutning till tomten. Detta måste utredas vidare i samband med en exploatering. 12. Grundläggning Inom den aktuella tomten planeras en lagerbyggnad med tillhörande hårdgjorda kör- och uppställningsytor, se figur 5 förslagsskiss, aktuell byggnad. Figur 5. Förslagsskiss för eventuell byggnation För att åstadkomma en plan yta för planerad exploatering kommer det att krävas både sprängning och uppfyllning inom området, sprängningsarbeten utmed den norra bergsbranten kan bli relativt omfattande. Befintliga lösa jordlager varierar i mäktighet samt är sättningsbenägna vid belastning vilket medför en stor risk för differenssättningar. Byggnaden kommer med största sannolikhet behöva grundläggas till fast botten/berg. På grund av de varierande jorddjupen kan grundläggningen behöva utföras på varierande sätt inom byggnadsytan direkt på berg efter erfoderlig urschaktning på packad fyllning av bergkrossmaterial, plintar på berg och pålar till berg. Grundläggningen kan eventuellt utföras olika för stomme och golv beroende på vilka laster blivande golv skall klara. Sida 7 av 9

8 All otjänlig befintlig fyllning, organiskt jordmaterial samt löst lagrad jord ska innan grundläggningsarbetet påbörjas utskiftas mot packningsbart bergkrossmaterial i enlighet med AMA Anläggning 13 figur CEB/4. Fyllning under byggnad ska utföras enligt AMA Anläggning 13 CEB.213. Eventuell bergschakt för grundläggning av byggnad utförs enligt AMA Anläggning 13 CBC.21. Undersprängning ska då utföras med minst 0,3 m. Både före och efter blivande sprängningsarbeten skall en erfaren bergtekniker besiktiga berget för kontroll om det kommer att krävas bergförstärkningar. Vid ytliga grundläggningsarbeten ska aktuell grundvattenyta vara belägen minst 0,5 m under färdig schaktbotten. Vintertid ska färdig schaktbotten skyddas mot tjäle/frysning. För byggnadslov/startbesked och även för att verifiera de befintliga markförhållandena och därmed kunna fastställa lämpligaste grundläggningsmetoden av planerad bebyggelse kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk utredning med tillhörande fältundersökningar och laboratorieförsök. Då delar av tomten periodvis är vattensjuk måste både tomten och huset förses med ett väl fungerande dräneringssystem. För att minimera sättningarna för parkerings/uppställningsytorna kommer det sannolikt att krävas förstärkningsåtgärder. Omfattning och lämplig förstärkningsmetod får detaljprojekteras efter att de kompletterande geotekniska undersökningarna utförts. 13. Riskanalys/Kontroll Riskhanteringen bör som en naturlig del ingå både i projekteringsarbetet som i utförandeskedet. Vid en eventuell exploatering av markområdet har följande risker identifieras och som måste beaktas både under byggskedet och för den slutligen färdigställda anläggningen. Vid eventuella sprängningsarbeten skall en riskanalys utföras, analysen skall även beakta hur omgivningen kommer att påverkas av planerade arbeten avseende, vibrationer, damm, buller mm. Både före och efter blivande sprängningsarbeten skall en erfaren bergtekniker besiktiga berget för kontroll om det kommer att krävas bergförstärkningar. Efter utförda sprängningsarbeten rekommenderas att radonmätningar utförs både på berget och sprängstenen (om den skall användas under byggnad). Schakt rekommenderas att utföras så att uppluckring/uppmjukning av färdig schaktbotten minimeras. Vid utskiftning av otjänlig jord inför grundläggning av byggnad skall en schaktbottenbesiktning utföras av geoteknisk sakkunnig person och dokumenteras innan ny fyllnadsjord påförs och packas. Naturligt lagrad jord inom tomten kan vara tjälfarlig och flytbenägen vid vattenmättat tillstånd. Alla schaktarbeten ska bedrivas med hänsyn till aktuell jordarts geotekniska egenskaper och rådande grundvattenyta. Runt planområdet och planerad byggnation är det viktigt med ett väl fungerande dagvattensystem. 14. Slutsatser och sammanfattning Marken inom föreslaget planområde bedöms som lämplig för planerad exploatering. Beroende på byggnadens placering inom tomten och höjdsättningen av färdig golvnivå kan det komma att krävas vissa sprängningsarbeten för att plangöra körytor, för byggnad och eventuellt nya rörgravar. Det föreligger inga stabilitetsproblem för marken inom tomten. För nuvarande förhållanden föreligger inte heller någon risk för blockutfall eller bergras, i samband med sprängningsarbeten skall en erfaren bergtekniker besiktiga berget för kontroll om det kommer att krävas bergförstärkningar Sida 8 av 9

9 För bygglov/startbesked kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk undersökning/utredning för att fastställa lämpligaste grundläggning av planerad byggnation samt dimensionera förstärkningsåtgärder för parkerings- och uppställningsytor samt bergsskärningar. Göteborg Göteborgs Stad Fastighetskontoret Andris Vilumson Geotekniker/Geolog Sida 9 av 9