PM - GEOTEKNIK. DP Brunnsjöliden, Hedemora HEDEMORA KOMMUN. Planeringsunderlag

Transkript

1 HEDEMORA KOMMUN DP Brunnsjöliden, Hedemora UPPDRAGSNUMMER Planeringsunderlag SWECO CIVIL AB FALUN GEOTEKNIK HANDLÄGGARE: THOMAS REBLIN GRANSKARE: BJÖRN SJÖGREN 1 (11) S w e co Södra Mariegatan 18 E Box 1902 SE Falun, Telefon +46 (0) Fax w w w. sw eco.s e Sweco Civil AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm P:\2414\24181_Brunnsjöliden_DP\000\18_Granskning\MUR Olle Risby Geoteknik Falun Telefon direkt +46 (0) Ol l e.ri sb s we c o. se

2 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 3 2 Objektsbeskrivning 3 3 Underlag Tidigare undersökningar 5 4 Befintliga förhållanden 5 5 Geotekniska förhållanden Jordlagerföljd Materialegenskaper Geohydrologiska förhållanden 7 6 Stabilitet Antagande och förutsättningar Sektion A-A Sektion B-B Sektion C-C 9 7 Rekommendationer Grundläggning Schaktning och fyllning Dagvatten Erosion 10 8 Slutsatser 10 Bilagor: Planritning Rev Stabilitetsberäkning sektion A-A Stabilitetsberäkning sektion B-B Stabilitetsberäkning sektion C-C 2 (11)

3 1 Uppdrag På uppdrag av Hedemora kommun har Sweco Civil AB utfört en kompletterande geoteknisk undersökning inför upprättandet av ny detaljplan vid området Brunnsjöliden i centrala Hedemora. PM:et syftar till att beskriva rådande geotekniska förhållanden samt att ge rekommendationer gällande stabilitetsförhållanden mot Brunnsjön och byggbarhet. Reviderat text anges med kursiv stil. Rev B avser enbart kap 7.1 och 8 och markeras med kursiv understruken text. Figur 1. Undersökningsområdet markerat i rött. Källa: flygfoto 2 Objektsbeskrivning Brunnsjöliden är ett bostadsområde och grönområde beläget i västra Hedemora ned mot Brunnsjön. I området finns befintliga bostadsfastigheter, främst längs med Badstigen, 3 (11)

4 Idrottsvägen och Sjöstigen som ansluter ned till en strandpromenad, vid Brunnsjöns strandkant. I detaljplanen föreslås att marken ovanför slänten i områdets norra del ska användas som kvartersmark med bostäder i max 2 plan. I den södra delen av området finns befintliga industrilokaler, i detaljplanen finns ett förslag att utöka ytan för industriändamål i detta område. En förändring och eventuell ombyggnation av befintliga idrottsanläggningar i området planeras. Strandområdet mot Brunnsjön är i huvudsak planlagt som parkmark med enstaka servicebyggnader och GC-väg. Området avgränsas i söder av Broån som rinner ut i Brunnsjön. Figur 2. Förslag på detaljplan för Brunnsjöliden. Källa: Hedemora kommun 3 Underlag [A] Ramböll Sverige AB Geoteknisk undersökning och PM Geoteknik, Hedemora 4:8, Brunnsjöliden, uppdragsnr: , daterad [B] Förslag Detaljplan för Brunnsjöliden, Dnr , godkänd för granskning (11)

5 [C] Yttrande från Statens Geotekniska Institut över förändring av detaljplan Brunnsjöliden, diarie nr: [D] Markteknisk undersökningsrapport (MUR) DP Brunnsjöliden, Sweco Civil AB, Uppdragsnr: Tidigare undersökningar Under 2016 genomförde Ramböll Sverige AB en översiktlig geoteknisk undersökning inom planområdets norra del (Hedemora, tomt 4:8 Brunnsjöliden) inför byggnation av ett bostadsområde och förändringar av detaljplanen. I samband med granskning av detaljplanen har Statens Geotekniska Institut delgivit Länsstyrelsen Dalarnas Län och Hedemora kommun synpunkter på förändringar i detaljplanen kring Brunnsjön primärt med avseende på markstabilitet, ras och skred. Sweco har delgivits tidigare undersökningar [A], dessa har inarbetats i denna handling i tillämpliga delar. 4 Befintliga förhållanden Inom undersökningsområdet finns blandad bebyggelse i form av idrottsplats, bostäder och industri. En strandpromenad går längs vattenbrynet till Brunnsjön. Inom området finns en relativt brant slänt mot väster och Brunnsjön. Slänten är bevuxen med tät vegetation, träd och buskar. De nedre delarna av undersökningsområdet, ned mot Brunnsjön är igenvuxna med mindre buskar och träd, i de övre delarna finns gräsbevuxna och hårdgjorda ytor. Vissa lägre belägna delar ner mot sjön består av utfylld mark som enligt uppgift ofta blir vattensjuk under vårflödet. Slänthöjden varierar mellan 7 och 10 m med högsta höjden i områdets mellersta del, vid fotbollsplanen. Släntlutningen varier mellan ca 1:1.3 och 1:3. Marken ovanför och nedanför slänten är relativt flack. I områdets södra del är slänterna flackare och slänthöjden lägre (ca 5 m). Inga tydliga indikationer på sprickbildning eller ras i slänterna observerades vid undersökningstillfället. 5 (11)

6 Figur 3. Bild över tät vegetation i slänten strax nedanför industrifastigheten. 5 Geotekniska förhållanden 5.1 Jordlagerföljd Jordlagren inom området består generellt av silt som ställvis täcks av fyllnadsmassor. På större djup (10-15 m) underlagras silten av siltig finsand och sand. Borrstopp vid sondering har erhållits i fast lagrad friktionsjord på nivåer mellan +73 och + vilket motsvarar 6 till 20 m under markytan. I den norra delen av området, ovanför släntkrönet, (sektion A-A) bedöms silten ha medelfast lagringstäthet ner till ca 9 m djup. Härunder följer ca 5 m varvig silt med lös till medelfast lagringstäthet Detta lager underlagras av sand med medelfast till fast lagringstäthet. Nedanför släntfot har silten generellt lägre lagringstäthet. I den mellersta delen (sektion B-B vid fotbollsplanen) bedöms silten ha lös till medelfast lagringstäthet ner till ca 5-10 m djup och därunder fast till mycket fast lagringstäthet. I den södra (sektion C-C) förekommer fyllning bestående av sand och silt med en tjocklek av ca 3-4 m. Under fyllningen följder silt med medelhög till hög relativ fasthet. Nedanför släntfot finns ett siltlager (ca 3 m) med mycket lös till lös lagringstäthet. I den flacka delen längst i söder (sektion D-D och E-E) förekommer mäktigare siltlager (ca 10 m) med mycket lös lagringstäthet. Här förekommer även jordlager med siltig lera. 6 (11)

7 5.2 Materialegenskaper Samtliga förekommande jordar i undersökningsområdet innehåller silt och klassas därför som materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Förekommande jordar är mycket flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Generellt gäller att förekommande naturliga jordlager ovanför släntkrönet har minst medelfast lagringstäthet. Jordar med mycket lös lagringstäthet finns nedanför släntfot och inom områdets södra del. Hållfasthetsegenskaper för aktuella jordlager kan inte redovisas generellt då egenskaperna och lagertjocklekar varierar inom området. En utvärdering av jordlagerföljd har gjort i 3 utvalda sektioner i samband med stabilitetsberäkningar (se bilaga 1-3). 5.3 Geohydrologiska förhållanden Grundvattenytan har uppmätts i två observationsrör. Ett rör installerat nedanför släntfot (BP04) visar att grundvattenytan ligger ca 5.5 m under markytan (+85.8). Rör GW17SW02 beläget ovan släntkrön var torrt 8.5 m under markytan (+ 90.5). I övriga provtagningspunkter har inget grundvatten observerats 3-6 m under markytan. Enligt SGU:s jordartskarta är Brunnsjöns vattennivå Den uppmätta grundvattenytan nedanför slänten ligger således betydligt lägre. Detta kan eventuellt bero på att grundvattennivåerna styrs av den lägre grundvattennivån i den underliggande Badelundaåsen. Grundvattennivån inom området kan således förväntas ligga på nivåer lägre än +. För få en bättre bild avseende grundvattensituationen krävs installation av fler observationsrör och portrycksmätare. 6 Stabilitet 6.1 Antagande och förutsättningar Beräkning av stabilitet har utförts i tre sektioner där släntlutningarna bedöms som brantast och mark ovan släntkrön förslås planläggas för byggnader enligt detaljplanen (se bilaga 1-3). Vi beräkningarna har följande antaganden gjort med ledning av utförda undersökningar: Marknivåer mellanborrpunkterna är tolkade från nivåkurvor ur grundkarta. Odränerad skjuvhållfasthet i förekommande siltjordar har antagit kpa vilket är ett försiktigt valt värde utifrån utvärderade CPT-sonderingar. Friktionsvinkeln i silt har antagits till 32º och för sand till 34º. Den dränerade skjuvhållfastheten har antagits till 1 7 (11)

8 kpa för silt belägen ovan grundvattenytan mht inverkan av negativa portryck. Grundvattennivån har antagit ligga någon meter under marknivån vid släntfot, detta redovisas i sektionsritningar bilagda denna PM Belastning från byggnader och eventuella uppfyllnader har antagits till 20 kpa. Beräkningar har utförts med datorprogram Geosuite Stability med cirkulärcylindriska glidytor. Enbart kombinerade analyser har utförts då dränerade förhållanden antas råda. Rekommenderad säkerhetsfaktor enligt IEG:s rapport 4:2010 vid planläggning av mark för nyexploatering är att Fc och att Fkomb Vårt val är att Fc 1.7 och att Fkomb 1.5 med hänsyn till undersökningens omfattning. 6.2 Sektion A-A Sektion A-A är belägen inom områdets norra del där mark ovan släntkrön planeras för nybyggnad av bostadshus. Släntens nedre del lutar som mest ca 1:1.3. Beräkningen visar att Fkomb 1.5 för glidytor som berör mark på större avstånd än 5 m från släntkrön. För glidyta som berör mark på större avstånd än 10 m från släntkrön är Fkomb ca 2.0. För ytliga glidytor i branta delar av slänten är dock säkerhetsfaktorn betydligt lägre. Ett sådant släntras bedöms inte påverka stabiliteten för mark ovan släntkrön. Säkerheten mot skred bedöms således betryggande för den naturliga slänten. Risk för ytliga skred i branta delar av slänten kan dock föreligga. Planläggning av mark för bostäder bör dock inte ske närmare än 10 m från släntkrönet. För att undvika erosion i slänten bör vegetationen inte avlägsnas utan vidare utredning. 6.3 Sektion B-B Sektion B-B är belägen inom områdets mellersta del där mark ovan släntkrön planeras för nybyggnad för bostäder. Släntens övre del lutar som mest ca 1:1.3. Beräkningen visar att säkerhetsfaktorn Fkomb 1.4 för glidytor som berör mark längre än 5 m från släntkrön. För glidyta som berör mark på längre avstånd än 10 m från släntkrön är Fkomb ca 1.7. För ytliga glidytor i branta delar av slänten är dock säkerhetsfaktorn betydligt lägre. Ett sådant släntras bedöms inte påverka stabiliteten för mark ovan släntkrön. Säkerheten mot skred bedöms således betryggande för den naturliga slänten. Risk för ytliga skred i branta delar av slänten kan dock föreligga. Planläggning av mark för bostäder bör dock inte ske närmare än 10 m från släntkrönet.. 8 (11)

9 6.4 Sektion C-C Sektion C-C är belägen inom områdets södra del där mark ovan släntkrön avses att användas som industriområde. Släntens övre del lutar som mest ca 1:2 och är ca 6 m hög. Beräkningen visar att säkerhetsfaktorn Fkomb 1.7 för glidytor som berör mark längre än 5 m från släntkrön. För glidyta som berör mark på längre avstånd än 10 m från släntkrön är Fkomb 1.7. För ytliga glidytor i slänten är dock säkerhetsfaktorn lägre vid förekomst av lösa jordlager i fyllnadsmassorna. Ett ytligt släntras bedöms inte påverka stabiliteten för mark ovan släntkrön. Säkerheten mot skred är således betryggande för den naturliga slänten. Planläggning av mark för industriområde bör dock inte ske närmare än 5 m från släntkrönet. 7 Rekommendationer 7.1 Grundläggning Öster om slänten anses byggnader i en till två plan med inredd vind generellt kunna grundläggas ytligt med plattor på naturligt lagrad silt och sand utan förstärkningsåtgärder. Nedanför slänt bedöms även mindre byggnader i 1 plan kunna grundläggas med plattor på packad fyllning. Uppfyllnader bör dock begränsas till max 0.5 m över nuvarande markyta. I den södra delen av området där lera förekommer kan grundförstärkning erfordras för eventuella byggnader. Parkeringsytor och GC-väg bedöms kunna anläggas utan grundförstärkning vid max 0.5 m uppfyllnad över nuvarande marknivå Geoteknisk kategori 2 ska användas vid projektering vilket innebär att geoteknisk undersökning ska utföras för varje enskilt objekt. All grundläggning ska utföras frostskyddat. 7.2 Schaktning och fyllning Schakt och uppfyllnader i befintlig slänt samt uppfyllnad av mark inom 10 m från släntkrönet samt får inte utföras utan särskild stabilitetsutredning. Siltiga jordar är i vattenmättat tillstånd flytbenägna. Flytjordsbildning uppkommer således uppkomma vid nederbördsrika- och snösmältningsperioder. Schaktning, förflyttning och packning av siltiga jordar kan således försvåras vid tjällossning och nederbördsrika perioder. Markarbeten rekommenderas därför att utföras under perioden maj september. 9 (11)

10 7.3 Dagvatten Dagvattnet i området får ej ledas ut i slänterna då jorden i området är finkornig och känslig för erosion. Avledning i sluten ledning som mynnar ut i erosionsskyddat utlopp nedanför släntfot kan dock ske. 7.4 Erosion För att förebygga erosion rekommenderas det att vegetationen behålls i slänterna. Viss röjning kan utföras i släntkrön för att förbättra utsikt men stora delar bör lämnas kvar. Vid Broån i södra delen bedöms flödena vara mycket långsamma och erosionen sker mycket långsamt. Grus och sand är synligt i vattendragets väggar och relativt lite finmaterial påträffades vid den okulära besiktningen. Figur 4. Broån i södra delen av planområdet. 8 Slutsatser Förekommande slänt mot Brunnsjön är 7-10 m hög, ställvis med brant lutning. Inga tecken på ras eller skred har observerats. Risk för ytliga skred i slänt som kan beröra mark ovan släntkrön föreligger. Risk för ras eller skred som berör mark på större avstånd än 5-10 m från släntkrön föreligger inte. För att undvika erosion i slänten bör vegetationen inte avlägsnas utan vidare utredning. Schakt och uppfyllnader i befintlig slänt får inte utföras utan särskild stabilitetsutredning. 10 (11)

11 Mark inom 5 respektive 10 m från släntkrönet bör med hänsyn till risk för ytliga släntras i slänt inte planläggas för bostäder eller annan verksamhet. Inom detta område bör inga förändringar av marknivåer ske. En bedömd gräns för planläggning av mark för byggnader ovan släntkrön redovisas i bifogad plan. Byggnader i 1 2 plan med inredd vind inom planlagt område på större avstånd än 5 resp. 10 m från släntkrön bedöms kunna grundläggas ytligt med plattor utan förstärkningsåtgärder. Nedanför slänten bedöms mindre servicebyggnader i 1 plan kunna anläggas utan förstärkningsåtgärder vid max 0.5 m uppfyllnad. Byggnader bör inte anläggas närmare än 10 m från släntfot med hänsyn till risk för erosion i slänten. Risken för översvämning avseende vattennivån i Brunnsjön ska beaktas. Inför detaljprojektering när byggnadernas placering och utformning bestämts krävs en detaljerad geoteknisk undersökning som underlag för dimensionering och val av grundläggningsmetod. Sweco Civil AB Falun Geoteknik Thomas Reblin Handläggare Björn Sjögren Granskning 11 (11)

12 :1 LÖVKOJAN , Finstaväge : , ,182 Badstigen :8> HEDEMORA 6:1>11 4:8 9 9 RESEDAN RESEDAN 1 6:1>11 VIOLEN Sjöstigen Idrottsvägen 102,112 Idrottsvägen Rekommenderad gräns för planläggning av mark för bostäder eller annan verksamhet , , BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM GEOTEKNISK UNDERSÖKNING HEDEMORA KOMMUN SWECO.SE UPPDRAG NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE O RISBY O RISBY DATUM GRANSKAD AV ANSVARIG T REBLIN T REBLIN PLAN FORMAT/SKALA NUMMER BET A1 1:0 A3 1:2000 G 01 Plottad: :48 Filnamn: P:\2414\24181_Brunnsjöliden_DP\000\15_Arbetsmaterial CAD\plot\G01.dwg

13

14

15