Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön 18:17, Luleå

Transkript

1 Fågelfaunan och Playa Plannja, vindkraft på Svartön 18:17, Luleå Beskrivning av fågelfaunan, områdets värde som fågellokal samt miljökonsekvenser för fåglarna vid en vindkraftsetablering Ett underlag till Luleå Energi AB:s miljökonsekvensbeskrivning för Playa Plannja - vindkraft på Svartön 18:17, Luleå Konsultrapport, september 2008 Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult Åldersbäck Tallebo Västervik info@amalina.se

2 CS Miljö & Luleå Energi AB, september 2008 Åldersbäck Tallebo Västervik På uppdrag av CS Miljö Christer Sundqvist Blåbärsstigen Luleå och Luleå Energi AB Box Luleå Omslagsfoto: Huvuddelen av området utgörs av utfyllnadsmark där Stålverk 80 skulle ha uppförts. Jan Henriksson, 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning Projektet Metodik 6 2 Allmän beskrivning av området Strandskog Primär lövskog Sandhed och sandstrand Ruderatmark Dammar/vattensamlingar 2.5 Strandängar 9 3 Områdets fågelfauna Häckande arter Rastande och sträckande arter Näringssökande arter Ruggande arter Tillfälligt besökare Rovfåglar 11 4 Naturvärdesbedömning Rödlistade arter Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv Övriga ovanliga arter Områden med specifika naturvärden Områdets naturvärde som helhet 14 5 Konsekvenser för fågelfaunan Biotoppåverkan Störningar Kollisioner med vindkraftverk 15 6 Referenser Litteratur Internet Muntliga källor 18 Bilaga 1 Kommenterad artlista 19 Bilaga 2 Fåglar observerade vid Amalinas fältbesök 34 3

4 Sammanfattning Denna rapport är sammanställd av Jan Henriksson,. Den skall utgöra ett underlag vid den miljöprövningen av Luleå Energi AB:s projekt Playa Plannja vindkraft på Svartön 18:17, Luleå. Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och utfyllda områden dem emellan. Enligt Luleå Energi AB:s bedömning ryms någonstans mellan 4 7 vindkraftverk som har generator effekt över 2 MW. Rapporten behandlar områdets fågelfauna och dess värde ur ett ornitologiskt perspektiv. Dessutom ingår en analys av vilken påverkan på fågelfaunan som kan komma att ske vid projektets realisering. Delar av området, i anslutning till Gräsörenbron besöks ofta av fågelskådare. Resterande delar är otillgängliga på grund av att de ligger på industrimark med tillträdesförbud. Detta medför att kunskapen om områdets fågelfauna är splittrad. I rapporten finns en artsammanställning om 167 fågelarter. De data som ligger till grund till sammanställningen är publicerade fynd, observationer rapporterade till observationsdatabasen, Svalan, på Internet och författarens egna erfarenheter från fågelstudier från Gräsörenbron. Som komplement har några intervjuer med fågelskådare från Luleå gjorts liksom erfarenheterna från ett fältbesök i början av juli 2008 tagits med. I området förekommer flera olika biotoper som en bård av gråalskog, strandängar, sandhed och sanddyner liksom ruderatmark och ett område med flera mindre dammar/vattensamlingar. Till vanliga tättingar hör t ex lövsångare, stenskvätta, sävsparv och sädesärla. I de centralt belägna dammarna finns en koloni med häckande tärnor och måsar och även olika änder liksom grågås häckar där. I gråalskogen häckar t ex koltrast och mindre hackspett. På grund av områdets geografiska läge och att det har öppet vatten huvuddelen av året innebär att många arter rastar i området på sin väg till häckningslokaler längre väster- och norrut. Även om höstarna rastar en del arter, t ex arktiska vadare. Området bedöms som helhet ha ett högt värde för fågelfauna och delar av det har även i tidigare sammanhang klassats som ett område med ett högt naturvärde. Fem delområden har i denna studie avgränsats som speciellt intressanta. Värdet som fågellokal är både för rastande fåglar liksom för häckande och näringssökande arter. I området häckar t ex flera rödlistade fågelarter och ytterligare någon rödlistad art näringssöker kontinuerligt. Även för några rastande rödlistade arter har området betydelse. Det som gäller för de rödlistade arterna gäller också för flera arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv. Den aktuella vindkraftsetableringen kommer att ha påverkan på områdets fågelfauna. En viss biotoppåverkan kommer att ske men om man tar särskild hänsyn till de delområden med höga ornitologiska värden torde denna bli marginell. Störningar bl a på grund av buller har i andra sammanhang uppmärksammats som ett problem för fågelfaunan. I det nu aktuella fallet bedöms denna konsekvens som ringa. Speciell hänsyn bör dock tas till häckande arter under anläggningsfasen av vindkraftverken. När det gäller kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk bedöms enstaka fåglar komma att dö. För att minimera riskerna för fåglar att kollidera med vindkraftverk bör dessa placeras en bit från det fågelstråk som finns mellan Hertsöfjärden och havet. 4

5 1 Inledning 1.1 Projektet Luleå Energi AB har en målsättning att öka andelen egenproducerad el. Företaget anser att den nya energiproduktionen bör lokaliseras nära förbrukningen hos huvuddelen av kunderna och vara förnybar. Därför bedömer de att det endast är vindkraft som klarar de interna och externa kraven. Luleå Energi AB:s mål är att anläggningen ska göra så litet intrång som möjligt vilket innebär att man i första hand letar efter områden som på något sätt redan är påverkade av den moderna människan. Samtidigt måste platsen uppfylla de affärsmässiga krav som ställs bland annat i form av ett bra vindläge. För att klara ut dessa förutsättningar genomförs nu vindmätningar i området. Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och utfyllda områden dem emellan. Markområdet ägs av Luleå kommun och kommunen påbörjade en detaljplaneprocess 1999 för vindkraftutbyggnad där. Kommunen planerar nu att fortsätta denna process. I den fördjupade översiktsplanen för Luleå tätort (FÖP Luleå antagen av kommunfullmäktige ) är området utpekat som ett lämpligt område för verksamheter av mer störande karaktär. Områdets storlek innebär att det rymmer någonstans mellan 4 7 vindkraftverk som har en generatoreffekt över 2 MW. Utvecklingen av vindkraftverk har varit dramatisk. Vindkraftverken blir allt större och effektivare. Det är svårt att i tidigt skede exakt veta hur anläggningen kommer att se ut men tornen torde komma att bli ca 100 meter höga och rotorbladen ca 50 meter. Denna typ av verksamhet klassas som anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Luleå Energi AB planerar att frivilligt ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken och bedömer att projektet kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan. Detta innebär att det i miljöprövningsprocessen kommer att tas fram olika underlag. Underlag som på olika sätt belyser den planerade verksamheten och dess eventuella miljökonsekvenser. Denna rapport utgör ett sådant underlag och behandlar områdets fågelfauna och dess naturvärden ur ett ornitologiskt perspektiv. Den beskriver vidare vilken påverkan på områdets fågelfauna som kan komma att ske vid en vindkraftsetablering. 1.2 Metodik Inledningsvis gjordes en översiktlig avgränsning av det område som studeras i studien. Den framgår av karta 1 nedan. Vid avgränsningen tog huvudsakligen hänsyn till vilket område som direkt kan komma att påverkas av etableringen. 5

6 Karta 1. Läget för den planerade vindkraftsparken. Utredningsområdet ligger innanför den heldragna röda linjen. En del av rapporten ägnas åt att beskriva områdets fågelfauna, kapitel 3 och bilaga 1. För att sammanställa detta har nyttjats olika informationskällor: Fågelobservationer inom området publicerade i Fåglar i Norrbotten (Andersson et al 2006a, 2006b, Backe 2001a & 2001b, Bergquist et al 1997, 2002a, 2002b & 2003, Eliasson 1986, 1987, 1988a, 1988b, 1989a, 1989b, 1990, 1991, 1992, 1993, Gustafsson et al 1998, 1999, Nilsson 1994, 1995, 1996, Livbom et al 2004 & 2005 samt Persson 1983, 1984 & 1985) Rapporter från området inrapporterade till Svalan, observationsdatabasen på Internet, Sökningen genomfördes i månadsskiftet juli/augusti Författarens erfarenheter från fågelskådning från Gräsörenbron mellan 1993 och 2005 Ett par intervjuer med fågelskådare i Luleå Fältbesöket i området i början av juli 2008 Analys av vilka ytterligare fåglar som bedöms kunna höra till områdets fågelfauna huvudsakligen byggd på författarens erfarenhet av fågelfaunan i Norrbottens kustland 6

7 Från rapporterna i Fåglar i Norrbotten har de observationer som anges från Gräsören, Gräsörenbron och Börstskär tagits med. Dessutom kan någon enstaka observation från till exempel Hertsöfjärden ha tagits med om författaren vet att den observationen gjorts inom utredningsområdet. Från Svalan har de observationer som gjorts i tre olika delområden bedömts vara aktuella för utredningsområdet, se karta 2 nedan. Centralt i området ligger lokalen, Yttre Sandskäret, SSAB ind. Omr. och torde egentligen vara den lokal som är mest intressant. Här finns dock bara få observationer. Detta då lokalen ligger inom för allmänheten avstängd industrimark. Den lokal med i särklass flest observationer är Gräsörenbron, Hertsöfjärden, en mycket välbesökt fågellokal bland Norrbottens ornitologer. Den sista lokalen utgörs av Laxfisket Gräsören, Hertsön. Enligt kartmaterialet på Svalan är denna lokal definierad liggande strax utanför utredningsområdet. Det flesta observationerna torde dock vara gjorda inom utredningsområdet. Även vissa observationer rapporterade från Gräsörenbron är gjorda utanför det egentliga utredningsområdet. Karta 2. De tre rapporteringspunkterna på Svalan som finns inom området. Ett par besök på olika delar av dagen gjordes inom utredningsområdet i början av juli Som ett komplement gjordes besök på Gräsörenbron sen kväll/natt och tidig morgon. Vid fältbesöket noterades alla observerade fågelarter. Huvudsyftet med fältbesöket att identifiera områden som bedöms vara speciellt värdefulla ur ett ornitologisk perspektiv. Dessutom togs foton för att kunna illustrera rapporten med både typiska miljöbilder och bilder på de ornitologiskt värdefulla områdena. Som stöd vid fältbestämningen fanns Fågelguiden (Mullarney et al 1999) vilken också nyttjats för de latinska namnen i bilaga 1. Konsekvensanalysen bygger på en litteraturstudie över den nuvarande kunskapen om eventuella konflikter mellan fågelfauna och vindkraft. 7

8 2 Allmän beskrivning av området Det aktuella området ligger ytterst på det industriområde där bland annat SSAB, Plannja och LKAB:s malmhamn finns. Det går i folkmun under benämningen Playa Plannja och består av före detta mindre öar och omfattande utfyllda områden dem emellan. Ursprungligen var området tänkt för Stålverk 80, ett stort stålverk som planerades under 1970-talet. Inom området finns flera olika biotoper. De beskrivs mer ingående nedan och benämns strandskog, primär lövskog, sandhed och sandstrand, ruderatmark, dammar/vattensamlingar och strandängar. 2.1 Strandskog Utmed norra stranden växer en relativt tät strandskog, se foto 1 nedan. Björk, gråal och sälg dominerar bland trädslagen men även enstaka granar står lite längre från stranden. Fältskiktet är bitvis rikt med olika högre örter och gräs. I delar av skogen finns rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. Foto 1. En lövträdsdominerad strandskog växer i norra kanten av området. Bitvis finns rikligt med död ved. 2.2 Primär lövskog På den utfyllda marken innanför strandskogen växer idag en bård med ung, björkdominerad lövskog med inslag av andra trädslag, huvudsakligen sälg, i trädskiktet. 2.3 Sandhed och sandstrand Delar av områdets stränder består av sandstrand. Innanför stranden finns i de östra delarna områden med sandhed och här finns även enstaka mindre sanddyner. På sandheden växer arter som strandråg och strandvial, se foto 2 nedan. 8

9 Foto 2. Innanför stranden finns bitvis en bård med sandhed. Ängspiplärka är allmän fågelart här. 2.4 Ruderatmark Omfattande partier av utredningsområdet består av mer eller mindre vegetationsfri utfyllnadsmark så kallad ruderatmark. Den består dels av malmhamnens spårområde och dels av ett större parti där slagg från järnverket plattats ut, se foto 3 nedan. Foto 3. Omfattande ruderatmarker breder ut sig inom utredningsområdet. Sädesärla och stenskvätta hör till fågelarter som häckar här. 9

10 2.5 Dammar/vattensamlingar Centralt i området finns ett par vattensamlingar/dammar. I den största finns flera mindre öar, se foto 4 nedan. Foto 4. Centralt i området ligger ett område med vattensamlingar. På öarna i dem häckar måsar och tärnor. 2.6 Strandängar Runt den större av dammarna växer en gräsdominerad strandäng, se foto 5 nedan. Havsstrandängar finns även längs delar av kuststräckan. Foto 5. Runt den större dammen växer gräsdominerad strandäng. Ängen är välbetad av gäss. 10

11 3 Områdets fågelfauna I detta kapitel presenteras översiktligt områdets fågelfauna. I bilaga 1, Kommenterad artlista finns en mer omfattande genomgång av de arter som är observerade i området. Artlistan är omfångsrik men skall inte ses som en komplett lista, enstaka observationer av sällsynta fågelarter kan saknas liksom observationer av vanligare arter som normalt inte torde uppehålla sig i området. Den ger dock en god bild av områdets fågelfauna som helhet. Några arter som ej kunnat verifieras från området men som utifrån utbredning och biotopkrav med mycket stor sannolikhet torde höra till faunan är tillagda. Totalt finns 167 stycken arter i sammanställningen. Utöver dessa arter är det inte orimligt att anta att ytterligare några åtminstone kan ha funnits i området eller passerat över det ex bläsgås, spetsbergsgås, prutgås, jaktfalk, dvärgbeckasin, göktyta och törnskata. Områdets häckfågelfauna verkar aldrig vara systematiskt inventerad. Delar av området, i anslutning till Gräsörenbron, besöks ofta av fågelskådare inte minst under våren. Resterande delar är otillgängliga på grund av att det ligger på industrimark med tillträdesförbud för allmänheten. Besök i området under häckningstid har dock gjorts vid några få tillfällen av lokala ornitologer. Detta medför att kunskapen om områdets fågelfauna är splittrad. Fågelfaunan i området kring Gräsörenbron är ganska väl dokumenterad medan kunskapen är mycket begränsad vad det gäller övriga området. Att Gräsörenbron besöks av ornitologer beror på att det under vårarna samlas mycket rastande fåglar där. Processvattenutsläpp och strömmande vatten medför att området är isfritt under en stor del av året. Vid lågvatten finns dessutom långgrunda stränder som friläggs och där många vadare kan ses. Från Gräsörenbron finns gott om publicerade observationer av olika ovanligare arter. Dessa data ligger grund för sammanställningen av områdets fågelfauna tillsammans med observationer rapporterade till Svalan på Internet. Från Yttre Sandskäret finns 41 arter, från Gräsörenbron finns 162 arter och från Laxfisket, Gräsören finns 68 arter rapporterade till Svalan. När man sedan genomför sökningar av arterna för respektive område ger sju arter från Gräsören bron Sökningen gav ingen träff vilket innebär att 155 arter med säkerhet rapporterats från området. Författarens egna erfarenheter från fågelstudier från Gräsörenbron kompletterar sammanställningen liksom resultatet från några intervjuer med fågelskådare från Luleå. Slutligen utgör fältbesöket naturligtvis också ett komplement. Då noterades 54 arter vilka presenteras i bilaga Häckande fågelarter Som framgår i kapitel 2 ovan hyser området ett flertal olika biotoper. Dessa har sina specifika och gemensamma häckfåglar. I strandskogen häckar t ex mindre hackspett och ringduva tillsammans med ett flertal mer eller mindre vanliga tättingar som koltrast, björktrast, lövsångare, talgoxe, blåmes och bofink. På ruderatmarken hör sädesärla och stenskvätta till de allmännaste häckfåglarna men även en koloni med tärnor skall tidigare ha häckat i denna miljö. Bland de allmänna silvertärnorna och fisktärnorna häckade då även ett par par med den sällsynta småtärnan. Utmed stränderna häckar drillsnäppa och sävsparv medan ängspiplärka häckar på sandhedarna. Även den sällsynta mosnäppan verkade häcka på sandmark I det centralt belägna området med flera dammar sågs många kullar med gäss och änder vid fältbesöket. Häckningar av grågås, kanadagås, bläsand, knipa och salskrake konstaterades. 11

12 3.2 Rastande och sträckande fågelarter Området kring Gräsörenbron är isfritt under så gott som hela året. Detta beror bland annat på att vattnet strömmar över den damm som ligger under bron. Öppet vatten attraherar alltid tidigt anländande svanar, gäss, änder och måsar som då rastar tills häckningsplatserna blivit snö/isfria. Generellt kan man konstatera att området har ett bra läge i landskapet för rastande fåglar om våren. Detta innebär att det rastar en hel del vadare på de långgrunda stränderna, inte minst vid Gräsörenbron. Detta gäller speciellt vid lågvatten. Vid optimala betingelser har mängder med strandpipare, brushanar, grönbenor, rödbenor, skogssnäppor, gluttsnäppor och småvadare setts där. Vid fältbesöket noterades även att det rastar vadare på sydstrecket i de centralt belägna dammarna, då en svartsnäppa sågs. I öster finns långgrunda stränder där mycket talar för att arktiska vadare som kustsnäppor, småsnäppor och spovsnäppor rastar på sin väg tillbaka från häckplatserna. Den öppna vaken vid Gräsörenbron innebär även att enstaka fåglar som normalt flyttar från Norrbotten kan övervintra i vaken. 3.3 Näringssökande fågelarter I området näringssöker en del fågelarter som häckar i omgivningarna men inte inom det. Till dessa arter hör fiskgjuse som kan ses i ganska stort antal om våren. Skräntärna är en annan art som regelbundet finns i området. 3.4 Ruggande arter Den mängd med änder som noterades i de centralt belägna dammarna indikerar att det rör sig om en ruggningsplats (plats där änderna sommartid byter huvudparten av sina fjädrar). Dammarna ligger väl skyddade innanför järnvägsspåret och torde vara en god miljö för änderna att rugga i. Där kan de ligga ostörda under den period de inte kan flyga. 3.5 Tillfälligt besökande fågelarter Fåglarna är en artgrupp som rör sig över stora områden. Detta innebär att många arter som i egentlig mening inte hör till ett områdes fauna kan observeras där. De kan stryka omkring, genomföra flyttningen åt fel håll etc. Den för Sverige ovanligaste besökaren har varit en mongolpiplärka som sågs i området hösten 2005 en för Norrbottens förhållanden ovanlig besökare är rörhöna. 3.6 Rovfåglar Rovfåglar, speciellt örnar, hör till den artgrupp bland fåglarna som anses kunna påverkas mest negativt av vindkraft. Erfarenheter från bland annat Norge och Spanien visar att kollisioner med vindkraftverk på en del platser där är frekvent förekommande mellan örnar och vindkraftverken. En mer ingående beskrivning och analys av områdets rovfågelfauna har därför gjorts. Den visar att ett relativt stort antal rovfåglar noterats i området men att ingen med säkerhet häckar där. På Hertsön, norr om utredningsområdet, finns åtminstone ett par revir med fiskgjuse och längre ut i skärgården finns häckande havsörn. 12

13 4 Naturvärdesbedömning 4.1 Rödlistade arter ArtDatabanken vid SLU tar fram listor över de arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige inte är säkerställd, så kallade rödlistor. Detta görs efter internationella kriterier (Gärdenfors 2000). Aktuell eventuell rödlistekategori (Gärdenfors 2005) för de fåglar som har rapporterats från området har fyllts in i bilaga 1. Flera av dessa arter häckar eller har nyligen häckat i där. Detta gäller salskrake (NT, missgynnad), mosnäppa (NT), småtärna (VU, sårbar), mindre hackspett (NT), backsvala (NT) och stenskvätta (NT). Bland relativt vanligt förekommande arter i området, dock troligen ej häckande, och som också är rödlistade märks skedand (NT), silltrut (VU), skräntärna (VU) liksom de rastande arterna myrspov (VU) storspov (NT) och brushane (VU). För övriga rödlistade arter hänvisas till bilagan. 4.2 Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv Det finns ett direktiv i EU som berör fåglar och deras biotoper, rådets direktiv 79/409/EEG. Direktivet kallas populärt Fågeldirektivet. I direktivet finns en lista, annex 1, över vilka fågelarter som medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till. Listan finns bl a publicerad hos Cederberg & Löfroth (2000). I området är följande arter från listan noterade: smålom, storlom, svarthakedopping, mindre sångsvan, sångsvan, salskrake, bivråk, havsörn, brun kärrhök, blå kärrhök, fiskgjuse, stenfalk, pilgrimsfalk, järpe, orre, trana, ljungpipare, brushane, myrspov, grönbena, smalnäbbad simsnäppa, skräntärna, fisktärna, silvertärna, småtärna, sparvuggla, jorduggla, gråspett, spillkråka, tretåig hackspett och blåhake. Bland dessa bör salskrake, småtärna, silvertärna och fisktärna räknas som mer eller mindre regelbundna häckfåglar även om småtärnan eventuellt inte häckat de senaste åren. Smålom, fiskgjuse, järpe, orre, grönbena, spillkråka och tretåig hackspett häckar åtminstone i omgivningarna. Skräntärna bör också räknas till områdets fågelfauna under häckningstid då arten ofta ses näringssöka sommartid. Sångsvan, brushane och myrspov rastar relativt regelbundet i området medan de flesta övriga arter mer eller mindre regelbundet torde passera området på sträck. Det tydligaste undantaget av en art på listan som inte bör betraktas som tillhörande områdets fågelfauna är mindre sångsvan som är mycket sporadiskt förekommande. 4.3 Övriga ovanliga arter Utöver de arter som nämns i kapitel 4.1 och 4.2 ovan är snatterand att betrakta som en sällsynt häckfågel i norra Sverige. Skäggdopping och koltrast är också tämligen sällsynta även om de förekommer med fler par och sannolikt även på fler lokaler än snatterand. 4.4 Områden med specifika naturvärden Ur ett fågelfaunaperspektiv bedöms fem delar av området ha ett högt värde för fågelfaunan, se karta 3 nedan. För att identifiera sådana områden har hänsyn tagits till inom vilka områden många fåglar/fågelarter uppehåller sig, t ex rastar, områden där många arter häckar eller biotoper som är speciellt viktiga för sällsyntare arter som rödlistade arter.. 13

14 Karta 3. Områden som bedöms ha ett specifikt högt naturvärde för fågelfaunan. A. Strandskogen på Gräsören Den strandskog som växer utmed Gräsören utgörs av en relativt olikåldrig och delvis flerskiktad lövnaturskog. Den är relativt rik på död ved i form av lågor och högstubbar och bör enligt Skogsstyrelsens naturvärdesklassificering (Larsson 2005) klassas som nyckelbiotop. Naturvärdet för fågelfaunan är huvudsakligen kopplad till den rikliga förekomsten av död lövved. Även orördheten i sig och att det ligger otillgänglig för besök av människor höjer värdet. I området har ett permanent revir av den sällsynta och rödlistade mindre hackspetten funnits de senaste åren. Strandskogar likt denna finns spridda utmed Bottenvikskusten. Dessa är dock oftast betydligt mer påverkade av skogsbruk. B. Området utanför Gräsörenbron Hela området utanför Gräsörenbron är en viktig rastfågellokal om vårarna. Vid lågvatten i havet utgör stränderna värdefulla marker för rastande vadare. I vattnet ligger ofta relativt gott om änder, även av de för Norrbotten mer sällsynta arterna snatterand och årta liksom skedand och stjärtand. Området är dessutom isfritt under så gott som hela året vilket gör att det attraherar och är viktigt för en del övervintrande fåglar. Det totala antalet arter som rapporterats från området är dessutom relativt stort för Norrbottensförhållanden. Isfria områden likt denna är mycket ovanliga längs Bottenvikskusten. När det gäller viktiga rastfågellokaler om vårarna finns enstaka betydligt mer värdefulla områden längs Bottenvikskusten, t ex Ersnäsfjärden och Gammelstadsviken. C. Dammarna i den centrala delen av området De dammar som ligger innanför den järnväg som gör en loop i området har ett mycket högt ornitologiskt naturvärde. Detta gäller som häckfågellokal för bland annat änder, tärnor, måsar 14

15 och några vadarearter. Några av dessa arter är rödlistade. Under sommaren verkar dessutom det nyttjas som ruggningslokal för änder och enstaka vadare torde även rasta där. I närbelägna delar av Norrbottens kustland finns troligen en hel del spridda lokaler med liknande kvaliteter. Kunskapen om var dessa finns och deras fågelfauna bedöms i dagsläget som begränsad. Mindre skär med häckande tärnor och måsar finns dock på flera platser i Luleå skärgård. D. Stranden i öster Strandområdet i öster är långgrunt. Det utgör vid lågvatten, på sommaren en god rastlokal för olika arktiska vadare. Under häckningstid uppehåller sig dessutom en hel del måsar, trutar och tärnor i området, se foto 6, nedan. Detta innebär att området har ett relativt högt ornitologisk naturvärde. Liknande områden med långgrunda stränder finns på flera platser i Luleå skärgård, till exempel på Sandön, vid Lulnäset, på Junkön och Sandgrynnorna/Skvalpen. Flera av dessa bedöms ha ett högre naturvärde än det här aktuella. Foto 6. På den östra stranden uppehåller sig under häckningstid måsar, trutar och tärnor. I mitten ses bland annat dvärgmås. E. Fd häckningsplats för småtärna Den rödlistade arten småtärna verkar inte ha häckat i utredningsområdet de senaste åren. Det har den däremot gjort tills för några år sedan. Exakt var den häckat samtliga år är okänt men åtminstone ett år häckade den på ruderatmark mellan järnvägsspåret och stranden i norr. Även om detta område visuellt verkar ointressant för fågelfaunan visar häckningen av småtärna att så inte är fallet. Detta område bedöms därför ha ett högt ornitologisk naturvärde. I övriga Norrland finns få kända häcklokaler för just småtärna, de flesta ligger ute i Luleå skärgård som Junkön, Skvalpen och Sandgrynnorna. 4.5 Områdets naturvärde som helhet Studien visar att området som helhet har höga ornitologiska naturvärden och detta både för häckande, näringssökande och rastande arter. Detta gäller även om det framförallt är fem delområden som har specifika naturvärden för olika fågelarter (se kapitel 4.4). Områdets storlek, att det i området finns många olika biotoper bidrar till att fågelfaunan i området är rik. 15

16 I området häckar flera rödlistade fågelarter, ytterligare någon rödlistad art näringssöker kontinuerligt i det och även för några rastande rödlistade arter har området betydelse (se kapitel 4.1). Det som gäller för de rödlistade arterna gäller också för flera arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv (se kapitel 4.2). 16

17 5 Konsekvenser för fågelfaunan 5.1 Biotoppåverkan Vid vindkraftetableringar påverkas oftast olika biotoper. Här märks minskning av olika biotopers storlek, förändrad hydrologi, ökad lokal erosion och skapandet av nya biotoper. Dessa biotopförändringar kan i sin tur komma att påverka fågelfaunan. Vid den nu aktuella vindkraftsetableringen torde biotoppåverkan bli marginell. Särskild hänsyn bör dock tas till de delområden som bedöms ha höga ornitologiska naturvärden i kapitel 4.4 ovan. Detta genom att försöka dra vägar utanför eller i utkanten av områdena och att verkens fundament placeras med omsorg. Att ta hjälp av ekologisk/biologisk sakkunskap vid detaljprojektering av vägar och verk är önskvärt. När det gäller delområde A. Strandskogen vid Gräsörenbron är rekommendationen att inget verk placeras där. Istället torde det finnas utrymme att de placera vindkraftverken omedelbart söder om detta område. 5.2 Störningar En generell konsekvens som ofta nämns i vindkraftssammanhang är störningar, inte minst i driftsfasen. Störningar för fågelfaunan av vindkraftverk har dock varit svårt att belägga. Det finns dock studier som tyder på att vissa häckfåglar drar sig från höga byggnader (Pettersson muntl.). För att undvika detta är rekommendationen att inget verk placeras i direkt anslutning till delområde C. Dammarna i den centrala delen av området. Inget verk bör därför placeras innanför den aktuella järnvägsloopen. Studier av konsekvenser på fågelfaunan från buller från vägar och järnvägar har visat att häckande fåglar kan påverkas negativt av buller starkare än 45 db(a) (se t ex Reijnen et al 1994 och Tulp et al 2004). Detta indikerar med andra ord att buller från vindkraftverk också kan påverka häckningsframgången hos fåglar. I denna studie bedöms inte denna konsekvens vara av någon större betydelse, inte minst då området redan idag är påverkat av buller från annan aktivitet. I samband med anläggningsfasen kommer en del aktiviteter ske i området. Vägar till verken kommer att byggas och verken kommer att lyftas på plats. Detta genererar en del tung trafik. I det nu aktuella området förekommer redan mycket sådan, både av mycket långa malmtåg och stora dumprar. Detta medför att man kan anta att fåglarna i viss mån har anpassat sig till den typ av störningar som kommer att uppstå. Slutsatsen är att denna effekt därför trots allt är relativt ringa och den är dessutom övergående. För att minimera konsekvensen är rekommendationen att man bygger så lite som möjligt under fåglarnas mest aktiva tid i området, dvs från mitten av april till mitten av augusti. Om verk behöver uppföras under häckningstid rekommenderas att en översiktlig inventering av häckande fåglar görs omedelbart innan. Detta för att om möjligt att identifiera häckplatser för särskilt känsliga arter, inte mins efter småtärna. Specifik hänsyn till bon av sådana arter borde sedan kunna göras. 5.3 Kollisioner med vindkraftverk Den påverkan som i detta fall bedöms ha störst betydelse för fågelfaunan är kollision mellan fåglar och vindkraftverken. Rotorbladen riskerar helt enkelt att träffa en flygande fågel så den dör. Fåglar har även uppgivits kunna krocka med tornen men detta är betydligt mer sällsynt. Fågelkollisioner mellan vindkraftsverkens rotorblad och fåglar är därför något som fått stor uppmärksamhet vid olika vindkraftsetableringar. Studier ibland annat från Norge har visat att örnar är den fågelgrupp som är speciellt känsliga för detta. För flertalet andra arter skall risken att kollidera med ett rotorblad vara liten (Pettersson munt.). En relativt ny studie från 17

18 Kalifornien (Anon. 2008) visar dock att relativt många arter finns i riskzonen. Från oktober 2005 till september 2007 studerades mortaliteten vid vindkraftverk i ett område med stycken kraftverk. Studien konstaterade 1596 turbinrelaterade dödsfall bland flygande djur, 7 fladdermöss och resten fåglar. Bland de 1589 fåglarna var 633 (40 %) rovfåglar och ugglor. Av dessa 633 utgjordes 229 av rödstjärtade vråkar, 150 prärieugglor, 95 tornugglor, 56 amerikanska tornfalkar och 49 kungsörnar. Bland de övriga fåglarna stod klipp/tamduvor för 300, 194 var västliga ängstrupialer, 183 starar, 31 spetstjärtade duvor och 23 korpar. Den studerade vindkraftparken ligger i ett bergsområde varför den inte helt går att överföra resultatet till Playa Plannja. De studera vindkraftverkens storlek är dessutom betydligt mindre än de som är aktuella i Luleå. För mindre fåglar uppges turbulensen bakom rotorerna kunna leda till problem (Sundberg 2000). Slutsatsen av det är att enstaka fåglar troligen kommer att dö i kollisioner vid en etablering. I relation till andra orsaker till människorelaterad mortalitet t ex jakt, kollisioner med bilar och tåg samt högspänningsledningar bedöms problemet trots allt som ringa. För att minimera riskerna för fåglar att kollidera med vindkraftverk kan dessa placeras på ett klokt sätt. Då bör man ta hänsyn till om fåglarna i det aktuella området oftare flyger i någon speciell riktning och i ett specifikt delområde. Detta har inte studerats speciellt noggrant i denna studie utan ytterligare studier kan behövas. Vid fältbesöket och vid utredarens tidigare besök i området har det varit relativt enkelt att konstatera att det kontinuerligt passerar måsar och tärnor över Gräsörenbron och dess närområden. Dessa fåglar verkar till största delen följa riktningen av stränderna finns, se karta 4 nedan. Genom att placera vindkraftverken en bit ifrån detta område torde minska risken för fågelkollisioner. Karta 4. Fågelstråket i anslutning till Gräsörenbron. 18

19 6 Referenser 6.1 Litteratur Andersson, A. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2006a. Fågelrapport för Norrbottens län 2005 meddelande nr 28:1 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Andersson, A. Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A. 2006b. Fågelrapport för Norrbottens län 2005 meddelande nr 28:2 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Anon Bird Fatality Study at Altamont Pass Wind Resource Area October 2005 to September Altamont Pass Avian Monitoring Team: Jones & Stokes, Inc., BioResource Consultants Inc., University of California at Santa Cruz, Predatory Bird Research Group, Contact: Brian Latta, blatta@ucsc.edu. Draft Report. Backe, S., Bergquist, M., Bondestad, L., Harnemo, L. & Livbom, A. 2001a. Fågelrapport för Norrbottens län 2000 meddelande nr 23:1 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Backe, S., Bergquist, M., Bondestad, L., Harnemo, L. & Livbom, A. 2001b. Fågelrapport för Norrbottens län 2000 meddelande nr 23:2 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Bergquist, M., Gustafsson, R., Karström, M. & Lindgren, F Fågelrapport för Norrbottens län 1996 meddelande nr 19 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Bergquist, M., Gustafsson, T., Harnemo, L. & Livbom, A. 2002a. Fågelrapport för Norrbottens län 2001 meddelande nr 24:1 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Bergquist, M., Gustafsson, T., Harnemo, L. & Livbom, A. 2002b. Fågelrapport för Norrbottens län 2001 meddelande nr 24:2 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Bergquist, M., Eriksson, U. P., Harnemo, L. & Livbom, A Fågelrapport för Norrbottens län 2002 meddelande nr 25 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid. Elliasson, Å Fågelrapport för Norrbotten Meddelande nr 8 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å Fågelrapport för Norrbotten Meddelande nr 9 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å. 1988a. Fågelrapport för Norrbotten Del 1 - meddelande nr 10 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å. 1988b. Fågelrapport för Norrbotten Del 2 - meddelande nr 10 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å. 1989a. Fågelrapport för Norrbotten 1988, del 1 meddelande nr 11 från lokala rapportkommittén. Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å. 1989b. Fågelrapport för Norrbotten 1988, del 2 meddelande nr 11 från lokala rapport kommittén. Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å Fågelrapport för Norrbotten 1989 meddelande nr 12 från lrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å Fågelrapport för Norrbotten 1990 meddelande nr 13 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid

20 Elliasson, Å Fågelrapport för Norrbotten 1991 meddelande nr 14 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Elliasson, Å Fågelrapport för Norrbotten 1992 meddelande nr 15 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Gustafsson, R., Backe, S., Bergquist, M. & Karström, M Fågelrapport för Norrbottens län 1998 meddelande nr 21 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Gustafsson, R., Bergquist, M., Backe, S. & Karström, M Fågelrapport för Norrbottens län 1997 meddelande nr 20 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Gärdenfors, U Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 83 sid. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Redlist of Swedish Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 496 sid. Larsson, A. (red.) Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid. Livbom, A., Bergquist, M., Harnemo, L., Eriksson, U. P. & Arvidsson, M Fågelrapport för Norrbottens län 2003 meddelande nr 26 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Livbom, A., Andersson, A., Bergquist, M., Harnemo, L., Eriksson, U. P. & Arvidsson, M Fågelrapport för Norrbottens län 2004 meddelande nr 27 från Rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Mullarney, K., Svensson, L. Zetterström, D. & Grant, P. P Fågelguiden - Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag. 400 sid. Nilsson, P Fågelrapport för Norrbotten 1993 meddelande nr 16 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Nilsson, P Fågelrapport för Norrbottens län 1994 meddelande nr 17 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Nilsson, P Fågelrapport för Norrbottens län 1995 meddelande nr 18 från rrk Norrbotten. Fåglar i Norrbotten nr sid Persson, K Fåglar i Norrbotten Meddelande nr 5 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Persson, K Fåglar i Norrbotten - meddelande nr 6 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Persson, K Fåglar i Norrbotten meddelande nr 7 från lokala rapportkommittén (lrk). Fåglar i Norrbotten nr sid Reijnen, R., Foppen, R. & Veenbaas, G Disturbance by traffic of breeding birds: evaluation of the effect and considerations in planning and managing road corridors. Biodiversity and Conservation 6, Sundberg, J Vindkraft och faunakonflikter att identifiera och lösa problem. Uppsala Universitet. Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement nr 31. Ekologiska institutionen Lunds universitet, ArtDatabanken SLU & Sveriges Ornitologiska Förening. Stockholm. 550 sid. Tulp, I., Reijnen, R. & Dirksen, S Disturbance of breeding grassland birds by railway traffic. Wader Study Group Bulletin 103, 18. Wahlberg, T. 1993: Kunskapen om fåglar. Alla häckande arter i Sverige. Rabén & Sjögren. 479sid. 20

21 6.2 Internet Anon. 2007c. Rapportsystemet för fåglar, Svalan Muntliga källor Nordlund, M. Ornitolog, Luleå, Pettersson, J. JP Fågelvind, Färjestaden, tel , Övriga handlingar Luleå kommun, Fördjupad översiktsplan för Luleå tätort, antagen av kommunfullmäktige

22 Bilaga 1 Kommenterad artlista Storlom Gavia arctica I månadsskiftet april/maj har enstaka till spridda storlommar setts rasta i området utanför Gräsörenbron. Rapporter finns från åren 2001, och Arten häckar i skärgården och enstaka storlommar torde flyga förbi området under häckningstid. Smålom Gavia stellata NT Enstaka smålommar har setts utanför Gräsörenbron vid några tillfällen om vårarna. Rapporter finns från månadsskiftet april/maj 2004, 2005, 2007 och Den närmaste smålomhäckningen finns på Laxbodhedbergsmyran på Hertsölandet några kilometer norr om utredningsområdet. Skäggdopping Podiceps cristatus Skäggdopping hör till områdets häckand arter och har uppskattnings häckat med några par utanför Gräsörenbron under ett flertal år, bland annat Nu verkar det åtminstone häcka ett par inne i dammarna i den centrala delen av området. Gråhakedopping Podiceps grisegena Gråhakedopping häckar spritt utmed Norrbottenskusten dock finns inga indikationer om häckningar i utredningsområdet. Enstaka gråhakedoppingar är rapporterade från Gräsörenbron om vårarna och avser rastande fåglar. Individer är sedda 3/5 2001, 29/4 och 3/ Det finns även en observation från hösten 2005 då en individ sågs den 2/10. Svarthakedopping Podiceps auritus VU Svarthakedopping är en sällsynt häckfågel i Norrbotten och Lappland. På våren har enstaka rapporter gjorts från Gräsörenbron avseende rastande fåglar som 3-4/ och tre ex den 2/ Storskarv Phalacrocorax carbo Observationer av storskarv har ökat successivt i Norrbotten sedan 1980-talet. Enstaka observationer finns i det aktuella området bland annat den 12/ , 5-6/ och 4-26/ Gråhäger Ardea cinera Några få rapporterade observationer av gråhägrar är gjorda vid Gräsörenbron av denna sporadiska häckfågel i Norrbotten. Rapporter finns om en individ den 16/4 2001, en i augusti 2002, en våren 2008 och en den 22/ Sångsvan Cygnus cygnus Rastande sångsvanar ses regelbundet i området under våren. Mindre sångsvan Cygnus columbianus Mindre sångsvan har observerats några gånger i Norrbotten om vårarna. Arten häckar på ryska tundran. En av dessa observationer gjordes av fyra fåglar vid Gräsörenbron den 22-26/ Sädgås Anser fabalis NT Enstaka sädgäss brukar rasta i området om vårarna på sin väg till häcklokalerna. Grågås Anser anser 22

23 Grågås hör till områdets häckfåglar. Konstaterade häckningar har bland annat gjorts 1998 och Arten rastar dessutom regelbundet om vårarna. Kanadagås Branta canadensis Kanadagäss ses regelbundet i området. Två häckningar konstaterades vid fältbesöket 2008 och en häckning finns rapporterad från Gravand Tadorna tadorna Gravand är en sällsynt besökare och sporadisk häckfågel i Norrbotten. Enstaka gravänder har vissa år hållit till utanför Gräsörenbron. Rapporter finns till exempel från 28-29/4 1990, 30/4 och 13/5 1995, 8/4 1996, 22/4 2001, 29/4-14/5 2004, 30/4-10/ En häckning av gravand är gjord i området 1996 och troligen även 1997 då en familj observerades den 30/6. Området torde vara ett av de lokaler längs Norrbottenskusten där flest observationer gjorts av gravänder under de senaste 20 åren. Snatterand Anas strepera I stort sätt årliga observationer av snatteränder har gjorts i området, bl a 1 par våren 1996 och tre ex Ett par noterades även vid fältbesöket. Kricka Anas crecca Krickor ses regelbundet rasta i området om vårarna. Uppenbarligen håller en hel del krickor till i området även under sommaren då de centralt belägna dammarna troligen nyttjas som ruggningsplats. Gräsand Anas platyrhynchos Gräsänder ses regelbundet i området och mycket talar för att den även häckar. Enstaka observationer är dessutom gjorda av övervintrande gräsänder vid Gräsörenbron. Observationer finns t ex från 2/1 1997, 29/1 2001, 4-18/ Arten ruggar troligen i de centralt belägna dammarna. Bläsand Anas penelope Bläsänder ses regelbundet i området och arten hör till områdets häckfåglar. Arten ruggar troligen i de centralt belägna dammarna. Stjärtand Anas acuta NT Stjärtand är en relativt sällsynt häckfågel i Norrbotten. Åtminstone några stjärtänder brukar ses i området under vårsträcket. Skedand Anas clypeata NT Skedänder häckar relativt sällsynt i Norrbottens kusttrakter. Skedänder ses regelbundet i området om vårarna. Under sommaren finns enstaka observationer bland annat ett par 6/ och en hona med en kull har setts vid Gräsörenbron runt år Årta Anas querquedula VU Årta är troligen Norrbottens sällsyntaste häckande and. Inget talar starkt för häckningar i området men enstaka observationer av årtor är gjorda. Bland annat sågs två hannar och en hona under häckningstid, den 4/ Två par har dessutom setts både i maj 2006 och Brunand Aythya ferina Brunand häckar på några få lokaler längs Norrbottenskusten. Enstaka observationer finns av brunand bland annat en hane 21/4 och 4/ liksom 16/ Observationer finns även av två individer 20/ och två i april Rapporterna avser säkerligen rastande fåglar. 23

24 Vigg Aythya fuligula Vigg ses regelbundet rasta i området om vårarna. Fältbesöket verifierade att det även finns en hel del vigg i området även under sommaren då de troligen använder de centralt belägna dammarna som ruggningsplats. Bergand Aythya marila Enstaka bergänder har sannolikt rastat i området om våren då arten ses regelbundet utmed Norrbottenskusten om vårarna. Arten häckar dessutom längre ut i skärgården. En verifierad observation har påträffats i denna studie då två par sågs vid Gräsörenbron den 14 maj Sjöorre Melanitta nigra Sjöorrar noteras ibland på höst och/eller vårstreck. Rastande fåglar finns rapporterade från den 28/ och 27/ Det finns även spridda observationer från vaken vid Gräsörenbron vintertid. Ett exemplar uppehöll sig t ex vid Gräsörenbron 4/ liksom 8-10/ Svärta Melanitta fusca NT Svärtor häckar spritt i Luleå skärgård. Arten ses regelbundet liggande på vattnet utanför området. Ejder Somateria mollissima Enstaka ejdrar har observerats utanför Gräsörenbron. Alfågel Clangula hyemalis Enstaka alfåglar torde uppehålla sig i området vår och höst. Från Yttre Sandskäret finns en rapport om tre födosökande fåglar från den 5/ Knipa Bucephala clangula Knipor ses regelbundet i området och en häckning konstaterades vid årets fältbesök. Troligen ruggar enstaka knipor i de centralt belägna dammarna. Salskrake Mergus albellus NT Enstaka salskrakar brukar rasta utanför Gräsörenbron om vårarna. Häckningar har också konstaterades i området till exempel 7-8/7 1989, 30/6-1/ och 21/7 1995, sommaren 2002 liksom vid fältbesöket Enstaka övervintrande fåglar finns också som en hona 18-31/ Småskrake Mergus serrator Småskrakar ses ofta, huvudsakligen om våren, födosöka i vattnen kring Playa Plannja. Det är möjligt att arten också häckar i omgivningarna. Storskrake Mergus merganser En del storskrakar ses ibland födosöka i vattnen runt Playa Plannja. Troligen häckar den i närheten. Två hannar övervintrade i området vintern och flera storskrakar sågs även i januari 2001 och en i december Havsörn Haliaeetus albicilla NT Havsörn häckar sällsynt i Luleå skärgård. Enstaka observationer av näringssökande havsörnar finns i området bland annat ett ex den 27/ och 14/ Fiskgjuse Pandion haliaeuts 24

25 Fiskgjuse häckar spritt i Norrbottenskusten och flera regelbundna häckningar finns på Hertsön några kilometer från utredningsområdet. Ett flertal fiskgjusar brukar fiska i området om vårarna, speciellt innan isarna har gått upp längre ut i skärgården. Blå kärrhök Circus cyaneus VU Observationer och häckningar av blå kärrhök har minskat kraftigt under senare år i Norrbotten. Fortfarande ses dock en del fåglar på sträck och enstaka kända häckningar finns rapporterade. Från Gräsörenbron finns fyra rapporter om förbiflygande fåglar från de senaste tre åren. Brun kärrhök Circus aeruginosus Brun kärrhök häckar på några lokaler utmed Norrbottenskusten. Enstaka nyanlända bruna kärrhökar har setts om vårarna. Rapporter finns från Gräsörenbron om enstaka fåglar 2004, 2006, 2007 och Bivråk Pernis apivorus EN Bivråk har blivit allt mer sällsynt i Sverige under senare år och minskningen i Norrbotten har varit kraftig. Från området har två bivråkar rapporterats rastande den 25/ Fjällvråk Buteo lagopus NT Fjällvråk häckar spritt i Norrbotten och Lappland, mer rikligt vissa år och häckningar saknas i stort sätt helt andra. Enstaka fjällvråkar har setts i området på sträck. Bland annat noterades en hona vid Gräsörenbron den 20 oktober Ormvråk Buteo buteo Relativt många ormvråkar passerar Norrbottenskusten vår och höst. En del häckar även där andra lite längre in i landet. Enstaka förbisträckande ormvråkar har rapporterats från Gräsörenbron till exempel den 25/4 2004, 18/ och 16/ Duvhök Accipiter gentilis Duvhök häckar relativt sällsynt i Norrbotten. Enstaka duvhökar har noterats i området både under sträcktid och under vintern. Det finns rapporter från Gräsörenbron den 24/9 2005, 10/4, 24/4, 7/5, 7/ , 11/ och 2/1, 10/4, 26/ Sparvhök Accipiter nisus Sparvhök är en tämligen allmän häckfågel i Norrbotten. Spridda sparvhöksobservationer finns i området. Många observationer finns till exempel från våren 2008 liksom 2005 samt 6-8/ Pilgrimsfalk Falco peregrinus VU Enstaka pilgrimsfalkar torde ha passerat området på sträck, inte minst om vårarna då ett flertal observationer finns från inre delarna av Hertsöfjärden. Från Yttre Sandskäret finns en observation av en födosökande individ den 20/ Lärkfalk Falco subbuteo Lärkfalk är en mindre allmän häckfågel i Norrbottens kustland. Från Gräsörenbron finns åtminstone två rapporter av enstaka individer 18/ och 30/ Tornfalk Falco tinnunculus Arten häckar sparsamt i Norrbotten och mer allmänt i och närmare fjällen. Någon enstaka observation av tornfalk finns i området under sträcktid. En fågel har till exempel rapporterats 25

26 förbiflygande från Yttre Sandskäret den 31/ aprilobservationer finns från Gräsörenbron liksom en individ 9/ och 2/ Stenfalk Falco columbarius Stenfalkar passerar Norrbottenskusten vår och höst på sin väg mot häcklokalerna närmare fjällen. Enstaka individer har även noterats övervintra. Rapporter från Gräsörenbron om enstaka fåglar finns från den 1/5 2005, 8/9 2005, 5/ och 27/ Järpe Bonasa bonasia Järpe häckar spritt i Norrbotten. Ibland brukar järpar höras från strandskogen vid Gräsörenbron. Rapporter finns till exempel från 30/1 2001, 6/10 och 30/ , 3/ och 20/ Huruvida den häckar inom området eller strax utanför är oklart. Dalripa Lagopus lagopus Åtminstone en dalripa är observerad i området, den 5/ Dalripa är en sällsynt häckfågel i Luleå skärgård och observationen kan troligen härröras till denna population. Orre Tetrao tetrix Orrar häckar centralt på Hertsön, någon kilometer från utredningsområdet. Enstaka fåglar besöker därför området ibland. Tre olika individer noterades vintern och två den 26/ Flest fåglar har rapporterats under april 2008 då upp till sju fåglar setts samtidigt från Gräsörenbron. Det finns även ett par observationer av enstaka spelande orrar, en från Gräsörenbron den 10/ och en från Laxfisket, Gräsören den 1 maj Trana Grus grus Tranor häckar spritt över hela Norrbotten. Enstaka tranor passerar därför säkerligen området vår och höst och troligen ibland även större flockar. Från området finns ett par rapporter om observerade tranor från Gräsörenbron. 1 ex sågs mellan den 14 och 16 april 2005 och 2008 fanns mellan 1 och fem tranor i området mellan den 23 april och första maj. Rörhöna Gallinula chloropus Rörhöna är en sällsynt och ej årligen rapporterad gäst i Norrbotten. En rapport finns från utredningsområdet då en rörhöna sågs vid Gräsörenbron den 28 april Sothöna Fulica atra Sothöna häckar tämligen sällsynt längs Norrbottenskusten, huvudsakligen i Gammelstadsviken. Någon enstaka sothöna har rastat i området. Från Gräsörenbron finns rapporter om en till tre individer under april 2006 liksom en sent stannande individ den 16 november samma år. Strandskata Haematopous ostralegus Strandskator häckar ute i Luleå skärgård och regelbundna observationer finns från vårarna. Ett par sågs den 4/ och två par den 9/ vid Yttre Sandskäret. Även sommartid skall arten ses ibland bland annat den 29/ Mindre strandpipare Charadrius dubius Mindre strandpipare är sedd i området vid ett flertal tillfällen, både under sträcktid och häcktid. Arten häckar ofta på ruderatmark och sandmarker vilket gör att den mindre strandpipare troligen bör betraktas som en regelbunden häckfågel. Två häckningar noterades sommaren 2002, ett par sågs den 15/ och en fågel med avledningsbeteende sågs den 8/ liksom en parning i maj