Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010

Transkript

1 Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 För signal- och teletekniker

2 Förord Att äga, ta hand om, arbeta på eller invid starkströmsanläggningar ställer stora krav på alla inblandade. Det är tydligt beskrivet i lagar, föreskrifter, författningssamlingar och standarder bara för att nämna några. Det är viktigt att alla som arbetar med, på eller invid Banverkets starkströmsanläggningar har tillräckliga kunskaper om sina och andras ansvar, befogenheter och förutsättningar för att undvika skador på person eller på egendom. Det är innehavarens ansvar att fortlöpande kontrollera anläggningen och ge dem som arbetar i anläggningen sådana förutsättningar att arbete på anläggningen kan ske på ett säkert sätt. Arbetsgivaransvaret omfattar bland annat att se till att personalen arbetar på ett säkert sätt. En riskbedömning och dokumenterad elsäkerhetsplanering ska vara grunden till varje arbete där det finns en elektrisk fara. Arbetsgivaren ansvarar också för att personalen genom utbildning och fortlöpande repetitionsutbildning får kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran. Vid alla elinstallationsarbeten ska det finnas en elinstallatör som ska se till att yrkesmannen som utför installationsarbete under dennes överinseende, har rätt kompetens för arbetet och att installationen kontrollerats innan anläggningen tas i drift. Personal som arbetar i starkströmsanläggningar har i sitt yrkesmannamässiga ansvar att förvissa sig om att den elektriska materiel man handhar är säker att använda, och att det arbete man utför är yrkesmässigt utfört. Den 1 oktober 2009 blev driftorderhanteringen ett faktum. Inga frånkopplingsbegäran togs längre emot på eldriftledningscentralerna runtom i landet. När en driftorder ska produceras ställs tydligare krav på bland annat planering och anläggningsdokumentation, än en frånkopplingsbegäran gjorde. Detta vilket innebär att framtagandet av driftordrar tar längre tid än tidigare. Att det dessutom finns orutiner i arbetet har skapat extra arbete på driftledningscentralerna och det kommer att dröja ett tag innan de nya arbetsuppgifterna har satt sig. Tålamodet hos de inblandade har varit stort vilket jag uppskattar mycket. Ta till er av årets repetitionsutbildning och passa på att ställa många frågor och var rädda om er i det fortsatta elsäkerhetsarbetet. Jörgen Nicklasson Säkerhetschef, division Leverans

3 Innehåll sida Regelverk för elsäkerhet 4 Ansvar, befogenheter och förutsättningar 6 Risker med el 9 Elsäkerhetsplanering, arbetsbegäran och driftorder 11 Riskområde och närområde för kontaktledning och tågvärme 19 Arbeten i Banverkets lågspänningsanläggningar 20 Kontroll före spänningssättning och idrifttagning 28 Övriga elsäkerhetsfrågor 31 Arbeta på oregelbundna tider 33 Källor till faktauppgifter och texter 35

4 1. Regelverk för elsäkerhet För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar. BVF 913 Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar ska kunna vidta säkerhetsåtgärder i enlighet med ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om elrisker och elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräcklig tekniskt kunnande och erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete på Banverkets elanläggningar. Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende på kompetens- och elsäkerhetskrav. Banverket Branschorganisation Standardiseringsorgan Myndighet Regeringen Riksdagen Figur 1. Regelverket för elsäkerheten vid arbete på Banverkets elanläggningar. Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter: 4

5 BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten. Denna föreskrift är under revidering. BVF 1921 kommer att revideras under BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet. Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna för klättringsbara järnvägsfordon. Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som anger krav på anläggningen. Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen och starkströmsförordningen. 5

6 2. Ansvar, befogenheter och förutsättningar I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden: Innehavare Arbetsgivare Behörighet Figur 2 Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk kontroll. Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet. Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar. Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen. Innehavare Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person eller Vd för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov delegeras inom företagets organisation. Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada, innehavaren ska också fastställa tidsintervall för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid kontrollerna ska åtgärdas. arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig information till dem som arbetar på eller i närheten av anläggningen. Innehavarens ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift. Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning vid anläggningen som varnar och informerar om el-riskerna. Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna dokumenteras. 6

7 Arbetsgivare Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten, och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som grund. Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning. Arbetsgivaransvar innebär att säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning se till att personalen har kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säkerhetsåtgärder som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder vidtas. Elinstallatör En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är personligt, ett företag kan inte inneha behörighet. Elinstallatörsansvar innebär att yrkesmannen som utför installationsarbete under hans överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra installationsarbetet installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och utlåning av montörer. Yrkesman Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker. 7

8 Användarens av el-materiel ansvar innebär att den elektriska materiel man använder är säker för användning den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls och förvaras på rätt sätt vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse på annat sätt och installation av elektrisk materiel, materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. Arbeten som inte kräver behörighet Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och anordningar som är anslutna till en sådan, kräver elinstallatörsbehörighet. Man får alltså utföra viss installation och reparera elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer och kopplingsutrustningar. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel. Flera elinstallatörer i samma företag När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras. Övningsuppgift Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar? Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler eller omformarstationer? Ibland gör Elsäkerhetsverket besök på arbetsplatser. Vilka fyra frågor kan de ställa, som det är viktigt att du ska kunna svaren på? 8

9 3. Risker med el Skador vid en elolycka Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bland annat leda till muskelkramp och vätskeförlust. När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen och ge skador på nervbanor. Hur stor kan skadan bli Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten av strömgenomgången, kroppen ledningsförmåga och strömmens väg genom kroppen. Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning, uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning. Uppsök alltid sjukvård efter: ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer) verkan av ljusbåge medvetslöshet brännskador domning eller kramper verkan av blixtnedslag. Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare Anmälan av elolycka Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. Figur 3. Arbete på eller i närheten av kontaktledningen kan innebära en elektrisk fara. 9

10 Om olyckan ändå är framme 1. Bryt strömkretsen 2. Larma och se till att den skadade kommer till läkare så fort som möjligt 3. Ta hand om den skadade i väntan på ambulans, ge första hjälpen (vid behov hjärt- och lungräddning) 4. Berätta alltid för läkaren att det handlar om en elolycka Anmäl elolycka Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är innehavare av en nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt allvarliga tillbud till sådana olycksfall. Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud rapporteras, men rutiner måste finnas. Enligt Arbesmiljöverkets föreskrift AFS 1999:07: Kunskaper i första hjälpen 6 Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen hålls aktuella. (Källa Elsäkerhetsverket) Hantering av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil). De allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna. Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar.? Har du deltagit i utbildningen Första hjälpen/hjärt-lungräddning med vägledning vid elskada? Detta är mycket viktigt för den som deltar i elektriskt arbete. Kontrollera även att dina arbetskamrater har denna utbildning. Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren. Figur 4. Stuntman vid inspelningen av Electric chock. 10

11 4. Elsäkerhetsplanering, arbetsbegäran och driftorder Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5 och ESA. Arbetsledningen har det yttersta ansvaret för elsäkerhetsplaneringen, men arbetsuppgifter kan delegeras till någon med tillräckliga kunskaper. Arbetsledningen representerar arbetsgivaren. Figur 5. Arbetsledningen ska alltid göra en inledande riskbedömning för att ta reda på om det finns en elektrisk fara. Vid elektrisk fara ska arbetsledningen också utse en elarbetsansvarig. Tillsammans med den elarbetsansvarige ska arbetsledningen välja någon av de elektriska arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning. I detta fall krävs arbetsmetoden arbete nära spänning. Elsäkerhetsplanering måste göras när det föreligger en elektrisk fara. Det föreligger elektrisk fara vid högspänningsanläggning då arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel, verktyg eller annat föremål s-rälen bryts skyddsledare avlägsnas driftjordledare avlägsnas en arbetsmaskin riskerar att komma närmare än 4 meter till en spänningssatt del av kontaktledningsanläggningen man hanterar föremål längre än 2 meter i närheten av kontaktledningsanläggning. 11

12 Figur 6. Arbetsprocess för val av arbetsmetod. Arbetsbehov Ansvarig I samråd med Utse elarbetsansvarig Arbetsledning Gör riskbedömning Arbetsledning Elarbetsansvarig Välj arbetsmetod AUS, AMS eller ANS Arbetsledning Elarbetsansvarig Upprätta en arbetsbegäran vid AUS och AMS Ge instruktion och planeringsunderlag till den elarbetsansvarige vid ANS Arbetsledning Skicka in arbetsbegäran till den eldriftansvarige 12

13 Figur 7. Planera elsäkerhet för AUS. Delmoment Ansvarig I samråd med Utse kopplingsansvarig och utfärda driftorder m.m. Eldriftansvarig Kopplingsansvarig Bekräfta driftorder m.m. Kopplingsansvarig Arbetsledning Bekräfta driftorder och detaljplanera elsäkerheten Elarbetsansvarig Kopplingsansvarig Planera för trafikalt skydd som eliminerar eventuell risk för överbryggning Tillsynsman Kopplingsansvarig Figur 8. Uppfylla startvillkor för AUS. Delmoment Ansvarig Frånkoppla, blockera och utfärda arbetsbevis m.m. Kopplingsansvarig Utföra spänningslöshetskontroll och arbetsjordning m.m. Elarbetsansvarig Figur 9. Genomföra och avsluta AUS. Delmoment Ansvarig Leda arbetet ur elsäkerhetssynpunkt Elarbetsansvarig Avlägsna arbetsjordningar m.m. och utfärda driftbevis Elarbetsansvarig Upphäva blockeringar och utföra tillkopplingar m.m. Kopplingsansvarig 13

14 Figur 10. Arbetsprocess för arbete nära spänning. Arbetsledningens instruktion och planeringsunderlag Delmoment Ansvarig Planera elsäkerhet för ANS Utföra riskanalys m.m. Elarbetsansvarig Uppfylla startvillkor för ANS Utföra elsäkerhetsåtgärder Elarbetsansvarig Genomföra ANS Leda arbetet ur elsäkerhetssynpunkt Elarbetsansvarig Avsluta ANS Informera och avlägsna skyddsanordningar m.m. Elarbetsansvarig Arbete utfört och avslutat Övningsuppgifter Elsäkerhetsplanering berör flera funktioner som utför sin egen del av planeringen. Ange några av dessa funktioner. Använd BVF Arbetsledningen ska i sin elsäkerhetsplanering: 14

15 Planering av arbete nära spänning Arbete nära spänning (ANS) Fullständiga regler finns i ESA samt i BVF 1921, kapitel 8. Arbetsmetoden Arbete nära spänning kan användas när arbetare riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Övningsuppgifter (använd BVF 1921) 1. Enligt ESA ska arbetsbegäran lämnas in oavsett arbetsmetod. Vad gäller enligt BVF 1921 för arbeten på Banverkets kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar med avseende på de tre arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning? 2. Ge exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning. 3. Vad skiljer övervakning från bevakning? Elsäkerhetsåtgärder vid ANS Redan vid den inledande riskbedömningen ska man undersöka om det går att eliminera eller reducera riskerna genom särskilda elsäkerhetsåtgärder. Den elarbetsansvarige ska sedan planera för lämpliga elsäkerhetsåtgärder. 15

16 Figur 11. Exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning. Skyddsavskärmning Skyddsavspärrning Spärrning av liftkorg eller dylikt på arbetsfordon Bevakning Övervakning (max 5 minuter) Figur 12. Övervakning är när en person övervakar en annan med full uppmärksamhet. Arbetet får inte ta mer än 5 minuter. Vid Arbete nära spänning ska i första hand elsäkerhetsåtgärden skyddsavskärmning användas. En skyddsavskärmning ska förhindra att arbetare oavsiktligt kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. En skyddsavskärmning ska antingen ha betryggande elektrisk isolation eller placeras utanför anläggningens statiska isolationsavstånd i luft (270 mm vid kv). En skyddsavskärmning får inte komma i direkt kontakt med en spänningssatt anläggningsdel, eftersom det då finns risk för nötning som skadar anläggningsdelen och/eller skyddsavskärmningen. Om lämplig skyddsavskärmning inte kan anordnas ska den elarbetsansvarige fastställa ett säkerhetsavstånd som markeras med en skyddsavspärrning. Ibland krävs också övervakning. En skyddsavspärrning är en tillfällig anordning avsedd att påminna om en fara och varna för att beträda ett visst område. Vid arbete i liftkorg på arbetsfordon ska låsta spärranordningar förhindra att liftkorgen eller arbetare kommer in i riskområdet. Den elarbetsansvarige kan i stället för spärrning besluta om övervakning om övervakaren är placerad vid en nödstoppsknapp till liftkorgen. Övervakning får endast användas vid kortvarigt arbete (max 5 minuter) och kräver då full uppmärksamhet hos övervakaren. Syftet med övervakning är att upprätthålla det fastställda säkerhetsavståndet när skyddsavskärmning inte gått att anordna. Säkerhetsavståndet ska om möjligt vara markerat. Bevakning handlar om att hålla uppsikt över arbetarnas belägenhet med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar. Både övervakning och bevakning kräver instruktioner från den elarbetsansvarige. Arbete med spänning Fullständiga regler finns i ESA samt i BVF 1921, kapitel 7. Arbetsmetoden Arbete med spänning innebär att arbetaren kommer i beröring med spänningssatta anläggningsdelar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel, verktyg utrustning eller anordning. 16

17 Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Övningsuppgifter Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana arbeten. Vilka är förutsättningarna för att undantagen ska gälla? Det krävs stegjärn på kontaktledningsstolpen för att man ska få resa en stege mot den. Normala skötselåtgärder Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Övningsuppgift Vilken kompetens krävs för att få utföra normala skötselåtgärder? Vid normala skötselåtgärder får man endast använda verktyg som är godkända för den aktuella skötselåtgärden. 17

18 Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tilllämpas. Vid normala skötselåtgärder ska personalen vara instruerad för respektive skötselåtgärd får man endast använda verktyg som är godkända för den aktuella skötselåtgärden. Endast följande arbeten får utföras som normala skötselåtgärder: byte av lampor på bangårdar med hjälp av specialverktyg ishackning i tunnlar byte av högspänningssäkringar i kontaktledningsstolpar kontroll av isolatorer genom knackning inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningställd mätningstralla inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång) uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning kopplingar mätningar och provningar. Avspärrningsåtgärder i stolpar och bryggor räknas inte som normala skötselåtgärder utan ska utföras enligt reglerna för AUS, AMS eller ANS, beroende på vad man kommit fram till vid riskbedömningen. 18

19 5. Riskområde och närområde för kontaktledning och tågvärme Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5. Tabell 1. Närområde och riskområde för tågvärme- och kontaktledningsanläggningar. Spänningsnivå Riskområde (mm) Närområde (mm) Tågvärmeanläggning (1 kv) Kontaktledningsanläggning ( 30 kv) Inom riskområdet krävs Arbete utan spänning (eller Arbete med spänning). Spänningssatt del Riskområde Närområde Inom närområdet krävs Arbete nära spänning. Skyddsavskärmning Figur 14. Närområde och riskområde kring en oisolerad spänningssatt anläggningsdel, utan respektive med en isolerande skyddsavskärmning. Tabell 2. Tabellen gäller för anläggningar som omfattas av ESA, exempelvis kraftförsörjningsanläggingar. Spänningsnivå Riskområde (mm) Närområde (mm) 1 kv Ingen beröring kv Övningsuppgift Om ett arbete med grävmaskin ska utföras utanför 4 meter från kontaktledning, vilken arbetsmetod ska då användas? 10 kv kv kv kv kv kv kv

20 6. Arbeten i Banverkets lågspänningsanläggningar Fullständiga anvisningar finns i häftet ESA Installation ISA. Dessa anvisningar gäller för anläggning med systemspänning högst 1000 V. Arbetsgivaren och innehavaren skall fastställa anvisningar för att förebygga skada orsakad av el. Elsäkerhetsverkets föreskrifter anger att arbetsgivaren ska ha en dokumenterad riskbedömning. Elsäkerhetsanvisningarna ESA är ett exempel på erkänd standard som avses i föreskrifterna. Skriftligt antagande av ESA Installation ISA är att betrakta som dokumenterad riskbedömning. Arbetsgivaren/Innehavaren bestämmer om ESA Installation gäller helt eller delvis, och kan också komplettera med ytterligare interna anvisningar för att uppnå betryggande säkerhet. I denna anvisning bortses från Arbete utan spänning, Arbete med spänning och Arbete nära spänning. I stället inriktar sig anvisningen på bedömning och hantering av risker så att alla som arbetar är skyddade mot farlig spänning. Spänningsskyddat arbetssätt. På detta sätt uppfyller ESA Installation ISA föreskrifternas krav om god eläkerhetsteknisk praxis. ESA Installation ISA bygger på ESA Grund, och förutsättningarna för att kunna använda ESA Installation ISA är att man har kunskap om båda publikationerna. Eldriftansvarig Person som av innehavaren fått arbetsuppgiften att ansvara för en elektrisk anläggnings skötsel, alltså drift och underhåll. Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning och underhåll. Kopplingsansvarig Person som planlägger och svarar för kopplingar inom av eldriftansvarig angivet område. Elarbetsansvarig Elarbetsansvarig är den person som har fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten under ett arbetes genomförande. Arbetsgivaren är elarbetsansvarig om denne inte utsett någon till detta uppdrag. Delegering av arbetsuppgifter till elarbetsansvarig En elarbetsanvarig skall ha: tillräcklig kompetens erforderliga resurser erforderliga befogenheter självständigt kunna fatta beslut om elsäkerheten. 20

21 Den som utsetts till elarbetsansvarig skall därför ha erhållit: beskrivning av arbetet uppgifter om vilka som ska delta i arbetet erforderliga resurser och beslutsbefogenheter instruktion om innebörden av föreskrifter och särskilda anvisningar i för arbetsuppgiften tillämpliga delar. Om Om Riskanalysen En Den det på en arbetsplats finns fler än en elarbetsansvarig ska en person skriftligt utses att samordna elsäkerheten. det på en arbetsplats finns fler företag med elarbetsansvariga personer gäller arbetsmiljölagstiftningens regler om samordningsansvar. avgör i vilken omfattning den elarbetsansvariga ska befinna sig på arbetsplatsen. elarbetsansvarig skall ha kunskap om faran med el, vara bekant med arbetsplatsen och vara insatt i det arbete som ska utföras. som utsetts till elarbetsansvarig och inte anser sig ha tillräcklig kompetens ska, efter samråd med arbetsgivaren, återlämna uppdraget. Elarbetsansvarig skall inför varje arbete: Förvissa sig om att alla arbetare har erforderlig kompetens. Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan ske på ett säkert sätt. Förvissa sig om att det finns relevanta och tydliga instruktioner. Ta emot arbetsbevis där så erfordras. Svara för elsäkerhet och vidta planerade säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen. Begära förtydligande av innehavaren/eldriftansvarig eller arbetsgivaren vid oklarhet. Instruera arbetarna om vidtagna säkerhetsåtgärder, arbetsområde m.m. Informera arbetarna om förestående spänningssättning. Lämna driftbevis om arbetsbevis finns. I AFS 2006:4: Användning av arbetsutrustning Undersökning och riskbedömning 3 Undersökning och riskbedömning skall göras för att bedöma om den arbetsutrustning som ska användas är lämplig för det arbete man ska utföra, eller anpassats till arbetet så att den kan användas med betryggande säkerhet. Användning av arbetsutrustning Krav vid användning 9 Arbetsutrustning skall förvaras, installeras, placeras och användas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall föreligger. 10 En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för. 12 Tillämpningen av utfärdade instruktioner skall följas upp fortlöpande. 21

22 Verktyg, utrustningar och anordningar Verktyg, utrustningar och anordningar skall användas enligt de bruksanvisningar som levererats av tillverkaren eller leverantören. De ska hållas i gott skick, vilket innebär att man gör en periodisk okulär kontroll och elektrisk provning för att kontrollera dess elektriska och mekaniska egenskaper dels vid behov, dels efter reparation eller ändring. Utrustning omfattar även personlig skyddsutrustning. Skadade verktyg, utrustningar och anordningar skall bytas ut. Arbete Med arbete enligt ISA avses varje form av arbete där det kan finnas en elektrisk fara. Det föreligger en elektrisk fara när en anläggning är spänningsförande eller genom en enkel åtgärd kan spänningssättas. Spänningsskyddat arbetssätt Spänningsskyddat arbetssätt innebär att genom bedömning och hantering av risker förhindra att arbetare inte vid något tillfälle riskerar att, med kroppsdel, oisolerade redskap eller oisolerade verktyg, komma i beröring med farlig spänning. För att inte riskera att utsättas för farlig spänning behövs det ofta utföras en kombination av olika säkerhetsåtgärder. Huvudregel vid spänningsskyddat arbetssätt är att arbete skall bedrivas på frånkopplad anläggning. Om frånkoppling inte är möjlig skall andra säkerhetsåtgärder vidtas genom avstånd och/ eller isolation. Riskbedömning ligger till grund för planering av säkerhetsåtgärder skall vara skriftlig görs av arbetsgivaren eller av den som delegerats detta av arbetsgivaren. Vid riskbedömningen kan Checklista för spänningsskyddat arbetssätt användas. Den finns som en bilaga till ESA Installation ISA 22

23 Figur

24 Figur 17. Bedöma Riskanalys Görs av elarbetsansvarig på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas, för att kontrollera att arbetsgivarens riskbedömning gäller för den aktuella situationen. Skall alltid gås igenom gemensamt av den personal som skall utföra arbetet. Riskreducering Elarbetsansvarig ska alltid, innan arbetet påbörjas: Bestämma om några kompletterande säkerhetsåtgärder behöver vidtas. Upprätta en arbetsbeskrivning för säkerhetsåtgärderna. Övningsuppgifter riskreducering Ge exempel på några kompletterande säkerhetsåtgärder. Analysera Om man upptäcker en oförutsedd risk under arbetets gång, vilka åtgärder skall då vidtas? Reducera I lätt överskådliga anläggningar eller i lätt överskådliga delar av anläggningar där enkla arbeten ska utföras eller vid underhållsarbete som utförs enligt överenskomna rutiner, avgör den elarbetsansvarige själv med hjälp av t.ex. checklista ISA Hjälpmedel för elarbetsansvarig, vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. 24

25 Då arbetare vid arbete riskerar att komma i kontakt med spänningsförande del med kroppsdel, verktyg eller redskap skall isolerade verktyg och isolerande utrustning användas. Övning till ESA Installation ISA, riskreducering: För att uppnå tillräckligt god säkerhet måste frånkoppling ske på något av följande sätt: Figur Innan arbete påbörjas Ska anläggningen frånkopplas på ett sådant sätt att man förebygger strömtillförsel från alla håll. Under pågående arbete måste all manövrering av frånkopplingsstället vara förhindrad på ett sätt så att den inte kan tillkopplas av misstag. När anläggningsdelen är frånkopplad skall man kontrollera spänningslöshet med en spänningsprovare som uppfyller kraven enligt standard. Alla på arbetsplatsen skall informeras om arbetsområdets omfattning och avgränsningar. Arbetets utförande Det är viktigt att personalen har kunskap om det arbete som ska utföras, genom kompetens och erfarenhet. Om arbetet sker på ett sådant sätt att arbetare riskerar att komma i beröring med spänningsförande delar med kroppsdel eller verktyg och redskap, skall isolerande utrustning och isolerade verktyg användas. Om arbetet sker invid spänningsförande anläggningsdelar, skall skydd anordnas för att undvika dessa riskkällor. Får ej manövreras Arbete pågår Figur

26 Beroende på arbetsplatsens utformning, arbetets varaktighet och personalens erfarenhet skall man bedöma vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Det kan handla om skyddsavskärmning, skyddsavspärrning, bevakning eller övervakning. En överenskommelse om att en anläggningsdel skall hållas spänningslös under en viss tid får inte träffas. Arbetets avslutande Säkerhetsåtgärderna ska kvarstå och tillkoppling får inte ske förrän det kontrollerats att allt arbete verkligen har avslutats. Alla berörda ska vara informerade och elarbetsansvarig ska ha gett sitt godkännande. Efter Innan Det arbetets avslutande bör återkoppling av avvikelser ske mellan elarbetsansvarig och arbetsgivaren. en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanlägging tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. Kontrollen ska dokumenteras. Innehavaren ska på begäran kunna visa upp dokumentationen för Elsäkerhetsverket. är viktigt att man alltid är mycket försiktig vid idrifttagning, alldeles särskilt när man inte har uppsikt över hela anläggningen. Normala skötselåtgärder Till normala skötselåtgärder räknas kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och liknande åtgärder. Koppling Koppling sker med frånskiljare, säkring, genom manövrering av slack/ledare m.m. Om frånkoppling sker genom att ta bort smältpatroner, förbindelsestycken eller dylikt måste dessa förvaras på en säker plats skyddade från obehöriga. Även i detta fall måste skyltar sättas upp vid frånkopplingsstället. 26

27 Mätning och mätinstrument Instrument I Så för direktmätning av strömmar i en strömtransformators sekundärkrets får inte ha elkopplare eller säkring. Sekundärkretsen får heller inte brytas vid mätningen (t.ex. för omkoppling av mätområde eller in- och urkoppling av mätsladdar). vissa instrument finns en finsäkring som normalt inte klarar att bryta förekommande kortslutningsströmmar. En huvudregel vid spänningsmätning är att använda instrument med strömbegränsande mätprober alternativt högeffektsäkringar i mätsladdar eller inbyggda i instrumentet. långt det är möjligt, skall man använda ändamålsenlig mätutrustning och tillräckliga säkerhetsåtgärder samt se till att rätt personal engageras. Felsökning Vid felsökning är de elektriska riskerna stora, personlig skyddsutrustning i form av isolerande handskar och isolerade verktyg skall användas. Om felsökning inte kan utföras på ett säkert sätt skall åtgärden planeras och utföras som ett arbete. Figur 18. Säkerheten vid mätningar i starkströmskretsar ska planeras, man ska använda rätt mätutrustning och man är också skyldig att vårda dem så att säkerheten bibehålls. I SS-EN kan man finna närmare regler om krav på mätinstrument. När felsökningen övergår till åtgärd för att rätta till fel i anläggningen skall åtgärden planeras och utföras som ett arbete. 27

28 7. Kontroll före spänningssättning och idrifttagning Elinstallatören ansvarar för att installationsarbetet kontrolleras i betryggande omfattning och har då rätten att välja om kontrollen ska utföras enligt svensk standard eller om annan metod ska användas. Beställaren kan i avtal välja en mer omfattande kontroll än vad minimikraven föreskriver men elinstallatören måste alltid se till att kontrollen sker i betryggande omfattning. Statistik visar att ungefär var sjätte elolycka beror på att det är fel i anläggningen eller anslutna anordningar, fel som redan fanns vid första drifttagningen. Orsaker kan vara felaktig montering av materiel. I flera av olyckorna har installationsarbetet utförts av yrkesmän i yrkesmässig verksamhet. För att förebygga olyckor på grund av bristfälliga eller felaktiga installationer ska allt installationsarbete kontrolleras så långt det är praktiskt möjligt. (I betryggande omfattning). SEK Svensk Elstandard har under 2009 gett ut helt nya regler för kontroll före idrifttagning. Den väsentligaste skillnaden mot tidigare regler är att kontrollen nu måste dokumenteras, t.ex. ska provningsresultat redovisas. Elinstallationsarbete, elinstallatör och yrkesman Som elinstallationsarbete räknas utförande, ombyggnad eller utvidgning som görs på anläggningar avsedda för starkström. Utförande av distributionsanläggningar, anläggningar för industriella ändamål och bostäder samt kontor räknas dit. Elinstallationsförordningen innehåller de formella kraven för utförande av elinstallationsarbete. Elinstallationsarbete ska utföras av yrkesman under överinseende av en elinstallatör. Yrkesmannen och elinstallatören ska vara anställda i samma organisation. 28

29 Elsäkerhetsverket har utfärdat vissa undantag i anställningsförhållandet mellan elinstallatör och yrkesman. Tillfälliga lösningar för att ett företag ska kunna låna personal från ett annat företag. Då måste omfattningen av arbetet vara dokumenterat och klarlagt på vems behörighet arbetet utförs. De flesta elektriker är inte elinstallatörer, utan yrkesmän och måste därför arbeta under överinseende av en elinstallatör. Kontrollen innebär att man säkerställer minimikrav på elsäkerhet. T.ex. är minimikravet på isolationsresistans på en 230/400V kabel minst 1Mohm. Men med hänsyn till kvalitet (tillförlitlighet, funktion och driftsäkerhet) förekommer det att beställare kräver minst 5Mohm. Kontroll före idrifttagning ska bestå av dubbelkontroll. Det innebär dels okulär inspektion, dels provningar genom att med mätinstrument kontrollera egenskaper som inte gått att kontrollera okulärt. Utdrag ur SS utgåva Kontroll före idrifttagning 61.1 Allmänt Varje installation ska under uppförandet, så långt som det är praktiskt möjligt, och vid färdigställandet kontrolleras innan den tas över av användaren De uppgifter som erfordras enligt avsnitt och annan information som är nödvändig ska finnas tillgängliga för den person som utför kontrollen Kontroll före idrifttagning ska inkludera en jämförelse av kontrollresultatet med de relevanta fordringarna i svensk standard för elinstallationer Försiktighetsåtgärder ska vidtas under kontrollen för att undvika fara för personer och husdjur samt undvika skada på egendom och installerad utrustning, även om krets är felaktig När en installation innebär en utbyggnad eller en ändring av befintlig installation ska det kontrolleras att utbyggnaden eller ändringen uppfyller fordringarna i svensk standard för elinstallationer och inte minskar säkerheten hos den befintliga installationen Kontroll före idrifttagning ska utföras av en fackkunnig person som är kompetent att utföra kontroll. Kontroll före idrifttagning ska utföras i tre steg 1. Inspektion 2. Provning 3. Dokumentation 29

30 Slutligen ska kontrollen dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla en förteckning över vad som har inspekterats och en över de kretsar som provats och provningarnas resultat. Dokumentationen bör också innehålla en rekommendation om lämpligt tidsintervall till första periodiska kontroll. Inspektion Skall i förekommande fall åtminstone omfatta följande a) skyddsmetod mot elchock (skärmar, kapslingar, hinder etc.) b) att brandtätningar finns och är utförda enligt tillverkarens anvisningar c) att valet av ledare stämmer med dokumentation/beräkningar d) att skydds- och övervakningsapparater är av rätt typ och inställda rätt e) att frånskiljare/elkopplare är lämpliga och rätt placerade f) att materiel och skyddsmetoder är rätt valda med hänsyn till yttre påverkan g) att neutral och skyddsledare kan identifieras h) att enpoliga strömställare är anslutna till fasledare i) att det finns ritningar, scheman, varningsskyltar och annan liknande information j) identifiering av kretsar, överströmskydd, elkopplare, anslutningsklämmor etc. k) att ledare är anslutna på ett lämpligt sätt l) att det finns erforderliga skyddsledare, inklusive skyddsutjämningsledare, som är riktigt dimensionerade m) att materielen är lätt åtkomlig för betjäning, identifiering och underhåll Fullständiga regler finns i SS kapitel 41, 42, Provning Följande provningar ska göras om så är tillämpligt och bör helst göras i följande ordning: a) provning av skyddsledares kontinuitet b) mätning av elinstallationens isolationsresistans c) provning av skydd genom SELV och PELV eller skyddsseparation d) mätning av golv- och väggresistans e) provning av automatisk frånkoppling av matningen f) provning av tilläggsskydd g) provning av polariteten h) kontroll av fasföljd i) funktionsprovning j) kontroll av spänningsfall Källa: Mats Jonsson, Eltrygg Miljö 30

31 8. Övriga elsäkerhetsfrågor Uppställningsregler för arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon Uppställning av arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon är tillåten under spänningsförande kontaktledning endast när den är under uppsikt. Fullständiga regler finns i BVF 922, kapitel 7. Att tänka på vid banarbeten Glöm inte att frånskilja växelvärmen för de växlar som berörs av ett arbete. Annars kan rälen få en spänning på upp till 115 V utan att detta indikeras. Växelvärmen kan frånskiljas genom att man tar ur säkringarna eller slår ifrån huvudbrytaren för aktuellt växelvärmeskåp. Figur 19. Tänk på elfaran på grund av klättring vid uppställning av arbetsfordon. S-räl 115 V I-räl Figur 20. Växelvärmen kan göra att rälen får farlig spänning. Tillfällig skyddsjordning vid banarbeten Tillfälliga skyddsledare ska anslutas till återledningen eller till en tillfälligt utlagd jordlina som är ansluten till S-rälen. Tillfälliga skyddsledare ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu. Tillfälliga jordlinor ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu om arbetsplatsen är högst 200 meter lång och en area på minst 120 mm 2 om arbetsplatsens utsträckning är mer än 200 meter. Om återledningen används för tillfällig skyddsjordning gäller särskilda regler som finns i BVF Maskinjordning är skyddsjord Tillfällig driftjordning vid banarbeten Innan en driftjordpunkt får brytas ska S-rälen kopplas till återledningen med minst 3 st jordningsverktyg. 31

32 Överkopplingslinor ska vara 50 mm 2 Cu med längd max 22 meter och 70mm 2 max 50 meter långa. Vid större avstånd än 50 meter krävs 130mm 2. Överkopplingslinor är driftjordar. Fullständiga regler på skyddsjordning finns i BVF 510. Risk för kopparstölder Det är fortfarande stor risk för att driftjordar, jordar och andra kopparledare stjäls. Om driftjordsystemet är intakt till kraftförsörjningsanläggningar kan det innebära fara för person och egendom. Då kan särskild jordtagsmätning krävas. Om skyddsjordningar och driftjordar är stulna från övriga anläggningar som ställverk och kontaktledningsstolpar kan det också innebära en risk person och egendom vid fel i anläggningen. Kontakta arbetsledningen för vidare anmälan till anläggningsägare och polisanmälan om sabotage. 32

33 9. Arbeta på oregelbundna tider Att arbeta på oregelbundna tider är oundvikligt vid järnvägen. Tillgängligheten i spåret är sämre på dagtid, därför blir det mycket nattarbete för många. Ökad olycksrisk vid nattarbete De senaste åren har forskningen funnit allt fler samband mellan arbetsolyckor och sömnighet (sänkt vakenhet). Risken för felhandlingar och felmanövreringar ökar markant vid nattarbete. Extrema trötthetssymtom mot slutet av nattpassen är en uppenbar säkerhetsrisk. Kroppen är programmerad att vara vaken på den ljusa tiden på dygnet och återhämta sig genom sömn när det är mörkt. Särskilda risker föreligger för yrkesgrupper som nattetid har hand om säkerheten på arbetsplatsen. En trött hjärna reagerar långsammare och är sämre på att ta in nya fakta och uppgifter. Tröttheten underminerar förmågan att fatta beslut och ökar risken för felbeslut. Kopplingen mellan trötthet och olyckor har registrerats i en rad undersökningar: Bland svenska lokförare har 2/3 någon gång nickat till vid nattkörning, jämfört med 1/6 vid dagkörning. En rad laboratoriestudier visar att reaktionssnabbhet, räkneförmåga och problemlösande är klart försämrade under simulerat nattarbete. De tydligaste effekterna på säkerheten syns i samband med singelolyckor i vägtrafiken. Risken för en singelolycka på motorväg är mer än 10 gånger högre hos bilförare på småtimmarna. Försämringen av reaktionsförmågan nattetid har jämförts med den som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,05 procent alkohol i blodomloppet). Förmodligen är dagens uppfattning om trötthetens roll i olycksstatistiken avsevärt underskattad eftersom sänkt vakenhet är svår att påvisa objektivt. Den olycksdrabbade lär också undvika att spontant rapportera trötthet som olycksorsak eftersom olyckor på grund av trötthet bedöms på samma stränga sätt som olyckor på grund av alkoholkonsumtion. 33

34 Forskning tyder på att en stunds vila inför ett nattpass kan öka säkerheten. Sömnen 6 9 timmar per natt anses normalt för en vuxen person. En del klarar sig på mindre än 6 timmar. Äldre personer brukar klara sig på något mindre sömn. Oregelbundna arbetstider kan innebära att du sover för lite och får sömnbesvär. Vissa tider på dygnet är det svårt att hålla sig vaken oavsett om det beror på sömnbrist eller inte. Det kan bli särskilt påtagligt på efternatten och tidig morgon. Då har dygnsrytmen sitt så kallade minimum, det vill säga att kroppstemperaturen sjunker och du blir frusen och lite dåsig. Att äta på natten På natten vilar sig de olika kroppsfunktionerna. Det gäller bland annat matsmältningen. Man ska undvika att äta på efternatten och så lite som möjligt på förnatten. Man ska helst inte äta fet och proteinrik mat som hamburgare, pommes frites, pizza och dylikt sent på kvällen och under natten. Med godis höjer man blosockernivån, men den sjunker snabbt igen. Drick i stället mycket vatten och ät långsamt verkande kolhydrater som frukt, bär, grovt bröd, lättmjölk och lättyoghurt. Drick så lite kaffe, te och coca-cola som möjligt. Håller du kroppen i trim står den bättre emot påfrestningar både på jobbet och på fritiden. 34

35 Källor till faktauppgifter och texter Elsäkerhetsverkets hemsida SIS böcker, bl.a. Mats Jonsson 104 frågor och svar om elinstallationsregler ESA Installation- ISA SEKO Väg&Ban om Arbete på oregelbundna tider 35

36 Borlänge Tel: