KURSKATALOG ELKUL utbildar Sveriges elektriker

Transkript

1 KURSKATALOG 2015 ELKUL utbildar Sveriges elektriker

2 ELKUL - Företaget ELKUL är ett företag som specialiserat sig på utbildningar inom el och elsäkerhet. Vårt mål är att alla utbildningar skall vara intressanta, livfulla, roliga och väcka ett intresse för ämnet. Vi erbjuder utbildning i föreskrifter, standarder, elsäkerhet samt grundläggande elteknik. Målgruppen är alla som arbetar med el, men främst elektriker, drift- och underhållspersonal och fastighetstekniker. ELKUL är inne på sitt femtonde verksamhetsår och utbildningarna hålls alltid av Per som har lång erfarenhet från elsäkerhetsarbete inom tung processindustri. Per deltar dessutom i arbetet med att utforma nya standarder. Han är medlem i tre av Svensk Elstandards tekniska kommittéer. TK 64 - Elinstallationer för lågspänning och skydd mot elchock, TK 44 - Elutrustning för maskiner och TK 61 - Säkerhet hos elektriska hushållsapparater. De flesta av våra kunder återkommer regelbundet när det är dags att uppdatera kunskaperna. De uppskattar främst vårt upplägg av utbildningarna, att få veta vem läraren är, att det finns möjlighet till specialanpassning och att vi fungerar som bollplank när man har frågor och funderingar. Välkommen till oss med era önskemål, vi skall göra vårt bästa för att tillgodose dem. ELKUL Per Jonasson ELKUL - Utbildningarna Utbildningarna genomförs vanligtvis som företagsbeställda kurser på ert företag. Vill ni att vi ordnar lokal och fixar allt praktiskt går det också bra. Under året anordnar vi dessutom ett antal öppna utbildningar på olika platser runt om i Sverige och till dessa är det även möjligt att boka enstaka platser. Målsättningen är att utbildningen skall vara engagerande. På utbildningarna uppstår alltid många intressanta diskussioner där praktiska fall diskuteras. Det är viktigt för oss att alla deltagare är aktiva under kursdagen. I alla kurser ingår kurslitteratur, skrivmateriel och intyg. Kurslitteraturen som trycks i färg består av förklaringar och beskrivningar av ämnet samt aktuella föreskrifter. Hos oss kan ni även få en utbildning skräddarsydd för just era behov. Kontakta oss gärna för mer information eller en offert. v 7.1 2

3 ELKUL utbildar Sveriges elektriker Innehållsförteckning Elinstallationsreglerna - uppdatering...4 Elektriska klurigheter & Elinstallationsreglerna...5 Elsäkerhet vid arbete...6 ESA Arbete med spänning...8 Maskiners elutrustning...9 Installationskontroll Grundläggande elteknik

4 Elinstallationsreglerna - uppdatering Dagens regler består av den svenska standarden SS utgåva 2 (Elinstallationsreglerna) som i sin tur baserar sig på den internationella standarden IEC och den europeiska normen HD 384. Elinstallationsreglerna finns både som "ren" standard och som en kommenterad utgåva. Den senare innehåller standarden med kommentarer, motsvarande gamla elinstallationsguiden, samlat i en bok. Som komplement till Elinstallationsreglerna kan man använda andra standarder och handböcker. Exempel på dessa är Handbok 421 Ledningsdimensionering och Handbok 413 Skyddsutjämning i byggnader. Ny viktig standard Hösten 2014 kom en ny standard ut, SS Vägledning för anslutning, mätning, placering och montage av el- och teleinstallationer. Standarden behandlar bl.a. placering av mätare och mätarskåp, utformningen av el-rum, effektberäkning/sammanlagring i hyreshus och rekommenderat antal FK i ett elrör. Standarden tar också upp placering av uttag och hur många uttag man bör ha i en bostad. I detta avsnitt återfinns en hel del nyheter. Exempelvis uttag vid fönster, uttag vid TV:n, höjd över golv och hur uttag bör placeras i köket. Ny syn på skyddsutjämning Med senaste utgåvan av handboken i skyddsutjämning tonas kraven på att ansluta kabelstegar och ventilation ner. Under kursdagen går vi noggrant igenom varför man skall skyddsutjämna och vad som är viktigt att tänka på. ELKUL:s kurs i Elinstallationsreglerna utgåva 2 är en uppdateringskurs för elektriker, arbetsledare, konstruktörer och andra som arbetar med elinstallationer. Inga speciella förkunskaper behövs. Dagen varieras med föreläsning, diskussioner och praktiska frågeställningar. Man bör ha tillgång till Elinstallationsreglerna under kursdagen. Böcker finns till utlåning. Kurslängd 1 dag. Utbildningen genomförs i grupper om 8-25 personer. Denna utbildning finns även som en variant för fastighetstekniker. Att vara uppdaterad i gällande regler är viktigt ur flera synvinklar. Dels är det viktigt att göra en korrekt och säker installation. Dels är det viktigt rent ekonomiskt om diskussion skulle uppstå om vad som ska ingå i exempelvis en entreprenad där lägsta pris gäller. Vad ingår och vad är extra? ELSÄK-FS 2008:1, utförande av elanläggningar Elinstallationsreglerna SS utgåva 2 SS Standarden för utformning av elrum och placering av uttag etc. Elsäkerhetsverkets tolkningar/svar på vissa specifika frågor Elsäkerhetsverkets promemoria om begreppen utvidgning och ombyggnad Hur man skall göra i gamla anläggningar Handbok 413, Skyddsutjämning i byggnader - kabelstegar, rör i badrum etc. Viktiga och intressanta delar i elinstallationsreglerna: Jordfelsbrytare, Badrum - områden och skyddsutjämning, Färger på ledare etc. Terminologi - benämning på ledare Vi tar även upp de nya behörighetsföreskrifterna som gäller från 1/ ELSÄK-FS 2008:1, ELSÄK-FS 2008:2, ELSÄK-FS 2013:1 (kortfattat), SS , SS , SEK Hb 421 och SEK Hb 413 4

5 Elektriska klurigheter & Elinstallationsreglerna Denna utbildning är en allmänt kompetenshöjande kurs för elektriker inom industri och service. Genom praktiska "experiment" och demonstrationer kan vi visa hur olika fenomen kan uppstå. Dessutom diskuterar vi en del viktiga och intressanta punkter i Elinstallationsreglerna. Saker som diskuteras på utbildningen är: Är det värde som vår tångamperemeter visar alltid korrekt? Hur påverkas den av strömmar som inte är helt sinusformade? Varför är den normala strömmen i neutralledaren aldrig högre än fasledarnas ström i trefassystem och vad händer egentligen då systemet påverkas av övertoner? Hur kan vi upptäcka övertoner och skydda oss mot dem? Varför kan vi ibland mäta upp några volt mellan nolla och jord, och ibland flera ampere i våra rörledningar? Hur påverkar läckströmmar jordfelsbrytaren, och kan jordfelsbrytaren i vissa fall klara över 30 ma läckström utan att den löser ut? Hur kan vi få flera volt mellan duschhandtaget och golvbrunnen utan att det är fel i elanläggningen? Hur kan vi felsöka på dessa fenomen? Elinstallationsreglerna utgåva 2 gäller för utförande av elanläggningar. Denna bok har funnits i några år nu och en hel del förändringar infördes med de nya reglerna. Efter hand har en praxis för hur reglerna bör tolkas utarbetats. På utbildningen tar vi upp vissa viktiga punkter. Det finns även möjlighet att ställa frågor och diskutera reglerna. ELKUL:s kurs i Elektriska klurigheter och Elinstallationsreglerna är en allmän kompetenshöjande kurs för elektriker, arbetsledare och konstruktörer. Inga speciella förkunskaper behövs. Kombinationen teori och praktik gör kursen extra intressant eftersom man kan testa teoretiska påståenden på en verklig installation. Vi provar att mäta med olika typer av instrument på flera anläggningstyper. Dagen varieras med föreläsning, diskussioner och praktiska mätövningar. Kurslängd 1 dag. Utbildningen genomförs i grupper om 6-14 personer. Elektriker, särskilt de som arbetar med service och inom industrin ställs ofta inför kluriga frågor. Att få diskutera olika elektriska fenomen och få mäta praktiskt ökar kompetensen och gör elektrikern mer professionell i sitt arbete. Kort om föreskrifter för utförande, varselmärkning och skötsel Intressanta punkter i Elinstallationsreglerna - diskussion Elektriska fenomen och klurigheter Övertoner - hur de uppstår och lite av de problem som de kan orsaka Skyddsutjämning, information om den nya handboken Hb 413 Vagabonderande strömmar och ström i skyddsledaren 13 A dvärgbrytare och säkring Sant effektivvärde, vikten av att mäta med rätt instrument Jordfelsbrytare Spänningsfall Praktiska mätdemonstrationer på olika typer av installationer, läckströmmar övertoner mm. ELSÄK-FS 2008:1, ELSÄK-FS 2008:2, SS , Hb 421 och Hb 413 5

6 Elsäkerhet vid arbete Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2006:1 gäller idag. Föreskriften är väldigt kort och hänvisar vidare till svensk standard. Standarden som gäller i detta fall är SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar. Trots att föreskriften är liten i sin omfattning ställer den ändå vissa tydliga krav. Arbetsgivaren skall utse Elsäkerhetsledare, se till att elsäkerhetsplaneringen utförs, och dessutom se till att varje elektriker är utbildad i förhållande till sina arbetsuppgifter. Förutom Elsäkerhetsverkets föreskrift och standarden finns krav i Arbetsmiljölagen med dess tillhörande föreskrifter. SS-EN anger detaljer för hur arbetet skall planeras och genomföras. Denna standard för skötsel av elektriska anläggningar kom ut i en ny uppdaterad utgåva under hösten I den nya utgåvan har flera roller bytt namn. Elarbetsansvarig har blivit Elsäkerhetsledare. Vi har fått en Elanläggningsansvarig och en Eldriftledare. Elsäkerhetsledarna är mycket viktiga i dagens organisationer. Det är dessa personer som är nyckeln till en säker arbetsplats. Det är mycket viktigt att man som elektriker vet vad det innebär att vara elsäkerhetsledare. Det är också viktigt att dessa personer får instruktioner, stöd och befogenheter i sitt arbete. Föreskriften och standarden beskriver vad den Elarbetsansvarige skall göra. I Sverige drabbas ungefär en elektriker och en lekman i arbetet varje vecka av en elolycka som medför sjukfrånvaro. Vid en eventuell olycka är det viktigt att veta hur man skall agera för att undvika att skadan blir värre. Kursen behandlar vad som sker i kroppen vid en elolycka och hur man bör agera. (Den mer utförliga kursen hjärt- lungräddning ingår dock inte i denna kurs men kan beställas separat). Dagen varieras med föreläsning, diskussioner och filmer för att utbildningen skall vara lätt att tillgodogöra sig även om man är van vid att arbeta praktiskt. Inga speciella förkunskaper behövs. Kursen finns även i en variant för Drift- och underhållspersonal. Kurslängd 1 dag. Utbildningen genomförs i grupper om 8-25 personer. För att undvika elolyckor är det viktigt att arbeta strukturerat och planerat. Det är viktigt att känna till riskerna i arbetet och minska dessa. Denna utbildning har nästan enbart som syfte att främja elsäkerheten för de personer som kommer i kontakt med elfaran. Alla som arbetar med el skall gå denna eller motsvarande utbildning regelbundet. Lämpligt intervall är ca vart tredje år. Föreskriften ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhet vid arbete och dess uppbyggnad Standarden SS-EN utgåva 3, Skötsel av elektriska anläggningar Redogörelse för olika el-ansvar och Arbetsmiljölagen Riskhantering i det dagliga arbetet Elsäkerhetsledaren och dennes funktion Elanläggningsansvarig och Eldriftledare Elrisker, strömgenomgång och ljusbågar Val av arbetsmetod utan, med och nära spänning Normala skötsel- och underhållsåtgärder Information om behörighetsföreskrifterna som gäller efter 1/ Kort information om ESA ELSÄK-FS 2006:1, ELSÄK-FS 2008:3, ELSÄK-FS 2013:1, SS-EN , Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen 6

7 ESA Ny omarbetad ESA 2014 ESA ges ut av Svensk Energi och är en kompletterande anvisning till myndighetens föreskrift och svensk standard SS-EN För de flesta (alla) som arbetar inom eldistribution och produktion av el är ESA grunden för det säkra arbetet inom el. ESA handlar bl.a. om: Organisation, terminologi, riskhantering och arbetsmetoder. Arbetsbevis, driftbevis och kopplingssedel är exempel på ESA-blanketter. Vilken roll arbetsgivaren, innehavaren, eldriftledaren och elsäkerhetsledaren har. ESA reglerar även vem som skall göra riskhantering och hur den ska gå till. Myndighetens föreskrift ELSÄK-FS 2006:1 om elsäkerhet vid arbete är endast en kort grund för standard och ESA. Trots att föreskriften är liten i sin omfattning ställer den vissa tydliga krav. För varje arbete skall det finnas en elsäkerhetsplanering. Arbetsgivaren skall utse elsäkerhetsledare, se till att elsäkerhetsplaneringen utförs och dessutom se till att varje elektriker är utbildad i förhållande till sina arbetsuppgifter. Repetitionsutbildning skall enligt ESA genomföras minst vart tredje år. Att följa ESA är ett sätt att uppfylla myndigheternas krav. Ny ESA 2014 Under hösten 2014 har en ny ESA kommit ut. De två nya skrifterna ESA-Grund:14 och ESA-Arbete:14 ersätter nio gamla som kommer att utgå. Det finns många nyheter i nya ESA. Ett nytt sätt att se på riskhantering, nya benämningar och ändrade begrepp är några av förändringarna. I nya ESA finns både en eldriftledare samt en kopplingsledare. Det är bara eldriftledaren som får upprätta driftorder. Det är arbetsgivaren tillsammans med innehavaren som beslutar om och hur ESA skall tillämpas på företaget. Dagen varieras med föreläsning, diskussioner och filmer för att utbildningen skall vara lätt att tillgodogöra sig även om man är van vid att arbeta praktiskt. Utbildningen riktar sig mot chefer, arbetsledare, och elektriker. Det finns även en förenklad ESA-utbildning för instruerade personer samt för anläggningsarbetare som skall arbeta i närheten av men inte direkt på el-anläggningen. Kurslängd 1 dag. Utbildningen genomförs i grupper om 8-20 personer. För att undvika elolyckor är det viktigt att arbeta strukturerat och planerat. Det är viktigt att känna till riskerna i arbetet och minska dessa. Att följa ESA är ett bra sätt att få struktur på verksamheten. Föreskriften ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhet vid arbete ESA-Grund:14 ESA-Arbete:14 Delar ur standarden SS-EN utgåva 3 Redogörelse för olika ansvar arbetsmiljölagen Riskhantering Risk-P och Risk-U Elsäkerhetsledaren och hans/hennes funktion Eldriftledare, kopplingsledare m.fl. Arbetsbevis och driftbevis Elfaran, strömgenomgång och ljusbåge Val av arbetsmetod, regler och gränser för arbete med spänning Kort information om behörighetsföreskrifterna Kursledaren Per Jonasson är av Svensk Energi godkänd ESA-lärare. ELSÄK-FS 2006:1, ESA-Grund:14, ESA-Arbete:14, SS EN , ELSÄK-FS 2013:1, Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen 7

8 Arbete med spänning De flesta olyckorna för elektriker inträffar där man arbetat nära spänningsförande delar utan att göra tillräckliga avskärmningar. Det är inte vid arbete direkt på spänningsförande delar som olyckorna brukar inträffa, för där inser man oftast faran. Därför kunde denna utbildning kanske lika gärna kallats Säkert arbete nära spänningsförande delar. Dagens föreskrifter talar om god elsäkerhetsteknisk praxis. Man skall göra en elsäkerhetsplanering samt riskbedömning för varje arbete. Detaljerade regler för säkert arbete finner man i svensk standard SS-EN Definitionen av arbete med spänning är enligt SS-EN : Arbetsmetod vid vilket en arbetare medvetet kommer i beröring med spänningsförande delar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel eller med verktyg, utrustning eller anordning. Standarden anger endast minimimått, vilket för lågspänning är ingen kontakt. Därför är det viktigt att elsäkerhetsledaren själv kan göra en riskanalys och utifrån den bestämma säkerhetsavstånd samt när metoden skall användas. Det avstånd som avgör när man skall välja arbetsmetod med eller nära spänning beror i allra högsta grad på anläggningen. Arbete på manöverkretsar kräver helt andra avstånd än arbete nära kraftmatningar. Repetitionsutbildning är viktig För många elektriker är det länge sedan de gick utbildningen i arbete med spänning. Om man ska arbeta enligt denna metod bör man gå repetitionsutbildning minst vart tredje år. Denna utbildning går bra att kombinera med kursen Elsäkerhet vid arbete och på så sätt repetera båda utbildningarna på samma gång. Utbildningen finns i olika varianter och längd beroende på tidigare kunskaper. För de som endast vill gå kursen Elsäkerhet vid arbete men inte Arbete med spänning, kan man välja endast dag 1. Dagarna varieras med föreläsning, diskussioner, filmer och praktiska övningar för att utbildningen skall vara lätt att tillgodogöra sig även om man är van vid att arbeta praktiskt. Kurslängd, 1-2 dagar. Utbildningen genomförs i grupper om 6-14 personer. Säkert arbete handlar om att vara medveten om vilka risker som finns samt att använda rätt materiel på rätt sätt. Metoden för arbete med spänning i kopplingsutrustning handlar om att skydda sig med hjälp av isolerade handskar och isolerplast samt att använda rätt verktyg. ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN , Skötsel av elektriska anläggningar Olika Elansvar Elsäkehetsledare dag 1 Elrisker, strömgenomgång och ljusbågar Val av arbetsmetod, var går gränsen till arbete med spänning Planering och Riskhantering Verktyg och hjälpmedel dag 2 Praktiska övningar på varierande kopplingsutrustning Skriftligt slutprov SS EN utgåva 3, ELSÄK-FS 2006:1, ELSÄK-FS 2013:1, Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen Motsvarar utbildningen Elsäkerhet vid arbete 8

9 Maskiners elutrustning Elinstallationsreglerna omfattar inte alls maskiner eller produkter och dess el. I stället gäller andra regler. I första hand är det Lågspänningsdirektivet, Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2000:1, Maskindirektivet och dess motsvarighet i Sverige, AFS 2008:3 som gäller. När det gäller elutrustningen på en maskin är det främst SS-EN Maskiners elutrustning som anger hur utförandet skall vara. Denna kom ut i en ny utgåva (3) sommaren Den gamla fick tillämpas fram till sommaren Den som tillverkar eller importerar en maskin skall CE-märka denna. För att visa att maskinen är säker skall den vara tillverkad enligt tillämpliga standarder. I CEdeklarationen skall man bl.a. ange vilka standarder man har följt när man tillverkat sin maskin. Som underleverantör till en maskintillverkare kan man behöva CE-märka utrustningen man levererar. I standarden för maskiners elutrustning hittar man krav på frånskiljning, skydd, operatörspaneler, färger på knappar etc. Reglerna liknar till vissa delar de som gäller för anläggningar/installationer. I vissa fall finns det klara skillnader. En maskin skall bl.a. kunna frånskiljas från alla inkommande matningar. Vissa undantag finns dock, t.ex. belysning som behövs vid underhåll och reparation. För dessa kretsar ställs då vissa krav på märkning. Ett annat krav för maskiner är att anslutningspunkter för skyddsledare inte får ha någon annan funktion. Förutom detaljer som gäller specifikt för maskiner tar vi på kursen upp viktig el-teori för att förstå vissa krav som finns. Vi pratar även lite om vagabonderande strömmar, högfrekventa störningar och potentialutjämning på maskiner. ELKUL:s kurs i maskiners elutrustning passar alla som på något sätt kommer i kontakt med denna typ av elutrustning. Kursen riktar sig mot elektriker, konstruktörer, beställare och elarbetsledare. Inga speciella förkunskaper behövs. Kurslängd, 1 dag. Utbildningen genomförs i grupper om 6-16 personer. Fokus ligger på utförande och krav på elutrustningen med SS-EN som grund. Under kursdagen gör vi jämförelser med regelverket för installationer. Vi hinner även prata lite om CEmärkning i stort och regelverket kring detta. Dagen varieras med föreläsning, diskussioner och praktiska frågeställningar. Om man arbetar med maskiners elutrustning är det viktigt att känna till vilka krav som gäller. Detta gäller både de som köper maskiner och de som tillverkar och servar maskiners elutrustning. Installation eller Maskin - gränsdragning Standarden SS-EN , Maskiners elutrustning Kort om CE-märkning Arbetsmiljöverkets AFS 2008:3, Maskiner (Maskindirektivet överfört till svenska regler) Allmänna krav på maskiner Skyddsjordning, färger, ledningsdimensionering Teknisk dokumentation Provning/verifiering av maskiner Lite andra regler och rekommendationer för maskiner SS EN Maskiners Elutrustning, Lågspänningsdirektivet 2006/95/EG, AFS 2008:3 Maskindirektivet, ELSÄK-FS 2000:1 och EMC-direktivet 2004/108/EG 9

10 Installationskontroll Elsäkerhetsverket kräver att alla elinstallatörer har ett system för installationskontroll. Elinstallatörsförordningen, ELSÄK-FS 2008:1 och behörighetsföreskrifterna har ett tydligt krav att kontroll skall utföras. Svensk standard, d.v.s. Elinstallationsreglerna SS kräver att installationen både inspekteras (okulärt) och provas (mäts) innan den tas i drift. I Elinstallationsreglernas kapitel 61 finns reglerna för installationskontroll. Man kan välja att följa standarden eller göra kontrollen enligt ett eget system. I standarden krävs bl.a. mätning av frånkopplingstid på jordfelsbrytare om man förlitar sig på en redan monterad, vid t.ex. kompletteringsarbeten. Installatören ska göra beräkningar och visa att villkoret för automatisk frånkoppling vid fel uppfylls. Alternativt ska impedansen mätas och jämföras med en enkel tabell. I dagens installationer har skyddsledaren fått en allt större betydelse. I och med att allt mer är jordat är det också viktigt att alla utsatta delar verkligen är jordade. Kontroll av skyddsledaren är därför den viktigaste kontrollen. Denna kontroll bör utföras som en resistansmätning med minst 200mA provström. Detta för att garantera att skyddsledaren verkligen är ok. Om man provar med "summer" är det väldigt lätt att bli lurad vid mätningen. Detta kan resultera i en livsfarlig installation även om summern indikerar "kontakt". EIO har ett eget system för kontroll före idrifttagning. Underlag för provningen finns i deras pärm Ansvar, Instruktion, kontroll. På kursdagen går vi igenom lite av innehållet i pärmen och de skillnader som finns jämfört med svensk standard. ELKUL:s kurs i installationskontroll ger dig kunskap om gällande regler. Föreskrifter, krav enligt standard samt hur man praktiskt hanterar en installationsprovare gås igenom. Efter kursen skall du kunna planera, genomföra och dokumentera en installationskontroll. Kursen genomförs under en dag. Dagen varieras med föreläsning, diskussioner, praktiska mätövningar samt analys av resultaten från övningarna. Under kursen ges möjlighet att prova de flesta fabrikat av installationsprovare. Inga speciella förkunskaper behövs. Kurslängd, 1 dag. Utbildningen genomförs i grupper om 6-14 personer. En felaktig installation kan innebära livsfara för användaren. Dagens regler ställer allt större krav på installatörens kunskaper. För att förenkla och rationalisera kontrollen är det viktigt att vara väl informerad samt att ha ett bra och smidigt system. Man bör ta hjälp av en bra installationsprovare som har alla nödvändiga funktioner inbyggda. Genomgång av föreskrifter och standarder som är relevanta för installationskontrollen Elinstallationsreglerna SS , utgåva 2, del 6 kontroll Information om EIO:s Ansvar, Instruktion, Kontroll (skillnader mot standarden) Skyddsledares resistans, teori samt praktiska mätövningar Isolationsresistans, teori samt praktisk mätövning Utlösningsvillkoret, teori samt praktiska mätövningar Genomgång av olika typer av jordfelsbrytare Mätövning på övningsmoduler med olika jordfelsbrytare Exempel på dokumentation av installationskontrollen ELSÄK-FS 2008:1, ELSÄK-FS 2008:3, SS Utgåva 2 del 6 10

11 Grundläggande elteknik I dagens organisationer är det allt viktigare att personalen kan utföra mer än en specifik uppgift. Dagens maskiner har mekanik och elektronik tätt kopplade till varandra. Vid felsökning är det därför bra om mekaniker och underhållspersonal förstår och kan mäta även i elektriska kretsar. Enklare reparationer kan kanske klaras av direkt i stället för att vänta på elektrikern. Detta sparar både tid och pengar. Det är dock viktigt att de som utför reparationer vet hur arbetet skall genomföras så att inga olyckor inträffar under själva arbetet och att reparationen resulterar i en bra och säker anläggning. Det finns en hel del lagar och föreskrifter som reglerar elektriska arbeten. Elföreskrifter och behörighet handlar normalt om utförande av fasta installationer. Maskindirektivet handlar om maskiner och dess elutrustning. Arbetsmiljölagen handlar om säkerheten i arbetet, även elsäkerhet ingår i denna lag. Arbetsmiljölagen kräver både utbildning och kunskap för de som deltar i arbetet. Svensk standard ställer tydliga krav på den som t ex mäter i ett apparatskåp. Många företag efterfrågar utbildning i byte och felsökning på motorer. Det är tillåtet att koppla in och ur motorer utan någon formell el-behörighet så länge arbetet sker på en maskin. (Däremot får man inte utföra in- och urkopplingar i installationer, utan behörighet). I kursen Grundläggande elteknik kan man välja till avsnitt som behandlar motorer. I avsnittet ingår felsökning, märkskyltar, olika kopplingar samt kontrollmätning efter avslutat arbete. ELKUL:s kurs i grundläggande elteknik skräddarsys alltid för att passa den organisation för vilken kursen hålls. Innan kursen går vi noggrant igenom vilka grundkunskaper deltagarna har, vilka moment som ska ingå samt vad det slutgiltiga målet är med utbildningen. Kursen genomförs i delkurser med självstudier emellan eller som en sammanhängande utbildning. Dagarna varieras med föreläsning, diskussioner, självstudier, grupparbeten och praktiska laborationer. Kurslängden varierar från 1-4 dagar. Utbildningen genomförs i grupper om 4-12 personer. Observera att alla som arbetar med el även behöver gå elsäkerhetsutbildning regelbundet. Exempelvis "elsäkerhet vid arbete" med inriktning mot Drift- och underhållspersonal. Genom att utbilda personalen i grundläggande elteknik kan man skapa en förståelse för hela utrustningen och det blir lättare att se sambandet mellan styrsystem och olika maskindelar. Med rätt utbildning blir det lättare att konstatera var fel finns och varför de uppkommit. Detta i bidrar i sin tur till en ökad elsäkerhet. Kursens innehåll i korthet (valbara delar): Elektronikkunskap grund, spänning ström etc. Elektronikkunskap fortsättning, växelström, en- och trefas Schemaläsning Dokumentation Regelverk inom el, föreskrifter och standarder Elsäkerhet vid arbete In- och urkopplingar, praktiska tips Motorteori, märkskyltar in och urkoppling Kontrollmätning av utfört arbete Felsökning och mätning i elutrustning Specialanpassning till belysningskretsar, PLC, frekvensstyrning etc. ELSÄK-FS 2006:1, ELSÄK-FS 2013:1, ELSÄK-FS 2008:1, ELSÄK-FS 2008:2 11

12