Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Transkript

1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Samrådsförslag REMISSHANDLING 13 juni 28 november 2008

2 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafiknämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional arbetsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På finns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligt ISO och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specificerar både tryckprocessen och tryckeriets eget miljöledningsarbete. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:s miljökrav. Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax rtk@rtk.sll.se Omslagsfoto Jeppe Wikström /Johner, sid 2 Ulf Huett Nilsson/Johner Kartor Lars Berglund WSP Analys & Strategi karta 24; Lena Brunsell, Ekologigruppen och Therese Fast, AKT Landskap karta 7, 21; Emma Byström, WSP Analys & Strategi kartorna 4; IGEAT/ULW karta 5; Eila Kanerva, WSP Analys & Strategi kartorna 1, 19, 20, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 30; Jens Lager, Vägverket karta 9; Anna Maria Larson, Ekologigruppen karta 8, 17; Greger Lindeberg, RTK kartor 15, 18, Christian Lundberg, WSP Samhällsbyggnad kartorna 10, 11; Christian Lundberg och Helena Swahn, WSP Samhällsbyggnad kartorna 2, 13, 16; Helena Swahn, WSP Samhällsbyggnad karta 12; USK, karta 6 Kartansvarig Helena Näsström RTK Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2008/1098 Tryck AlfaPrint, Sundbyberg 2008 RTN ISSN X ISBN

3 Förord Välkommen att samråda om förslaget till regional utvecklingsplan för beslöt vid sitt sammanträde den 21 maj att utan eget ställningstagande skicka detta samrådsförslag samt miljökonsekvensbeskrivningen på samråd under remissperioden 13 juni till 28 november Vi har nu en samrådsperiod på drygt fem månader framför oss som jag hoppas ska innehålla kreativa diskussioner, kloka synpunkter och ett stort engagemang för regionens utveckling. Samrådsperioden omfattar också formell remissbehandling enligt Plan- och Bygglagen. Synpunkterna ska bidra till att utveckla samrådsförslaget till en färdig utvecklingsplan som kan antas våren Många av er har deltagit i arbetet med planen på olika sätt och i olika bl.a. förslag till vision, mål, strategier och åtaganden. Samrådsförslaget innehåller också alternativa planbilder för den fysiska utvecklingen i Stockholms län och målbilder för den rumsliga strukturen i östra Mellansverige. Är visionen den rätta? Ställer ni upp på de föreslagna åtagandena? Hur bör den fysiska strukturen utvecklas? För att nå den föreslagna visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion krävs engagemang inom ett brett fält av framtidsfrågor. Stockholmsregionen har unika tillgångar och styrkor som måste förvaltas och utvecklas. Vi har också problem och utmaningar som behöver hanteras. Den utvecklingsplan som tas fram i en gemensam process är ett viktigt verktyg för att utnyttja regionens fulla potential. Den ska vara en gemensam resurs som många aktörer i regionen har nytta av och den ska bidra till ett kraftfullt och samordnat utvecklingsarbete. Alla intresserade inbjuds nu att delta i samrådet och att senast den står gärna till tjänst med ytterligare upplysningar, medverkan vid arrangemang och underlagsmaterial. Håll också utkik på vår hemsida efter de samrådsaktiviteter som arrangeras. Stockholm i juni 2008 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör

4 Innehåll 1. En plan gör skillnad 11 En gemensam plan 12 Regionens samlade vilja 12 Detta är viktigast 12 Flera steg tagna 12 Tid och geografi 13 Integrerad bedömning av hållbarhet och miljöeffekter 13 Några centrala begrepp 14 Utgångspunkter för utvecklingsplaneringen 15 En värld i förändring omvärldsfaktorer 15 Storstadens särskilda förutsättningar 19 Långsiktiga bedömningar av utvecklingen 21 Långsiktiga utmaningar för Stockholmsregionen 27 Utmaning 1: Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa 27 Utmaning 2: Att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande 28 Utmaning 3: Att öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker 28 Utmaning 4: Att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt 28 Utmaning 5: Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa 29 Utmaning 6: Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet Vision, mål och strategier för regionens utveckling 31 En riktning som förenar och utmanar 32 En gemensam vision för Stockholmsregionen: Europas mest attraktiva storstadsregion 32 Här vill många bo, leva och verka i framtiden 32 Mål för regionens attraktivitet 33 Mål: En öppen och tillgänglig region 33 Mål: En ledande tillväxtregion 34 Mål: En region med god livsmiljö 34 Mål: En resurseffektiv region 35 Strategier vägar mot målen 36 Strategi: Öka uthållig kapacitet och kvalitet för utbildning, transportsystem och bostäder 36 Strategi: Utveckla idéer och förnyelseförmåga 37 Strategi: Säkra värden för framtida behov 37 Strategi: Vidareutveckla en flerkärnig och tät region 38 Strategi: Stärk sammanhållningen 39 Strategi: Frigör livschanser Planeringsmål och åtaganden 41 Resultatinriktat utvecklingsarbete 42 Alternativa målbilder och planbilder 42 Stockholmsförhandlingens åtgärder ingår 42 Nationella mål som relaterar till RUFS

5 3:1 Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn 45 Nuläge och trender 46 En stark region men med kapacitetsbrister 46 Planeringsmål 52 Åtaganden 53 Säkra en utbildning med hög kvalitet i hela regionen 53 Anpassa yrkesutbildningen till arbetsmarknadens och individernas efterfrågan 55 Bygg ut den högre utbildningen i regionen 55 Understöd universitet och högskolor för att uppnå hög kvalitet 57 Anpassa bostadsbyggandet i alla kommuner till den långsiktiga efterfrågan i regionen 58 Anpassa bostadsmarknadens funktionssätt för att nå hög kapacitet och kvalitet i byggprocessen 59 Utveckla en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik som är tillgänglig för alla 60 Öka vägkapaciteten i kritiska avsnitt, samt styr och begränsa efterfrågan 62 Utveckla förbindelser inom och utom landet 63 Stärk förmågan att genomföra investeringar i infrastruktur 65 3:2 Utveckla idéer och förnyelseförmåga 67 Nuläge och trender 68 Stark position i den globala kunskapsekonomin 68 Planeringsmål 73 Åtaganden 73 Formulera och genomför en långsiktig näringspolitik 74 Säkra ett långsiktigt och systematiskt utbyte mellan offentlig sektor och näringsliv 75 Använd offentlig upphandling för att främja innovationer 76 Uppmuntra nytänkande i offentliga organisationer 76 Gör entreprenörskap till en grundkompetens i utbildningssystemet 77 Stimulera täta och kunskapsintensiva miljöer 77 Skapa förutsättningar för ett kulturliv i världsklass 78 Utveckla regionens internationella profil 79 Stärk regionens position i globala nätverk 80 Utveckla Stockholmsregionen som besöksdestination 81 Stärk de tekniska förutsättningarna för digital kommunikation 83 3:3 Säkra värden för framtida behov 85 Nuläge och trender 86 Unika värden i en expanderande region 86 Planeringsmål 93 Åtaganden 94 Säkra och utveckla värdena i mark- och vattenlandskapet 94 Säkra och utveckla skärgårdens natur-, kultur- och rekreationsvärden 97 Skydda Östersjön 97 Begränsa transporternas negativa påverkan 98 Sätt regionala mål för att minska utsläppen av växthusgaser 100 Effektivisera energiförsörjningen och ställ om till förnybara energikällor 101 Öka energihushållningen 102

6 Stimulera mer energi- och resurseffektiva transporter 102 Expandera, förstärk och koppla samman försörjningssystemen 104 Utveckla småskaliga lösningar för energi, vatten och avlopp i glesa regiondelar 107 Reducera avfallsmängden och använd avfall som resurs 107 Säkra dricksvattenresurserna 109 Förbättra utvinning, återvinning och hantering av ballastmaterial 111 Säkerställ platser för anläggningar i logistiskt goda lägen 111 3:4 Vidareutveckla en flerkärnig och tät region 115 Nuläge och trender 116 Regionförstoring och mindre spridning av bebyggelsen 116 Planeringsmål 120 Åtaganden 121 Utveckla stadsstrukturen i östra Mellansverige med spårtrafiken som grund 121 Utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen 123 Utveckla trafiknät som stödjer Stockholmsregionens flerkärnighet 125 Gör bebyggelsestrukturen tätare och mer variationsrik 126 Skapa en attraktiv stadsmiljö med torg, parker och grönområden 127 Skapa förutsättningar för en dynamisk kvällsekonomi i regionens stadskärnor 127 Bevara och utveckla de gröna kilarna 128 Utveckla tillgängligheten till stränder 130 3:5 Stärk sammanhållningen 133 Nuläge och trender 134 God tillit men ofullständiga nätverk 134 Planeringsmål 140 Åtaganden 140 Skapa attraktiva och varierade boendemiljöer inom regionens delmarknader 141 Gör befintliga mötesplatser mer attraktiva och skapa nya mötesplatser spridda inom regionen 142 Undanröj hinder för att alla människor tryggt ska kunna vistas och resa i regionen 143 Utveckla det sociala innehållet i Stockholms varumärke och marknadsföringen av regionen inåt och utåt 143 Skapa strategiskt placerade landmärken i regionens stadskärnor 144 Samverka kring evenemang som stärker regionens profil inåt och utåt 144 3:6 Frigör livschanser 147 Nuläge och trender 148 Avlägsna hinder 148 Planeringsmål 152 Åtaganden 152 Samverka på strategisk nivå för att förnya och bredda integrationspolitiken 153 Anta en policy mot diskriminering 153 Gör organisationerna mångfaldsorienterade 154 Utveckla tilliten i det offentliga 155 Följ upp integration och utanförskap i hela regionen 156

7 4. Regionens rumsliga struktur målbilder och planbilder 157 Alternativa utvecklingsvägar 158 Mål- och planbilder växer fram 158 Målbilder för östra Mellansverige 2050 Funktionella samband i en växande region 162 Målbildernas funktion och inriktning 163 Storregional struktur två alternativa målbilder Planbilder för Stockholmsregionen Beredskap för en förväntad befolkningstillväxt 168 Två alternativa planbilder för Stockholms län Teknisk försörjning 182 Jämförelser mellan alternativen 185 Täthet och hushållande med markresurser 186 Energieffektivitet 187 Tillgänglighet 188 Folkhälsa 188 Robusthet 188 Genomförbarhet 189 Förutsättningar för ekonomisk utveckling 189 Möjligheter att minska klimatpåverkan 190 Planbilder förklaringar och förhållningssätt 194 Regional stadskärna 194 Regional stadsbygd med utvecklingspotential 194 Övrig regional stadsbygd 195 Regionalt viktiga terminalområden och stora produktionsanläggningar 195 Gröna kilar och grönt samarbete 195 Grön värdekärna 196 Regionala vattentillgångar 196 Övrig landsbygd och skärgård 196 Nationella och regionala vägar, farleder, spår och annan kollektivtrafik Stegen framåt 199 Planeringsprocessen i tre faser 200 Program- och strategifas 200 Samrådsförslag 200 Samrådsperioden 201 Planens genomförande 201 En effektiv struktur för program och insatser 201 Handlingsprogram 202 Staten och Stockholmsregionen 202 Uppföljning och lärande under planperioden 203 Uppföljning är en viktig del av planen 203 Uppföljningssystemets grunder 204 Planeringsmål och indikatorer 204 Val av indikatorer 205 Internationella jämförelser 206 Uppföljning och utveckling av process och kommunikation 207

8 6. Med sikte på mål och en hållbar utveckling 209 En plan som leder rätt 210 Målstyrningslogik 210 Bidrag till att uppnå målen 211 En öppen och tillgänglig region 212 En ledande tillväxtregion 212 En region med god livsmiljö 213 En resurseffektiv region 213 Sammanfattande kommentar 214 Hur bidrar RUFS 2010 till en hållbar utveckling? 214 Helhetssyn RUFS 2010 som verktyg för konflikt- och synergihantering 215 Långsiktighet balans mellan behov på kort och lång sikt 219 Robusthet och anpassningsförmåga planen och regionen i en föränderlig värld 220 Är RUFS 2010 till gagn för såväl nuvarande som kommande enerationer? 220 Perspektiv i planeringen 221 Utgångspunkter 221 Så har vi arbetat 221 Kommentarer till kompletteringar och bedömningar 223 Vad kan utvecklas vidare? Miljökonsekvensbeskrivning av samrådsförslaget 225 Miljöbedömning till stöd för planeringsprocessen 226 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen 226 Avgränsning 226 Diagram, tabeller, kartor och figurer Diagram Diagram 1. Bruttoregionprodukt per bransch Procent Diagram 2. Befolkningsutveckling i Stockholms län och övriga östra Mellansverige, Diagram 3. Tobins q för regiondelar, större städer och län, småhus Diagram 4. Befolkningsökning och bostadsbyggande i Stockholms län per år Diagram 5. Behov av högutbildade 2030 enligt alternativ Hög Diagram 6. Behov av högutbildade 2030 enligt alternativ Låg Diagram 7. Årlig sysselsättningsförändring , Stockholms län. Procent Diagram 8. Stockholms län i ett Europaperspektiv, EU 27=index 100 Diagram 9. Geografisk fördelning av näringslivets FoU-verksamhet år FoU-utgifter i Mkr och procent Diagram 10. Utsläpp av växthusgaser inom Stockholms län år 2003, sektorer Diagram 11. Utsläpp av växthusgaser inom Stockholms län år 2003, energisektorn Diagram 12. Utsläpp av växthusgaser inom Stockholms län år 2003, transporter Diagram 13. Vägtransporternas utveckling , (index 1998=100) och deras andel av trafikarbetet (fordons-km) respektive utsläpp av koldioxid (ton) i Stockholms län Diagram 14. Bostadsbeståndets ålder i Stockholms län, antal lägenheter i olika åldersklasser Diagram 15. Andel i Stockholms län som uppger ett gott hälsotillstånd. Procent Diagram 16. Barnfattigdom i de tre storstäderna; totalt och i stadsdelen med den största barnfattigdomen. Procent Diagram 17. Var eller i vilka situationer upplevs diskriminering? Procent

9 9 Diagram 18. Stort förtroende för samhällets institutioner bland personer i åldrarna år, procent 2006, Stockholms län Diagram 19. Sysselsättningstillskott i östra Mellansverige fram till 2050 fördelat på tätortsstorlek tal Diagram 20. Befolkningstillskott i östra Mellansverige fram till 2050 fördelat på tätortsstorlek tal Diagram 21. Koldioxid från persontransporter i olika alternativ och vid olika typer av förändringar, nuläge index=100 Tabeller Tabell 1. Internationell och nationell ranking av några universitet och högskolor i regionen Tabell 2. Årligt bostadstillskott per kommun fram till 2030, samt faktiskt byggande Tabell 3. Planerade antal flygningar från Arlanda och Bromma till utvalda flygdestinationer under vecka 15, år Viktiga internationella förbindelser finns också från Skavsta och Västerås Tabell 4. Effekter av åtgärder för att minska koldioxidutsläppen Tabell 5. En fråga om tillit: Man kan lita på människor i det här området, nedbrutet på kön, bostadstyp och födda i Sverige respektive födda utanför Europa, Stockholms län Tabell 6. Invånare (65+) som har låtit bli att gå ut på grund av otrygghet: män/kvinnor i hyresrätt/villa, Stockholms län Tabell 7. Största arbetsgivare i länet efter antal anställda år 2005 Tabell 8. Befolknings- och sysselsättningsutveckling i alternativen Hög och Låg Tabell 9. Befolkning per kommun år 2005 samt år 2030 i Låg och Hög samt i alternativen Fördelad och Tät Tabell 10. Sysselsatta per område i alternativen Tät och Fördelad samt Hög och Låg Tabell 11. Inomregional fördelning av befolkning i Stockholms län år 2030 i alternativen Tät och Fördelad Tabell 12. Inomregional fördelning av sysselsättningen i Stockholms län år 2030 i alternativen Tät och Fördelad Tabell 13. Regionala stadskärnor i alternativ Fördelad respektive alternativ Tät. Tabell 14. Infrastrukturinvesteringar i kollektivtrafiknät Stockholms län fram till Jämförelse mellan alternativen Fördelad och Tät samt Stockholms - förhandlingens åtgärder Tabell 15. Infrastrukturinvesteringar i vägnät Stockholms län fram till Jämförelse mellan alternativen Fördelad och Tät samt Stockholmsförhandlingens åtgärder Tabell 16. Jämförelse mellan alternativen Städer och Storstäder, ett urval variabler Tabell 17. Jämförelse mellan alternativen Fördelad och Tät, ett urval variabler Tabell 18. Ett exempel på hur olika principer styr valet av indikatorer och jämförelseregioner Kartor Karta 1. Befolkningsutveckling samt grundantaganden till 2050 Karta 2. Passagerartrafik vid trafikflygplatser och färjehamnar, antal passagerare/år Karta 3. Gymnasieelever med behörighet till högskola/universitet, andel per kommun Stockholms län Karta 4. Överordnade godstransporter, östra Mellansverige Karta 5. Lokalisering av multinationella huvudkontor, 2005 Karta 6. Direktlinjer med flyg från Arlanda och Bromma Karta 7. Karaktärsområden i östra Mellansverige Karta 8. Områden av riksintresse och regional grönstruktur Karta 9. Regionala cykelstråk

10 10 Karta 10. Fjärrvärmenätet i Stockholms län, inklusive stora befintliga och planerade kraftvärmeanläggningar Karta 11. VA-samarbete och försörjningsområden i Stockholms län och angränsande län Karta 12. VA-verksamhetsområden samt vatten- och avloppsreningsverk i Stockholms län Karta 13. Regionalt betydelsefulla avfallsanläggningar i Stockholms län Karta 14. Ballastanläggningar av regional betydelse i Stockholms län, befintliga och under prövning Karta 15. Tillväxten av Storstockholms bebyggelsemönster under 1900-talet Karta 16. Naturreservat, befintliga och föreslagna enligt program Aldrig långt till naturen 2003 Karta 17. Gröna kilar och deras funktioner Karta 18. Antal nationaliteter i befolkningen år, 2005 Karta 19. Principiella storregionala strukturer för östra Mellansverige som utvärderats Karta 20. Principiella regionala strukturer för Stockholms län som utvärderats Karta 21. Regionen rymmer en mångfald av attraktiva och varierade miljöer Många tätorter ligger nära vatten och längs järnvägarna Karta 22. Målbild alternativ Städer Karta 23. Målbild alternativ Storstäder Karta 24. Regionala stadskärnor. Jämförelse mellan alternativen Fördelad och Tät Karta 25. Planbild alternativ Fördelad Karta 26. Planbild alternativ Tät Karta 27. Utsnitt alternativ Fördelad Karta 28. Utsnitt alternativ Tät Karta 29. Principbild över Stockholmsregionens gröna kilar med deras namn Karta 30. Andel av länets arbetsplatser inom bebyggelseområden som nås med bil respektive kollektivtrafik inom 45 minuter. Jämförelse mellan nuläget respektive alternativ Fördelad och Tät Övriga illustrationer Figur 1. Principskiss som illustrerar skillnader i trafikering och antal uppehåll mellan dagens trafik och trafik vid införande av s k regionpendel Figur 2. Den vertikala logiken i RUFS 2010 från vision till genomförande Figur 3. Den horisontella logiken i RUFS 2010 från tillgångar att utgå ifrån till förverkligad vision