Avbrutet Planbeskrivning. Planens syfte och huvuddrag

Transkript

1 Planhandling Datum: reviderad Diarienummer: 0776/05 (FIIa 5148) Maria Gränsbo Telefon: E-post: Detaljplan för Bostäder norr om Brottkärrsvägen (II) inom stadsdelen Askim i Göteborg Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Planen syftar till att reglera markanvändningen i ett område beläget norr om Brottkärrsvägen. Planläggningen görs för att: göra det möjligt att komplettera och förtäta befintlig villabebyggelse åstadkomma en bra helhetslösning genom avvägning mellan olika enskilda och allmänna intressen säkerställa att naturvärden inte går förlorade ge allmänheten god tillgänglighet till attraktiva stråk och miljöer i det kustnära läget Idag finns här ca 110 bostäder i småhus och stora obebyggda arealer. Inom stor del av området finns utbyggt va-nät och vägar av varierande standard. Planen innebär att ca 170 tillkommande bostäder kan byggas. Huvudmannaskapet för de allmänna platserna blir kommunalt. Handlingar Detaljplanen har upprättats i enlighet med PBL 1987:10 Planhandlingar: Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Plankartor med bestämmelser 1(27)

2 Övriga handlingar: Samrådsredogörelse Utställningsutlåtande Fastighetsförteckning Illustrationsritningar Grundkartor Beskrivning av byggnader och miljöer med kulturkvaliteter. Utredningar: Arkeologi Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen, Särskild utredning etapp 1, Bohusläns museum Rapport 2007:51 Norr om Brottkärrsvägen, Boplatslämningar i Askimsområdet, Särskild utredning etapp 2, Bohusläns museum Rapport 2009:21 Boplatslämningar och våtmarkslager i Brottkärr, Arkeologisk förundersökning, Bohusläns museum Rapport 2010:36 Geoteknik Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim, Bergteknisk besiktning, Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB, Norr om Brottkärrsvägen, detaljplan, PM beträffande geotekniska förhållanden, Norconsult , reviderad Norr om Brottkärrsvägen, detaljplan, Geotekniska undersökning: Fält och laboratorieresultat (Rgeo), Norconsult Brottkärr 75:1, Tekniskt PM Geoteknik, projekteringsunderlag, Norconsult, Väg Vägutredning, Förprojektering, underlag till detaljplan, Norconsult, 2012 Program och underlag i samband med programarbetet som ligger till grund för ärendet: Program för Bostäder mm i Brottkärr, , rev Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande programmet, Kompletterande miljökonsekvensbeskrivning tillhörande programmet, Utredning avseende ekologisk dagvattenhantering, GF Konsult AB Samrådsredogörelse rörande planprogrammet, Gatukostnadsutredning Till ärendet följer en gatukostnadsutredning som upprättats av Fastighetskontoret. Arbetet med gatukostnadsutredningen sker parallellt med detaljplanen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 2(27)

3 Göteborgs Göteborgs Centrum Centrum Västra Västra Frölunda Frölunda Mölndal Mölndal Söderleden Söderleden vv väg väg Av Brottkärr Brottkärr br Stora Stora Amundön Amundön et ut 14 Läge Förutsättningar 20 Översiktskarta Planområdet är beläget i centrala Brottkärr mellan väg 158 och Amundöarna ca.13 km söder om Göteborgs centrum. Det omfattar all den bebyggelse som efter planens genomförande ska trafikmatas via södra delen av Ryttarstigen, Brottkärrs Byväg och Matildehemsvägen med respektive sidogator. Areal och markägoförhållanden Planområdet omfattar cirka 52 ha. Marken är i huvudsak i privat ägo, stora delar i form av enskild tomtmark. De centrala partierna ägs till största delen av Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB. Resterande mark ägs av flera större och mindre markägare. Planförhållanden Översiktsplan / fördjupning av översiktsplan I kommunens översiktsplan betecknas området som Bebyggelseområden med grön och rekreationsytor största delen som pågående användning och en mindre del som förändrad användning. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 3(27)

4 Den översiktsplan för Göteborg detaljerad för Brottkärr som kommunfullmäktige antog är enligt senaste ÖP inte längre aktuell och skall inte vara vägledande som underlag. (Planen redovisade möjlighet till utbyggnad av villor, parhus, radhus och flerbostadshus samt förslag till förändringar i vägsystemets uppbyggnad. En fullständig utbyggnad enligt planen skulle inneburit ett tillskott med ca 700 lägenheter.) Flygbild över centrala Brottkärr mot norr. Detaljplan För området finns ingen gällande detaljplan. Planområdet gränsar i öster till ett mindre avsnitt av detaljplanen för östra Brottkärr F 3698, laga kraft I söder gränsar planområdet till detaljplan för bostäder mm söder om Brottkärrsvägen DP 4661, laga kraft samt till detaljplan för Södra Brottkärr, bostäder och småbåtshamn DP 4918, laga kraft Program Program för Bostäder mm i Brottkärr godkändes av byggnadsnämnden Programmet, som omfattar ett större område än detta detaljplaneområde, ligger till grund för detaljplaneringen i Brottkärr. Till programmet hör en miljökonsekvensbeskrivning. I programarbetet gjordes nya avvägningar jämfört med den fördjupade översiktsplanen från 1995, bland annat beträffande nyexploateringens omfattning och bevarande av värdefulla naturområden. Programmet föreslår ett tillskott på ca 350 nya bostäder inom programområdet, varav merparten i området runt Brottkärrsvägen. Beskrivning av planering i centrala Brottkärr efter programmet Parallella uppdrag Efter programarbetet fortsatte planeringen för centrala Brottkärr. Parallella uppdrag genomfördes 1998 för att få fram idéer till en lämplig gestaltning av den tillkommande bostadsbebyggelsen. Tre förslag upprättades och redovisades för de boende i området genom utställning hösten Därefter utvaldes och bearbetades två förslag, varav det som avser de öppna markerna kring Brottkärrs Byväg berör aktuellt planområde. Förslag till detaljplaner Byggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta samrådshandlingar för de två första planetapperna i Brottkärr, bostäder norr respektive söder om Brottkärrsvägen. Uppdelningen i två etapper gjordes med avsikt att huvudmannaskapet för de allmänna platserna skulle vara kommunalt i den södra planen (där Brottkärrsvägen ingår) och enskilt i den norra planen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 4(27)

5 Av et ut br 20 Karta som visar programområdet med hittills påbörjade detaljplaner markerade. 14 Antagande av detaljplaner Upphävande av antagandebeslut De båda planförslagen "Bostäder mm söder om Brottkärrsvägen" respektive "Bostäder norr om Brottkärrsvägen" antogs av kommunfullmäktige Länsstyrelsen beslutade att upphäva kommunfullmäktiges beslut att anta planen för området norr om Brottkärrsvägen. Som skäl angavs att Länsstyrelsen inte ansåg att det förelåg sådana särskilda skäl som krävs för att huvudmannaskapet för allmänna platser inte skall vara kommunalt. Eftersom tidigare förslag till detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap mött starkt motstånd från boende i området ville Göteborgs kommun få frågan om huvudmannaskapet prövad. Göteborgs kommun överklagade Länsstyrelsens beslut till regeringen. Regeringen beslöt att avslå kommunens överklagande. Detta innebar att antagandebeslutet för detaljplanen för "Bostäder norr om Brottkärrsvägen" upphävdes. Nytt planförslag Byggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta nya samrådshandlingar för detaljplan för bostäder norr om Brottkärrsvägen där det tidigare planförslaget ändras med beaktande av länsstyrelsens och regeringens beslut. Planförslaget bygger på de avvägningar som gjorts i det planförslag som antogs Namnet på detaljplanen kompletteras med romerska siffran II. I det nya planförslaget har följande förändringar i förhållande till det tidigare förslaget gjorts: Huvudmannaskapet för allmänna platser ändras från enskilt till kommunalt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 5(27)

6 Översyn av planförslaget i sin helhet bl a gränserna mellan allmänna platser och kvarter, byggrätter, vägdragningar bestämmelser mm. Anpassning av vägarnas standard efter de krav som ställs av kommunen. Kompletteringar i delar där myndigheternas krav på planens innehåll förändrats. Strandskydd Länsstyrelsen har beslutat om strandskydd enligt 7 kap miljöbalken, gällande från 11 juli Gränsen för strandskyddet ligger i cykelbanan, före detta Säröbanan. Ingen del inom planområdet omfattas därmed av strandskydd. Mark och vegetation Delar av den stora ängen i områdets mitt med hus som byggts vid bergets fot. Ängarna bidrar till den öppna karaktär som har kännetecknat Brottkärrsområdet. Naturvärden Området karaktäriseras av den kustnära naturen med branta bergspartier omväxlande med mellanliggande markerade dalstråk som i områdets mitt vidgar sig till en stor äng. I väster, gränsande till området ligger stranden och havet. Bergspartiernas natur kännetecknas av en hällmarksmosaik med berg i dagen, omväxlande med ljung- och kråkrisbevuxna ytor. I svackor och skrevor finns moss- och kärrvegetation. De låglänta delarna har tidigare odlats. De har idag en vegetation som domineras av sk ohävdsarter, typiska för igenväxande fuktig åker. Ängen i områdets mitt ger rymd och öppen karaktär åt landskapet. Ängsrummet fortsätter norrut i en dalgång med fuktig skogsvegetation. Planområdet ingår i Göteborgs kust- och skärgårdsområde, som har natur- och kulturvärden av riksintresse men som ej skall hindra tätortsutbyggnad. Inför programarbetet utfördes en natur- och landskapsvärdering avseende Brottkärrsområdet som helhet. I denna värdering framhölls fyra delområden inom den nu aktuella planen som särskilt intressanta; Kustzonen Dalstråket som mynnar ut i ängsmarken ned mot Brottkärrs by Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 6(27)

7 Delar av bergen öster om Ryttarstigen Dalstråk med delvis försumpad blandskog sydöst om Ella Gybergs Väg (nyckelbiotop). Dalstråket med försumpad blandskog bedöms uppfylla kraven för både nyckelbiotop och biotopskyddsområde, som naturskogsartad lövskog/ äldre naturskogsartade skogar. Skogen har uppkommit genom naturlig föryngring och där ingen eller endast obetydlig avverkning skett under senare decennier. I beståndet finns ett påtagligt inslag av död ved. Geoteknik Flera utredningar har gjorts beträffande geoteknik och bergteknik (se sidan 2). Sedan utredningarna gjordes enligt rekommendationer i Skredkommissionens rapport 3:95 har reglerna ändrats. Dock inte mer än att utredningarna fortfarande bedöms tillförlitliga som underlag för planarbetet. Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består i de höglänta delarna av berg eller fasta jordlager på berg. Berget består av fin till medelkornig grå till rödgrå granit med inslag av gångar av pegmatit. De sprickgrupper som uppmätts ger tillsammans en uppsprickning av berget som kan leda till utfall av block. Det förekommer en del lösa block i bergsslänterna. I dalgångarna utgörs marken i huvudsak av lera. Utredningarna visar på lermäktigheter upp till ca 20 m. Leran har bedömts vara lös och är av kvicklerekaraktär från ca 4-5 m metes djup. Leran överlagras av ca 0-2 m mäktig torrskorpelera och mulljord. I områdets norra och östra delar underlagras mulljorden av ca 1-2 m mäktig friktionsjord. Torv har påträffats i områdets västra delar. Marken är relativt plan i områden med mäktiga jordlager. Generellt lutar marken svagt åt söder. Grundvatten Portrycksmätningar i området visar på en hydrostatisk portrycksfördelning med en grundvattenyta 0-1m under markytan. Stabilitet Jordstabiliteten bedöms vara tillfredsställande för befintliga förhållanden. En översiktlig bergteknisk bedömning har utförts inom planområdet med syfte att identifiera eventuella riskområden där problem med blocknedfall/bergras kan bli aktuella. Ett antal riskområden har identifierats och redovisas i den geotekniska utredningen. Markradon Enligt SGU:s radonriskkarta (Rapport 2001:27) är områdets höglänta delar med berg och fasta jordlager klassade som normalriskområde och de låglänta delarna med lerlager klassade som lågriskområde för markradon. Fornlämningar och kulturhistoria Fornlämningar Inom planområdets finns sedan tidigare några dokumenterade fornlämningar. På Brottkärr 75:8 finns en sentida rest sten samt ett sjömärke. Sjömärket föreslås säkras inom kvartersmark där naturmarken bevaras (n 1 ). Den resta stenen föreslås tas bort för att kunna medge utökad exploatering på tomten. På Brottkärr 73:4 finns en stensättning och Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 7(27)

8 ett sjömärke på gränsen till fastigheten Brottkärr 63:1. Båda dessa föreslås hamna på allmän plats (NATUR). I samband med planarbetet har tre olika arkeologiska utredningar gjorts av Bohusläns museum: Särskild utredning etapp 1 (Rapport 2007:51), Särskild utredning etapp 2 (Rapport 2009:21) samt Arkeologisk förundersökning, (Rapport 2010:36). Det har resulterat i fyra nyupptäckta fornlämningar (boplatser från stenåldern) inom området. A292 (på Brottkärr 16:1) bedöms ha hög vetenskapligt och pedagogisk potential. Den äger skydd enligt Kulturminneslagen och skall bevaras. Även A294 och A295 utgör fornlämningsområde som äger skydd enligt kulturminneslagen. Markarbeten och andra ingrepp kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i någon del av de båda fornlämningarna med tillhörande fornlämningsområde kan komma att kräva ett borttagande av hela fornlämningen sk slutundersökning. Det är inte acceptabelt ur vetenskaplig synvinkel att endast undersöka en del av fornlämningarna. För A293 bedöms inga ytterligare antikvariska insatser behövas efter förundersökningen. Karta som visar läget för två av de nyupptäckta fornlämningarna, A 294 och 295, på ett utdrag ur planens illustrationskarta. Inom de färgade markområdena kräver markarbeten och andra ingrepp Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i en någon del av de båda fornlämningarna med tillhörande fornlämningsområde kan komma att kräva ett borttagande av hela fornlämningen. Kulturhistoria I planområdet ingår några fastigheter som är kulturhistoriskt intressanta. Det gäller Brottkärr 1:70 där en banvaktstuga finns bevarad i anslutning till den tidigare järnvägsstationen i Brottkärr samt delar av Brottkärrs by som ingår i kommunens bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dessa delar är att betrakta som särskilt värdefulla enligt PBL 3:12 och får inte rivas. De får endast ändras eller kompletteras med stor varsamhet. De kvaliteter och karaktärsdrag som är betydelsefulla för det kulturhistoriska intresset hos respektive objekt och miljö beskrivs utförligt i den till planen hörande Beskrivning av byggnader och miljöer med kulturkvaliteter. Skydds- och varsamhetsbestämmelser har införts i syfte att säkerställa bevarandet och vården av banvaktstugan och de få kvarvarande tomtplatser, gårdsbildningar och byggnader som minner om gamla Brottkärrs by. Angränsande fastigheter får i flera fall bestämmelser för beaktande av särskilda hänsyn till de angränsande kulturhistoriska miljöerna. Det förekommer även att byggrätters placering på angränsande tomter regleras för att underlätta förståelsen av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 8(27)

9 Säröbanan öppnades för tågtrafik mellan Göteborg och Särö och lades ner Banan hade ca 20 stationer eller hållplatser utefter sträckan Göteborg och Särö. Järnvägsbyggnaderna längs banan anslöt till den för järnvägsbyggnader vanliga panelarkitekturen med listverksindelad träpanel och branta sadeltak med långa taksprång och dekorativa lövsågerier i gavelspetsarna. Vid den tidigare hållplatsen Brottkärr på fastigheten Brottkärr 1:70 ligger en f d banvaktstuga med uthus och källare. Området har ett kulturhistoriskt värde. I planen redovisas användningen som Q användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Detta innebär att användningen är fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen. På en del av tomten ges möjlighet att uppföra komplementbyggnad. Brottkärr 1:70. Banvaktstuga med jordkällare och uthus vid bergets fot. Området kring det som en gång var Brottkärrs by är beläget i södra delen av planområdet. Området har under de senaste decennierna kompletterats med nya bostadshus på ett sätt som kommit att förändra byns karaktär väsentligt. Oaktat detta förhållande har kärnan i den äldre delen betydande bevarandevärden. Kvar finns mangårds- och ladugårdsbyggnader som i huvudsak är uppförda under 1800-talets andra hälft. Brottkärr 1:296. Mangårdsbyggnad, ladugårdar och ekonomibyggnader utgör en del av Brottkärrs By. I bevarandeprogrammet ingår även den från bybildningen utflyttade gården Brottkärr 2:225 och 2:259, likaså ett parti av Västergårdsvägen med intilliggande byggnader. Samtliga mindre byggnader utmed Västergårdsvägen är nu borta. Vägen planeras av trafiksäkerhetsskäl, för att få en ändamålsenlig planutformning m m få en delvis ny sträckning. Befintlig bebyggelse Småvägar slingrar sig genom landskapet i dalstråken och utefter foten av höjdpartierna. Gles bebyggelse med lummiga trädgårdar kantar vägarna. Mot vägarna avgränsas tomterna av häckar, låga murar eller spjälstaket. Bebyggelsen, lummigheten och blandningen av staket, murar och häckar ger området dess lantliga charm. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 9(27)

10 Gles bebyggelse med lummiga trädgårdar kantar vägarna. Husen har enkla volymer med träfasader eller mer reslig karaktär där havsutsikten ger ett extra plus till översta våningen. Mot vägarna avgränsas tomterna av häckar, låga murar eller spjälstaket. Inom planområdet finns ca 110 villor av olika ålder och karaktär. Några av villorna utgörs av äldre mangårdsbyggnader medan de övriga består av om- och tillbyggda fritidshus samt såväl äldre som moderna villor. Härutöver finns även obebyggda tomter och ett fåtal tomter med enkla fritidshus. Trähus med sadeltak täckta med tegelpannor är vanliga men även andra typer av fasader samt andra takformer och taktäckning förekommer i ett ganska variationsrikt mönster. Orienteringskarta med skolor markerade. Service Inom planområdet finns ingen offentlig service. Öster om området vid Klåvavägen ligger den nya Brottkärrsskolan (F-5 skola) och en ny förskola, Klåvavägens förskola, med plats för ca 100 förskolebarn. Härutöver finns Skinteboskolan som är en F-3 skola samt Nygårdsskolan som är en komplett grundskola. Avståndet till dessa skolor är ca 800 meter från planområdets södra del. Förskolor finns även vid Brännemysten-Klåvavägen, i Skintebo och vid Årekärrsvägen öster om Brottkärrsmotet. Vid Askims Torg i norra Askim finns för närvarande läkarmottagning, barnavårdscentral samt bibliotek. Här finns också delar av Askims Frölunda Högsbos stadsdelskontor. Folktandvård finns i Skintebo. Vid Brottkärrsmotet, vid det sk Origohuset finns närmas- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 10(27)

11 te livsmedelsbutik samt en del ytterligare butiker, träningslokaler mm. I söder ligger ytterligare en livsmedelsbutik inom Skinteboområdet. Överordnad kommersiell service finns vid Frölunda Torg och i Högsbo/Sisjön. Dessa är regionala centra för handel inom vars marknadsområde även Askim ryms. Störningar Inga störningar finns inom planområdet. Detaljplanens innebörd och konsekvenser Detaljplanen innebär att ytterligare bostäder i form av småhus kan byggas i ett delvis bebyggt område. Befintliga vägar rustas upp och kompletteras. Stora markområden säkras som allmän plats. Planillustration Bebyggelse Bostäder och övrig bebyggelse Planen redovisar byggrätter för ca 170 tillkommande bostäder i form av småhus. Dessa fördelas på ca 40 bostäder i form av grupphus runt den öppna ängen i områdets mitt, ca 22 gruppbyggda villor i ett nytt område i förlängningen av Ella Gybergs Väg samt ca 90 villor på fastigheter som hittills är obebyggda eller som detaljplanen ger möjlighet att dela. På grupphusbebyggelsen runt ängarna och villorna uppe på berget ställs krav på utformningen. Detta beror på att mindre tomtstorlek tillåts samt att områdena är tydligt exponerade i landskapet och därmed får extra stor betydelse för områdets karaktär. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 11(27)

12 Friliggande villor Ca 90 nya villor kan tillkomma på fastigheter som hitintills är obebyggda eller som detaljplanen ger möjlighet att dela. De flesta får en byggrätt (byggnadsarea) motsvarande högst en femtedel av tomtens area dock högst 250 m 2, varav högst 50 m 2 för garageoch/eller annan uthusbyggnad. Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea, taklutning och totalhöjd. För komplementbyggnader gäller särskilda mått. Tomtmarken är i flertalet fall måttligt till starkt kuperad. För den tillkommande villabebyggelsen bör därför särskild uppmärksamhet riktas på att byggnader och tomtmark utformas med hänsyn till terrängens karaktär. För att säkra områdets karaktär av bebyggelse i kustnära natur har delar av tomtmarken undantagits från byggrätt. En planbestämmelse har införts för detta: (n 1 ) naturmark, naturkaraktären skall bevaras; ej schaktning eller uppfyllnad. Bestämmelsen omfattar i huvudsak viktigare partier av berg i dagen/hällmark som är betydelsefulla för landskapsbilden och områdets karaktär. Nya byggnader i och i anslutning till Brottkärrs by ska placeras och utformas med särskild hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Idéer kring utformning av bebyggelse med hänsyn till områdets karaktär: Friliggande villor För ny tillkommande bebyggelse är det önskvärt att ansluta till trähuskaraktären, samtidigt som en lantlig stil behålls. Fasader rekommenderas vara av trä. Inom grupper av hus bör en enhetlig färgsättning av fasaderna eftersträvas. Volymerna ska vara enkla och taken bör utformas som sadeltak. Takmaterial bör vara tegelröda takpannor i de lägen där omgivande befintlig bebyggelse domineras av denna karaktär på tak. I vissa lägen ges byggrätt för nya villor i kuperad terräng med stora naturvärden. Här är det särskilt viktigt att villorna utformas med hänsyn till terrängens karaktär. I övrigt hänvisas även till Göteborgs småhuspolicy. Fotomontage som visar idé till tillbyggnad av villa på bergsavsats. Brottkärr 75:8 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 12(27)

13 Den befintliga villa på Brottkärr 75:8 tillåts få en mycket stor tillbyggnad. Byggnaden ligger avskilt från omgivande bebyggelse på en bergsavsats ut mot havet. Villan kommer att synas främst från havet och får särskilda bestämmelser för att utformas så att den väl inordnar sig i landskapet t ex skall taknocken ligga lägre än den högsta delen av berget för att inte bryta horisontlinjen. Vid Brottkärrs Byvägs norra del Vid Brottkärrs Byväg i norra delen av västra dalgången på del av Brottkärr 1:4 ges en viss flexibilitet för utbyggnad. Bestämmelserna för husens höjd, taklutning samt hur stor del av marken som får bebyggas är desamma som för friliggande villor. Med gruppbyggda hus, dvs ett område med sammanhållen gestaltning och utformning som byggs och planeras samtidigt, kan mindre tomtstorlekar accepteras. Flera lägenheter i varje byggnad medges så länge bostadsbyggnaderna inte blir större än vad som medges i planbestämmelserna. Upplåtelseformerna regleras inte. Vid ängarna Runt ängarna ger detaljplanen också en viss flexibilitet för utbyggnaden. Det blir möjligt att bygga friliggande villor eller att uppföra gruppbyggda villor eller parhus på mindre tomter. Med gruppbyggda hus kan mindre tomtstorlekar accepteras. Precis som för de friliggande villorna tillåts endast en femtedel av marken bebyggas. Kvarteret kan utgöra en fastighet med flera bostadsbyggnader eller delas i mindre fastigheter. Kvartersvägar inom området och parkeringsplatser kan lösas gemensamt. Det som bedömts vara viktigast i grupphuskvarteren är att byggnadernas storlek harmonierar med övriga friliggande villor. Parhus eller flera lägenheter i varje byggnad medges så länge bostadsbyggnaderna inte blir större än vad som medges i planbestämmelserna Upplåtelseformerna regleras inte. Bostäderna runt den öppna ängen planeras med en variation i byggnadsutformning och detaljer. Avgränsningen av kvarteren har gjorts för att ge goda möjligheter till utblickar och kontakt med de öppna ängarna från angränsande vägar och bostäder. Utformningen föreslås vara olika på västra och östra sidan av ängen. Se textruta med ideer. Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea för huvudbyggnad, taklutning och byggnadshöjd. Det exponerade läget runt ängarna innebär att bebyggelsens utformning har stor betydelse för områdets karaktär. Utförandet regleras därför genom krav på fasadmaterial i trä och takbeläggning med tegelröda takpannor. Tillåten högsta byggnadshöjd medger att en rumshöjd på 2,6 m kan erhållas. För att ge möjlighet till en variation i byggnadernas gestaltning får varje hus utöver byggnadshöjden förses med en takupa eller frontespis. Mot vägarna skall häckar eller staket finnas. Mot ängen finns ett område som skall planteras med t ex fruktträd eller blommande buskar för att avgränsa bebyggelsen från det stora öppna landskapsrummet. Skisserad karaktär vid Brottkärrs Byväg, (Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB) Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 13(27)

14 Idéer kring utformning av bebyggelse med hänsyn till områdets karaktär: Byggnader runt ängarna Med gruppbyggda hus, dvs med sammanhållen gestaltning och utformning, kan mindre tomtstorlekar accepteras. Bostäderna utförs i några olika storlekar. De skall ha en enkel grundform och placeras så att de bildar en variationsrik miljö och en tydlig struktur. De mindre husen rekommenderas underordna sig de större när det gäller rumshöjder och fönsterplaceringar. De traditionellt utformade byggnaderna kan kompletteras med ett antal moderna fasadelement som t ex en markerad entré, ett burspråk eller en form av veranda. Dessa element placeras på olika ställen på olika hus, beroende t ex på entréförhållande, utsikt och ljusinfall. Eventuella balkonger kan få räcken av trä med nätta dimensioner. Husen ligger i trädgårdar med enstaka ädelträd och klippta buskar. I gränsen mot trädplanteringen kan trädgårdarna få en strikt klippt häck. Gränserna mot vägarna skall utgöras av en blandning av spjälstaket, i samma färg som husen, och häckar. Taken på de högre husen utformas som sadeltak och täcks med tegelröda pannor. Taktassarna kan vara korta och avslutas med fotbräda. Vindskiva, taktass och undersida takfot målas i samma kulör som huset. Skorstenarna är tjocka och kraftiga och utformas i tegel eller plåt i färg lika tak. Taken på de lägre husen görs utkragade på både långsidor och gavel. Taken är släta och mörkgrå. Taktassar är synliga och bearbetade. Taken har inga fotbrädor eller vindskivor. Skorstenarna är utformade som höga pipor. Gångvägar i kvarteret får en yta av asfaltbundet grus. Garageplatser har avvikande material mot vägen, smågatsten, grus, alternativt betongsten i småformat. Eventuell samlad parkering får en yta av asfaltbundet grus med markerade platser av betongsten eller smågatsten. För belysningsarmaturer rekommenderas en placering i halvhögt läge, exempelvis i pållare, längs kvarterens trädgårdsgångar för att framhäva tomternas grönska. Belysning ordnas också vid bostädernas entrépartier och vid garageportar. På västra sidan av ängarna - ljusa färger Bebyggelsen på västra sidan av ängarna rekommenderas kännetecknas av ljusa träfasader med glasverandor i traditionell eller lite modernare stil och med genomarbetade detaljer. Uthus och garage kan ha dovare och diskretare färgsättning. Enstaka större uthus som t ex gemensam garagebyggnad kan ha samma färgsättning som huvudbyggnaderna. Som fasadmaterial rekommenderas huvudsakligen stående hyvlad träpanel med locklist eller lockläkt. Panelen avslutas mot sockeln med vattenbräda. Panelen målas i ljusa färger: vitt, ljusgrått, ljusgrönt. Fönster av trä färgsätts i ljus nyans. Fönstren utförs med mittpost och spröjsar samt nätta foder i samma färg som fasaden. Även hängrännor och stuprör bör vara ljusa eller vita. På östra sidan av ängarna mättade/mustiga färger Bebyggelsen på ängen öster om Brottkärrs Byväg rekommenderas kännetecknas av sadeltak och träfasader. Färgmässigt och volymmässigt anknyter bebyggelsen till en lantlig karaktär med huvudsakligen mustiga och mättade färger. Enstaka större hus kan vara ljusa, likt äldre tiders huvudbyggnader. Som fasadmaterial rekommenderas huvudsakligen stående hyvlad träpanel. Panelen målas i mustiga och mättade toner. Enstaka större hus kan vara ljusa. Fönstren ges en fri sättning med nätta foder och färgsätts i ljus nyans. För att harmoniera med de dova färgerna på fasaden föreslås hängrännor och stuprör vara mörkgrå. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 14(27)

15 På ängarnas västra sida rekommenderas träfasader huvudsakligen i ljus färgsättning. (Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB) Hus med träfasadeer. Modern arkitektur med tydliga rötter i byggnadstraditionen. På ängarnas östra sida rekommenderas färgsättning huvudsakligen i mustiga och mättade färger. (Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB) På berget i förlängningen av Ella Gybergs väg. På berget sydost om Ella Gybergs Väg föreslås ett gruppbyggt villaområde med en samordnad gestaltning och ett enhetligt formspråk för att smälta in i naturen på berget. Bebyggelsen har ett mycket exponerat läge och bör därför inordna sig väl i omgivande natur. Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea för huvudbyggnad, taklutning och totalhöjd. Garage sammanbyggs med huvudbyggnad. Maximalt antal tomter är bestämt. Illustrerade byggnader utgörs av en lång smal huskropp med flackt sadeltak. Till denna kopplas mindre volymer som sticker ut i plan och höjdled med exempelvis ett pulpettak. Skisserad karaktär på bebyggelsen på berget, (Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB) Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 15(27)

16 Exempel på husfasad som vetter mot gatan respektive mot berget och naturmarken. Fasaden mot gatan föreslås putsas i ljusa grå nyanser. På baksidan föreslås träfasad som åldras vackert och smälter in i naturen. På håll, t ex från havet, är det dessa fasader som syns. Mot gatan kan en lite trädgård anläggas bakom en insynsskyddande mur. På baksidan föreslås naturen och hällmarken nå ända fram till fasaden. (Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB) Idéer kring utformning av bebyggelse med hänsyn till områdets karaktär: Gruppbyggda villor på berget. Med gruppbyggda hus, med sammanhållen gestaltning och utformning, kan mindre tomtstorlekar accepteras. Villorna placeras och utformas med stor omsorg och med hänsyn till bebyggelsens exponerade läge och den omgivande naturmarkens karaktär. Avsikten är att bebyggelsen skall anpassas till och inordna sig i omgivande natur. Byggnaderna föreslås ha långsmala huskroppar. Där den kuperade terrängen gör det lämpligt planeras villorna med souterrängvåningar mot gatorna. Även halvplansförskjutningar kan tillämpas för bästa anpassning mot marken. Utformningen av byggnaderna behöver inte anknyta till den traditionella karaktären. Byggnaderna kan ges ett alldeles eget och modernare uttryck. Mot gatorna kan marken närmast villorna avgränsas med en insynsskyddande mur av t ex granit. Buskar och träd planteras där så är möjligt. Hårdgjorda ytor för uteplatser görs av t ex smågatsten. Baksidan med uteplatser vänds mot markytor där naturkaraktären av hällmark och ljunghed med enstaka träd bevaras. På trädgårdssidan rekommenderas att inga avgränsningar finns i tomtgränserna, utan naturen kan sträcka sig fram till huset. Byggnaderna föreslås utföras med olika karaktär på entrésidan mot gatan och mot omgivande natur. Gatufasaderna utformas strikt och representativt med släta ytor i tex puts, betong eller sten. Husen kan ha olika grå nyanser uppe på berghällen och vitare nere i dalgången. Fasaderna mot husens trädgårdssida utformas så att de inordnar sig i omgivande natur. Väggarna på baksidan föreslås ha stående eller liggande träpanel och behandlas med t ex pigmenterad tjära, olja eller järnvitriol så att de åldras vackert och smälter in i omgivande natur. Stora fönster och glaspartier mot naturen föreslås. Taken skall ha flack lutning och täckas med plåt eller papp i mörk färg. Taktassarna skall vara synliga. Takfotens undersida skall vara lika fasadens panel. Skorstenar utformas som höga pipor. Garageinfarter och entrégångar utförs med avvikande material från gatans asfalt, t ex med smågatsten eller betongsten. Nivåskillnader tas med fördel omhand av naturstensmurar. De privata uteplatserna på villornas baksidor begränsas av berghällarna och anpassas mot klipporna. De beläggs t ex med oregelbundna plattor av natursten eller trätrall i kraftiga dimensioner. Även mellan husen bevaras naturmark fram till gatan. Belysningsarmaturer placeras på husfasader, murar eller naturliga element, så att husens entréer blir väl belysta och så att den inte får störande inverkan på landskapsbilden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 16(27)

17 Arbetsplatser Planen föreslår inga arbetsplatser annat än i form av hemarbetsplatser. De redovisade planbestämmelserna medger bostäder med bostadsanknuten icke störande verksamhet. Vad som är möjligt att inrymma prövas i samband med bygglov, där frågor om lämplig användning med hänsyn till eventuella störningar och omgivningen studeras närmare. Service Ingen ny kommunal eller kommersiell bebyggelse föreslås till området. Vid Brottkärrsmotet pågår planering för ett nytt närcentrum. Det innebär tillgång till ytterligare service i närområdet och att behovet att åka till Frölunda Torg, Högsbo, Sisjön och centrala Göteborg kan minska. Friytor Ängen är det stora öppna landskapsrummet centralt i området. I dess östra del finns en bollplan. Det centrala partiet av ängen säkerställs som allmän plats, park, för lek och rekreation för alla boende i området. Bollplanen flyttas till ett nytt läge, och en mindre lekplats med sandlåda, gungor och parksoffor anläggs. Ängen genomkorsas av några enkla och smala grusade gångstigar. Viktigare gångförbindelser kan asfalteras. Delar av området hålls öppet. Kompletterande planteringar kan göras. Huvudprincipen är att den vegetation som finns idag utvecklas naturligt utifrån platsens förutsättningar. Skiss som visar hur ängen kan utformas med gångstigar, lekplats, kickeplan och översvämningsområden (som tidvis kan vara vattenfyllda). Lek och rekreation Erforderliga lekytor förutsätts i huvudsak anordnas inom kvartersmark. Öster om Brottkärrs Byväg lämnas möjlighet att anlägga en mindre lekplats och en bollplan (en mindre bollplan på allmän plats som sköts av park- och naturförvaltningen så kallad kickeplan ). Bostadsområdena kommer genom sin närhet till öppen mark och natur att erbjudas stora möjligheter till lek i olika miljöer. Gångstigar anläggs över park och naturmarken för att skapa goda förbindelser och möjligheter att ta sig mellan de större huvudvägarna. De ger också möjlighet till ett varierat utbud av stråk och miljöer för utevistelse i form av promenader, samvaro m m. På illustrationskartan har möjliga gångförbindelser över natur- och parkmark illustrerats som stigar. Dessa kan vara enkla anlagda grusade Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 17(27)

18 stigar eller ha formen av naturligt upptrampade stigar där gångförbindelsen ibland förbättras t ex genom några trappsteg. Naturmiljö Naturmarken säkerställs i väsentliga delar som allmän plats för att säkerställa att naturvärden inte går förlorade och för att allmänheten skall ges en god tillgänglighet till attraktiva stråk och miljöer i det kustnära läget. Områdena ska fungera som utsikts- och strövområden för allmänheten. Allmän plats i form av (PARK) på de öppna ängarna och vid Gamla Säröbanan samt (NATUR) i dalstråk, skogsområden samt bergspartier med hällmarker, gångstigar och utsiktspunkter ger stora möjligheter till rekreation för alla åldersgrupper. Där naturen är värdefull, men svårtillgänglig för allmänheten (tex där hus har byggts där tillträde till naturmarken skulle ha kunnat ske, eller där bergen är allt för branta), har istället delar av den privata tomtmarken undantagits från byggrätt och fått planbestämmelse (n 1 ) naturmark, naturkaraktären skall bevaras; ej schaktning eller uppfyllnad. Även dessa områden har den orörda naturmarken stor betydelse för landskapsbilden och områdets karaktär. Bestämmelsen omfattar i huvudsak värdefulla partier av berg i dagen/hällmark. Utsikten över havet och kusten är magnifik från berget i nordvästra delen av planområdet. För att allmänheten skall ha tillträde till marken föreslås den säkerställas som allmän plats. Naturen karaktäriseras av ljunghedsliknande hällmarksmosaik med spridda tallar och enbuskar. Området är under igenväxning, och träd och buskar vandrar in över större ytor. Enen dominerar i buskskiktet. Bland träden dominerar tall, björk och bergstall. För att bevara den ursprungliga karaktären kan beståndet av bergstall och björk avverkas, så att ljunghedskaraktären med spridda martallar och enbuskar framträder. Zonen närmast bebyggelsen llängst upp på Ella Gybergs väg kan inför utbyggnaden gallras med avseende på ljusinsläpp. Gångförbindelser genom naturområdena kan dels vara naturligt upptrampade stigar dels smala gångstigar som kan anläggas på sina håll för att göra terrängen lättare tillgänglig som strövområde. Gångstigarna ges en yta av barkflis eller grus. Vid vissa brantare partier kan trappsteg i sten och ledstänger placeras. Den allmänna platsen i västra delen av Doteviksvägen ska skötas så att den ej växer igen. Det ska vara möjligt att iordningställa området, göra mindre utfyllnader och placera bänkar där förbipasserande kan vila sig och njuta av havet och utsikten. Strax nedanför den östra höjdplatån finns ett område som utgör en värdefull nyckelbiotop. En skyddsbestämmelse (nyckelbiotop) föreskriver att naturskogskaraktären skall bevaras. Döda träd ska ligga kvar. Gallring får bara ske av träd som hotar lövskogska- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 18(27)

19 raktären. Träd som riskerar att falla ner får avverkas, men ska ligga kvar i området. Äldre stigar får röjas, men nya stigar får inte anläggas utan särskild konsekvensutredning. Trafik Det befintliga vägnätet bevaras i stor utsträckning. Området matas från söder med tre vägar, som förgrenar sig inne i området. Ingen av vägarna avses få genomfartstrafik. Standardkraven bestäms av att räddningsfordon, fordon för snöröjning, renhållningsfordon, flyttbuss m fl skall kunna nå fastigheterna. På många ställen erfordras förstärkning och breddning av de befintliga vägkropparna. I delområden där ny bebyggelse föreslås behöver nya vägar anläggas. Särskilda gångbanor/trottoarer behövs inte. Vägarna kantas idag av murar av natursten eller puts, staket eller häckar. Biltrafik Söder om planområdet pågår utbyggnad av Brottkärrsvägen. Vägen får delvis en helt ny sträckning. Planområdets trafikmatning sker från nuvarande Brottkärrsvägen. Trafiken delas på de tre nordsydliga stråken Matildehemsvägen, Brottkärrs Byväg och Ryttarstigen. För att förbättra vägförhållandena, trafiksäkerheten och för att åstadkomma en mera ändamålsenlig utformning av planen och möjliggöra fler tomter föreslås vägarnas sträckning ändras i bl a östra delen av Västergårdsvägen, östra delen av Doteviksvägen, delar av Matildehemsvägen samt avstickare från Brottkärrs Byväg åt väster. Helt nya vägsträckor planeras för att nå både befintliga och nya bostäder bl a i norra delen av Brottkärrs Byväg, längst i öster på Ryttarstigen, vid Ryttarstigen i norra delen av planområdet, i förlängningen av Ella Gybergs väg samt till grupphusområdena på ängarna. De tre huvudvägarna i området, Matildehemsvägen, Brottkärrs Byväg och Ryttarstigen får där det är möjligt en 5,5 meter bred körbana och ca 6,5 meter brett vägområde (avståndet mellan fastighetsgränser) för att ge plats även för stödremsor, lyktstolpar, elskåp, snövallar mm. Även där nya fastigheter bildas, eller nya vägsträckningar anläggs, eftersträvas denna standard. På resterande mindre vägar där fastigheterna redan är bebyggda kan en körbanebredd på 3,5 meter accepteras. Vägområdet blir då ca 4,5 meter. Mötesfickor krävs för att göra det möjligt för ett större fordon, t.ex. för renhållning, att möta en vanlig personbil på dessa vägar. Endast på vissa sträckor där murar i befintliga fastighetsgränser begränsar utrymmet accepteras smalare vägområde och körbana. Körbanebredder mellan 3,5-5,2 meter undviks beroende på att det då inte går att passera en parkerad bil med t.ex. sopfordon. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 19(27)

20 12 meter långa fordon skall kunna vända i korsningar och på vändplatser på de större vägarna. Även på övriga vägar skall vändmöjligheter för 12-meters fordon eftersträvas. Där detta ej är möjligt skall vändplatser för något mindre sk 9-meters fordon byggas. Vägbelysning är ordnad utefter de större vägarna, men kan behöva kompletteras utefter de mindre vägförgreningarna. Ny vägbelysning kan också behöva ordnas där belysningen nu finns monterad på stolpar till elluftledningar som ska läggas i jordkabel. I samband med genomförande av framtida planetapp för norra Brottkärr planeras Ryttarstigen stängas av för genomgående biltrafik strax utanför planområdets norra gräns. Ryttarstigen genomkorsar planområdet från norr till söder. Den är tänkt att fungera som ett övergripande genomfartsstråk för gång- och cykeltrafik. Detta gör att det är särskilt viktigt att denna väg är väl belyst. Rekommenderad hastighet inom planområdet förutsätts bli 30 km/tim. Hastighetsdämpande åtgärder föreslås. Enstaka mindre vägar där framkomligheten inte bedöms vara av allmänt intresse planeras som gemensamhetsanläggningar på kvartersmark (g). Anslutningsvägar som redan idag utgör gemensamhetsanläggningar förutsätts kvarstå. En vägutredning har tagits fram av trafikkontoret som underlag för detaljplanen och gatukostnadsutredningen. Gång- och cykeltrafik Söder om planområdet byggs en separat gång- och cykelbana utmed den nya och ombyggda Brottkärrsvägens södra sida. Gångbana skall finnas på gamla Brottkärrsvägen i syfte att på ett säkert sätt fördela gångtrafiken in på gatunätet i norr. Inom det aktuella planområdet förutsätts blandtrafik. Gamla Säröbanan väster om planområdet utgör ett regionalt huvudstråk för gång- och cykeltrafik utmed kusten söder om Göteborgs centrum. Gång- och cykelstråk föreslås norrut bla via Ryttarstigen och Brottkärrs Byväg och västerut via Doteviksvägen och Västergårdsvägen. I övrigt säkerställer planen allmänhetens möjlighet att nå ut till intressanta och attraktiva naturområden, bl a mot Säröbanan och strandområdena i väster. Parkering / cykelparkering Den föreslagna villabebyggelsen förutsätts klara sitt parkeringsbehov inom den egna tomtmarken. För grupphusbebyggelse kan parkering ske på gemensamma mindre uppställningsytor i nära anslutning till respektive bostads entré eller som enskild parkering på kvartersmark i anslutning till bostaden. På Västergårdsvägen föreslås några parkeringsplatser vid vändplatsen. Även längst i nordost på Brottkärrs Byväg kan några parkeringsplatser anläggas i anslutning till vändplatsen. Kollektivtrafik En busslinje trafikerar Brottkärrsvägen med en vändslinga invid Brottkärrs by. Planer finns på att förlänga busslinjen mot Amundöarna i väster. Befintlig vändslinga kan då tas bort. Hållplatser kommer att anordnas utmed den nya och ombyggda Brottkärrsvägen. Eftersom planområdet är stort kommer avståndet från bostäder till närmaste hållplats variera från ca 50 m - ca 900 m. I tidigare planarbeten har man tittat på möjligheten att ha busslinjer genom området. I programmet togs ställning till att gå vidare med planeringen utan nya bussgator. Det pågår andra satsningar i kommunen för att förbättra möjligheterna att åka kollektivt. Ökad turtäthet och pendelparkering planeras tex i anslutning till Brottkärrsmotet där Västtrafik har för avsikt att köra 5-minuters trafik mot Göteborgs centrum. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 20(27)

21 Teknisk försörjning Frågor kring teknisk försörjning finns närmare beskrivna i genomförandebeskrivningen. I det följande ges endast en översiktlig bild av aktuella frågor. Vatten och avlopp Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde. Ett vatten- och spillvattensystem byggdes ut i området i början av 1970-talet. Ledningsnätet planerades utifrån ett då aktuellt planförslag (som aldrig antogs) där vägarna i många fall planerades få andra sträckningar. VA-ledningarna följer därför inte alltid föreslagna vägar. Planen redovisar u-områden där ledningar efter planläggning är förlagda på kvartersmark. Tillkommande bebyggelse kan anslutas till befintligt och kompletterat VA-nät. I enstaka fall kan, beroende på tomtens disposition och höjdsättning, pumpning behöva ske. Detta utföres och bekostas av respektive fastighetsägare. För vissa delar som berörs av nyexploatering krävs omläggning av befintliga ledningar. För husgruppen i förlängningen av Ella Gybergs väg behövs en tryckstegringsstation. Med hänsyn till risken för uppdämning i allmänt ledningsnät för spillvatten respektive dagvatten skall golv och andra ytor som inte tål ställas under vatten ges en nivå minst 0,3 meter över marknivån i respektive förbindelsepunkt för att anslutning med självfall ska tillåtas. På grund av risk för översvämning vid höjda vattennivåer i havet är lägsta tillåtna nivå för färdigt golv och öppningar i byggnader +12,5 meter över kommunens nollplan. Eventuella källare skall utföras vattentäta under denna nivå. Befintlig byggnad på Brottkärr 1:70 ligger under denna nivå. Åtgärder får vidtas för att höja byggnaden till lämplig nivå eller för att på annat sätt skydda mot översvämning. Dagvatten Dagvattenhanteringen i området har belysts i samband med programarbetet i en särskild utredning: möjligheter till ekologisk dagvattenhantering i Brottkärr, Göteborgs kommun, GF Konsult AB. Efter det kraftiga regn som drabbade området under sommaren 2011 och orsakade en del översvämningar har Göteborg Vatten låtit göra ytterligare utredningar. Underlaget finns hos Göteborg Vatten. Dagvattnet bör av flera skäl så långt som möjligt tas om hand lokalt inom kvartersmark. Där det är möjligt skall dagvattnet fördröjas och föras ner till grundvattnet, befintliga stråk för dagvatten som berörs av exploateringen / byggnationen ska inventeras och beaktas. Dagvatten får inte avledas till eller rinna in på angränsande fastigheter. På tomterna ordnas fördröjningen t ex genom infiltration eller i form av stenkistor. Bräddavlopp från dessa kan kopplas till kommunens dagvattensystem via anslutningspunkter som Göteborg Vatten tillhandahåller för varje tomt. Av hänsyn till miljön (havsviken som klassas som recipient av klass I) ska takmaterial, hängrännor och stuprör inte utföras i koppar eller zink. För att åstadkomma ett robust system med hänsyn till framtida extrema väder och nederbördssituationer ska kvartersmark med tillhörande byggnader höjdsättas så att vatten fritt kan rinna ut på allmän plats utan risk att skada byggnader och anläggningar då den allmänna dagvattenanläggningens kapacitet överskrids. Detta innebär att alla ytor på kvartersmark som inte tål att ställas under vatten skall ges en nivå minst 0,3 meter över angränsande allmänplatsmark dit vatten kan nå och sedan avrinna fritt. Planbestämmelse att skydd mot höga vattennivåer skall finnas har införts vid några befintliga hus i södra delen av planområdet. Skyddet kan utformas tex genom en vall eller med L-stöd. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 21(27)

22 Dagvattnet från området norr och nordost om planområdet och från planområdets mellersta och östra delar kan vid behov samlas upp i dalgången i en dagvattendamm eller översvämningsyta. Det leds där det är möjligt via öppna diken och bäckar till två översvämningsområden intill Brottkärrs Byväg för flödesutjämning och rening. Dessa kan eventuellt planteras med fukttåliga växter - något som även gynnar den biologiska mångfalden och bidrar till att rena dagvattnet. Härefter avleds vattnet till dagvattendammar söder om nuvarande Brottkärrsvägen och vidare i bäcken västerut till kommande dammar/våtmarker på ängarna sydväst om planområdet för att därefter få sitt utlopp i havet. Översvämningsområdena och dammarna fungerar som utjämningsmagasin varmed vattennivån tillåts variera. De kan även utgöra ett visuellt tillskott i närmiljön och öka den biologiska mångfalden. Kommunen ansvarar för utbyggnad samt drift och underhåll av erforderliga anläggningar på allmän plats. Utmed vägarna skall dagvattnet tas om hand antingen genom öppet dike utmed vägen (där vägen gränsar till grönområde) eller med kantsten och rännstensbrunnar utmed vägens ena sida. Värme Husen bör förses med flexibla, förslagsvis vattenburna, uppvärmningssystem. För villabebyggelsen löser varje hushåll det egna behovet av värmekälla, medan det för övrig bebyggelse kan finnas fördelar med samordnad uppvärmning. Området ligger utanför den del av kommunen som enligt kommunens värmeplan kommer att betjänas av fjärrvärme och gas. El och tele Fortum svarar för elförsörjningen i området. Befintliga luftledningar i området förutsätts där så är möjligt att ersättas med kablar som grävs ner i jorden. Lägen för erforderliga transformatorstationer redovisas på plankartan. Med hänsyn till områdets karaktär ställs särskilda krav på några av stationernas utformning. Avfall Avfallshanteringen skall anordnas så att källsortering och kompostering kan ske inom kvarteren för bostäder. Geoteknik Flera utredningar har gjorts beträffande geoteknik och bergteknik (se sidan 2). Grundläggning En geoteknisk utredning har utförts av Norconsult , reviderad För stora delar av de planerade byggnaderna i området kan grundläggning på pålar komma att krävas. Där markytan ligger nära fast botten alternativt berg kan grundläggning troligtvis ske med plintar eller platta på mark. Allt organiskt material bör skiftas ur vid en ytlig grundläggning, t ex platta på mark. Lätta 1-1,5 plans byggnader kan möjligen kompensationsgrundläggas. Sättningar Inga undersökningar har utförts för att bestämma lerans sättningsegenskaper. För att veta vilka tilläggsbelastningar som leran klarar utan att sättningar uppstår måste ytterligare geotekniska undersökningar i form av kolvprovtagning samt belastningsförsök på leran utföras. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning 22(27)