Detaljplan för BOSTÄDER NORR OM BROTTKÄRRSVÄGEN (II) inom stadsdelen Askim i Göteborg

Transkript

1 Datum Diarienummer Sida /05 (F IIa ) 1/24 Detaljplan för BOSTÄDER NORR OM BROTTKÄRRSVÄGEN (II) inom stadsdelen Askim i Göteborg PLANBESKRIVNING Flygbild över centrala Brottkärr PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att planlägga ett område beläget norr om Brottkärrsvägen. Där finns ca 110 befintliga bostäder och stora obebyggda arealer. Inom stor del av området finns utbyggt va-nät och vägar. Vägarna är av varierande standard. Detaljplanen ger möjlighet att förtäta befintliga villaområden samt att uppföra nya bostäder som grupphusbebyggelse. Totalt tillkommer ca 170 nya bostäder. Syftet är också att säkerställa att naturvärden inte går förlorade. Planen har utformats så att direkta ingrepp i högt värderade områden i allt väsentligt kan undvikas. Av vikt är också att genom planen säkerställa att allmänheten får god tillgänglighet till attraktiva stråk och miljöer i det kustnära läget.

2 2/24 HANDLINGAR Handlingarna består av planhandlingar: Plankarta med bestämmelser (fyra blad) Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning Kvalitetsprogram och övriga handlingar: Illustrationsritning (fyra blad) Grundkarta (fyra blad) Fastighetsförteckning Förteckning över samrådskrets Program för Bostäder mm i Brottkärr, , rev Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande programmet, Kompletterande miljökonsekvensbeskrivning tillhörande programmet, Samrådsredogörelse rörande planprogram, Utredning avseende ekologisk dagvattenhantering, GF Konsult AB Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen, Särskild utredning etapp 1, Bohusläns museum Rapport 2007:51 Vägutredning, GF Konsult AB 2008 Till ärendet följer en gatukostnadsutredning som upprättats av Fastighetskontoret. Samråd och utställning av gatukostnadsutredningen kommer att ske samtidigt som med detaljplanen. PLANDATA Läge Planområdet är beläget i centrala Brottkärr mellan väg 158 och Amundöarna ca.13 km söder om Göteborgs centrum. Det omfattar all den bebyggelse som efter planens genomförande i enlighet med programmet avses trafikmatas via södra delen av Ryttarstigen, Brottkärrs Byväg och Matildehemsvägen med respektive sidogator. Områdena norr om planområdet, som avses trafikmatas med en ny vägförbindelse från Klåvavägen i öster, tillhör en senare planetapp. Areal Planområdet omfattar cirka 52 ha.

3 3/24 Markägoförhållanden Marken i området är i huvudsak i privat ägo, stora delar i form av enskild tomtmark. De centrala partierna avsedda för en samlad nyexploatering ägs till största delen av Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB. Andra ytor avsedda för nyexploatering ägs av flera större och mindre markägare. Markägoförhållandena framgår utförligare av fastighetsförteckningen. Göteborgs Centrum Västra Frölunda Söderleden Mölndal väg E6 väg 158 Brottkärr Lindome Stora Amundön Kungsbacka Översiktskarta

4 4/24 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Strandskydd Länsstyrelsen har beslutat om strandskydd enligt 7 kap miljöbalken, gällande från 11 juli Syftet med strandskyddet är att skydda allemansrätten och växt- och djurlivet utmed stränderna. Gränsen för strandskyddet ligger i cykelbanan, före detta Säröbanan, utom utefter fastigheten Brottkärr 1:97 där gränsen ligger mellan land och vatten. Ingen del inom planområdet omfattas därmed av strandskydd. Planförhållanden Översiktsplan /detaljerad översiktsplan I kommunens översiktsplan, ÖP 99, betecknas området som Huvudsakligen bostäder Bostäder samt bostadsanknuten service. Kommunfullmäktige antog Översiktsplan för Göteborg detaljerad för Brottkärr. Planen redovisar möjlighet till utbyggnad av villor, parhus, radhus och flerbostadshus samt förslag till förändringar i vägsystemets uppbyggnad. En fullständig utbyggnad enligt planen skulle innebära ett tillskott med ca 700 lägenheter. (Beträffande planens aktualitet se vidare under Program.) Detaljplan För området finns ingen gällande detaljplan. Planområdet gränsar i öster till ett mindre avsnitt av detaljplanen för östra Brottkärr F 3698, laga kraft I söder gränsar planområdet till detaljplanen för bostäder mm söder om Brottkärrsvägen DP 4661, laga kraft Program och miljökonsekvensbeskrivning För Brottkärrsområdet godkändes Program för Bostäder mm i Brottkärr. Programmet skall ligga till grund för fortsatt detaljplanering i Brottkärr. Till programmet hör en miljökonsekvensbeskrivning. I samband med programarbetet gjordes nya avvägningar jämfört med den fördjupade översiktsplanen, bland annat beträffande nyexploateringens omfattning och bevarande av värdefulla naturområden. Inom programområdet har förslag till detaljplaner hittills arbetats fram för tre olika områden (se karta): - Bostäder mm söder om Brottkärrsvägen (laga kraft ). - Bostäder mm norr om Brottkärrsvägen (det nu aktuella planområdet) - Södra Brottkärr, bostäder och småbåtshamn (detaljplanearbete pågår). De tre planerna medger tillsammans ett tillskott på ca 370 nya bostäder.

5 5/24 Programområdet med hittills påbörjade detaljplaner markerade. Endast planen Söder om Brottkärrsvägen har vunnit laga kraft. Planområdenas avgränsning redovisas ungefärligt och avvikelser från aktuella plangränser förekommer. Beskrivning av planering i centrala Brottkärr efter programmet Parallella uppdrag Efter programarbetet fortsatte planeringen för centrala Brottkärr. Parallella uppdrag genomfördes 1998 för att få fram idéer till en lämplig gestaltning av den tillkommande bostadsbebyggelsen. Tre förslag upprättades och redovisades för de boende i området genom utställning hösten Därefter utvaldes och bearbetades två förslag, varav det ena berör planområdet. Detta förslag avser de öppna markerna kring Brottkärrs Byväg och har utarbetats av Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB. Förslag till detaljplaner Byggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta samrådshandlingar för de två första planetapperna i Brottkärr, bostäder norr respektive söder om Brottkärrsvägen. Uppdelningen i två etapper gjordes med avsikt att huvudmannaskapet för de allmänna platserna skulle vara kommunalt i den södra planen (där Brottkärrsvägen ingår) och enskilt i den norra planen. De båda planförslagen utgjorde en bearbetning av de sammanvägda förslagen efter de parallella uppdragen beträffande utformningen av de centralt belägna

6 6/24 ängarna. Planförslagen baserades även på ett alternativ till exploatering av de centralt belägna ängarna som gemensamt tagits fram av exploatörerna och representanter för de boende i området. Antagande av detaljplaner De båda planförslagen söder respektive norr om Brottkärrsvägen antogs av kommunfullmäktige Upphävande av antagandebeslut När det gäller planen för området norr om Brottkärrsvägen beslutade länsstyrelsen att upphäva kommunfullmäktiges beslut att anta planen. Som skäl angavs att Länsstyrelsen inte ansåg att det förelåg sådana särskilda skäl som krävs för att huvudmannaskapet för allmänna platser inte skall vara kommunalt. Eftersom tidigare förslag till detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap mött starkt motstånd från boende i området ville Göteborgs kommun få frågan om huvudmannaskapet ordentligt prövad. Göteborgs kommun överklagade därför Länsstyrelsens beslut till regeringen. Regeringen beslöt att avslå kommunens överklagande. Detta innebar att antagandebeslutet för detaljplanen för bostäder norr om Brottkärrsvägen har upphävts. Nytt planförslag Byggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta nya samrådshandlingar för detaljplan för bostäder norr om Brottkärrsvägen där det tidigare planförslaget ändras med beaktande av länsstyrelsens och regeringens beslut. Planförslaget bygger i det stora hela på de avvägningar som gjorts i det planförslag som antogs Namnet på detaljplanen kompletteras med romerska siffran II. I det nya planförslaget har följande förändringar i förhållande till det tidigare förslaget gjorts: Huvudmannaskapet för allmänna platser ändras från enskilt till kommunalt. En översyn av gränserna mellan allmänna platser och kvarter. Anpassning av vägarnas standard efter de krav som ställs av kommunen som blir huvudman. Vissa förändringar av planområdets avgränsning. Enstaka förändringar när det gäller byggrätter, vägdragningar mm. Översyn av illustrationen av möjliga byggrätter för att ge ett bättre underlag till gatukostnadsutredningen. Översyn av planens utformning, bestämmelser samt beskrivning av kvaliteter hos kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. Kompletteringar i delar där myndigheternas krav på planens innehåll förändrats. Översyn av planförslaget i sin helhet.

7 7/24 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Naturvärden Planområdet ingår i Göteborgs kust- och skärgårdsområde, som har natur- och kulturvärden av riksintresse men som ej skall hindra tätortsutbyggnad. Inför programarbetet utfördes en natur- och landskapsvärdering avseende Brottkärrsområdet som helhet. I denna värdering framhölls fyra delområden inom den nu aktuella planen såsom särskilt intressanta; 1. Kustzonen 4. Dalstråket som mynnar ut i ängsmarken ned mot Brottkärrs by 5. Delar av bergen öster om Ryttarstigen 7. Dalstråk med delvis försumpad blandskog sydöst om Ella Gybergs Väg (nyckelbiotop). Natur och Landskapsvärdering. Bilaga 4 från programmet. Områdena säkerställs i huvudsak som allmän plats. Där naturen är värdefull men svårtillgänglig för allmänheten har istället delar av tomtmarken undantagits från byggrätt och har fått planbestämmelse (n 1 ) naturmark, naturkaraktären skall

8 8/24 bevaras; ej schaktning eller uppfyllnad. Bestämmelsen omfattar i huvudsak värdefulla partier av berg i dagen/hällmark. 1. Kustzonen Kustzonen säkerställs som allmän plats i de delar där marken kan göras tillgänglig för allmänheten. Tomtmark som är svår att nå för allmänheten skyddas genom att den ej får bebyggas och med planbestämmelse (n 1 ). Redan uppförda byggnader får byggrätt. Avstyckade obebyggda tomter får ej bebyggas. På fastigheten Brottkärr 75:8 föreslås utökad byggrätt och på Brottkärr 75:1 föreslås 1-2 nya byggrätter. Dessa byggrätter bedöms inte påverka allmänhetens tillträde till kusten. 4. Dalstråket som mynnar ut i ängsmarken ned mot Brottkärrs by Den centrala öppna marken föreslås till största delen bevaras, dels för att säkerställa delar av den öppna karaktär som har kännetecknat Brottkärrsområdet, dels för att skapa rymd och en gemensam resurs för de boende i området. Området har säkerställts som allmän plats (NATUR/PARK). Lekplats, bollplan (kickeplan) och gångvägar medges bl a i det södra parkområdet. Delar av den stora ängen i områdets mitt med hus som byggts vid bergets fot. 5. Delar av bergen öster om Ryttarstigen Bergen öster om Ryttarstigen planläggs huvudsakligen som allmän plats (NA- TUR). Inom del av höjdpartiet söder om Ella Gybergs Väg föreslås ny bostadsbebyggelse. 7. Dalstråk med delvis försumpad blandskog sydöst om Ella Gybergs Väg. Stadsmuseet bedömer att dalstråket med försumpad blandskog uppfyller kraven för både nyckelbiotop och biotopskyddsområde, som naturskogsartad lövskog/ äldre naturskogsartade skogar. Skogen har uppkommit genom naturlig föryngring och där ingen eller endast obetydlig avverkning skett under senare decennier. I beståndet finns ett påtagligt inslag av död ved. Skyddsbestämmelse (nyckelbiotop) införs som innebär att skogen ska bevaras och utvecklas som naturskog. Gran som utgör hot mot lövträden får avverkas. Döda träd som utgör ett riskmoment får av-

9 9/24 verkas och skall läggas inom området. Äldre stigar inom området får röjas. Nya stigar eller vägar får inte anläggas utan särskild konsekvensutredning. Genom den utformning som planen har fått och de hänsynskrav som ställs genom de nu föreslagna planbestämmelserna kan kraven i Miljöbalken (MB) kapitel 3 och 4 anses uppfyllda. Geotekniska förhållanden Områdets geotekniska förhållanden har studerats i samband med tidigare genomförda planstudier. Enligt dessa utgörs områdets höglänta delar av berg eller fasta jordlager på berg. I dalgången utgörs grunden av lera, som vilar på friktionsjord på berg. Maximalt uppgår lermäktigheten till ca 15 meter och djupet till berg till ca 20 meter. Leran har hög sensitivitet och är överkonsoliderad, varför den tål viss belastningsökning utan att större sättningar uppstår. Denna överkonsolidering tas till största delen i anspråk av den grundvattensänkning, som är nödvändig för att undvika fuktskaderisker. I dessa delar ligger grundvattenytan idag mindre än 0,5 meter under markytan. Grundläggning För stora delar av de planerade byggnaderna i området kan grundläggning på stödpålar komma att krävas. Endast för lätta en- till tvåvåningshus med begränsad längd kan grundläggning på mark komma ifråga, där djupet till fast botten är jämn under byggnaden och marken inte belastas med fyllning kring och under huset. Markradon De låglänta delarna med lera utgör lågriskområden för radon. I dessa delar är inga särskilda åtgärder nödvändiga med hänsyn till radonhalten. De högre liggande områdena där grundläggning måste ske på berg utgör normalriskområden för radon. I planen ställs krav på radonskyddande grundläggning om inte en detaljerad undersökning visar att markradon förekommer endast i ringa omfattning. Stabilitet Stabiliteten bedöms vara tillfredsställande. En kompletterande utredning av stabiliteten kommer att genomföras i det fortsatta planarbetet.

10 10/24 Fornlämningar Inom planområdets finns några dokumenterade fornlämningar. På Brottkärr 75:8 finns en sentida rest sten samt ett sjömärke. Sjömärket föreslås säkras inom kvartersmark där naturmarken bevaras (n 1 ). Den resta stenen föreslås tas bort för att kunna medge utökad exploatering på tomten. (Länsstyrelsen har meddelat att de inte har något att erinra mot att stenen tas bort.) På Brottkärr 73:4 finns en stensättning och ett sjömärke på gränsen till fastigheten Brottkärr 63:1. Båda dessa föreslås hamna på allmän plats (NATUR). Bohusläns museum har under sommaren 2007 utfört en särskild utredning (etapp 1) och identifierat områden som om de kommer att omfattas av planerad exploatering bör provgrävas för att utreda om ytterligare lämningar kan påträffas. Fortsatta arkeologiska undersökningar (etapp 2) genom bl a provgrävning i berörda områden kommer att genomföras under det fortsatta planarbetet. De områden som berörs finns markerade på vidstående karta. Eventuellt kan därefter ytterligare utredningar behövas (etapp 3) inom utbyggnadsområdena. Områden som berörs av fortsatta arkeologiska utredningar.

11 11/24 Planillustration. Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns idag ca 110 villor av olika ålder och karaktär. Några av dessa villor utgörs av äldre mangårdsbyggnader medan de övriga består av omoch tillbyggda fritidshus samt såväl äldre som moderna villor. Härutöver finns även obebyggda tomter och ett fåtal tomter med enkla fritidshus. Planen innebär i vissa fall att befintliga fastighetsgränser måste ändras. I planen redovisas byggrätt för ca 170 tillkommande bostäder. Av dessa finns ca 40 i form av grupphusbebyggelse runt den öppna ängen i områdets mitt, ca 16 lägenheter vid den norra delen av Brottkärrs Byväg (Brottkärr 1:4), 22 villor i ett nytt område i förlängningen av Ella Gybergs Väg, samt ca 90 villor på tomter som hitintills är obebyggda eller som detaljplanen ger möjlighet att dela. Särskilda krav på hur den tillkommande bebyggelsen utformas ställs för att: den lantliga karaktären och mångfalden i området skall bevaras åstadkomma god anpassning till landskapet och naturen anknyta till de viktigaste grunddragen hos befintlig ursprunglig bebyggelse På grupphusbebyggelsen runt ängarna och villorna uppe på berget ställs ytterligare krav på utformningen. Detta beror på att mindre tomtstorlek och tätare bebyggelse tillåts samt att områdena är tydligt exponerade i landskapet och därmed får extra stor betydelse för områdets karaktär. I kvalitetsprogrammet ges rekommen-

12 12/24 dationer beträffande utformningen av den nya bebyggelsen genom exempel på utformning av detaljer mm. Grupphus I delar av planområdet tillåts lite tätare utbyggnad och mindre tomter. I vissa av dessa kvarter tillåts även parhus eller lägenheter. Kvartersvägar inom området och parkeringsplatser kan lösas gemensamt. Detaljplanen ger en viss flexibilitet för utbyggnad i dessa områden. Det som bedömts vara viktigast i grupphuskvarteren är att huskropparna inte blir allt för stora och att inte en allt för stor del av kvarteret bebyggs. Karaktärsdragen lånas från omgivande ursprunglig bebyggelse (se vidare kvalitetsbeskrivning). Upplåtelseformerna regleras inte. Parhus eller flera lägenheter i varje byggnad medges så länge huskropparna (bostadsbyggnaderna) inte blir större än vad som medges i planbestämmelserna. Flera lägenheter får inte byggas samman till större byggnader än vad som angivits. Kvarteret kan eventuellt delas i mindre fastigheter. Minsta tomtstorlek tillåts vara mindre än för friliggande villor. Kvarteret kan även utgöra en fastighet med flera bostadsbyggnader. Skisserad karaktär vid Brottkärrs Byväg, Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB Bostäderna runt den öppna ängen planeras med en variation i byggnadsutformning och detaljer. Avgränsningen av kvarteren har gjorts för att ge goda möjligheter till utblickar och kontakt med de öppna ängarna från angränsande vägar och bostäder. Utformningen skall vara olika på västra och östra sidan av ängen. Detta beskrivs utförligare i det kvalitetsprogram som hör till planen. Typgård vid Brottkärrs Byväg, Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB

13 13/24 Villor på berget i förlängningen av Ella Gybergs väg. På berget sydost om Ella Gybergs Väg föreslås ett villaområde med en samordnad gestaltning och ett enhetligt formspråk för att smälta in i naturen på berget. De speciella kraven på utformningen av detta område beskrivs utförligare i det kvalitetsprogram som hör till planen. Illustrerade byggnader utgörs av en lång smal huskropp med flackt sadeltak. Till denna kopplas mindre volymer som sticker ut i plan och höjdled med exempelvis ett pulpettak. Skisserad karaktär på bebyggelsen på berget, Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB Friliggande villor För villabebyggelsen redovisas en byggrätt (byggnadsarea) motsvarande högst en femtedel av tomtens area (minsta tomtstorlek 800 m 2 ). Dock finns en övre begränsning om 250 m 2, varav högst 50 m 2 för garage- och/eller annan uthusbyggnad. I vissa befintliga fall finns avvikelser från dessa bestämmelser. Sådana avvikelser som finns vid planens tillkomst, och för vilka tillstånd lämnats, skall inte utgöra hinder för bygglov avseende i övrigt planenliga åtgärder. För den tillkommande villabebyggelsen bör särskild uppmärksamhet riktas på att byggnader och tomtmark utformas med hänsyn till terrängens karaktär. Tomtmarken är i flertalet fall måttligt till starkt kuperad. För att säkra områdets karaktär av bebyggelse i kustnära natur har delar av tomtmarken undantagits från byggrätt och i planbestämmelserna införts en särskild beteckning (n 1 ) naturmark, naturkaraktären skall bevaras; ej schaktning eller uppfyllnad. Bestämmelsen omfattar i huvudsak viktigare partier av berg i dagen/hällmark. Fotomontage som visar planerad tillbyggnad på Brottkärr 75:8

14 14/24 På Brottkärr 75:8 planeras en stor tillbyggnad av befintlig villa. Byggnaden ligger på en avsats under den högsta delen av berget och bryter inte horisontlinjen. Villan kommer att synas främst från havet och får särskilda bestämmelser för att utformas så att den väl inordnar sig i landskapet. Området får inte delas i flera tomter. Kulturmiljövård I planområdet ingår några fastigheter som är kulturhistoriskt intressanta. Det gäller dels Brottkärr 1:70 där en banvaktstuga finns bevarad i anslutning till den tidigare järnvägsstationen i Brottkärr dels delar av Brottkärrs by som ingår i kommunens bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dessa delar är att betrakta som särskilt värdefulla enligt PBL 3:12 och får inte rivas. De får endast ändras eller kompletteras med stor försiktighet. De kvaliteter och karaktärsdrag som är betydelsefulla för det kulturhistoriska intresset hos respektive objekt och miljö beskrivs utförligt i kvalitetsprogrammet. Skydds- och varsamhetsbestämmelser har införts i syfte att säkerställa bevarandet och vården av banvaktstugan och de få kvarvarande tomtplatser, gårdsbildningar och byggnader som minner om gamla Brottkärrs by. Angränsande fastigheter får i flera fall bestämmelser för beaktande av särskilda hänsyn till de angränsande kulturhistoriska miljöerna. Det förekommer även att byggrätters placering på angränsande tomter regleras för att underlätta förståelsen av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna. Brottkärr 1:70. Banvaktstuga med jordkällare och uthus vid bergets fot.. Säröbanan öppnades för tågtrafik mellan Göteborg och Särö och lades ner Banan hade ca 20 stationer eller hållplatser utefter sträckan Göteborg och Särö. Järnvägsbyggnaderna längs banan anslöt till den för järnvägsbyggnader vanliga panelarkitekturen med listverksindelad träpanel och branta sadeltak med långa taksprång och dekorativa lövsågerier i gavelspetsarna. Vid den tidigare hållplatsen Brottkärr på fastigheten Brottkärr 1:70 ligger en f d banvaktstuga med uthus och källare. Området har ett kulturhistoriskt värde. I planen redovisas användningen som (Q) användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Detta innebär att användningen är fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen. På en del av tomten ges möjlighet att uppföra komplementbyggnad.

15 15/24 Området kring det som en gång var Brottkärrs by är beläget i södra delen av planområdet. Området har under de senaste decennierna kompletterats med nya bostadshus på ett sätt som kommit att förändra byns karaktär väsentligt. Oaktat detta förhållande har kärnan i den äldre delen betydande bevarandevärden. Kvar finns mangårds- och ladugårdsbyggnader som i huvudsak är uppförda under 1800-talets andra hälft. Brottkärr 1:296. Mangårdsbyggnad, ladugårdar och ekonomibyggnader en del av Brottkärrs By. Gårdsrummet på Brottkärr 1:296 I bevarandeprogrammet ingår även den från bybildningen utflyttade gården Brottkärr 2:225 och 2:259, likaså ett parti av Västergårdsvägen med intilliggande byggnader. Samtliga mindre byggnader utmed Västergårdsvägen är nu borta och bostadshuset på Brottkärr 1:24 har byggts om. Det kulturhistoriska värdet har därmed minskats. Vägen planeras av trafiksäkerhetsskäl, för att få en ändamålsenlig planutformning m m få en delvis ny sträckning. Brottkärr 2:225 och 2:259. Framkammarstuga och fd ladugård. De delar av Brottkärrs by som inte ingår i planområdet har fått liknande skyddsoch varsamhetsbestämmelser i Detaljplan för Bostäder m m söder om Brottkärrsvägen (FIIac 4661).

16 16/24 Arbetsplatser Området inrymmer inga arbetsplatser annat än i form av hemarbetsplatser. De redovisade planbestämmelserna medger bostäder med bostadsanknuten icke störande verksamhet. Vad som är möjligt att inrymma prövas i samband med bygglov, där frågor om lämplig användning m h t eventuella störningar och hänsyn till omgivningen studeras närmare. Service Inom planområdet finns ingen offentlig service. I öster, söder om Brottkärrsvägen, ligger Sandåssskolan som är en F-3 skola. Härutöver finns Skinteboskolan som även den är en F-3 skola samt Nygårdsskolan som är en komplett grundskola. Avståndet till dessa skolor är ca 800 meter från planområdets södra del. Skolorna har ett gemensamt upptagningsområde för de yngre eleverna. Närmast belägna förskolor finns vid Brännemysten-Klåvavägen samt i Skintebo och vid Årekärrsvägen öster om Brottkärrsmotet. Hovås golfbana Väg 158 Aktuellt planområde Brottkärrsvägen Brottkärrsmotet Lilla Amundön Sandåsskolan Origohuset Stora Amundön Skintebo Skinteboskolan Nygårdsskolan Orienteringskarta med skolor markerade.

17 17/24 Folktandvård finns i Skintebo och vårdcentral i Uggledal. Vid Askims Torg i norra Askim finns läkarmottagning, tandvård, barnavårdscentral, bibliotek samt en mindre närlivsbutik. Här finns också Askims stadsdelskontor. Strax söder om planområdet ligger Brottkärrs tennisklubb. Närmaste livsmedelsbutik är Ica Supermarket beläget vid Klåvavägen ca 600 meter norr om korsningen Brottkärrsvägen-Klåvavägen. I söder ligger Ica Skinteboden inom Skinteboområdet. Sydost om Brottkärrsmotet, vid det sk Origohuset, har nyligen en detaljplan för centrumändamål vunnit laga kraft. I begreppet ingår butiker, service, restauranger, kontor, bio, bibliotek o.s.v. Avsikten är att en ny livsmedelsbutik skall vara ett första steg i utvecklingen av området som centrumpunkt. Överordnad kommersiell service finns vid Frölunda Torg och i Högsbo/Sisjön. Dessa är regionala centra för handel inom vars marknadsområde även Askim ryms. Friytor Lek och rekreation Erforderliga lekytor förutsätts i huvudsak anordnas inom kvartersmark. Öster om Brottkärrs Byväg lämnas möjlighet att anlägga en mindre lekplats, en bollplan (en mindre bollplan på allmän plats som sköts av park- och naturförvaltningen så kallad kickeplan ). Bostadsområdena kommer genom sin närhet till öppen mark och natur att erbjudas stora möjligheter till lek i olika miljöer. Gångstigar anläggs över park och naturmarken för att skapa goda förbindelser och möjligheter att ta sig mellan de större huvudvägarna. De ger också möjlighet till ett varierat utbud av stråk och miljöer för utevistelse för äldre i form av promenader, samvaro m m. På illustrationskartan har möjliga gångförbindelser över natur- och parkmark illustrerats som stigar. Dessa kan vara enkla anlagda grusade stigar eller ha formen av naturligt upptrampade stigar där gångförbindelsen ibland förbättras t ex genom några trappsteg. Park- och naturmiljö Naturmarken föreslås bli allmän plats för att säkerställa att naturvärden inte går förlorade och för att allmänheten skall ges en god tillgänglighet till attraktiva stråk och miljöer i det kustnära läget. Allmän plats i form av (PARK) på de öppna ängarna och (NATUR) i dalstråk, skogsområden samt bergspartier med hällmarker, gångstigar och utsiktspunkter ger stora möjligheter till rekreation för alla åldersgrupper. Att viss naturmark fortsatt föreslås ligga på privata fastigheter beror på att naturmarken där bedömts vara svår att nå för allmänheten eftersom bergen är allt för branta eller för att hus har byggts där tillträde till naturmarken skulle ha kunnat ske.

18 18/24 Utsikten över havet och kusten är magnifik från berget i nordvästra delen av planområdet. För att allmänheten skall ha tillträde till marken föreslås den säkerställas som allmän plats. Trafik Biltrafik Söder om planområdet pågår utbyggnad av Brottkärrsvägen. Vägen får delvis en helt ny sträckning. Planområdets trafikmatning sker från nuvarande Brottkärrsvägen. Trafiken delas på de tre nordsydliga stråken Matildehemsvägen, Brottkärrs Byväg och Ryttarstigen. Planförslagets utgångspunkt är att befintliga vägars sträckningar behålls i stora drag. Vägarna breddas där så är möjligt för att få önskvärd standard. (Se vägutredning och kvalitetsprogram.) På vissa delsträckor föreslås vägarnas sträckning ändras. Detta görs dels för att förbättra vägförhållandena och trafiksäkerheten dels för att åstadkomma en mera ändamålsenlig utformning av planen och möjliggöra fler tomter. Detta innebär i många fall att fastighetsregleringar kommer att behövas. Sträckor där befintliga vägar avses andras är bl a östra delen av Västergårdsvägen, östra delen av Doteviksvägen, delar av Matildehemsvägen samt avstickare från Brottkärrs Byväg både åt öster och väster. Helt nya vägsträckor planeras för att nå både befintliga och nya bostäder bl a i norra delen av Brottkärrs Byväg, längst i öster på Ryttarstigen, vid Ryttarstigen i norra delen av planområdet, i förlängningen av Ella Gybergs väg samt till grupphusområdena på ängarna. Ryttarstigen planeras att stängas av för genomgående biltrafik strax utanför planområdets norra del i samband med genomförande av kommande planetapp för norra Brottkärr.

19 19/24 Rekommenderad hastighet inom planområdet förutsätts bli 30 km/tim. Hastighetsdämpande åtgärder föreslås (se kvalitetsprogram och vägutredning). Enstaka mindre vägar där framkomligheten inte bedöms vara av allmänt intresse planeras som gemensamhetsanläggningar på kvartersmark (g). Anslutningsvägar som redan idag utgör gemensamhetsanläggningar förutsätts kvarstå. Se även beskrivning i kvalitetsprogrammet. En vägutredning (GF Konsult AB, 2008) har tagits fram av trafikkontoret som underlag för detaljplanen och gatukostnadsutredningen. Gång- och cykeltrafik Söder om planområdet byggs en separat gång- och cykelbana utmed den nya och ombyggda Brottkärrsvägens södra sida. Gångbana skall finnas på gamla Brottkärrsvägen i syfte att på ett säkert sätt fördela gångtrafiken in på gatunätet i norr. Inom det aktuella planområdet förutsätts blandtrafik. Gamla Säröbanan väster om planområdet utgör ett regionalt huvudstråk för gång och cykeltrafik utmed kusten söder om Göteborgs centrum. Gång- och cykelstråk föreslås norrut bla via Ryttarstigen och Brottkärrs Byväg och västerut via Doteviksvägen och Västergårdsvägen. I övrigt säkerställer planen allmänhetens möjlighet att nå ut till intressanta och attraktiva naturområden, bl a mot Säröbanan och strandområdena i väster. Kollektivtrafik En busslinje trafikerar Brottkärrsvägen med en vändslinga invid Brottkärrs by. Busslinjen planeras förlängas mot Amundöarna i väster. Befintlig vändslinga kan då tas bort. Eventuellt kan under en övergångsperiod en tillfällig vändslinga komma att behövas i anslutning till nuvarande läge. Hållplatser kommer att anordnas utmed den nya och ombyggda Brottkärrsvägen. Parkering, angöring Den föreslagna villabebyggelsen förutsätts klara sitt parkeringsbehov inom den egna tomtmarken. För grupphusbebyggelsen kan parkering ske på gemensamma mindre uppställningsytor i nära anslutning till respektive bostads entré eller som enskild parkering på kvartersmark i anslutning till bostaden. Teknisk försörjning Frågor kring teknisk försörjning finns närmare beskrivna i genomförandebeskrivningen. I det följande ges endast en översiktlig bild av aktuella frågor. Vatten och avlopp Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde. Ett vatten- och spillvattensystem byggdes ut i området i början av 1970-talet. Ledningsnätet planerades utifrån ett då aktuellt planförslag (som aldrig antogs) där vägarna i många fall planerades få andra sträckningar. VA-ledningarna följer därför inte alltid föreslagna vägar.

20 20/24 Planen redovisar u-områden där ledningar är förlagda på kvartersmark. En tryckstegringsstation redovisas utmed förlängningen av Ella Gybergs väg. Tillkommande bebyggelse kan anslutas till befintligt och kompletterat VA-nät. I enstaka fall kan, beroende på tomtens disposition och höjdsättning, pumpning behöva ske. Detta utföres och bekostas av respektive fastighetsägare. För vissa delar som berörs av nyexploatering krävs omläggning av befintliga ledningar. Lägsta golvnivå skall vara 0,3 meter över marknivån i förbindelsepunkten för vatten och avlopp. På grund av risk för översvämning är lägsta tillåtna nivå för färdigt golv och öppningar i byggnader +12,5 meter över kommunens nollplan. Eventuella källare skall utföras vattentäta under denna nivå. Befintliga byggnader på Brottkärr 1:70 och 1:97 ligger under denna nivå. På dessa fastigheter får åtgärder vidtas för att höja byggnaderna till lämplig nivå eller för att på annat sätt skydda mot översvämning. Dagvatten Dagvattenhanteringen i området har belysts i en särskild utredning, möjligheter till ekologisk dagvattenhantering i Brottkärr, Göteborgs kommun, GF Konsult AB. Dagvattnet bör av flera skäl så långt som möjligt tas om hand lokalt inom kvartersmark. Där det är möjligt skall dagvattnet fördröjas och föras ner till grundvattnet. På tomterna ordnas fördröjningen t ex genom infiltration eller i form av stenkistor. Bräddavlopp från dessa kopplas till kommunens dagvattensystem via anslutningspunkter som Göteborg Vatten tillhandahåller för varje tomt. Av hänsyn till miljön får takmaterial, hängrännor och stuprör inte utföras i koppar eller zink. Dagvattnet från området norr och nordost om planområdet och från planområdets mellersta och östra delar samlas upp i dalgången i en dagvattendamm och leds där det är möjligt via öppna diken och bäckar till två översvämningsområden intill Brottkärrs Byväg för flödesutjämning och rening. Härefter avleds vattnet till dagvattendammar söder om nuvarande Brottkärrsvägen och vidare i bäcken västerut till kommande dammar/våtmarker på ängarna sydväst om planområdet för att därefter få sitt utlopp i havet. Översvämningsområdena och dammarna fungerar som utjämningsmagasin varmed vattennivån tillåts variera. De kan även utgöra ett visuellt tillskott i närmiljön och öka den biologiska mångfalden. Kommunen ansvarar för utbyggnad samt drift och underhåll av erforderliga anläggningar på allmän plats. Värme Husen bör förses med flexibla, förslagsvis vattenburna, uppvärmningssystem. För villabebyggelsen löser varje hushåll det egna behovet av värmekälla, medan det för övrig bebyggelse kan finnas fördelar med samordnad uppvärmning. Området ligger utanför den del av kommunen som enligt kommunens värmeplan kommer att betjänas av fjärrvärme och gas.

21 21/24 El Fortum svarar för elförsörjningen i området. Befintliga luftledningar i området förutsätts där så är möjligt att ersättas med kablar som grävs ner i jorden. Lägen för erforderliga transformatorstationer redovisas på plankartan. Med hänsyn till områdets karaktär ställs särskilda krav på stationernas utformning. Avfall Avfallshanteringen skall anordnas så att källsortering och kompostering kan ske inom kvarteren för bostäder. Gatukostnadsutredning En separat gatukostnadsutredning har upprättats av fastighetskontoret. Av den framgår hur kostnaderna för anläggandet av allmänna platser, markförvärv mm. fördelas på de fastigheter som berörs av detaljplanen. Konsekvensbeskrivning Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden mm. Området ingår i ett stort område utmed kusten som utgör riksintresse men som ej skall hindra tätortsutbyggnad. Därutöver berörs inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan, ÖP99. Ställningstagande till miljökonsekvenser Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanen inte innebär betydande påverkan på miljön enligt Plan- och bygglagen 5:18. Behovsbedömningen har stämts av med Länsstyrelsen under tidigt samråd Miljökonsekvensbeskrivning behövs därmed inte enligt dagens lagstiftning. I det programarbete som ligger till grund för planen och som godkändes 1998 (dvs innan miljöbalken trädde ikraft) gjordes bedömningen att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, i enlighet med PBL 5:18 skulle göras. Denna skulle även kompletteras med MKB för enskilda planområden. En enkel MKB gjordes även i samband med planarbetet för det förslag till detaljplan som antogs för området Dessa gjordes utifrån den lagstiftning som var aktuell då. Dagens lagstiftning innebär en annan avvägning av när MKB skall göras. Påverkan på luft Planen bedöms få mycket begränsad påverkan på luftmiljön i planområdet. Ökad biltrafik från områden utanför Göteborgs centrum bidrar till att luftmiljön i centrala Göteborg inte förbättras. Arbetet med förebyggande åtgärder för att få bättre

22 22/24 värden i de centrala delarna pågår i hela regionen. Bl a genom ökade satsningar på kollektivtrafiken. Påverkan på vatten Havet väster om planområdet är känsligt. Genom att föreskriva lokalt omhändertagande av dagvatten och utbyggnad av dagvattendammar för fördröjning och rening bedöms miljöbelastningen i havsområdet kunna minskas jämfört med idag. Buller Inom planområdet torde gällande riktlinjer för vägtrafikbuller klaras. Bullermiljön i planområdet är låg. Påverkan pga buller bedöms bli begränsad inom planområdet trots fler bostäder och ökad trafik. Planförslaget innebär att fler bostäder byggs i en miljö med låga bullervärden. Den tillkommande bostadsbebyggelsen i denna och övriga aktuella planetapper söder om Brottkärrsvägen respektive södra Brottkärr bedöms medföra en trafikökning på Brottkärrsvägen om totalt ca 2000 fordonsrörelser per dygn i ett snitt i höjd med Sandåsskolan. Denna ökning av trafiken medför, trots en generell hastighetssänkning i området, att nuvarande bullernivåer kvarstår utmed denna väg. Detta har uppmärksammats i detaljplanen för området söder om Brottkärrsvägen. Säkerhet Antalet fordon ökar men med bättre vägstandard bedöms trafiksäkerheten inom området förbättras. Trygghet Tomter som under lång tid fått växa igen kommer att bebyggas och rensas upp. Vidare görs upprustning av vägar, stigar, bättre belysning mm. Detta bedöms ge ökad trygghet i området. Tillgänglighet Genom exploateringen finns möjlighet att ytterligare förbättra tillgängligheten till omgivningen genom åtgärder på stigar och stråk som går ut i angränsande natur. Naturmiljö, rekreation och friluftsliv Planen innebär att tidigare obebyggd mark bebyggs. Genom de avvägningar som gjorts mellan vad som skall vara kvartersmark och natur- eller parkmark har stora naturområden kunnat bevaras. Naturområdena som tidigare är privat mark säkerställs för allmänheten genom att den planläggs som allmän plats där kommunen tar hand om skötseln. På privat mark finns bestämmelser för att skydda natur som är betydelsefull för områdets karaktär. En del stigar får bättre standard. Planen innebär att fler får möjlighet att bo i detta attraktiva område med närhet till kusten och havet. Kulturmiljö, fornlämningar Planförslaget innebär att delar av Brottkärrs gamla bymiljö och banvaktstugan vid gamla Säröbanan bevaras. Intill Brottkärrs by har moderna villor uppförts. Planen innebär att ytterligare några villor tillåts och att delar av det gamla vägsystemet försvinner. Planbestämmelser reglerar utformningen av de tillkommande husen

23 23/24 och hur befintliga byggnader och miljöer får förändras. Den tillkommande bebyggelsen bedöms medföra att den ursprungliga bymiljön blir svårare att urskilja. Fornlämningar finns i och i anslutning till området. Dessa bevaras i de flesta fall. Ytterligare undersökningar kommer att genomföras. Landskapsbild Landskapsbilden förändras med fler byggnader i området. Planförslaget har dock anpassats för att viktiga landskapsrum skall bestå och exploateringen begränsas. I östra delen av planområdet föreslås en grupp hus på berget Planbestämmelser och rekommendationer i kvalitetsprogrammet finns för att säkerställa att bebyggelsen med en samordnad gestaltning och ett enhetligt formspråk så långt möjligt anpassas till och smälter in i naturen på berget. Konsekvenser för befintliga fastigheter, samfälligheter m fl Planförslaget har utformats för att ge ändamålsenlig planutformning. Såväl för vägarnas utformning som möjligheten att bilda nya fastigheter, att bevara värdefulla naturområden och att garantera allmänhetens tillträde till attraktiva stråk och miljöer. Detta innebär i många fall att fastighetsgränserna måste justeras. Gränsen mellan allmän plats och kvartersmark har studerats noggrant i syfte att balansera det allmänna intresset mot det enskilda intresset för att bland annat minimera intrång på privata tomter. Mindre fastigheter som redan är bebyggda har där så varit möjligt behållits intakta. För fastigheter som får möjlighet att stycka eller hittills är obebyggda innebär planförslaget ofta att mark avstås till allmän plats och/eller att markbyte/köp sker med intilliggande fastigheter. Eftersom kommunen skall vara huvudman för allmän plats skall all mark som föreslås som allmän plats i framtiden ägas av kommunen. Huvudregeln enligt PBL är att markägare som kan väntas få stor nytta av planen t ex i form av nya byggrätter förutsätts överlåta mark till allmän plats utan ersättning eftersom de allmänna platserna är angelägna för områdets ändamålsenliga användning och då fördelarna man vinner med dessa platser bedöms överväga de olägenheter som orsakas enskilda fastighetsägare. Vilka fastigheter som berörs av ovanstående och hur de berörs framgår av genomförandebeskrivningen. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att området inte planläggs och att nuvarande markanvändning fortgår. Nollalternativet innebär också att nuvarande bristfälliga trafikförhållanden kommer att råda. På enstaka tomter kan viss utbyggnad komma att ske med endast bygglovsprövning. Detta sker då utan ett samlat ställningstagande för hur området i sin helhet skall disponeras och medför sannolikt att eventuell framtida planläggning ytterligare försvåras.

24 24/24 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden utgår 10 år efter det datum då planen vunnit laga kraft. Bygglov får inte ges förrän erforderliga gemensamhetsanläggningar för berörda fastigheter bildats eller omprövats. Marklov krävs även för schaktning och fyllning. För kulturhistoriskt intressanta miljöer krävs bygglov även för åtgärder enligt PBL 8:4 (sk friggebod mm), för underhåll av byggnads exteriör, byte av tak- och fasadmaterial samt för nya fönster. Marklov krävs även för byte av markbeläggningsmaterial. Kommunen är huvudman för allmän plats. STADSBYGGNADSKONTORET Birgitta Lööf Planchef Maria Gränsbo Planarkitekt