BOSTÄDER NORR OM BROTTKÄRRSVÄGEN (II)

Transkript

1 Samrådshandling Detaljplan för BOSTÄDER NORR OM BROTTKÄRRSVÄGEN (II) inom stadsdelen Askim i Göteborg KVALITETSPROGRAM för ny bebyggelse och kulturhistorisk bebyggelse mm. Stadsbyggnadskontoret Distrikt Söder Koncept

2 Innehåll Syfte 3 Utgångspunkter och identitet 4 Vägarna 6 Park- och naturmark 8 Bostäder väster om ängen 10 Bostäder öster om ängen 12 Villor på berget 14 Annan ny bebyggelse 16 Byggnader och miljöer med kulturhistoriska kvaliteter 18 Kvalitetsprogrammet arbetades ursprungligen fram under 2002 av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Park- och naturförvaltningen, Fastighetskontoret, Göteborg Vatten, representanter från SKANSKA och Brunnberg och Forshed Arkitektkontor. En viktig utgångspunkt då var att ge vägledning för förvaltning och skötsel av allmänna platser. Avsikten var då att det skulle vara enskilt huvudmannaskap för de allmänna platserna Sedan den detaljplan som antogs 2003 blivit upphävd har nya planhandlingar arbetats fram. I samband med detta har en översyn av kvalitetsprogrammet gjorts. Förvaltning och skötsel av de allmänna platserna kommer nu att ske av kommunen enligt de principer och prioriteringar som görs inom hela kommunen. Sören Holmström, plan- och byggantikvarie på stadsbyggnadskontoret, har gjort beskrivningen av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. Omslagsbild: Grönskande valv över smala slingrande vägar är en vanlig syn i Brottkärr. 2

3 Området idag: Ett drygt 100-tal villor i olika storlekar kantar de slingrande vägarna i gränsen mellan dalar och bergspartier. Syfte Kvalitetsprogrammet syftar till att fördjupa planbeskrivningen till detaljplanen för bostäder norr om Brottkärrsvägen genom att: beskriva viktiga utgångspunkter för detaljplanens utformning; vägar, natur- och parkområden och den planerade bebyggelsen. beskrivning av kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga kvaliteter och karaktärsdrag hos kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. ge vägledning för gestaltningen av den nya bebyggelsen genom de rekommendationer för utformningen som redovisas. Kvalitetsprogrammet skall ses som ett hjälpmedel att nyansera och tolka intentionerna i detaljplanen för att säkerställa områdets kvaliteter och tydliggöra planens idéinnehåll. Kvalitetsprogrammet riktar sig till fastighetsägare, exploatörer, projektörer, bygglovsgranskare och förvaltare att tillämpas i planens genomförande och följande drift och underhåll. 3

4 Från berget söder om Ella Gybergs Väg har man havsutsikt mot väster. Naturmarken på berget präglas av hällmarksmosaik, ljung, en och tall. Utgångspunkter och identitet Den lantliga karaktären, ängen, bergen, den kulturhistoriska bebyggelsen och närheten till havet ger området dess identitet. Naturens mångfald Området norr om Brottkärrsvägen karaktäriseras av den kustnära naturen med branta bergspartier omväxlande med mellanliggande markerade dalstråk som i områdets mitt vidgar sig till en stor äng. I väster, gränsande till området, finns havet och stranden. Bergspartiernas natur kännetecknas av en hällmarksmosaik med berg i dagen, omväxlande med ljung- och kråkrisbevuxna ytor. I svackor och skrevor finns moss- och kärrvegetation. De låglänta delarna har tidigare odlats. De har idag en vegetation som domineras av s.k. ohävdsarter, typiska för igenväxande fuktig åker. Ängen i områdets mitt ger rymd och öppen karaktär åt landskapet. Ängsrummet fortsätter norrut i en dalgång med fuktig skogsvegetation. Den lantliga karaktären Småvägar slingrar sig genom landskapet i dalstråken och utefter foten av höjdpartierna. Gles bebyggelse med lummiga trädgårdar kantar vägarna. Här finns villor och fritidshus av olika utseende och ålder. Mot vägarna avgränsas tomterna av häckar, låga murar eller spjälstaket. Bebyggelsen, lummigheten och blandningen av staket, murar och häckar ger området dess lantliga charm. Vägarnas lantliga karaktär förstärks av att gångbanor, kantstenar o.dyl. saknas. Kulturhistorisk bebyggelse I områdets södra del finns den kulturhistoriskt värdefulla miljö som utgör resterna av Brottkärrs by från 1800-talets senare hälft. En annan viktig byggnad som belyser traktens historia är den gamla banvaktstugan intill f.d. Säröbanans banvall som löper utmed kustlinjen. Banvallen utnyttjas idag som huvudstråk för gång och cykeltrafik. 4

5 Vägarna slingrar sig förbi lummiga trädgårdar och längs bergspartiernas fot. På sina ställen kommer berghällarna ända ner till vägarna. (Brottkärrs Byväg) Den kulturhistoriskt intressanta banvaktstugan intill f.d. Säröbanans banvall som numera är en vacker cykelväg längs kustlinjen. Sist i kvalitetsprogrammet beskrivs de kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga kvaliteterna och karaktärsdragen för områdets kulturhistoriska byggnader och miljöer. Det är viktigt att dessa kvaliteter inte minskar eller förvanskas. Beskrivningen är tänkt att ge vägledning vid underhåll av byggnaderna.. 5

6 ... smala Vägarna kan vara branta... Vägarna LOKALVÄG Det befintliga vägnätet bevaras i stor utsträckning. Området matas från söder med tre vägar, som förgrenar sig inne i området. Ingen av vägarna avses få genomfartstrafik. Standardkraven bestäms av önskemål om att räddningsfordon, fordon för snöröjning, renhållningsfordon möbelbuss m fl skall kunna nå fastigheterna. På många ställen erfordras förstärkning och breddning av de befintliga vägkropparna. I delområden där ny bebyggelse föreslås behöver nya vägar anläggas. Särskilda gångbanor/trottoarer erfordras inte. Det är önskvärt att den lantliga karaktären hos vägnätet i möjligaste mån kan bevaras. Vägsektioner De tre huvudvägarna i området, Matildehemsvägen, Brottkärrs Byväg och Ryttarstigen planeras där detta är möjligt med en 5,5 meter bred körbana och ca 6,5 meter brett vägområde (avståndet mellan två fastighetsgränser) för att ge plats även för stödremsor, lyktstolpar, elskåp mm. Även övriga vägar t ex där nya fastigheter bildas eller nya vägsträckningar byggs bör i huvudsak ha denna standard.... kantas av häckar. På resterande mindre vägar där fastigheterna redan är bebyggda kan en körbanebredd på 3,5 meter accepteras. Vägområdet blir då ca 4,5 meter. Mötesfickor krävs med jämna mellanrum (max ca 100 meter) i vägnätet för att göra det möjligt för ett större fordon, t.ex. för renhållning, att möta en vanlig personbil. Endast på vissa sträckor där murar i befintliga fastighetsgränser begränsar utrymmet accepteras smalare vägområde och körbana. Körbanebredder mellan 3,5-5,2 meter tillåts inte beroende på att det då inte går att passera en parkerad bil med t.ex. sopfordon. Häckar utmed fastighetsgränserna skall planteras inne på fastigheten och klippas så att de inte växer ut i vägområdet. Vändmöjligheter 12 meter långa fordon skall kunna vända i korsningar och på vändplatser på de större vägarna. Även på övriga vägar skall vändmöjligheter för 12-meters fordon eftersträvas. Där detta ej är möjligt skall vändplatser för 9-meters fordon byggas. 6

7 Farthinder Körbanebredderna är i många fall så smala att trafiken måste hålla låg hastighet för att ge god trafiksäkerhet åt gående och cyklande. Trots detta bedöms farthinder med ett avstånd av max ca 100 meter komma att behövas på de större vägarna. Farthinder av provisorisk karaktär (betongplintar) finns uppsatta på Ryttarstigen. Dessa farthinder skall bytas ut mot hinder av mer permanent karaktär. Vägbelysning Vägbelysning är ordnad utefter de större vägarna, men kan behöva kompletteras utefter de mindre vägförgreningarna. Ny vägbelysning kan också behöva ordnas där belysningen nu finns monterad på stolpar till elluftledningar som ska läggas i jordkabel. Ryttarstigen, som genomkorsar planområdet från norr till söder, skall vara återvändsgata för biltrafik, men samtidigt fungera som ett övergripande genomfartsstråk för gång- och cykeltrafik. Detta gör att det är särskilt viktigt att denna väg är väl belyst. Enhetligt val av belysningsarmatur och relativt låga belysningsstolpar bör eftersträvas. Belysningsen skall placeras och vara utformnad så att den inte påverkar landskapsbilden och den lantliga karaktären negativt.... murar i sten... eller murar i puts. Vägarnas dagvattenavledning Utmed vägarna skall dagvattnet tas om hand enligt någon av följande lösningar: Öppet dike utmed vägen (där vägen gränsar till grönområde). Kantsten och rännstensbrunnar utmed vägens ena sida. Skötsel av vägar Trafikkontoret kommer att ansvara för skötseln av vägarna. På några ställen har farthinder satts upp. 7

8 Den stora ängen mitt i Norra Brottkärr. Brottkärrs Byväg går rakt över ängen. Park- och naturmark Att säkerställa att naturvärden inte går förlorade och att allmänheten får god tillgänglighet till attraktiva stråk och miljöer inom planområdet är en viktig utgångspunkt för planarbetet. Delar av det som hittills varit privata fastigheter föreslås därför istället som allmänna platser som kommunen äger och sköter. Ängen Ängen är det stora öppna landskapsrummet centralt i området. I dess östra del finns en bollplan. Det centrala partiet av ängen säkerställs som allmän plats, park, för lek och rekreation för alla boende i området. Bollplanen flyttas till ett nytt läge, och en mindre lekplats med sandlåda, gungor och parksoffor anläggs. Ängen genomkorsas av några enkla och smala grusade gångstigar. Viktigare gångförbindelser kan asfalteras. Delar av området hålls öppet. Kompletterande planteringar kan göras. Huvudprincipen är att den vegetation som finns idag utvecklas naturligt utifrån platsens förutsättningar. Bergen Bergspartierna i området säkerställs i väsentliga delar som allmän plats, natur. De ska fungera som utsikts- och strövområden för allmänheten. De delar av bergen som är svårtillgängliga för allmänheten och därför ligger kvar på privata fastigheter får en planbestämmelse att naturka- Skiss som visar hur ängen kan utformas med gångstigar, lekplats, kickeplan och översvämningsområden för dagvatten (som tidvis kan vara vattenfyllda). raktären ska bevaras då den orörda naturmarken även där har stor betydelse för landskapsbilden och områdets karaktär. Naturen karaktäriseras av ljunghedsliknande hällmarksmosaik med spridda tallar och enbuskar. Området är under igenväxning, och träd och buskar vandrar in över större ytor. Enen dominerar i buskskiktet. Bland träden dominerar tall, 8

9 Från de höga bergen har man vidunderlig utsikt över kustområdet.. björk och bergstall. För att bevara den ursprungliga karaktären kan beståndet av bergstall och björk avverkas, så att ljunghedskaraktären med spridda martallar och enbuskar framträder. Zonen närmast bebyggelsen llängst upp på Ella Gybergs väg kan inför utbyggnaden gallras med avseende på ljusinsläpp. Gångförbindelser genom naturområdena kan dels vara naturligt upptrampade stigar dels smala gångstigar som kan anläggas på sina håll för att göra terrängen lättare tillgänglig som strövområde. Gångstigarna ges en yta av barkflis eller grus. Vid vissa brantare partier kan trappsteg i sten och ledstänger placeras. Nyckelbiotop Strax nedanför den östra höjdplatån finns ett område som utgör en värdefull nyckelbiotop. En planbestämmelse föreskriver att naturskogskaraktären skall bevaras. Döda träd ska ligga kvar. Gallring får bara ske av träd som hotar lövskogskaraktären. Träd som riskerar att falla ner får avverkas, men ska ligga kvar i området. Äldre stigar får röjas, men nya stigar får inte anläggas utan särskild konsekvensutredning. Berghällar, enebuskar, tallar, ljunghedar... En utglesning kan ev göras bland träd och buskar som håller på att göra bergsplatåerna igenväxta. Dagvatten Det dagvatten i området som inte kan infiltreras i marken leds längs vägarna i täckta eller öppna diken. I södra delen av ängen fördröjs dagvattnet i två översvämningsområden. Dessa kan eventuellt planteras med fukttåliga växter - något som även gynnar den biologiska mångfalden och bidrar till att rena dagvattnet. Norr om ängen i den skogsbevuxna dalgången anläggs en fördröjningsdamm på f.d. betesmarker. Skötsel Park- och naturmark sköts av Park- och Naturförvaltningen. Göteborg Vatten ansvarar för drift och skötsel av fördröjningsdammar och översvämningsytor liksom för dagvattensystemet i övrigt 9

10 Träfasader i ljus färgsättning Bostäder väster om ängen Rekommendationerna i detta avsnitt gäller det knappa 20-tal bostäder, i parhus eller friliggande villor, som uppförs på västra sidan av de centrala ängarna. Se markering på karta. Utformning - planbestämmelser Hur stor del av kvarteret som bebyggs regleras genom maximal byggnadsarea. Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea för huvudbyggnad, taklutning och byggnadshöjd. Utförandet regleras genom krav på fasadmaterial i trä och takbeläggning med med tegelröda takpannor. Mot vägarna skall häckar eller staket finnas. Mot ängen finns ett område som skall planteras med t ex fruktträd. för att avgränsa bebyggelsen från det stora öppna landskapsrummet. Utformning - rekommendationer Karaktär Bebyggelsen rekommenderas kännetecknas av ljusa träfasader med glasverandor i traditionell eller lite modernare stil och med genomarbetade detaljer. Uthus och garage kan ha dovare och diskretare färgsättning. Enstaka större uthus som t ex gemensam garagebyggnad kan ha samma färgsättning som huvudbyggnaderna. Bostäderna utförs i några olika storlekar. De skall ha en enkel grundform och placeras så att de bildar en variationsrik miljö och en tydlig struktur. De mindre husen rekommenderas underordna sig de större när det gäller rumshöjder och fönsterplaceringar. Tillåten högsta byggnadshöjd medger att en rumshöjd på 2,6 m kan erhållas. För att ge möjlighet till en variation i byggnadernas gestaltning får varje hus utöver byggnadshöjden förses med en takupa eller frontespis. De traditionellt utformade byggnaderna kan kompletteras med ett antal moderna fasadelement som t ex en markerad entré, ett burspråk eller en form av veranda. Dessa element placeras på olika ställen på olika hus, beroende t ex på entréförhållande, utsikt och ljusinfall. 10

11 Ljusa träfasader, häckar, spjälstaket målade i samma färg som fasaden Tomter Husen ligger i trädgårdar med enstaka ädelträd och klippta buskar. I gränsen mot trädplanteringen kan trädgårdarna få en strikt klippt häck. Gränserna mot vägarna skall utgöras av en blandningen av ljusa spjälstaket och häckar. Husfasader Som fasadmaterial rekommenderas huvudsakligen stående hyvlad träpanel med locklist eller lockläkt. Panelen avslutas mot sockeln med vattenbräda. Panelen målas i ljusa färger: vitt, ljusgrått, ljusgrönt. Fönster av trä färgsätts i ljus nyans. Fönstren utförs med mittpost och spröjsar samt nätta foder i samma färg som fasaden. Även hängrännor och stuprör bör vara ljusa eller vita. Eventuella balkonger kan få räcken av trä med nätta dimensioner. Exmpel på hus med glasveranda och balkong med träräcken i nätta dimensioner mörkgrå. Taktassar är synliga och bearbetade. Taken har inga fotbrädor eller vindskivor. Skorstenarna är utformade som höga pipor. Markbehandling Gångvägar i kvarteret får en yta av asfaltbundet grus. Garageplatsen har avvikande material mot vägen, smågatsten, grus, alternativt betongsten i småformat. Den gemensamma parkeringsplatsen får en yta av asfaltbundet grus med markerade platser av betongsten eller smågatsten. Belysning För belysningsarmaturer rekommenderas en placering i halvhögt läge, exempelvis i pållare, längs kvarterens trädgårdsgångar för att framhäva tomternas grönska. Belysning ordnas också vid bostädernas entrépartier och vid garageportar. Tak Taken på de högre husen utformas som sadeltak och täcks med tegelröda pannor. Taktassarna kan vara korta och avslutas med fotbräda. Vindskiva, taktass och undersida takfot målas i samma kulör som huset. Skorstenarna är tjocka och kraftiga och utformas i tegel eller plåt i färg lika tak. Taken på de lägre husen görs utkragade på både långsidor och gavel. Taken är släta och 11

12 Hus med träfasader. Modern arkitektur med tydliga rötter i byggnadstraditionen Bostäder öster om ängen Rekommendationerna idetta avsnitt gäller det dryga 20-tal bostäder, i parhus eller friliggande villor, som uppförs på östra sidan av de centrala ängarna. Se markering på karta. Utformning - planbestämmelser Hur stor del av kvarteret som bebyggs regleras genom maximal byggnadsarea. Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea för huvudbyggnad, taklutning och byggnadshöjd/ totalhöjd. Utförandet regleras genom krav på fasadmaterial i trä och takbeläggning med tegelröda takpannor. Mot vägarna skall häckar eller staket finnas. Mot ängen finns ett område som skall planteras - gärna med blommande buskar - för att avgränsa bebyggelsen från det stora öppna landskapsrummet Utformning - rekommendationer Karaktär Bebyggelsen rekommenderas kännetecknas av sadeltak och träfasader. Färgmässigt och volymmässigt anknyter bebyggelsen till en lantlig karaktär med huvudsakligen mustiga och mättade färger. Enstaka större hus kan vara ljusa, likt äldre tiders huvudbyggnader. Bostäderna utförs i några olika storlekar. De skall ha en enkel grundform och placeras så att de bildar en variationsrik miljö och en tydlig struktur. De mindre husen underordnar sig de större när det gäller rumshöjder och fönsterplaceringar. Tillåten högsta byggnadshöjd medger att en rumshöjd på 2,6 m kan erhållas. För att ge möjlighet till en variation i byggnadernas gestaltning får varje hus utöver byggnadshöjden förses med en takupa eller frontespis. Tomter Husen ligger i trädgårdar med enstaka träd och buskar. I gränsen mot ängen föreslås trädgårdarna avgränsas med en blommande häck som bildar ett nytt bryn mot de öppna ytorna på ängen. Gränserna mot vägarna skall utgöras av en blandningen av spjälstaket i mättade färger (samma som respektive bostadshus) och häckar. 12

13 Bebyggelsen skall en modern karaktär men ansluter ändå till trähustraditionen. Enstaka större hur kan vara ljusa, likt äldre tiders huvudbyggnader. Husfasader Som fasadmaterial rekommenderas huvudsakligen stående hyvlad träpanel. Panelen målas i mustiga och mättade toner. Enstaka större hus kan vara ljusa. Fönstren ges en fri sättning med nätta foder och färgsätts i ljus nyans. För att harmoniera med de dova färgerna på fasaden föreslås hängrännor och stuprör vara mörkgrå. Eventuella balkonger får räcken av trä med nätta dimensioner. Tak Taken på de högre husen utformas som sadeltak och täcks med tegelröda pannor. Taktassarna är korta och avslutas med fotbräda. Vindskiva, taktass och undersida takfot målas i samma kulör som huset. Skorstenarna är tjocka och kraftiga och utformas i tegel eller plåt i färg lika tak. Taken på de lägre husen görs utkragade på både långsidor och gavlar. Taken är släta och mörkgrå. Taktassar är synliga och bearbetade. Taken har inga fotbrädor eller vindskivor. Skorstenarna är utformade som höga pipor. Markbehandling Gångvägar i kvarteret får en yta av asfaltbundet grus. Garageplatser har avvikande material mot vägen, smågatsten, grus, alternativt betongsten i småformat. Eventuell samlad parkering får en yta av asfaltbundet grus med markerade platser av betongsten eller smågatsten. Belysning För belysningsarmaturer rekommenderas en placering i halvhögt läge, exempelvis i pållare, längs kvarterens trädgårdsgångar för att framhäva tomternas grönska. Belysning ordnas också vid bostädernas entrépartier och vid garageportar. 13

14 VÄG - 3,5/5,5 m Dike av grus och väg av asfalt. FÖRTRÄDGÅRD Buskar och träd planteras där så är möjligt. Stödmur av granit. Hårdgjorda ytor av smågatsten. UTEPLATS Anslutning av natursten eller trall mot befintlig naturmark. Villor på berget Rekommendationerna gäller för det 20-tal gruppbyggda villor som planeras på toppen av bergspartiet sydost om Ella Gybergs väg. Se markering på karta. Utformning - planbestämmelser Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea för huvudbyggnad, taklutning och totalhöjd. Garage sammanbyggs med huvudbyggnad. Husens utformning, materialval och färgsättning regleras starkt eftersom bebyggelsen har ett mycket exponerat läge. För att naturen skall kunna vara kvar orörd så långt som möjligt regleras markens anordnande på stora delar av tomterna och möjligheterna att avgränsa tomterna. Även maximalt antal tomter är bestämt. Utformning - rekommendationer Karaktär Villorna placeras och utformas med stor omsorg och med hänsyn till bebyggelsens exponerade läge och den omgivande naturmarkens karaktär. Avsikten är att bebyggelsen skall anpassas till och inordna sig i omgivande natur. Byggnaderna föreslås ha långsmala huskroppar. Där den kuperade terrängen gör det lämpligt planeras villorna med souterrängvåningar mot gatorna. Även halvplansförskjutningar kan tillämpas för bästa anpassning mot marken. Utformningen av byggnaderna behöver inte anknyta till den traditionella karaktären. Byggnaderna kan ges ett alldeles eget och modernare uttryck. Tomter Mot gatorna kan marken närmast villorna avgränsas med en insynsskyddande mur av t ex granit. Buskar och träd planteras där så är möjligt. Hårdgjorda ytor för uteplatser görs av t ex smågatsten. Baksidan med uteplatser vänds mot markytor där naturkaraktären av hällmark och ljunghed med enstaka träd bevaras. På trädgårdssidan ska inga avgränsningar 14

15 På husens baksida kommer naturen och hällmarken ända fram till fasaden. Exempel på husfasad som vetter mot berget och naturmarken. Träfasad som åldras vackert och smälter in i naturen. På håll, t.ex. från havet, är det dessa fasader i dämpade toner som syns. Mot gatan anläggs en trädgård bakom en insynskyddande mur. Exempel på utformning av husfasad som vetter mot gatan. Fasaden putsas i ljusa grå nyanser. finnas i tomtgränserna, utan naturen ska sträcka sig fram till huset. Husfasader Byggnaderna föreslås utföras med olika karaktär på entrésidan mot gatan och mot omgivande natur. Gatufasaderna utformas strikt och representativt med släta ytor i tex puts, betong eller sten. Husen kan ha olika grå nyanser uppe på berghällen och vitare nere i dalgången. Fasaderna mot husens trädgårdssida utformas så att de inordnar sig i omgivande natur. Väggarna på baksidan föreslås ha stående eller liggande träpanel och behandlas med t ex pigmenterad tjära, olja eller järnvitriol så att de åldras vackert och smälter in i omgivande natur. Stora fönster och glaspartier mot naturen föreslås. Tak Taken skall ha flack lutning och täckas med plåt eller papp i mörk färg. Taktassarna skall vara synliga. Takfotens undersida skall vara lika fasadens panel. Skorstenar utformas som höga pipor. Markbehandling Garageinfarter och entrégångar utförs med avvikande material från gatans asfalt, t ex med smågatsten eller betongsten. Nivåskillnader tas med fördel omhand av naturstensmurar. De privata uteplatserna på villornas baksidor begränsas av berghällarna och anpassas mot klipporna. De beläggs t ex med oregelbundna plattor av natursten eller trätrall i kraftiga dimensioner. Även mellan husen bevaras naturmark fram till gatan. Belysning Belysningsarmaturer placeras på husfasader, murar eller naturliga element, så att husens entréer blir väl belysta. Höga stolpar är ej tilllåtet. Belysningen får inte placeras så att den får störande inverkan på landskapsbilden. 15

16 Hus med enkla volymer och träfasader kantar Ryttarstigen Trähuskaraktär kan vara en enkel en-plansvilla byggd i vinkel... Annan ny bebyggelse I området norr om Brottkärrsvägen finns uteslutande villabebyggelse. Trähus med sadeltak täckta av tegelpannor är vanliga, men andra typer av fasader och andra takformer och taktäckning förekommer också i ett ganska variationsrikt mönster. Spritt i området finns mark som kan avstyckas och bebyggas med styckebyggda villor. I norra delen av västra dalgången på del av Brottkärr 1:4 ger detaljplanen byggrätt för ett 15-tal lägenheter i två våningshus med villakaraktär. Här anges rekommendationer för all denna tillkommande bebyggelse. Utformning - planbestämmelser Husens volym regleras genom maximal byggnadsarea, taklutning och totalhöjd. För komplementbyggnader gäller särskilda mått. Tomtstorleken skall vara minst 800 kvadratmeter. Vid uppförande av nya byggnader i och i anslutning till Brottkärrs by ska dessa placeras och utformas med särskild hänsyn till de kulturhistoriska värdena. I särskilt exponerade lägen ställs krav på att byggnaderna skall inordna sig väl i omgivande natur. 16

17 ... eller en byggnad av mer reslig karaktär där havsutsikten ger ett extra plus till översta våningen. Delar av tomtmarken har undantagits från byggrätt. I planbestämmelserna har en beteckning införts att naturkaraktären skall bevaras och att schaktning och uppfyllnad inte får ske. Detta är betydelsefullt för bevarandet av naturen, landskapsbilden och områdets karaktär. Utformning - rekommendationer För ny tillkommande bebyggelse är det önskvärt att ansluta till trähuskaraktären, samtidigt som en lantlig stil behålls. Fasader rekommenderas vara av trä. Inom grupper av hus bör en enhetlig färgsättning av fasaderna eftersträvas. Volymerna ska vara enkla och taken börutformas som sadeltak. Takmaterial bör vara tegelröda takpannor i de lägen där omgivande befintlig bebyggelse domineras av denna karaktär på tak. I vissa lägen ges byggrätt för nya villor i kuperad terräng med stora naturvärden. Här är det särskilt viktigt att villorna utformas med hänsyn till terrängens karaktär. I övrigt hänvisas även till Göteborgs småhuspolicy. 17

18 Banvaktstugan på Brottkärr 1:70. Byggnader och miljöer med kulturhistoriska kvaliteter. Beskrivning av kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga kvaliteter och karaktärsdrag. I planområdet ingår några fastigheter som är kulturhistoriskt intressanta. Det gäller dels Brottkärr 1:70 där en banvaktstuga finns bevarad i anslutning till den tidigare järnvägsstationen i Brottkärr dels delar av Brottkärrs by som ingår i kommunens bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dessa delar är att betrakta som särskilt värdefulla enligt PBL 3:12 och får inte rivas. De får endast ändras eller kompletteras med stor försiktighet. Särskilda planbestämmelser för varsamhet och skydd har införts. De kulturhistoriska kvaliteterna får inte minska eller förvanskas. Här följer en beskrivning av de kulturhistoriska, arkitektoniska och upplevelsemässiga kvaliteterna och särdragen hos de olika kulturhistoriskt intressanta bygganderna och miljöerna. Beskrivningen skall ge vägledning vid underhåll av byggnaderna. Det är viktigt att dessa kvaliteter inte minskar eller förvanskas. 18

19 Brottkärr 1:70 Banvaktstuga, uthus med vedbod och jordkällare Tomtmark och miljö Viktigt i miljön är läget för stugan utmed banvallen och hållplatsen samt den stora friytan i nordväst som tillsammans med den grå bergsknallen i sydöst ger banvaktarstället en naturskön inramning som i mycket svarar mot det ursprungliga miljösammanhanget. De tre byggnaderna ger tillsammans med gårdsbrunnen i öster en helhetsbild av de livsvillkor som präglade banvaktarhushållet. Tillsammans bildar de en småskalig enhet som från norr utmed den gamla banvallen (cykelbanan) avtecknar sig på ett idylliskt sätt mot den grå bergssidan. Banvaktstuga Karaktäristiskt för banvaktstugan är den faluröda fasaden av liggande och stående pärlspontpanel med vitoljad listindelning. Typiskt är också det branta sadeltaket med långt taksprång som tillsammans med den släta takpappen ger taket en lätt skivkaraktär. Vidare noteras att det branta takfallet dragits ner över farstuutbyggnaden och att stugans fönster har olika utformning och indelning för olika rum. Särskilt är köksfönstren anmärkningsvärda med sin originella indelning med smårutor i nederdelen av fönstren. Byggnaden är uppförd på en sockel av huggna naturstensblock. Uthus Även uthusets fasad är omsorgsfullt utförd med faluröd stående och liggande panel med listindelning. Det relativt flacka sadeltaket är täckt med svart papp. Utöver sin blygsamma storlek skiljer det sig från bostadshuset genom sin annorlunda paneltyp, flacka takfall och att det saknar bostadshusets vitoljade listverk. Jordkällare Jordkällaren är nedgrävd i backen där bara ingångsgaveln är synlig med sina stora naturstensblock. 19

20 Infart till Brottkärr 1:296 norrifrån. Del av ladugård och gårdsrum på Brottkärr 1:296. Brottkärrs by Bybildning De bevarade delarna av Brottkärrs by ger fortfarande en uppfattning om den ursprungliga bykaraktären. De två mangårdsbyggnaderna på den lilla kullen mitt i byn (1:296 & 1:263) utgör, tillsammans med de större ladugårdsbyggnaderna, karaktärsfulla kännetecken för centrala Brottkärrs by. Byggnadernas naturliga inplacering i den lätt kuperade terrängen med bevarade bergsknallar, frukt- och buskträd bidrar starkt till gårdarnas ålderdomliga karaktär som berättar om bykärnans lokalisering på impediment med kringliggande bruksmark. Gårdsrum och tomtmark, Brottkärr 1:296 Mot Matildehemsvägen i väster ligger manbyggnaden dold bakom de röda ladugårdslängorna, vilka tillsammans med man- och ekonomibyggnaderna sluter sig till ett oregelbundet och svagt kuperat gårdsrum med en gräsmatta omgiven av vackra stensättningar och buskträd. Manbyggnaden drar sig tillbaka och intar en likställdhet med ladugårds- och ekonomilängorna med vilka den samverkar till en helhet på ett trivsamt sätt, ett förhållande som förstärks av byggnadernas oregelbundna orientering. På gården upplevs en lugn och småskalig slutenhet av betydelse för bebyggelsemiljöns förmåga att berätta om sitt ursprung och historiska bysammanhang. Av viss betydelse för miljön är även fruktträdgården och de två ekonomibyggnaderna på Brottkärr 1:255 i anslutning till Brottkärrs byväg och den nära anknytningen till Matildehemsvägen. Tomtplatsen avgränsas mot norr av ett rött lågt träplank som omsluter en köksträdgård och kröker sig på ett vackert sätt utmed den gamla gårdsinfartens sväng framför ladugårdslängan. Det stora inslaget av buskar och träd såväl ut mot byvägen som i gårdsrummet och i fruktträdgården samspelar med såväl manbyggnad som de röda ladugårdslängorna på ett sätt som ger tomten en lummig och ombonad lantlighet. Uthusbyggnader, Brottkärr 1:296 De två vinkelbyggda ladugårdarna och ekonomibyggnaden som sluter gårdsutrymmena från vägarna har en avgörande betydelse för uppfattningen av gårdsbildningen såväl från byvägen som inne på gårdsplan. Här noteras också ladugårdslängornas förskjutna planform som mer relaterar sig till gamla byvägen än den inre gårdsbildningen. Detta förhållande understryker att gården organiserats funktionellt utifrån praktiskt fungerande näringsverksamhet och hänsyn till topografin snarare än för representativt boende. Byggnaderna har enkla sadeltak, avtäckta med lertegel på södra uthuset respektive korrugerad svart plåt på ladugårdslängorna. Karaktäristiskt är också byggnadernas lockpanel av vankantade brädor på ojämna bredder och den röda slamfärgen. Ladugårdsbyggnaderna skiljer ut sig genom sina långsträkta och slutna volymer. De ger också ett enklare intryck än övriga byggnader. Vidare noteras ett fönster indelat i tolv små rutor på gaveln som vetter mot bostadshuset och tre mycket små fönstren på fasaden åt norr. Ladugården med köksträdgården som omges av ett lågt rött träplank. 20

21 Mangårdsbyggnaden från norr. Södra uthusbyggnaden, som har en naturvuxen prägel, karaktäriseras av den höga naturstenssockeln av otuktad sten i bruksfog samt den asymmetriska planformen som ger taket och det inre vägglivet mot gården ojämna linjer och böljande ytor, möjligen beroende på att det är två ursprungligen fristående byggnader som sammanfogats utmed södra sidan Mangårdsbyggnad, Brottkärr 1:296 Mangårdsbyggnaden är i likhet med (1:263) uppförd på dubbel bredd med stående locklistpanel på ojämna bredder målad i en ljusgrå kulör under sadeltak täckt med enkupigt lertegel och fönsteröppningar med smala foder och rödfärgat karm- och bågvirke som ger byggnaden en sammanhållen, ljus och lätt karaktär. Av det som ger exteriören dess måttfulla och sympatiska egenart med stark anknytning till platsen i nära samspel med trädgård, naturmark och ekonomibyggnader kan bl.a. följande noteras: Spritputsad grundsockel i grå nyans samt otuktad naturstensgrund i bruksfog till altanutbyggnaden mot gården ger byggnaden markförankring, vilket förstärks av de frodiga rododendonbuskarna tätt inpå fasaden. Stående locklistpanel på ojämna bredder med rundprofilerad locklist, målad i en ljusgrå kulör och tydligt avgränsad mot grundmuren med en kraftig fotbräda. Relativt lågt väggliv och fönsterplacering med god marginal till takfoten. Spröjsade fönster med smala vitmålade foder och relativt rankt karm- och bågvirke i röd nyans som ger fasaderna ett lätt intryck. Enkupigt lertegel ger en rustik avtäckning som harmoniskt kontrasterar mot den ljusa fasaden och samspelar med såväl grundsockeln som de rödfärgade uthusbyggnaderna. Del av gårdsrum mellan uthusbyggnader. Framkammarstuga, Brottkärr 2:225 och f.d. ladugården, Brottkärr 2:295 Vid skiftet flyttades byggnaderna som idag ligger på Brottkärr 2:225 och Brottkärr 2:295 ut från den ursprungliga byplatsen till dagens läge där delar av gårdsanläggningen finns kvar; bostadshuset som är en framkammarstuga och den f.d. ladugården. Det långa låga bostadshuset (Brottkärr 2:225) som troligen är uppfört före 1800 har röd slamfärgad stående lockpanel med relativt små fönster under sadeltak avtäckt med svart shingel. Den f.d. ladugården (Brottkärr 2:295) är starkt förändrad genom ombyggnad. Den har erhållit en väl genomtänkt fasadbeklädnad med gråvit lockpanel och fönstersättning med god estetisk verkan Brottkärr2:225, framkammarstuga. Brottkärr 2:295 f.d. ladugård. 21

22 22