RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2018) 170 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om halvtidsutvärderingen av genomförandet av programmet Ett Europa för medborgarna {SWD(2018) 86 final} SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om halvtidsutvärderingen av genomförandet av programmet Ett Europa för medborgarna Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betonade i sitt tal om tillståndet i unionen 2017 att det är nödvändigt att involvera det civila samhället nationellt, regionalt och lokalt i arbetet med Europas framtid. Programmet Ett Europa för medborgarna är ett av verktygen för att engagera unionsmedborgarna i EU-arbetet och stimulera ett fördjupat intresse för och känsla av samhörighet med Europeiska unionen. I rapporten beskrivs halvtidsresultatet i programmet Ett Europa för medborgarna liksom programgenomförandets kvalitativa och kvantitativa aspekter, i enlighet med artikel 15.4 a i rådets förordning nr 390/2014 av den 14 april Rapporten grundas på en externt gjord halvtidsutvärdering 2 och ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar 3 och bygger vidare på Europaparlamentets betänkande om genomförandet av programmet från mars samt ett offentligt samråd som anordnades av kommissionen mellan januari och april INLEDNING OCH BAKGRUND Det nuvarande programmet Ett Europa för medborgarna inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/2014. Enligt förordningen ska programmets allmänna mål vara att bidra till medborgarnas kunskaper om unionen, dess historia och mångfald, och främja ett europeiskt medborgarskap och förbättra möjligheterna till medborgarnas demokratiska och medborgerliga deltagande på unionsnivå. De särskilda målen är att öka medvetenheten om hågkomst, unionens gemensamma historia och gemensamma värderingar samt unionens syfte, nämligen att främja freden, unionens värden och folkens välfärd, genom att stimulera debatt, reflektion och utvecklingen av nätverk, och Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna för perioden , EUT L 115, , s. 3. Mid-term evaluation of the Europe for Citizens Programme, Deloitte and Coffey International, juli 2017 [ej översatt till svenska]. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om halvtidsutvärderingen av genomförandet av programmet Ett Europa för medborgarna [ej översatt till svenska]. Europaparlamentets resolution om genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna för perioden (2015/2329(ΙΝΙ)). Jfr: 2

3 uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och engagemang på unionsnivå genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process och skapa förutsättningar för samhällsengagemang, interkulturellt engagemang och frivilligarbete på unionsnivå. Programmet genomförs av Europeiska kommissionen med hjälp av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea). 2. PROGRAMMETS HUVUDINSLAG OCH GENOMFÖRANDE Programmet stödjer många olika verksamheter och organisationer som främjar ett aktivt europeiskt medborgarskap genom medborgarengagemang inom hela EU. De båda programområdena Europeisk hågkomst respektive Demokratiskt deltagande och medborgarengagemang kompletteras av en övergripande insats (övergripande insats: Tillvaratagande) för att analysera, sprida och utnyttja programresultaten. Enligt förordningen lämnar programmet verksamhetsbidrag till stöd för projekt inom båda programområdena och administrationsbidrag till stöd för organisationer som är verksamma inom ramen för programmets mål Programområden Programområde 1: Europeisk hågkomst Detta programområde stöder aktiviteter som uppmuntrar till reflektion över den kulturella mångfalden i Europa och gemensamma värderingar i bredast möjliga bemärkelse. Stöd kan ges till initiativ som begrundar orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria och som hedrar minnet av offren för deras brott. Detta programområde omfattar även verksamhet som gäller andra avgörande ögonblick och viktiga hållpunkter i Europas nutidshistoria. Särskilt företräde ges åt insatser som uppmuntrar till tolerans, ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och försoning som ett sätt att gå vidare och bygga framtiden, särskilt för att försöka nå ut till de yngre generationerna. Programområde 2: Demokratiskt deltagande och medborgarengagemang Detta programområde stöder verksamhet som rör medborgarengagemang, med särskild inriktning på verksamhet som har en direkt koppling till unionens politiska agenda. Stöd lämnas för att öka deltagandet i utformningen av EU:s politiska agenda på områden med anknytning till programmets mål. Programområdet omfattar även projekt och initiativ som skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse, interkulturell dialog, solidaritet, medborgarengagemang och frivilligarbete på unionsnivå. Följande typer av verksamhet får stöd inom ramen för programområde 2: - Vänortssamverkan: Åtgärden stöder projekt som för samman många olika medborgare från vänorter för att diskutera frågor som rör programmets mål. Dessa projekt strävar efter att stimulera medborgarengagemanget och utveckla möjligheter till medborgardeltagande genom att mobilisera medborgarna lokalt och på EU-nivå för att debattera konkreta frågor på EU:s politiska agenda. 3

4 - Nätverk av vänorter: Kommuner, regioner och föreningar som långsiktigt samarbetar i olika frågor kan skapa nätverk för att göra samarbetet mer hållbart och utbyta goda metoder. Nätverk av vänorter anordnar verksamhet i frågor av gemensamt intresse inom ramen för programmets mål eller fleråriga prioriteringar. - Projekt för det civila samhället: Åtgärden innebär att bidrag lämnas till stöd för projekt som drivs av gränsöverskridande samarbetspartners och nätverk som direkt involverar medborgare. Dessa projekt för samman medborgare med olika bakgrund i verksamhet som ger dem möjlighet att delta i utformningen av EU:s politiska agenda. Som ett led i projekten uppmanas medborgarna att samarbeta kring eller diskutera fleråriga prioriteringar på lokal eller europeisk nivå. Övergripande insats: Tillvaratagande Åtgärden omfattar kommunikationsverksamhet, utredningar, spridning av programresultat och stöd till utvalda kontaktpunkter för programmet Ett Europa för medborgarna i medlemsstaterna och deltagande länder. Kontaktpunkterna för programmet Ett Europa för medborgarna ger de bidragssökande rådgivning, hjälper till med att söka samarbetsparters och att sprida information om programmet Budget Sammanlagt hade programmet en budget på euro 6 för perioden Programmet utnyttjade alla åtagande- och betalningsbemyndiganden under rapporteringsperioden. De fördelades mellan programområden och verksamheter på följande sätt: Budgetår Projekt som avsåg europeisk hågkomst beviljades 9,46 miljoner euro. Projekt för vänortssamverkan beviljades 12,21 miljoner euro. Projekt för nätverk av vänorter beviljades 12,71 miljoner euro. Projekt för det civila samhället beviljades 10,32 miljoner euro. Strukturellt stöd till organisationer för europeisk hågkomst beviljades med sammanlagt 3,64 miljoner euro. Tankesmedjor och organisationer för det civila samhället i Europa verksamma på området medborgarengagemang beviljades bidrag med sammanlagt 16,65 miljoner euro. Programmet tillhandahöll även 2,8 miljoner euro för övergripande åtgärder, däribland för att på bästa sätt dra nytta av programmets resultat. Tabell 1: Programmets årliga utgifter: Totalt år Utbetalda belopp (i euro) 6 Efter avslutade förhandlingar om den gällande fleråriga budgetramen minskades budgeten med cirka 29,5 miljoner euro jämfört med den budget som ursprungligen föreslagits av kommissionen. 4

5 Källa: Europeiska kommissionens årliga rapporter om programverksamheten år 2014, 2015 och Inkomna ansökningar och utvalda projekt Mellan år 2014 och år 2016 inkom över bidragsansökningar. Färre projekt fick bidrag än inom ramen för det tidigare programmet 7. Detta beror delvis på att de projekt som fick bidrag var mer omfattande och hade fler deltagare. I snitt finansierades färre än 10 % av de projekt som lämnades in år , förutom projekt som avsåg vänortssamverkan. År 2016 finansierades 8 % av projekten för europeisk hågkomst, 22 % av projekten för vänortssamverkan, 9 % av projekten för nätverk av vänorter samt 5 % av projekten för det civila samhället 8. Den höga efterfrågan från bidragssökande visar att det finns utrymme för ytterligare finansiering, däribland åtgärder som avser uppföljning och spridning. Trots en positiv bedömning kunde många projekt som kunde ha ökat programmets genomslagskraft inte finansieras på grund av budgetbegränsningar. Berörda parter har framhållit att detta kan avskräcka sökande från att ansöka på nytt i framtiden. I sitt betänkande från mars 2017 om genomförandet av programmet under perioden ville Europaparlamentet att rådet och kommissionen skulle överväga en sammanlagd budget på cirka 500 miljoner euro för uppföljningsprogrammet inom ramen för nästa fleråriga budgetram 10. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kom till en liknande slutsats i sitt yttrande om EU:s finansiering av organisationer i det civila samhället som antogs i oktober Tabell 2: Antal projekt och beviljade verksamhetsbidrag jämfört med antalet inkomna ansökningar 12 Programområde Typ av bidrag Antal inkomna ansökningar Antal utvalda projekt Utvalda projekt i procent Antal inkomna ansökningar Antal utvalda projekt Utvalda projekt i procent Antal inkomna ansökningar Antal utvalda projekt Utvalda projekt i procent PROGRAMOMRÅDE 1 Verksamhetsbidrag % % % Administrationsbidrag % % % PROGRAMOMRÅDE 2 Vänortssamverkan % % % Nätverk av vänorter % % % 7 År 2013 finansierades till exempel sammanlagt 544 projekt medan endast 395 projekt valdes ut för finansering år År 2013 finansierades sammanlagt 353 projekt för vänortssamverkan och 41 projekt för nätverk av vänorter medan bara 237 projekt för vänortssamverkan och 30 projekt för nätverk av vänorter finansierades år Europeiska kommissionens årliga rapporter om programverksamheten år 2014, 2015 och Se hänvisningen ovan. 10 Vilket symboliskt motsvarar 1 euro per medborgare. 11 Jfr: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: EU:s finansiering av organisationer i det civila samhället, yttrande på eget initiativ, föredragande Jean-Marc Roirant av den 19 oktober 2017, EESC 2017, Procentsatserna har avrundats. 13 Bara organisationer som ursprungligen valts ut efter förslagsinfordran under programmets första år hade rätt att söka på nytt år 2015 och

6 Projekt för det civila samhället % % % Administrationsbidrag % % % Totalt Källa: Halvtidsutvärdering av programmet 2017 utförd av Deloitte and Coffey International Projektens geografiska ursprung Programmet är öppet för EU:s medlemsstater, kandidatländer, potentiella kandidatländer (dvs. länder på västra Balkan) samt Eftaländer som deltar i EES-avtalet, om de undertecknar ett internationellt avtal som närmare reglerar deras deltagande i programmet. År 2017 drevs programmet i 33 deltagande länder 14. Om man beaktar även organisationer som är samarbetsparter fick alla länder som deltar i programmet projektbidrag. Ungern har konsekvent flest bidragsmottagare och landet beviljades nära 15 % av alla projektbidrag mellan år 2014 och år Slovakien och Italien ligger nära i fråga om antalet projekt, och beviljades cirka 13 % respektive 11 % av projektbidragen. Detta beror huvudsakligen på åtgärderna för vänortssamverkan, där dessa tre medlemsstater ligger bakom nästan hälften av de inkomna ansökningarna. Tabell 3: Antal inkomna ansökningar år 2014, 2015 och 2016 fördelat per ursprungsland Källa: Halvtidsutvärdering av programmet 2017 utförd av Deloitte and Coffey International Deltagare och samarbetsparter Mellan år 2014 och år 2016 beviljades bidrag till stöd för över projekt i de 33 deltagande länderna. Sammanlagt deltog 3,3 miljoner medborgare direkt i verksamhet som fick stöd från programmet (till exempel vänortssamverkan, evenemang som anordnades av organisationer för det civila samhället osv.) medan ytterligare 3,9 miljoner medborgare deltog indirekt (till exempel genom att använda onlinematerial som tagits fram med anledning av 14 EU:s 28 medlemsstater plus Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro samt Serbien. 6

7 programmet eller att läsa undersökningar som tagits fram av tankesmedjor osv.). Uppgifterna om förstagångsmottagare av bidrag antyder att programmet har lyckats nå ut till nya målgrupper både genom att dra till sig nya mottagare och genom större och mer gränsöverskridande partnerskap 15. Programmet nådde ut till nästan orter i Europa med hjälp av insatserna för vänortssamverkan och nätverk av vänorter 16. Även det totala antalet samarbetsparter som deltog i varje projekt ökade kraftigt. De sökande har med tiden blivit mer erfarna, vilket lett till ansökningar för mer komplexa projekt med fler deltagare. Sammanlagt deltog över organisationer, varav cirka 700 organisationer verksamma i fråga om hågkomst respektive organisationer för det civila samhället Projektkvalitet Införandet av ett system med fleråriga tematiska prioriteringar som ersatte de tidigare årliga prioriteringarna ledde till flexibilitet och stora förbättringar på projektnivå. Fleråriga prioriteringar för den återstående programperioden ( ) fastställdes för att de sökande skulle få mer tid för att planera och förbereda sina projekt, bättre målinrikta sig i förhållande till programmets mål och kunna lämna in mer strukturerade förslag med potentiellt större genomslagskraft. Programmets tydliga inriktning på medborgarna parallellt med en betoning av sådana aktuella frågor som migration, solidaritet, kulturell mångfald, social inkludering, europeiskt kulturarv och historiskt minne gav deltagarna möjlighet att berika den europeiska debatten ur ett gräsrotsperspektiv samtidigt som EU-institutionerna fick möjlighet att nå ut direkt till allmänheten. Detta har bidragit till att höja den övergripande kvaliteten på projekten för vänortssamverkan, vilket framgår av de betyg som sattes under utvärderingen. Tidigare bestod projekt för vänortssamverkan ofta av att människor från olika länder möttes, till exempel för att diskutera miljöfrågor eller i idrottssammanhang. Programmet har gradvis lett till att kommissionens och genomförandeorganets målinriktade åtgärder gjort de programfinansierade projekten för vänortssamverkan och nätverk av vänorter allt mer inkluderande och strukturerade. Projekten involverar numera vanligen ett stort antal samarbetsparter (i snitt fem samarbetsparter för projekt avseende vänortssamverkan och tio samarbetsparter för projekt avseende nätverk av vänorter). 17 De inriktas på sådana centrala frågor som migration eller debatten om Europas framtid. På samma sätt skärptes de innehållsmässiga kraven på projekt för europeisk hågkomst och projekt för det civila samhället, vilket stärkte kopplingen till programmets mål. Det ledde till att allt fler organisationer lämnade in mer innovativa projektförslag med ett starkare europeiskt inslag Strukturellt stöd till organisationer 15 Se kapitel 3 i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer den här rapporten. 16 Uppgifter från programöversynen lämnade av Eacea. 17 Till exempel det franska vänortsprojektet Festival of Europe som beskrivs i bilaga 4 till det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. 18 Till exempel In Between?, det projekt för europeisk hågkomst som beskrivs i bilaga 4 till det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. 7

8 Mellan år 2014 och år 2017 fick europeiska organisationer för det civila samhället och tankesmedjor flerårigt strukturellt stöd i form av administrationsbidrag 19. De utvalda organisationerna beviljades årliga administrationsbidrag med utgångspunkt i sina arbetsprogram för Efter den externa halvtidsutvärderingen av programmet gav de fleråriga administrationsbidragen mottagarna möjlighet att arbeta mer långsiktigt, vilket i sin tur gjorde deras insatser mer verksamma. 3. RESULTAT AV PROGRAMMET ETT EUROPA FÖR MEDBORGARNA Av det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar framgår att programmet överlag i halvtid givit goda resultat inom båda programområdena med avseende på de särskilda målen efter utvärdering med hjälp av genomslagsindikatorerna i konsekvensbedömningen, de resultatbaserade indikatorerna i förordningen och synpunkter från aktörerna Programmets relevans och europeiska mervärde I ett besvärligt politiskt, socialt och ekonomiskt klimat spelade programmet en viktig roll för att främja medborgarengagemanget i hela Europa. Programmet har stimulerat människor att delta mer aktivt i utvecklingen av EU och främjat unionens grundläggande värderingar såsom tolerans, solidaritet och icke-diskriminering, med hjälp av projekt och annan verksamhet där medborgarna kunde delta och göra sina röster hörda. Ett stort antal projekt berörde direkt dagsaktuella politiska och samhälleliga frågor såsom migrationen och den ekonomiska krisen. Programmet har även stött frivilligarbete, i synnerhet genom att placera deltagare i den nyligen etablerade europeiska solidaritetskåren. Den ökande euroskepticismen under perioden framhävde vikten av programmet och behovet av att främja framväxten av en gemensam europeisk identitet och en reflexion kring vad som ligger bakom frågor om EU:s dragningskraft och mervärde för de deltagande länderna och de europeiska medborgarna. Mot denna bakgrund erbjöd programmet ett offentligt forum där man kunde uttrycka sina idéer om Europas framtid ur ett gräsrotsperspektiv. Jämfört med det tidigare programmet har det nuvarande programmets starkare inriktning på europeiskt historiskt minne varit avgörande för att nå målen. I synnerhet har programmet främjat funderingar kring Europas kulturella mångfald och gemensamma värderingar och har knutit samman erfarenheterna från Europas nutidshistoria med debatten om Europas framtid. All verksamhet som finansierats via programmet Ett Europa för medborgarna är antingen gränsöverskridande, med medborgare och organisationer från flera deltagande länder, eller kopplade till Europeiska unionen. Verksamhet som t.ex. rör europeisk hågkomst, vänortssamverkan eller paneuropeiska nätverk syftar till att bredda perspektiven och utveckla en känsla av europeisk identitet och samhörighet. Programmet har uppvisat ett europeiskt mervärde med anledning av sin ökade inverkan på deltagarna och sin komplementaritet i förhållande till andra EU-initiativ som troligen inte skulle kunna uppnås på något annat sätt om programmet avvecklas Förverkligandet av programmets mål Tack vare programområdet för europeisk hågkomst bidrog programmet till att öka medvetenheten om europeiska historiska händelser och hågkomst, bland annat genom 19 Förslagsinfordran avseende strukturellt stöd för organisationer för forskning om europeisk offentlig politik (tankesmedjor) och organisationer för det civila samhället på europeisk nivå COMM-C2/

9 verksamhet för medborgarengagemang och demokrati i dess bredaste bemärkelser. För projekt som avsåg förintelsen och folkmord främjades utbytet över nationella gränser och en europeisk infallsvinkel på historien vilket gav de därmed sammanhängande debatterna väsentligt mervärde. Den externa halvtidsutvärderingen visade att deltagarna i projekt för europeisk hågkomst ansåg att denna erfarenhet fått dem att inse att deras värderingar delades av medborgare i andra deltagande länder och att projekten kunde bidra till varaktiga förändringar i deltagarnas attityder till Europeiska unionen och dess historia, värderingar och kultur. 20 I fråga om vänortssamverkan resulterade programmet i att den ömsesidiga förståelsen och vänskapen mellan medborgare ökade och främjades på en lokal nivå. Vänortssamverkan ger ett gräsrotsperspektiv på medborgarskap genom att involvera medborgare i lokala samhällen i arbetet med att uppleva och uppmärksamma det mervärde EU erbjuder. 21 Erfarenheten ger i sin tur en större samhörighet med EU och ett ökat medborgarengagemang på EU-nivå. Åtgärden nätverk av vänorter kompletterade de traditionella åtgärderna för vänortssamverkan genom att ge städer och kommuner möjlighet att utveckla storskaliga projekt i syfte att öka projektens effekt och hållbarhet. Därmed kunde bidragsmottagarna utveckla mer tematiska och politiskt inriktade projekt och skapa hållbara kontakter med partnerorganisationer. 22 Programmet inriktades på organisationer för det civila samhället via administrationsbidrag samt projekt för det civila samhället. I båda fallen stimulerades allmänhetens medborgarengagemang och det demokratiska deltagandet på europeisk nivå, vilket bidrog till programmets övergripande mål att närma EU till medborgarna. För båda programområdena utnyttjades den tillgängliga budgeten i relativt jämn takt varje år. Att ett stort antal direkta och indirekta deltagare nåddes av projektet Ett Europa för medborgarna visar att programmet givit god verkan till relativt låga kostnader. De organisationer och aktörer som deltog i programmet uppgav att deras uppfattningar om Europa påverkades. De flesta deltagande organisationer noterade att deltagandet positivt påverkat deras kunskaper om Europa och deras vilja att engagera sig mer i det civila samhället. Deltagande i programmet gav också det civila samhällets organisationer och deras samarbetsparter möjligheter att utveckla sin kapacitet och internationella erfarenhet, lära av varandra och i vissa fall att upprätta hållbara nätverk. I fråga om hur hållbara programmets resultat är, kan det noteras att projekten skapade långvariga förbindelser mellan samarbetsparter som i många fall fortsatte engagera sig i andra medborgaraktiviteter efter det att ett givet projekt avslutats. Till exempel inrättades nätverk av vänorter efter projekt som avsåg vänortssamverkan och uppföljande evenemang anordnades av samma stödmottagare vilket gjorde att verksamhet och projekt kunde fortsätta efter den ursprungliga finansieringen från programmet Ett Europa för medborgarna. Det förekom dock också verksamhet av engångskaraktär, t.ex. evenemang och möten som syftade till att stärka utbytet av upplevelsen genom att fokusera på sociala och kulturella aspekter. 20 Till exempel det irländska hågkomstprojektet Women, War and Peace som beskrivs i bilaga 4 till det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. 21 Till exempel vänortssamverkan mellan San Bartolomé de las Abiertas (Spanien) och Lavernose-Lacasse, som beskrivs i bilaga 4 till det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. 22 Till exempel det nederländska nätverket av vänorter Town to Town, People to People Building A European Culture of Zero waste som beskrivs i bilaga 4 till det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. 9

10 En av de förenklingar som gjordes för den pågående programperioden var att man enbart hade två programområden och en övergripande insats. Den nya strukturen är tydligare för sökande och fungerar tillfredsställande. Ytterligare förbättringar har följt av att man infört fleråriga prioriteringar, gått över till ett system med engångsbelopp och vidtagit en rad elektroniska åtgärder (rapporteringssystem). Övervakningsarbetet var dock utmanande, eftersom de uppsättningar indikatorer som användes i förordningen inte direkt kunde jämföras med de indikatorer som användes i konsekvensbedömningen Tillvaratagande att få ut mesta möjliga av programmet Ekonomiskt stöd till informationsinrättningar i EU:s medlemsstater och övriga deltagande länder kontaktpunkterna för programmet Ett Europa för medborgarna 23 har utgjort huvudverksamheten på detta område. Den externa halvtidsutvärderingen bekräftar att kontaktpunkterna för programmet Ett Europa för medborgarna agerar effektivt nationellt för att främja programmet, stödja tilltänkta sökande och inrätta kontakter med gräsrotsorganisationer och andra berörda i de deltagande länderna. Dessutom har man utvecklat och underhållit verktyg för spridning av projektresultaten, till exempel plattformen VALOR 24. Denna nya elektroniska databas bidrar till att underlätta utbyte av goda metoder och synergier mellan EU-finansierade program som avser utbildning, kultur och medborgarskap. Spridningsarbetet har på det stora hela bidragit till att öka kunskaperna om programmet men det vore önskvärt att utveckla en mer strategisk hållning under den sista delen av programperioden för att göra verksamheten ännu synligare samt göra projektresultaten lättare att överföra och mer hållbara Politiska evenemang och möten De evenemang som anordnades under hela första halvan av programperioden bidrog till att öka kunskaperna om programmet, göra det mer synligt och involvera aktörer mer aktivt. Sedan 2010 anordnar Europeiska kommissionen varje år möten för nätverk för europeisk hågkomst som för samman företrädare för organisationer som verkar på området europeisk hågkomst. Sedan 2012 anordnar Europeiska kommissionen även en årlig ceremoni i Bryssel för att hedra minnet av offren för förintelsen på den internationella minnesdagen den 27 januari med anledning av förintelsen. Förutom att främja utvecklingen av paneuropeiska nätverk för europeisk hågkomst bidrar dessa evenemang till att förbättra dialogen om de fleråriga prioriteringarna för programområdet hågkomst och att höja programmets profil generellt. Inom programområdet medborgarengagemang anordnades två konferenser i samarbete med deltagande organisationer (år 2014 i Rom och år 2016 i Barcelona), vilket gav de verksamheter som finansierades via programmet ökad politisk synlighet. 23 Mellan år 2014 och år 2016 utsågs kontaktpunkter för programmet Ett Europa för medborgarna av alla medlemsstater och deltagande länder utom Förenade kungariket, Albanien, Bosnien och Hercegovina samt Montenegro. 24 Jfr: 10

11 Programdeltagarna har inflytande på den politiska processen via de dialoger med allmänheten som yttrar sig i regelbundna möten mellan kommissionens personal och ett femtiotal centrala aktörer som aktivt deltar i arbetet. Programmets grupp för medborgardialog ger oberoende röster från det civila samhället möjlighet att delta i EU-debatten genom att ge dem ett forum för diskussioner med kommissionen och andra institutioner Komplementaritet och synergi med andra EU-program Programmet Ett Europa för medborgarna är förenligt med EU:s övriga politik och verktyg som syftar till att öka EU-medborgarnas deltagande i det civila samhället i unionen. Programmet är även förenligt med andra instrument som gäller frivilligarbete, ungdom, forskning och innovation. Det kompletterar andra EU-finansierade program, bland vilka särskilt kan nämnas Erasmus+, den europeiska solidaritetskåren, det kulturella underprogrammet till programmet Kreativa Europa och Europaåret för kulturarv 2018, genom att fokusera på deltagande och betona EU:s medborgar- och samhällsinriktade aspekter. Viss synergi har redan utvecklats på en del områden, däribland genom det ovannämnda inrättandet av plattformen VALOR eller det ibland förekommande samarbetet mellan kontaktpunkterna för programmet Ett Europa för medborgarna, kontaktkontoren för Kreativa Europa och nationella programkontor för Erasmus+. Men halvtidsutvärderingen visar dock att programmet skulle kunna gynnas av en mer samordnad hållning till andra relevanta program i framtiden. 4. SLUTSATSER OCH DET FORTSATTA ARBETET Den politiska och samhälleliga utvecklingen i Europa under det senaste årtiondet har ställt medborgerliga frågor i blickfånget och understrukit behovet av att öka det mervärde som EUmedborgarna ser i EU-arbetet. Den föreliggande rapporten om halvtidsutvärderingen av programmet Ett Europa för medborgarna bekräftar att programmet är till nytta för att främja medborgarengagemanget, stärka samhörighetskänslan och stödja den ömsesidiga förståelsen. Programmet har haft en övergripande positiv inverkan när det gäller att främja medborgarengagemanget och det demokratiska deltagandet och har nått ut till många medborgare som annars inte skulle ha engagerat sig i EU-arbetet. Deltagande i programmet ökar medvetenheten om EU-frågor och utvecklar ömsesidig förståelse av och samhörighetskänsla med EU vilket i sin tur långsiktigt bidrar till att stärka den europeiska integrationsprocessen. Programmet Ett Europa för medborgarna har från första början betraktats som ett steg på vägen mot en mer konsekvent EU-strategi och politik i fråga om medborgarengagemang och europeisk hågkomst. I detta sammanhang kan programmet också ha en positiv inverkan på medborgarnas intresse och deltagande i det kommande EU-valet. Programmets nuvarande utformning med två programområden och en övergripande insats för tillvaratagande har stimulerat en debatt om EU:s framtid med utgångspunkt i historiska erfarenheter. Både administrationsbidrag och verksamhetsbidrag har bidragit till att uppnå de eftersträvade målen. Medan de flesta av EU:s finansieringsprogram är direkt knutna till bestämda politikområden fyller programmet Ett Europa för medborgarna en lucka eftersom det berör kommissionens övergripande mål att föra unionen närmare medborgarna. Genom att arbeta direkt med 11

12 medborgarna erbjuder programmet ett unikt forum för att engagera människor i EU-arbetet på gräsrotsnivå. Programmet har ett tydligt europeiskt mervärde både när det gäller påverkan på deltagarna och i fråga om komplettering av andra EU-finansierade instrument och politiska initiativ. I samband med utarbetandet av den kommande fleråriga budgetramen och framtida EUfinansierade program kommer kommissionen att beakta resultaten av halvtidsutvärderingen och alla förbättringsförslag som framförts, i synnerhet ökningen av programmets synlighet, översynen av övervakningsindikatorerna och ökad synergi med andra relevanta EUfinansierade program och initiativ. 12