Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter
|
|
- Marie Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter TOC varierar inte alltid med färg och ökar Ökande absorbans (A 420 _5cm; ljusbrun) och totalt organiskt kol (TOC, mörkbrun) i Lyckebyån under perioden 1965 till 2012 Jämförelse mellan halten TOC (mörkbrun) och absorbans mätt vid 420nm (ljusbrun) i utloppet av Mälaren 1
2 Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala april 2015 Ökande färg i ytvatten Direkta effekter ytvatten Ökad surhet Ökad metalltransport Direkta effekter dricksvatten Nya processer för dricksvattenberedning krävs Indirekta effekter ytvatten Mindre siktdjup Ändrad skiktning Förskjutning av phytoplanktonsamhällen Indirekta effekter dricksvatten Ökad lukt Blågrönalger Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter MODELLERING OCH PROGNOSER FJÄRRANALYS RENING AV DRICKSVATTEN SJÖPROCESSER OCH KOLCYKELN 2
3 Från ett tidigt spånarmöte några få av många många pek 3
4 Vad lovade vi: Öka förståelsen för spatiala och temporala variationer av DOC. Karakterisera DOC karaktär 550 p 500 Studera reningsprocesser med avseendet på DOC Em. (nm) Ex. (nm) Utveckla bättre prognosmodeller för DOC Color of Water (CoW) 4
5 Disinfektions biprodukter i svenska vattenverk Klimatdrivna modeller för DOC halter i Fyrisån 5
6 Color of Water (CoW) Flourescens beskriver hur kolets karaktär varierar i sjöar och kan kopplas till fällning Kothawala et al
7 Trender i Mälaren A420 Löst järn vattnets ålder Löst kol : Vattnets färg orsakas av tre viktiga komponenter: Löst humus (HUM), löst järn (Fe diss ) och löst färsk kol (Alg) A = a*hum + b*fe diss + calg 6 80 A 420 calc 4 2 A 254 calc A 420 meas A 254 meas 7
8 Beräkna Mälarens DOC och SUVA från himlen MERIS satellit data vattnets ålder Kutser et al. (Remote Sensing of Environment 2013) Mälaren är ett vattenverk vattnets ålder 8
9 Online sensorer som mäta absorbans (t.e. vid 250nm) kan användas för dosering % TOC efter koagulering % TOC efter koagulering Svårbehandlad DOC ca 30-40% i Mälaren Vi modellerar DOC borttagning. SO 4 [mm] SO4 Sweden SO4(meas) TOC(meas) DOC [ppm] % TOC efter koagulering number of cleaning cycles antal cykler % TOC efter koagulering 9
10 Keucken et al. (liten utflyckt till Genomembran projektet) Differential EEMS Coagulation Nanofiltration Differential EEMs for coagulation (left) and nanofiltration (right) treatments. Dark red colors indcate strong removal (> 75%) of flourescent active fractions while blue-purple colors indicate a relative poor removal ( < 40%). 10
11 Karakterisering av löst kol LC-OCD Exempel på ett LC-OCD resultat för ett råvatten från Görvälnverket. Mängd löst kol läses av på y-axeln som funktion av elutionstid på kolonnen på x-axeln. Olika långa elutionstider orsakas av olika egenskaper, bland annat storlek. Mängd DOC som kan tas bort är direkt relaterad till mängd huminsubstanser. Dessa kan skattas med fluorescens och absorbans! Flourescens andel humus andel fpotentiell fällbar humus 11
12 Jag tror vi gjorde vad vi lovade! Öka förståelsen för spatiala och temporala variationer av DOC. Karakterisera DOC karaktär 550 p 500 Studera reningsprocesser med avseendet på DOC Em. (nm) Ex. (nm) Utveckla bättre prognosmodeller för DOC Avskiljning av DOC Koagulering (35-65%) MIEX (50-70%) Nanofiltration (75-90%) Vill ni avskilja DOC mät då regelbunden turbiditet A254 A420 (eller Pt färg) Orgelbunden Löst järn (efter filtration) Flouroescens helst via SLU ;) LC-OCD 12
13 Schema över möjliga viktiga effekter i dricksvattenverken till resultat av förhöjda halter av organiskt kol i ingående råvatten Minskad effekt för UVdesinfektion Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs)!!! Mera fluktuation i råvattenkvaliten Ökad behandling Högre driftskostnader.!!! Ökande halter av humus och klimatvariationer Problem med oönskad smak, lukt och färg NOM buren transport av farliga ämnen Ökad risk för biologisk tillväxt i ledningsnätet!!!?????? Adsorption till aktiva kolfilter Minskad barriäreffekt Minskat skydd mot föroreningar (t.ex. olja och diesel)??? Slutsatser (1) Absorbans har använts sedan länge för att få ett mått på humushalten i vatten. I enlighet med tidigare studier fastlås att mätvärden vid enbart en våglängd (t.ex. Pt färg, 436nm etc.) inte ger ett bra mått på totalhalten organiskt kol. Särskilt halten löst järn påverkar A 254 och kan även leda till missvisande resultat för A 420. Absorbansmätningar vid minst två, helst tre, olika våglängder (254, 335 och 420 nm) ger en bra skattning av halten organiskt kol vid konstanta järnhalter. Däröver tillförs värdefull information om både flockbarheten och förändringar av karaktären hos humus. Utöver den relativa fördelningen av humus (autoktont och alloktont) så påverkas absorbansen även av ph, höga halter av nitrat och halten järn. Användning av absorbansspektra som täcker hela våglängdsområdet ( nm) ger den bästa möjliga informationen om både fluktuationer av organiskt kol och turbiditet. Det finns en stor potential för optimering av processtyrning genom online mätningar både i stora och små vattenverk med hjälp av sådana absorbansmätningar. Kunskapen om hur detta ska göras bör dock samlas ihop och systematiseras. Skillnader mellan löst organiskt kol (DOC) och totalt organiskt kol (TOC) är försumbara i de undersökta vattenverken. Detta möjliggör användning av vattenverksspecifika kalibreringar för att skatta både DOC och TOC via absorbans från minst två olika våglängder, helst 254 nm och 420 nm under förutsättning att 13
14 Slutsatser (2) I enlighet med tidigare resultat så indikerar höga (> 3.5) SUVA-värden lättfällbara vatten. Stora skillnader i specifik absorbans (absorbans per DOC) förekommer mellan olika råvatten. Dessa orsakas av olika andel alloktont humus i råvattnet. Fällning och flockning tar selektivt bort den humusfraktion som har högst SUVA och högst färg vid 420 nm. Den borttagna fraktionen karakteriseras av hög FI och låg FR. Fällda vatten är mycket mera homogena än råvatten. SUVA ligger runt 2 och A 254 kan användas för att skatta DOC med en och samma kalibrering i alla undersökta vattenverk I Görvälnverket tar fällningen bort biopolymerer som annars kan leda till tillväxt i ledningsnätet. Nanofiltrering tar bort humusämnen som inte kunde fällas och reducerar även andelen humusfragment. DOC-halten i permeatet från membranen ligger för alla vattenverk under 2 ppm. Används nanofiltrering efter fällning så sänks DOC i utgående vatten till 0,7 ppm. Nanofiltrering är mindre selektiv i borttagningen av humus än flockning. Större humusämnen tas bort väldigt effektivt (> 90%) efter nanofiltrering (MWCO 450 Dalton) medan små organiska syror inte avskiljs lika bra. Den möjliga effekten på biologisk tillväxt i ledningsnätet bör undersökas vidare då en ökad andel av dessa ämnen förändrar livsvillkoren för biofilmen. Slutsatser (3) Kompletterande fluorescensmätningar efter olika beredningssteg ger värdefull information om hur effektivt beredningen fungera och hur beredningen möjligen skulle kunna optimeras. Differentiella EEMs kan användas för att jämföra fällbarheten i olika vattenverk och under olika årstider. Ett begränsat antal karakteriseringar som rör storleksfördelningen av humus (LC-OCD) anses tillföra värdefull information om humuskaraktär och sammansättning då den oftast kan kalibreras mot analysdata för organiskt kolhalt och färgspektra från vattenverksdata. T.ex. så bekräftade LC-OCD mätningar sambanden mellan DOC och A 254 efter fällning. Under projektets gång framkom även ett stort behov av en systematisk kvalitetskontroll för analysparametrar som rör organiskt kol och färg. Stora avvikelse kan förkomma även vid ackrediterade och avancerade analysmetoder. Provtagningsprotokollen och provhantering måste systematiseras samt att det måste ingå regelbundna kontrollprover i analysprogrammet. Vid avvikelse som är större än 1,5 mg/l eller 25% bör orsaken undersökas vidare. 14
15 Pågående arbeten Borttagning av microcystiner med nanofilter Borttagning av DOC med nanofilter Borttagning av oönskade organiska spårämnen med aktivt kol, jonbyte och nanofilter Enkät : Vad tycker ni i vattenverk är viktigast och varför? Stephan.Kohler@slu.,se Relevanta vetenskapliga arbeten Impact of iron associated to organic matter on remote sensing estimates of lake carbon content Remote Sensing of Environment (Impact Factor: 4.77). 01/2015; 156: DOI: /j.rse Evaluating common drivers for color, iron and organic carbon in Swedish watercourses AMBIO A Journal of the Human Environment (Impact Factor: 2.97). 11/2014; 43(1): DOI: /s Controls of dissolved organic matter quality: Evidence from a large-scale boreal lake survey. Global Change Biology (Impact Factor: 8.22). 12/2013; 20(4). DOI: /gcb Source: PubMed In-Lake Processes Offset Increased Terrestrial Inputs of Dissolved Organic Carbon and Color to Lakes PLoS ONE (Impact Factor: 3.53). 08/2013; 8(8):e DOI: /journal.pone Source: PubMed Selective Chlorination of Natural Organic Matter: Identification of Previously Unknown Disinfection Byproducts Environmental Science and Technology (Impact Factor: 5.48). 02/2013; DOI: /es304669p Variability in spectral absorbance metrics across boreal lake waters Journal of Environmental Monitoring (Impact Factor: 2.11). 08/2012; 14(10): DOI: /c2em30266g Long-term dynamics of dissolved organic carbon: Implications for drinking water supply Science of The Total Environment (Impact Factor: 3.16). 06/2012; 432:1-11. DOI: /j.scitotenv
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip
Läs merFörändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,
Läs merBrunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken!
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan J. Köhler Institutionen för vatten och miljö SLU Uppsala Stephan.kohler@slu.se + 18 67 38 26 med inspel av Stefan Löfgren, Elin Lavonen, Per
Läs merLöst organiskt kol i dricksvatten
Rapport Nr 2015-13 Löst organiskt kol i dricksvatten En syntes av erfarenheter av GenoMembranprojektet Stephan J. Köhler Elin Lavonen Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten
Läs merPer Ericsson Norrvatten
Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merInledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion
Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige
Läs merReducering av DOC beroende av karaktär med fyra dricksvattenberedningstekniker
UPTEC-W1424 Examensarbete 3 hp Augusti 214 Reducering av DOC beroende av karaktär med fyra dricksvattenberedningstekniker Jämförelse mellan fällning (FeCl 3 och Al 2 (SO 4 ) 3 ), membranfiltrering och
Läs merUV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk
UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk Kate Murphy, Masoumeh Heibati (DRICKS, Chalmers) Bertil Olsson (Vattenverket, Lilla Edet) Olof Bergstedt (DRICKS, Krettslopp och vatten) Bakgrund Heterotrofa
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Läs merTest av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten
Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten Medverkande: PWN Technologies: Gilbert Galjaard Erik Koreman,
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merSatellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Läs merMEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN
Svenskt Vatten Forskning och innovation 29:e november 2017 MEMBRAN DEN NYA UNIVERSALLÖSNINGEN FÖR SÄKER DRICKSVATTENPRODUKTION? MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN Dr Helfrid Schulte-herbrüggen
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen
Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merUTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merDricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet
Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,
Läs merDricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie
Dricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie Nationella Dricksvattenkonferensen Västerås, 2018-10-23 Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1, Ulf Eriksson 2, Anna
Läs merBIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN
BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen
Läs merUltrafilter för att säkra den framtida kvaliteten på dricksvattnet i Varberg
Ultrafilter för att säkra den framtida kvaliteten på dricksvattnet i Varberg Alexander Keucken Forskning och innovation för säkert dricksvatten, Stockholm 29 november 2017 Från pilot till fullskalig UF
Läs merKritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen
Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen Pär Aleljung Livsmedelsverket Funktionär Rådgivare Mikrobiolog VAKA Alla vill göra rätt men vad tycker man är rätt? Bra diskussionsutgångspunkt! Blanda
Läs merVad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA. Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte
Vad är perflouradaklylsyror (PFAA) Problem som förknippas med PFAA Resultat från försök att ta bort PFAA med aktivtkolfiltrering versus jonbyte, Uppsala Vatten Vad är perflouroalkyl syror (PFAA) Stabila,
Läs merFörslag till mastersarbeten
Modeller Data behand ling Experiment och processoptimering Genomförbarhets studier Förslag till mastersarbeten Åtta förslag till examensarbeten med Norrvatten 2019 1. Klimatförändringarnas betydelse för
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Läs merNytt membrankoncept för humusrika ytvatten kapillär nanofiltration. Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten
Nytt membrankoncept för humusrika ytvatten kapillär nanofiltration Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten Acknowledgements Special thanks to: Alexander Keucken, Research Manager, VIVAB Kenneth
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merPilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren
Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1 & Ulf Eriksson 2 1 Norrvatten, 2 Stockholm Vatten och Avfall Svenskt Vatten Forskning
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merParametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Läs merGenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken
GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten Kenneth M Persson och Alexander Keucken SVU-projekt: GenoMembran 4 universitet - Uppsala, Lund, Chalmers och SLU 5 vattentjänstbolag - 2 industridoktorander
Läs merReduktion av organiskt material med MIEX. Sara Abrahamsson
EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN Reduktion av organiskt material med MIEX Sara Abrahamsson KTH Stockholm 2012 KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE TITEL: Reduktion
Läs merSäkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Läs merUthållig drift av Uppsalaåsen vad händer med naturligt organiskt material (NOM)
Uthållig drift av Uppsalaåsen vad händer med naturligt organiskt material (NOM) Vallskog infiltrationsbassänger Philip McCleaf, Uppsala Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten FoIDV 29
Läs merDricksvatten & dess sammansättning
Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11
Läs merReningstekniker för länsvatten. NRM Västerås Henrik Ekman
Reningstekniker för länsvatten NRM Västerås 2017-09-28 Henrik Ekman Krav/förutsättningar Flöde Tryck/höjdskillnader Mobila enheter Flexibla Automatik Frostskydd Belysning Övervakning/arm Invallning Utsläppspunkt
Läs merErfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration
Erfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration Vallskog infiltrationsbassänger Philip McCleaf, Uppsala Vatten 23 oktober 2018 Nationella Dricksvattenkonferensen NOM och vattenförsörjning
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merVi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.
April 2010 Vatten är en avgörande förutsättning för allt liv och vårt viktigaste livsmedel. Vatten är följaktligen klassat som ett livsmedel och höga krav ställs på dess kvalitet. Det får inte finnas några
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merMälarens grumlighet och vattenfärg
Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75
Läs merMöjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merLäkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH
Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan
Läs merVid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merTidsperiod: 01-Jan-2016 till 30 April 2017
De orter/områden som får vatten ifrån Mälaren: Gräddö. Furusund, Köpmanholm, Nysättra, Finsta, Rimbo, Rånäs, Spillersboda, Svanberga, Bergshamra, Rådmansölandet (förutom Södersvik) Tidsperiod: 01-Jan-2016
Läs merHavsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Läs merLaboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs
Läs merUPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet
REMISSVAR 1(6) 2016-11-29 UFV 2016/1027 Näringsdepartementet Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 1 O B Handläggare: Lena Forsell Telefon: 018-471 18 65 www.uu.se Lena.forsell@uadm.uu.se
Läs merEfterbehandling & Distribution
Efterbehandling & Distribution 1 Efterbehandling Efterbehandlingen av vattnet har till syfte att justera ett renat vatten till den kvalité så att det är säkert för ledningsnätet samt för konsumenten. Detta
Läs mer1995 ISO/IEC Datum Kundnr
Uppsala Vatten och Avfall AB 751 44 Uppsala ISO/IEC 17025 Datum Kundnr 11-05-20 815 11-1711-1 Upp drags givare C/O 11-05-09 10:20 ANSATTNINGSDAG TEMP VID ANKOMST ODLINGSBARA MIKROORGANISMER VID 22 COLIFORMA
Läs merUltrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten
Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Va-mässan 2009 Föreningen Vattens seminarium om Drifterfarenheter av membrananläggningar olof.bergstedt@vatten.goteborg.se Det här har jag tänkt
Läs merSammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård
Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård 2014-11-12 1 Råvatten Råvatten är det vatten vi använder för beredningen av dricksvatten. Detta vatten kan antingen komma från: - Ytvatten, t.ex. sjöar
Läs merDricksvattenkvalitet och distribution
Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst
Läs merDagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
Läs merDelrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd
Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress
Läs merNorovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3. Dricksvattenburna
Läs merMetallinnehåll i vattenverksslam
R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om
Läs merPer Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
Läs merFortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merStefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB
Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik
Läs merMikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2017 04 27 Vilka risker finns i dricksvattenförsörjningen? Vattenbrist (kvantitetsrisk)
Läs merLivsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel
National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets
Läs merPROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening
Ytvattenrening 1 2 Förbehandling Ofta används en förbehandling på inkommande vatten för att avskilja grövre partiklar så som alger, kvistar samt fisk. En teknisk lösning på detta är grovgaller samt silar.
Läs merVattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merKEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN
KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN Rening med hög verkningsgrad #NAM19 Sundsvall, 7 februari Fredrik Nyström fredrik.nystrom@ltu.se FÖRORENINGAR, PARTIKLAR OCH RENING Partiklar viktiga transportörer av föroreningar
Läs merLaboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A
Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merRisig i kistan kan det vara kranvattnet?
Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson
Läs merKarlskrona Vattenverk
Karlskrona Vattenverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Karlskrona vattenverk Lyckebyån Fingaller Råvatten- Råvatten- DynaSandfilter
Läs merMåns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR
Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1 Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella
Läs merAnalyser av dialys och dricksvatten
Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,
Läs merGranulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär
Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär Dolly Kothawala, Rikard Tröger, Oksana Golovko, Luana Anton de Brito, Claudia Cascone, Malin Ullberg, Lutz Ahrens. + Stephan J. Köhler Illustration: http://www.pacificwater.org
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merVilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON
Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Utmaning - Något som kräver ansenlig ansträngning, men som ändå attraherar KARIN JÖNSSON Innehåll Olika typer av krav (när
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merPFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg
PFAS i dricksvatten - förekomst och rening Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg Nationell dricksvattenkonferens, Malmö, 19-20 april 2016 PFAS i dricksvatten (Uppsala, Tullinge, Kallinge) Domagalski,
Läs merEtt intelligent val av vattenbehandlingssystem
Ett intelligent val av vattenbehandlingssystem RENT VATTEN ÄR SUNT VATTEN FÖR GOD HÄLSA Hur mycket behöver du? 41 54 kg 55 68 kg 68,5 86 kg (250 ml) glas Vatten är en värdefull källa till spårmineraler
Läs merintegrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merAOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser
AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser Klas Hedman, Sweco Environment 1 H 2 HO 2 O/O 2 /O 3 /UV 3 H 2 O 2 /UV Fenton OH O 3 /UV Superkritisk vattenoxidation Fotokatalytisk oxidation H 2 O 2 /O 3 /UV 1987
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs mer