Forskarutbildningsärenden. 7. Rutiner i samband med disputation. Handledarkollegiets roll efter slutseminarium.

Transkript

1 Forskarutbildningsärenden 6. Handläggningsärende. Se separat underlag. 7. Rutiner i samband med disputation. Handledarkollegiets roll efter slutseminarium. Bakgrund I. Ärendet behanlades i Institutionsstyrelsen ( , 15a) Därefter Remissförfarande inom SPL. Behandlat vid Institutionskonferens St Jörgen , inga invändningar där mot förslaget. Följande text skickades till IS. II. Institutionsstyrelsen har beslutat att normalt ska en avhandling genomgå slutseminarium för att säkerhetsställa kvaliteten inför den offentliga disputationen. Det är huvudhandledaren som tillsammans med prefekten/viceprefekten för utbildning på forskarnivå som skriver under anmälan för disputation med förslag på betygsnämnd och opponent som sedan beslutas av dekanus. Överväganden Vid institutionen finns tolv forskarutbildningsämnen och avhandlingar skrivs ofta på respektive karaktärsspråk. Normalt är det tillförlitligt med att huvudhandledaren har skrivit under en anmälan för disputation. Men det har kommit in synpunkter på att ämneskollegiet bör vara med i beslutsprocessen och att detta bör formaliseras. Förslag till beslut Institutionsstyrelsen föreslår att följande förslag skickas på remiss till handledarkollegiet vid SPL (anställda docenter/professorer): Inför en disputation ska ett slutseminarium ske. Normalt ska en extern (skugg)opponent anlitas. Efter slutseminariet ska ämnets lärarkollegium samlas för att diskutera kvaliteten på avhandlingen och redogöra för vad som återstår för att doktoranden ska kunna få avhandling godkänd för disputation. Kollegiets möte ska protokollföras. Röstberättigade är ämnets docenter och professorer. I mötet kan även doktorandrepresentant och disputerade lärare (som ej är docenter) ingå, men inför beslutet kan kollegiet bestämma att fatta beslut i enrum. 1

2 Om det av protokollet framgår att det är omfattande ändringar som krävs för att kunna gå upp till disputation ska ett nytt protokoll skrivas under med lärarkollegiets underskrifter tillsammans med anmälan för disputation som är undertecknad av huvudhandledaren. 8. Handledningstid inom fou Bakgrund I Ärendet behanlades i Institutionsstyrelsen ( , 15b) som ett diskussionsärende med KB som föredragande (muntligt). Därefter Remissförfarande inom SPL. Behandlat vid Institutionskonferens St Jörgen , där förslaget välkomnades och ansågs realistiskt. II Nedan redogörs för diskussionen i IS. Institutionen har ett överskott på forskning/forskarutbildning som har använts för olika strategiska satsningar. Viceprefekt för utb. på forskarnivå kan konstatera att flertalet handledare upplever att tiden för handledning är för knapp. Inte minst med tanke på att vi bedriver utbildning på forskarnivå inom främmande kulturer ställs stora krav på att vara väl insatt i en främmande kulturs forskningstradition, olika traditioner i att skriva vetenskapligt, etc. Att skriva på främmande språk innebär ofta även för handledarna att (vid sidan av den slutgiltiga språkgranskningen inför disputation) även vara språkhandledare under skrivprocessen. Bördan för handledningen under den sista fasen beskrivs som mycket omfattande och att flertalet handledare tar med tid än de timmar som de får i bemanningsplanen. Handledare tar således ett stort ansvar för ämnet, utbildningen och doktoranden på bekostnad av den egna forskningen. Sedan förändringen med att minst en biträdande handledare ska anlitas och att (inte minst inom SPL-ämnena) det finns behov av att anlita specialisthandledare blir det färre timmar sammantaget per handledare, något som blir särskilt kännbart för huvudhandledaren som dessutom måste handha praktiska, administrativa och inte minst psykologiska aspekter under den svåra och långa processen med fou. 2

3 Förslaget som skickas ut på remiss är att handledningstiden höjs från de 320 kt som institutionen får finansiering för från fakulteten per doktorand till 400 kt. Höjningen finansieras som en särskild post från det gemensamma forskningsanslaget. I praktiken blir det mindre timmar för forskning, men enligt vad jag har kunnat erfara blir det en mer rättvis beskrivning av hur forskningsanslaget används. FORSKNINGSÄRENDEN 9) Bidrag för resor i vetenskapligt syfte, konferensavgifter m.m. Bakgrund I Ärendet behanlades i Institutionsstyrelsen ( , 16a) som ett diskussionsärende. Därefter Remissförfarande inom SPL genom behandling vid Institutionskonferens St Jörgen , där förslaget med pott per forskare föredrogs (se nedan under "opinion"). II Under 2010 har tre utlysningar skett på SPL för att ansöka om medel för resor i vetenskapligt syfte. Diskussion har väckts i styrelsen om en mindre byråkratisk modell där forskande personal disponerar en årlig summa för resor i vetenskapligt syfte alt. inköp av nödvändigt material för att bedriva forskning. Beloppen ska kunna ackummuleras i upp till tre (alt. fem) år. Överväganden Institutionsstyrelsen bör överväga för- och nackdelar med båda modellerna. Det skäl som starkast åberopas för en ändring är mindre byråkrati, dvs. tid som läggs ner för att söka, bedöma och besluta, samt större autonomi för läraren/forskaren i bedömning av resor/material relevant för respektive forskningsinsats. Förslag till beslut Viceprefekten för forskning får i uppdrag att inför budgeten för 2011 inkomma med förslag på belopp att disponera för olika anställningskategorier alternativt 3

4 inkomma med förslag på hur stor summa bör budgeteras för ändamålet och att utlysningar även i fortsättningen görs för ändamålet Opinion Både Institutionsstyrelsen och vid institutionskonferensen i St Jörgen var det en allmän uppfattning om att T Rookes förslag tidigare i IS att lägga en budget för resor i vetenskapligt syfte per forskare är att föredra framför utlysningar. Vid inst konf lyftes det fram frågan att det kan förekomma fall där forskaren inte önskar resa. Det är dock ledningens uppfattning att resor i vetenskapligt syfte är oerhört viktiga för vår verksamhet och det här förslaget kan ju då ge ledningen ett bra redskap för att ha en översyn över medarbetare som förefaller sakna nätverk. En fördelning beroende på aktivitet ansågs inte lämplig. Beredningens ställningstagande Beredningen bör således diskutera frågan ytterligare och främst diskutera ev. farhågor samt hur mycket vi ska prioritera denna budgetpost (t. ex. i förhållande till forskningstid inom tjänst). 10. Ansökningar om medel för att utveckla forskningsprojekt (se även bilagor med projektansökningar) Bakgrund IS beslutade tidigt i år att utlysa medel för utökad forskning i tjänsten i syfte att skriva forskningsprojekt och därmed förstärka förutsättningarna att dra in mer externa medel. Två framgångsrika disputationer har ägt rum under de senaste månaderna vid SPL och i båda fall har de disputerade ett forskningsprojekt de vill arbeta vidare med för att söka medel från VR/RJ under våren. Båda ämnena (afrikanska språk och tyska) har en god ekonomi på forskningssidan och tilldelades inga medel vid föregående utlysningstillfället (Franska 4, Engelska 3, Arabiska 1, Italienska 1, Japanska 1, Spanska 1). Förslag till beslut 4

5 Beredningen föreslår att ordföranden beviljar två månaders forskningstid för att utveckla projekten till utlysningen vårterminen Utlysning av en post doc i afrikanska språk (2 år) Ämnet har beskrivits som ett av styrkeområdena i Red 10. HFN har beslutat att professuren i afrikanska språk ska återbesättas och provföreläsningar m.m. kommer att äga rum i november månad. Fördelaktigt med en förstärkning av forskningen med en post doc som tillsammans med f.n. en doktorand utgör en miniminivå för att etablera en miljö inom ämnet. Ämnet har en ingående balans på ca. 600t SEK och ungefär samma summa beräknas komma in till ämnet under de närmaste två åren i form av aktivitetsmedel (främst för K Legeres forskningsinsatser). Därmed finns det ekonomisk täckning för kostnaden. Fakulteten skjuter till medel vid behov om kalkylen inte skulle hålla. 12) Gästprofessurer Inkomna ansökningar (2) bifogas. Kan komma att kompletteras under veckan. I förekommande fall skickas dessa ut direkt till ledamöterna. Utlysningen löd enligt följande: Förslagen -- som ska komma från institutionen genom prefekten, inte från enskilda forskare -- skickas till <registrator@hum.gu.se senast måndagen den 25 oktober I första omgången blev en kvinna och fyra män inbjudna som gästforskare. Med anledning av det skulle jag även påminna er om att inte glömma jämställdhetsaspekten när ni funderar över personer att bjuda in. Se för övrigt nedan. Vänliga hälsningar Lars Till viceprefekterna för forskning samt prefekterna (via viceprefekterna för forskning) vid humanistiska fakultetens institutioner 5

6 Medel för inbjudan av internationella gästforskare Som ni nog redan vet, har fakulteterna tilldelats särskilda medel av rektor för att bjuda in internationella gästforskare under perioden För humanistiska fakultetens del uppgår de tilldelade medlen till 4,5 MSEK. Under våren har fakultetsnämnden efter förslag från institutionerna beslutat om inbjudan av fem gästprofessorer som kommer att gästa fakulteten under Eftersom alla de tilldelade medlen inte kommer att förbrukas som en följd av detta, inbjuds härmed fakultetens institutioner att inkomma med ytterligare förslag om gästforskare att bjudas in under den aktuella perioden. Processen förutsätts denna gång vara att viceprefekt för forskning tillsammans med prefekt och institutionens forskarkollegium arbetar fram förslagen. Därvid ska följande beaktas: Gästforskarens forskning ska vara tvärvetenskaplig och intressant för flera av fakultetens institutioner. Forskaren kan anställas för en längre eller kortare tid. Anställningen ska dock vara avslutad , eftersom medlen ska redovisas i årsredovisningen för Förslagen ska förutom motivering och en kortfattad redogörelse för institutionens beredningsprocess innehålla CV för den föreslagna gästforskaren, anställningstid, löneförslag och en aktivitetsplan. Aktivitetsplanen ska innehålla de aktiviteter som planeras under forskarens vistelse, t.ex. fakultetsgemensam forskarutbildningskurs, seminarieserie, workshopar, etc. Det ska av motiveringen och aktivitetsplanen tydligt framgår hur forskarens aktiviteter förväntas vara intressanta för flera av fakultetens institutioner. Förslagen kommer att beredas i fakultetens forskningsgrupp och därefter tas upp som beslutsärende i fakultetsnämnden. [...] För forskningsgruppen Lars Borin 6

7 13. Gemensamt forskningsanslag vid SPL från budgetåret 2011 Under 2010 har frågan om ett gemensamt forskningsanslag diskuterats mot den modell vi har idag som är ämnesrelaterad. Vi har under det gågna året redan haft gemensamma satsningar som har gjort att vi i praktiken arbetar som om vi har ett gemensamt anslag. Fördelarna överväger rätt så entydigt: - OH och forskningsprojekt. Idag antar vi forskningsprojekt och bidrar solidariskt med OHkostnaderna. En ämnesmodell skulle innebära att vissa ämnen inte kan bära kostnaderna och därmed får SPL tacka nej till projektmedlen som får placeras vid annat lärosäte. - I de ämnen där det finns ett överskott räcker det inte ofta till utlysning av post doc, fo ass eller andra större satsningar. Lägger man samman resurserna finns det utrymme för punktinsatser i ämnen som kräver en forskningsförstärkning. - Det underlättar att skapa en god forskningsmiljö inom institutionen där profilerna som beskrivits i Red 10 bör tillvaratagas. - Ämnenas ingående balans fram till 2011 stannar inom ämnet under en tre års period. En plan för hur medlen ska användas ska lämnas från ämneskollegiet till viceprefekt för forskning. Därefter läggs de samman i ett gemensamt forskningsanslag. Se vidare bilaga, "ekonomisk presentation 2010". 7

8 8