Introduktion till akademiska studier. Christoph Kilger Introduktion till arkeologi och tidiga kulturer,

Transkript

1 Introduktion till akademiska studier Christoph Kilger Introduktion till arkeologi och tidiga kulturer,

2 Vad är ett universitet? Universitas magistrorum et scholarium, Samling av mästare och lärjungar Det är ett högre lärosäte med både forskning och utbildning Ett universitet har forskarutbildning, har vetenskapsområden som har rätt att utfärda doktorsexamen Uppsala är Nordens äldsta universitet, grundat 1477

3 När uppstod universiteten och varför? Etableringen av kollektiva identiteter i medeltida städer som gillen och grupper knutna till olika institutioner, t.ex. katedralskolor Verksamheten garanteras genom frivilliga överenskommelser i ett kollegium som stadgas i kontrakt (Charter) Äldsta universitet grundas i staden Bologna (1088)för att lära ut romersk lag ius gentium Garanti för borgarnas och städernas rättigheter mot påven och kejsaren

4 Magna Charta Universitatum 388 universitets rektorer i Bologna i 1988 för att teckna under Magna Charta Universitatum (idag mer än 750)

5 Universitetens Magna karta Principer Paragraf 1: Universitetet är en autonom institution i hjärtat av samhällen, som skiljer sig till sin uppbyggnad som resultat av skilda geografiska och historiska förutsättningar. Det frambringar, undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning. För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar.

6 Paragraf 3: Universitetens Magna karta -Principer Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande livsprincip. Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive områden respektera detta grundläggandekrav. Genom att motarbeta intolerans och alltid vara öppet för dialog är universitetet en idealisk mötesplats för lärare, med förmåga att dela med sig av kunskapen och med möjligheter att utveckla den genom forskning och förnyelse, och studerande med såväl rätt som förmåga och vilja att ta tillvara denna kunskap.

7 Vad är akademiska studier? Akademi syftar ursprungligen på en trädgård i Aten som anlades av statsmän Hipparchos och Kimon Trädgården tillhörde enligt sägnen en forntida hjälte (heros) Akademos Filosofen Platon samlade sina lärjungar och samtalade med dem i Akademos trädgård Akademiska studier = lärdom och kunskap genom det öppna samtalet (argumentation, reflektion) Platon bland sina disciplar i Akademos trädgård

8 lat. Seminarium = plantskola, utsäde tomt mötespunkt för en liten grupp där alla deltar aktivt i en diskussion fördjupning av det som ni hör på föreläsningarna Vad är ett seminarium? kretsar kring ett tema, problemställning, artikel etc. främjar kritiskt tänkande och nya idéer genom dialog Skolan i Aten : Platon och Aristoteles diskuterar med varandra

9 Att kläcka idéer gemensamt ett gammalt koncept Enligt Platons läromästare Sokrates uppnås kunskap genom reflekterande dialog Sokrates: Den enda jag vet är att jag vet ingenting Sokrates propagerade egen samtalsteknik som han kallade för maieutiké (barnmorska teknik) genom att ställa frågor hjälper Sokrates dem som deltar i dialogen att krysta fram, dvs utvecklar egna tankar Seminariet = ett förutsättningslöst samtal där alla kan bidra med egna reflektioner och tillsammans kan kläcka nya och oväntade idéer

10 Vad är det kritiska tänkande? Högre studier präglas av perspektivmedvetande och kritiskt tänkande Begreppet kritisk och kritik i akademiskt sammanhang positivt laddat ord Kommer från gammalgrekiskan krín-oo, som betyder urskilja, välja, tolka, bedöma, dvs bedöma förutsättningslös Inga facit, sanningar eller dogmer snarare en visshet om att det finns olika möjligheter att se på samma fenomen

11 Det vetenskapliga perspektivet Varför är det på detta viset?

12 En vetenskaplig tankegång Vad är problemställningen/ fenomenet/utgångspunkten? (Problemformuleringen) Varför är det ett problem? Varför är det viktigt att veta något om detta? (Syfte-Motivering) Vad får vi för ny kunskap? (Teori-Tolkningsperspektivet) Hur kan jag få svar? (Metod-Tillvägagångssättet)

13 Jag och min hjärna Hjärnans kognitiva utveckling i studierna Att lära sig tänka och förstå är en fysiologisk process där nya kopplingar/synapser mellan hjärncellerna knyts Lärande och kunskapande mycket energikrävande (energi 25 %) Inlärning sker inte av sig själv utan kräver att ni självt aktivt bearbeta information först då knyter ni synapser, dvs ni skapar kopplingar. Kopplingar blir till minnesspår som blir till vägar Hjärnan är programmerat att göra ingenting i onödan för att spara energi. Den gör motstånd. Därför gynnas inlärning av motivation och intresse

14 Hjärnan och den konstruerade världen Kunskap konstrueras och är inte avbild av verkligheten. Du själv skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden (konstruktivismen) Vår förförståelse av och vår kunskap om världen är en spegel av vad hjärnan har blivit varse om. Vi vet vad vi vet! Var och en har byggt upp sitt eget kopplingsschema i hjärnan. Vi kommer inte utanför vår egen kopplingshorisont Autostrador av kopplingar blir till etablerade sanningar För att uppnå nya insikter och kunskaper behöver vi ifrågasätta, vrida och vända på ting, provocera. Vi kör av autostradan och hittar snarvägar

15 ord eller Jag läser, alltså är jag DN ledare Läsförståelse bland svenska elever sjunker dramatiskt. Mätningar sedan år 2000 (PIRLS) Barn lägger betydligt mindre tid på läsning. Beror på utökat användning av digitala medier och skärmar En 7-åring har ett ordförråd på ca ord. En 17-åring ca ord om man har läst eller lyssnat regelbundet till texter i fler år. Obs en som inte har gjort det stannar på endast ord Ett ordförråd på minst ord för att kunna klara sitt dagliga liv, för att hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar

16 Härliga föreläsningar men sedan? Spännande, roliga och inspirerande föreläsningar men vad sedan? Hjärnan glömmer om ni inte själva bearbetar informationen! Men hur? Ni behöver begripliggöra det ni har hört, t.ex. formulera med egna ord i tal och skrift Att läsa och förstå vetenskapliga texter och nya begrepp kräver tid, övning och diskussion

17 Pennan tänker Grundläggande för all akademisk utbildning är att man kan formulera sig i ord och skrift. Utveckla rutiner hur du sammanställer och bearbetar information från föreläsningar, seminarier och kurslitteraturen Pennan tänker betyder att man omformulerar det man hört, läst och diskuterat i egna ord Att skriva för hand är en aktiv handling där man registrerar och bearbetar information som man själv uppfattar som väsentlig och viktig Genom att skriva skapar du sammanhang och mening

18 Minnet och anteckningar Anteckningar ett stöd att vara fokuserad och ett stöd för minnet stödord istället för hela meningar Men anteckningar är färskvara som behöver bearbetas inom kort Öva göra anteckningar på ett sätt så att du också hinner lyssna och tänka Det finns olika metoder, testa själv vilken som passar bäst Anteckningar, Stödord, Figurer, Tankekort Efterbearbetning Sammanfattning Reflektion

19 Mina studier Hur kan jag lyckas? Tar dem på allvar och avsätt rikligt tid för det (40 tim/v) Fundera själv hur du kan uppnå den optimala studiesituationen, som passar dig och dina behov Vad gynnar koncentration och närvaro i undervisningssituationen? (Hur blir min hjärna mottaglig?) Vad distraherar och avleder dig? Vad kan du göra åt det?

20 Utbildningens långsiktiga mål Våra förväntningar Utveckla mångsidighet och intresse Så småningom ta eget ansvar för ditt kunskapandet Intellektuell rörlighet, för att kunna tillämpa dina kunskaper och insikter i olika sammanhang

21 En levande studie- och seminariekultur Våga tala Våga fråga Våga tänka själv!

22 Högre studier = Frihet under eget ansvar Högre utbildningen ger möjligheter och förutsättningar till självständiga och intellektuellt stimulerande studier Det är du som styr över din egen inlärnings- och kunskaps process

23 Lär dig att fånga fisken själv

24 Temavecka 1: Historieuppfattningar i tidiga kulturer Vi tittar närmare på olika sätt att se på historia, tid och rum i skriftbaserade samhällen, där man kan kontrollera både förflutenhet och framtiden med hjälp av texter i muntliga kulturer där minnet, monument och förfäderskulten har en mera framträdande roll Vi tar upp frågor som: Vad är historia? Vad är muntlig tradition? Varför skrift? Vem utöver skrifkonsten? etc Vi avslutar med fredagsseminariet: Skrift och historia