Nybro Räddningstjänst

Transkript

1 Nybro Räddningstjänst Handlingsprogram utifrån Lag om skydd mot olyckor Fastställd av kommunfullmäktige Gäller perioden xx xx Nybro Diarienummer: 2017/xxxxxx Räddningstjänsten Nybro Antaget av Kommunfullmäktige xx xx xx xx xxx

2 Innehåll Välkommen... 2 Varför ett handlingsprogram?... 3 Om kommunen... 3 Om räddninstjänsten... 4 Nybros risker... 5 Kommunen... 5 Farlig verksamhet inom kommunen... 5 Statistik för räddningstjänsten... 5 Målen... 6 Brand... 6 Trafikolycka... 7 Samhällsstörning... 7 Våra interna mål... 8 Innan olyckan... 9 Vad gör vi?... 9 Rådgivning/information... 9 Samhällsplanering... 9 Tillsyn/tillstånd... 9 Omvärldsbevakning Kommunalt risk- och säkerhetsarbete Övning och utbildning Insatsplanering Sotning och brandskyddskontroll Vad gör du? Under olyckan Vad gör vi? Våra resurser och förmåga Larmning Samverkan Ledning Stab Information Brandvattenförsörjning Vad gör du? Efter olyckan... 14

3 Vad gör vi? Restvärdesräddning Brand- och olycksutredning Återkoppling till drabbad Kamratstöd Vad gör du? Referensdokument Bilagor Ordlista Förebyggande verksamhet Övergripande mål Strategisk inriktning Tillsyn Information/rådgivning Systematiskt brandskyddsarbete SBA Rengöring och brandskyddskontroll Organisation och kompetens för förebyggande avdelning Analys och uppföljning Bakgrund Verksamhetsmål Räddningstjänstens organisation Räddningstjänstens organisation vid stora påfrestningar på samhället Befälsberedskap Räddningstjänstens huvudsakliga uppgifter Kommunikation Varning, information och alarmering Vattenreservoarer och brandposter Avtal om samverkan Nybro kommuns risk- och säkerhetsorganisation... 31

4 2 Välkommen Kommunen skall enligt lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) ha ett handlingsprogram som beskriver hur det förebyggande arbetet samt beredskapen för olyckor fungerar. Lagen säger även att det inte bara är räddningstjänsten som ska stå för trygghet och säkerhet i kommunen - det är även ditt ansvar! Vi har valt att skriva ett handlingsprogram utefter hur vi på räddningstjänsten arbetar - innan, under och efter att en olycka inträffat. Det du läser är en fjärde generations handlingsprogram om hur vår verksamhet fungerar. Skillnad mot tidigare utgåvor är att vi har försökt förklara på ett så lättförståeligt sätt som möjligt. Förkortningar i texten förklaras under avsnittet Ordlista, sidan 17. När du i fortsättningen läser vi i detta handlingsprogram så syftar vi på räddningstjänsten i Nybro kommun. När det står du riktar vi oss till dig som bor eller vistas i kommunen.

5 3 Inledning Varför ett handlingsprogram? Handlingsprogrammet du håller i din hand är en fjärde generation och fyller flera syften. Huvudsyftet är att du som kommun-medborgare ska få inblick i hur räddningstjänsten arbetar olycksförebyggande, vad vi gör när olyckan är framme och vad vi gör efter en olycka. Vi berättar hur vårt arbete bedrivs i dessa tre skeenden för att skapa trygghet för våra medborgare. På detta sätt vill räddningstjänsten vara delaktiga i kommunens övergripande målarbete. Programmet är ett politiskt styrdokument i och med att det antas i kommunfullmäktige. Detta innebär att när det väl är antaget arbetar vi utefter detta dokument. Handlingsprogrammet visar den politiska ambitionen för hur kommunen avser att arbeta i dessa frågor. Nytt handlingsprogram antas av kommunfullmäktige en gång varje mandatperiod. Förenklat kan man säga att handlingsprogrammet beskriver: vår förmåga innan, under och efter en olycka, det vill säga hur vi kan hjälpa dig. din förmåga innan, under och efter en olycka, det vill säga hur du är en viktig del i kommunens säkerhetsarbete och vad vi förväntar oss av dig. Om kommunen Nybro kommun omfattar en geografisk yta på km² varav 30 km² är vatten. Kommunen är belägen i Småland, saknar förbindelse med hav och har näst högst andel skog/ landareal av alla Sveriges kommuner, ca 80 %. Snittet i Sverige är ca 49 %. Nybro kommun består av centralorten Nybro samt de åtta tätorterna Alsterbro, Bäckebo, Flerohopp, Flygsfors, Kristvallabrunn, Målerås, Orrefors och Örsjö. Befolkningstätheten i Nybro kommun uppgår till 17 invånare/km². I december 2016 uppgick befolkningsmängden i kommunen till invånare (SCB, 2016). I centralorten Nybro bor omkring 65 procent av invånarna, medan 12 procent bor i omkringliggande tätorter (SCB, 2014). 23 procent av

6 4 kommuninvånarna bor i glesbygden. Befolkningsutvecklingen i kommunen förväntas öka något under de kommande åtta åren, till omkring invånare. I centrala delen av Nybro längs med Storgatan finns tät stadsbebyggelse i form av sammanhäng-ande trähus i flera plan. I kommunen i övrigt finns ett antal kulturhistoriskt intressanta byggnader av oersättliga värden. Nybro kommun har ett rikt näringsliv i form av ett stort antal mindre entreprenörer i kombination med stora industrier inom design-, trä- och pappersindustrin. Även transport- och logistiksektorn är en stor och viktigt del för kommunens näringsliv. Avståndet till Kalmar är 30 km och till Växjö 80 km. Järnvägen genom Nybro trafikeras både av Öresundstågen mellan Kalmar och Köpenhamn och Kust till Kust tågen på sträckan Kalmar-Göteborg samt Krösatåg mellan Karlskrona-Kalmar. Mellan Kalmar-Nybro och Växjö-Nybro förekommer en omfattande pendling för arbete och boende. Nybro är en industrikommun med en mycket stor andel arbetstillfällen inom den tillverkande industrin. Inom näringslivet finns en mängd starka industriella varumärken, främst inom bran scherna glas, trä och förpackningsindustri. Exempel på kända företag i dessa branscher är parkettgolvtillverkaren AB Gustav Kähr, Bong Ljungdahl Sverige AB, Lintex, Sunnerbofönster och Smurfit Kappa Sverige AB. Riksväg 25 sträcker sig från Halmstad till Kalmar och passerar bl.a. Nybro kommun och Nybro tätort. Inom Nybro kommun är riksvägen vältrafikerad och uppbyggd enligt principen 2+1 altenativt 1+1 väg med vajerräcke. Strax utanför Nybro tätort trafikeras vägen dagligen av omkring fordon, varav lastbilar (Trafikverket, 2014a; Trafikverket, 2014b). Riksväg 31 sträcker sig från Jönköping via Vetlanda till Nybro, där vägen ansluter till riksväg 25. Inom Nybro tätort passerar omkring fordon dagligen, varav 600 lastbilar. Genom Nybro kommun passerar även vältrafikerade landsvägar som exempelvis väg 120 mellan Nybro och Emmaboda, väg 125 mellan Kalmar och Fagerhult samt väg 838 mellan Orrefors och Kosta. Även väg 603 från Nybro till E22 i höjd med Ålem passerar genom större delen av kommunen och trafikeras av flertalet tyngre transporter. Inom kommunen finns tio naturreservat belägna i Allgunnen, Bjällingsmåla, Fjelebo, Grytsjö, Rismåla, Smedjevik, Svartbäcksmåla, Toresbo, Vackerslät och Vikroken (Länsstyrelsen i Kalmar län). Allgunnen är ett av Kalmar läns största naturreservat och är beläget i Nybro och Högsby kommun. Naturreservatet består av en sjö samt många större och mindre öar och är känt för sin goda vattenkvalitet, sjöns artrikedom, häckningsplats, äldre tallskog samt dess omfattande och speciella insektsfauna. Svartbäcksmåla ligger strax söder om centralorten Nybro och kännetecknas av sina spår från inlandsisen. Om räddninstjänsten Vi är en av kommunens avdelningar och de som arbetar hos oss är tjänstemän eller personal i utryckningstjänst. Avdelningen ligger under kommunstyrelsens verksamhetsområde. Vi har till uppgift att förebygga olyckor samt att ha en operativ utryckningsverksamhet för skadeavhjälpande insatser. Vi är även en tillsynsmyndighet med sakkunnig utlåtande i kommunens plan- och byggärenden. Räddningstjänsten är även ansvarig för sotning och brandskyddskontroll men detta utförs på entreprenad. Den utryckande styrkan i Nybro kommun består av heltids och RIB-personal samt frivilligt engagerad personal i räddningsvärn. Heltidsstyrkan återfinns i Nybro tätort, RIB-styrkorna finns i Nybro tätort, Orrefors samt Alsterbro. Räddningsvärn är placerat i Målerås. På räddningstjänsten finns också kommunens säkerhetschef, denna funktion ansvarar för kommunens arbete mot lagen extraordinära händelser. Säkerhetschefen ansvarar också för kommunens risk och säkerhetsarbete. Räddningstjänsten skall vara en drivande och samverkande funktion i kommunens risk och säkerhetsarbete och all personal på räddningstjänsten skall på något sätt vara engagerad i kommunens riskarbete.

7 5 Nybros risker Kommunen Nybro är en expansiv kommun med stora planer för framtiden. För att säkerställa att Nybro fortsätter att vara en trygg och säker kommun arbetar vi för att minska riskerna för invånarna i samband med utvecklingen av kommunen. Kapitlet baseras på räddningstjänstens riskanalys som antogs våren I kommunen finns många industrier, stora som små, som ger kommunen mångfald och rikt näringsliv. De stora industrierna finns inom design-, trä och pappersindustrin. Även transport- och logistiksektorn är en viktig del av kommunens näringsliv. Farlig verksamhet inom kommunen Nybro är en industrikommun med vissa verksamheter som klassas som farliga verksamhet. Det är länsstyrelsen i samråd med kommunen som beslutar vilka anläggningar som ska klassas som farlig verksamhet. Att bedriva farlig verksamhet ställer höga krav på säkerhet för anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten. Bland annat ska ansvariga hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador. Detta arbete görs först och främst för att förhindra att du som vistas i Nybro kommun drabbas av olyckor som inträffar på dessa anläggningar. Många verksamheter hanterar brandfarliga, miljöfarliga eller explosiva varor men inte i sådan mängd att de klassas som farlig verksamhet. Statistik för räddningstjänsten Statistik som beskrivs i handlingsprogrammet är hämtad från räddningstjänstens insatsrapporteringssystem Statistiken behandlar typhändelserna trafikolycka, brand i byggnad och brand ej i byggnad. Dessa olyckor kallas typhändelser eftersom de inträffar ganska ofta och konsekvensen förväntas hanteras med våra normala resurser och beredskap. Förutom dessa olyckor måste vi även ha beredskap för större olyckor, exempelvis incidenter i någon annan av de farliga verksamheterna i kommunen.

8 6 De större olyckorna kräver en helt annan organisation ute på skadeplats där samverkan med andra aktörer är nödvändig, för att kunna vidta effektiva åtgärder. Exempel på insatser som vi har beredskap för presenteras i bilagorna. Trafikolycka Trafikolycka är en av de olyckstyper som är mest frekvent i Nybro. År 2010 larmades vi till 59 trafikolyckor och under år 2015 larmades vi till 75 stycken, statistiken visar således på en ökande trend. Brand i byggnad Antalet larm kopplat till bränder i byggnad har under de senaste åren legat kring 40 stycken. Fördelat på dygnets timmar inträffar flest bränder i byggnad under dagen och kvällen fram till midnatt. Bostadsbränder är en av de olyckor, enligt riskanalysen, som har en hög sannolikhet men också höga kon-sekvenser avseende liv, egendom och miljö. Detta är en fingervisning för att vi måste fortsätta verka för att minska antalet bränder och dess konsekvenser. Brand ej i byggnad I denna kategori ingår olyckor så som bilbränder, containerbränder och skogs-/markbrand. Bränder i skog och mark är ofta väderrelaterade och kan därför skifta från år till år. Skogsbränder är resurs- och tidskrävande vilket innebär att vi ibland måste kalla in extra personal för att bekämpa branden och samtidigt hålla en god beredskap. År 2015 larmades vi på 53 larm av denna typ, att jämföra med 33 larm under Målen I det här kapitlet beskriver vi de mål som är nödvändiga för att uppnå ett tillfredställande skydd mot olyckor. Dessa kan uppnås när vi tillsammans gör en insats. Läs vidare för att se vad vi behöver göra gemensamt Brand Mål: Färre skall skadas eller omkomma i bränder. Mål: Färre bränder ska uppkomma. Detta uppnås genom att Vi informerar, utbildar och ger råd till de som vistas i kommunen har en god beredskap, baserat på god övningsverksamhet och intern kompetensutbildning har rökdykarkompetens på stationerna i Nybro, Orrefors och Alsterbro för invändiga och livräddande insatser gör tillsyn ansvarar för att sotningsverksamheten fungerar stödjer andra myndigheter-/förvaltningar i frågor om brandskydd tar lärdom av olyckor genom erfarenhetsåterföring och statistik

9 7 Du har kunskap och förståelse för din brandsäkerhet har god beredskap hemma genom att ha brandvarnare, brandsläckare eller annan adekvat utrustning tillgänglig varnar och tillkallar hjälp vid behov kontaktar räddningstjänsten vid behov av vägledning eller rådgivning Trafikolycka Mål: Färre ska skadas eller omkomma i trafikolyckor. Mål: Färre olyckor ska inträffa. Detta uppnås genom att Vi informerar, utbildar och ger råd till de som vistas i kommunen har en god beredskap baserat på god övningsverksamhet och intern kompetensutbildning har tillräcklig och anpassad utrustning för att hantera denna olyckstyp tar lärdom av olyckor genom erfarenhetsåterföring och statistik samverkar med andra aktörer för att bidra till en god trafiksäkerhet vi själva är ett föredöme i trafiken Du känner till och följer de trafikregler som finns har ett trafiksäkert fordon visar hänsyn i trafiken varnar och tillkallar hjälp vid olyckor Samhällsstörning Mål: Det ska finnas utbildning, kompetens och utrustning för att verka vid samhällsstörningar och kriser, exempelvis väder, el- och telestörningar. Detta uppnås genom att Vi informerar om vår beredskap vid störning har funktionen RCB/TIB som ska omvärldsbevaka, starta och följa upp Nybro kommuns krisorganisation har ansvar för att på brandstationen starta upp en första stödjande stabsverksamhet vid en samhällsstörning, för att sen samverka med kommunens krisorganisation övar för att hantera uppkomna situationer tar lärdom av inträffade störningar stöttar övriga kommunens förvaltningar vara drivande och samordnande i kommunens risk och säkerhetsabete samverka och stötta kommunens säkerhetschef Du söker och skaffar information via olika medier om hur du kan påverkas vid en samhällsstörning följer eventuella anvisningar som ges har en viss egen handlingsförmåga vid samhällsstörningar

10 8 Våra interna mål Nedan följer de mål som vi internt arbetar med på vår förvaltning, för att verksamheten ska fungera och utvecklas med avseende på de risker vi arbetar mot. Mål: Räddningstjänstens samlade resurser ska nyttjas optimalt Detta uppnås genom att vår förmåga analyseras och utvecklas under mandatperioden kompetensutvecklingsplan skall finnas all personal aktivt deltar i operativa och förebyggande uppgifter vi är en aktör inom räddningstjänstsverige metod- och teknikutveckling sker kontinuerligt aktivt arbeta för samverkan med andra kommuners räddningstjänster Mål: Vi ska vara ledande inom kommunens stabs- och ledningsorganisation Detta uppnås genom att vi aktivt övar och utbildas inom stab- och ledning anpassade lokaler och utrustning finns tillhanda samverkansövningar med berörda aktörer genomförs rutiner och instruktioner för stabs- och ledningsarbete tas fram vi tidigt startar upp stabsverksamhet vid en samhällsstörning

11 9 Innan olyckan Vad gör vi? Vårt uppdrag avseende skydd mot olyckor kan liknas vid ett kretslopp, där arbete sker innan, under och efter olyckan inträffar. Arbetet innan olyckan syftar på vårt förebyggande arbete och de förberedelser vi gör inför en räddningsinsats. Om det förebyggande arbetet görs på ett effektivt sätt så blir förhoppningsvis olyckorna färre och konsekvenserna blir lindrigare. Rådgivning/information LSO klargör att vi ska ge råd och information till allmänheten. Detta görs bland annat genom att erbjuda utbildningar inom exempelvis brandskydd och sjukvård, vilket stärker din förmåga att agera vid en händelse. Enligt LSO ska alla verka för att minimera risken för brand och andra olyckor. Vi bistår gärna med rådgivning så att du kan skapa ett så gott skydd mot olyckor som möjligt. Hos oss finns kompetent personal som kan svara på frågor inom brandskydd och säkerhet samt tillhandhåller aktuell information. Samhällsplanering Nybro är en kommun i utvecklings- och expansionsfas. Kommunen har en vision att år 2030 vara invånare, hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Vi är givetvis en av många aktörer i detta arbete för att säkerställa att kommuninvånarnas säkerhet sätts i fokus. När nya byggnader ska uppföras eller vid stora evenemang medverkar vi som sakkunniga på olika typer av samråd med andra myndigheter. Där yttrar vi oss angående risker, ser till att insatsmöjligheter finns och att lagstiftningar följs. Vi svarar även på inkomna remisser från andra myndigheter och organisationer, exempelvis Länsstyrelsen. Tillsyn/tillstånd För att säkerställa att en god säkerhet i kommunen finns och efterlevs genomför räddningstjänsten tillsyn enligt LSO och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE, 2010:1011) i Nybro. Huvudsyftet med tillsynen är att kontrollera att ett egenansvar för skydd mot olyckor tas. Vid besöket informerar räddningstjänsten i syfte att den enskilde får förståelse hur säkerheten kan stärkas, endast i särskilda fall påpekar vi brister. En av de saker som LSO trycker mest på är behovet av att arbeta systematiskt med sitt brandskydd. Systematiskt brandskyddsarbete är ett arbetssätt som ger dig de förutsättningar som behövs för att du ska kunna ta det egenansvar som föreskrivs i LSO. Inte helt oväntat är det just detta som vi betonar lite extra vid en tillsyn. Vi medverkar även på tillsyn tillsammans med andra tillsynsmyndigheter. Detta sker exempelvis vid tillsyn på krogar och restauranger, tillsammans med bland annat kommunens alkohollagshandläggare. Gemensam tillsyn är ett verktyg som även stärker oss då vi får en förståelse för hur andra myndigheter arbetar.

12 10 I likhet med insatsplaneringen ger även tillsynen en god grund för vår personal att förstå hur brandskyddet är tänkt att fungera. LBE trädde i kraft den 1 september 2010 och innebar vissa förändringar. En av de stora förändringarna var att kommunerna övertog polisens uppgifter när det gäller tillståndsgivning och tillsyn av explosiva varor. I lagen bestämmer kommunen själva i vilken förvaltning tillstånds- och tillsynsfrågor för både brandfarliga och explosiva varor ska hanteras. I Nybro är det räddningstjänsten som har ansvaret för tillstånds och tillsynsgivningen. Omvärldsbevakning Vi omvärlds bevakar kontinuerlig för att se vad som händer i vår närhet men också för att vara beredda om något oväntat skulle inträffa. Dels inom specifika områden som berör räddningstjänsten, men lika viktigt är att verka inom kommunövergripande frågor, särskilt för RCB/TIB, och att detta sker kontinuerligt. Kommunalt risk- och säkerhetsarbete På räddningstjänsten finns tre funktioner som har till uppgift att arbeta med kommunalt risk och säkerhetsarbete. Deras arbete skall vara förvaltningsövergripande och bestå av såväl hantering av uppkomna situationer samt förebyggande risk och säkerhets arbete. Högst ansvarig för detta arbete är kommunens säkerhetschef. Övning och utbildning För att vi ska kunna genomföra en så bra räddningsinsats som möjligt vid en olycka krävs att brandmän och befäl övas och utbildas kontinuerligt. Inom Nybro räddningstjänst används en övningsbank som säkerställer att personalen når målen inom de ramar som sätts. Ramarna för övningsverksamheten baseras i sin tur på de risker som finns i kommunen och som kan föranleda räddningsinsats. Varje moment som finns i övningsbanken omfattas av ett övningspaket och/eller utbildningspaket innehållande teori och/eller praktik beroende på vad som efterfrågas. Blir man godkänd på en övning/ utbildning registreras och sparas detta samt följs upp. På så sätt säkerställer vi att vår personal är kvalitetssäkrad, vilket förhoppningsvis speglas i de räddningsinsatser som vi genomför. Vår personal som jobbar i den operativa verksamheten har krav på sig att träna och upprätthålla en god fysisk status. Varje år testas personalen i konditions- och arbetsrelaterade övningar som säkerställer att vår personal klarar av att hantera fysiskt krävande larm. Personalen får också regelbundet träffa läkare som bedömer hälsan på personalen. Insatsplanering I Nybro finns det flera objekt som behöver insatsplaner. Insatsplaner är ett stöd för räddningsstyrkan under en olycka och tas fram på objekt som är byggnadstekniskt komplicerade, verksamheter som hanterar farliga ämnen, exempelvis kemikalier eller industrier som är så omfattande att ett insatsstöd behövs. Insatsplaner för dessa objekt och verksamheter innehåller information som räddningsstyrkan har nytta av, till exempel angrepps vägar, särskilda risker och kontaktpersoner. För att hålla dessa uppdaterade genomförs bland annat övningar i objektskännedom, som även ger vår personal en möjlighet att bättre förstå verksamheten.

13 11 Sotning och brandskyddskontroll Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av till exempel eldstäder och kaminer utförs på entreprenad. Vi är ansvariga för rengöring och brandskyddskontroll men har lagt ut utförandet på entreprenad. I Nybro är det Nybro Sotningstjänst AB som är entreprenör. Fastighetsägare har möjlighet att ansöka om att själv få utföra sotningen, vilket innebär att den ansökande tar ansvar för rengöringen. Godkännande av de som ansökt om egensotning görs av räddningschefen i samråd med skorstensfejarmästare. Hur ofta rengöring och brandskyddskontroll ska ske beror på bränsle, typ av anläggning och energibehov. Frister för detta fastställs av kommunstyrelsen, baserat på MSB:s föreskrifter. Sotning och brandskyddskontroll är en viktig del i det förebyggande arbetet för att förhindra bränder i dessa typer av anläggningar. Skorstensrelaterade bränder är vanliga i Sverige och vi hoppas genom detta arbete att dessa bränder ska minska. Vad gör du? Ditt arbete med att förebygga och förhindra bränder och andra olyckor är en viktig del i kommunens säkerhetsarbete. Förutom att det ovannämnda är ett lagkrav tror vi att det är viktigt att du förstår vilka risker som finns i din omgivning. Vi hoppas att du kan påverka så att risken inte utvecklas till en olycka. Vi tycker att grunden för ett bra brandskydd hemma börjar med att du har en fungerande brandvarnare, brandfilt och pulversläckare, på detta sätt stärker du ditt eget brandskydd och är mer förberedd om olyckan skulle vara framme. Det är ett krav enligt LSO att alla verkar för ett väl fungerande skydd mot olyckor alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete som efterlevs och dokumenteras. För byggnader där konsekvensen av en brand kan bli särskilt stor ska även en Skriftlig redogörelse över brandskyddet upprättas och lämnas in till oss. Berörs du av detta? Läs mer i de föreskrifter som finns angående Skriftlig redogörelse SRVFS 2003:10 Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet.

14 12 Under olyckan Vad gör vi? Vårt dagliga arbete kan plötsligt avbrytas av att larmet går och det är nu det operativa arbetet tar vid. I det här kapitlet får du bland annat reda på vår operativa förmåga samt hur vi arbetar under ett larm. När en olycka har inträffat är det av yttersta vikt att räddningstjänsten på ett effektivt sätt kan genomföra en insats för att minska konsekvenserna på liv, egendom och miljö. En effektiv insats kännetecknas bland annat av: att personalen är väl övad på utrustning och fordon att personalen är fysiskt tränade för att orka med att hantera insatsen att insatsen kan påbörjas inom skälig tid att kända, säkra och anpassade metoder/rutiner används att samverkan sker med andra aktörer att rätt ledningsfunktion/er finns tillgängliga att erfarenhet från inträffade olyckor tillvaratas Våra resurser och förmåga Räddningstjänstens resurser består av personal, fordon och verktyg fördelade på tre brandstationer och ett brandvärn. För att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser behöver vår personal olika fordon utrustade med anpassade verktyg. De fordon vi oftast använder på larm är Släck/räddningsbil, tankbil och höjdfordon. Vi har även olika specialfordon inom ledning/stab, skogsbrandssläckning och miljö/restvärdesbil. Vid större händelse kommer inte de lokala resurserna att räcka till utan stöd från regionala och nationella organisationer och myndigheter kommer att vara en förutsättning för en effektiv räddningsinsats. Vi är endast dimensionerade för att ta hand om en olycka åt gången. För att säkerställa resurser vid större och långvariga händelser har vi ett fördjupat samarbete med räddningstjänsterna i de kommuner som gränsar till Nybro. Skulle inte dessa resurser räcka gör man förfrågan i ett större geografiskt område. Larmning För att rätt räddningsstyrka larmas vid en olycka har räddningstjänsten en särskild larmplan. SOS Alarm tar emot samtal från allmänheten via 112, lokaliserar olyckan, tar reda på vad som hänt och omfattningen. Beroende på ett antal faktorer (räddningsindex) så som antal skadade och typ av byggnad används larmplanen för att klargöra vilka stationer och styrkor som ska åka på insatsen. Efter larmning fortsätter intervjun och SOS-operatören samlar in mer fakta som förmedlas till de utryckande styrkorna. Samtidigt ger operatören råd till den drabbade om hur man skall agera till hjälp är på plats. För att få information om redan inträffade olyckor eller kriser hänvisar SOS Alarm till Numret stödjer även ansvariga aktörer som kommuner, landsting och andra myndigheter. Kommunen ska ha anordningar för alarmering av räddningsstyrkorna via två av varandra oberoende larmvägar, skulle den ordinarie larmvägen fallera finns en reservväg.

15 13 Samverkan Vi ska under insatsen kontinuerligt samverka med samhällets andra aktörer för att säkerställa att rätt resurser används samt att insatsen genomförs på ett effektivt sätt. För att detta ska ske arbetar vi med proaktiv samverkan, med detta menas bland annat att uthålligheten och informationsutbyte tidigt säkerställs. Vi samverkar på samtliga nivåer; lokala, regionala och nationella. De som vi oftast samverkar med är SOS Alarm, ambulans, polis och räddningstjänster från andra kommuner i länet. Även Länsstyrelsen kan vara samverkanspart vid vissa händelser, då de är kontaktväg till vissa regionala och nationella resurser. Ledning Våra räddningsinsatser leds av en räddningsledare, detta kan vara en Insatsledare, Styrkeledare, RCB eller Räddningschefen beroende på vilken ledningsnivå som behövs. Räddningsledaren har mandat att under en pågående insats fatta vissa beslut, med stöd av LSO. Exempel kan vara att bryta upp en lägenhetsdörr, att ett visst område spärras av eller att egendom tas i anspråk (ingrepp i annans rätt). Stab Det är olyckans omfattning som avgör om en stab ska upprättas. Syftet med en stab är att underlätta och stödja arbetet på skadeplatsen. Stabsarbetet leds alltid av en Stabschef. Beroende på olyckans omfattning kan ytterligare personal kallas in för att bemanna olika funktioner. Exempel på sådana funktioner kan vara logistik, samband och resurser. Räddningstjänsten har också uppdraget att vid risk för samhällsstörning t.ex. vädervarning upprätta en stab för att vara stöd till övriga kommunala förvaltningar. Denna stab kan då också vara starten till kommunens krisorganisation och dennes stabsverksamhet. Information För att nå ut till allmänheten med information vid händelse av en olycka kan vi använda olika informationskanaler. Beroende av olyckans omfattning och art kommer vi att välja lämpliga informationssätt. Exempel på informationskanaler är kommunens hemsida, lokalradion och den lokala pressen. Vid särskilt allvarliga olyckor kan vi sända ett så kallat viktigt meddelande till allmänheten. Detta görs vanligtvis via radio/tv. Se bilaga för mer information. Brandvattenförsörjning Vid bränder är vatten det i särklass mest använda släckmedlet. Detta ställer givetvis krav på att vi har tillräckligt med vatten för att släcka en brand. I tätorterna där bemanning och resurser direkt går till livräddande och släckande åtgärder används ett brandpostsystem som säkerställer att vi har tillräckligt med vatten för en effektiv släckinsats. För dimensionering av brandpostsystem ska föreningen Svenskt vattens riktlinjer för konventionella system användas. Utanför tätorterna använder vi oss av våra tankbilar som vi oftast fyller i öppna vattentag, detta är då sjöar eller större vattendrag. Vad gör du? LSO säger bland annat att den som får kännedom om att en olycka har eller håller på att inträffa, ska varna och tillkalla hjälp. Detta för att på ett så tidigt stadium som möjligt bryta olycksförloppet samt uppmärksamma personer i omgivningen att något håller på att hända eller hänt.

16 14 Du kan vara den som i väntan på hjälp påbörjar någon form av insats för att rädda liv, egendom eller miljö. Det kan handla om att använda handbrandsläckare eller utföra hjärt- och lungräddning. En tidig upptäckt och ingripande av dig kan göra stor skillnad och lindra konsekvenserna, på detta vis kan din insats vara avgörande för slutresultatet. Efter olyckan Vad gör vi? När olyckan är över fortsätter vårt arbete med att omhänderta de drabbade så bra som möjligt och hjälpa dem, ta lärdom av olyckan så att den inte inträffar igen och se till att vår egen personal mår bra. Restvärdesräddning En olycka kan förstöra stora värden och även gamla minnen. För att så lite som möjligt ska förstöras efter exempelvis en brand utför vi så kallad akut restvärdesräddning på uppdrag av försäkringsbranschen. Restvärdesräddning efter en brand innebär till exempel att vi grovstädar så en rök- och luktfri miljö uppstår, trasiga dörrar och fönster täcks över och slutligen tar vi ut eller täcker över värdefull inredning. Är du försäkrad har vi möjlighet att tillkalla restvärdesledare som hjälper och stödjer dig när vi har lämnat platsen. Miljön är också en viktig del i vårt räddningsarbete, skulle det visa sig vara en händelse där miljön är skadad eller hotad har vi möjlighet att kontakta en miljörestvärdesledare. Denna person har specialkunskaper riktade mot miljöarbetet och stöttar oss i vårt arbete. Vi samverkar även med kommunens miljöinspektörer vid miljöolyckor. Brand- och olycksutredning För att vi ska kunna lära oss av utförda insatser men också förstå vad som har inträffat genomförs alltid en olycksutredning, i enlighet med LSO. I de flesta fall skrivs dessa direkt i våra insatsrapporter men då särskilda kriterier måste uppfyllas genomför vi fördjupade olycksutredningar. De huvudfrågor vi ställer oss är: Vad är orsakerna till olyckan? Hur har händelseförloppet sett ut? Hur bedrevs räddningstjänstens insats? Vad kan vi lära av händelsen?

17 15 Olycksutredningen är väldigt viktig eftersom det kan leda till att vi ser tendenser eller trender om samma eller liknande maskiner brinner, trafikolyckor i samma vägkorsning - och kan på så vis förhindra att orsaker till olyckor inte upprepas. Det kan också leda till att vi ändrar våra rutiner eller börjar använda andra skadeavhjälpande metoder allt för att räddningsarbetet ska bedrivas så effektivt som möjligt. Återkoppling till drabbad Att drabbas av en olycka kan vara både obehagligt och traumatiskt. Vi har ett intresse och ansvar att förmedla hjälpande kontakter till drabbade så att de kan komma tillbaka till vardagliga rutiner så snart som möjligt. Efter en inträffad olycka lämnar vi ut våra kontaktuppgifter om den drabbade har frågor eller funderingar kring vårt tillvägagångssätt vid räddningsarbetet. Vi finns här för dig och svarar givetvis på de frågor som kan uppkomma efter en olycka. Vid behov kallar vi in kommunens POSOM-grupp för psykiskt och socialt omhändertagande. Kamratstöd Vår personal kan efter en olycka må dåligt över det som inträffat. Många gånger räcker det att arbetslaget befäl samlar arbetslaget och pratar/diskuterar kring det inträffade så att alla får komma till tals och berätta hur de känner. Är det någon eller några som mår väldigt dåligt och det finns behov för djupare samtal har vi medarbetare som är utbildade för att hålla, så kallade, avlastande samtal. Även om räddningspersonalen är utbildad och övad kan vissa händelser påverka räddningspersonalen, vi är också vanliga människor. Vad gör du? Efter olyckan är det troligt att du kommer att ha frågor om vad som egentligen hände och varför räddningstjänsten agerade som de gjorde. Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor eller funderingar så försöker vi svara efter bästa förmåga. Att se över sin egen riskbild är viktigt. Utsätter du dig för onödiga risker? Eldar du på rätt sätt i din eldstad? Har du handbrandsläckare hemma? Använder du cykelhjälm? Kör du bil på ett trafiksäkert sätt? Frågorna man ställer sig kan vara många men se det som ett sätt att förbättra just din säkerhet - det är ju direkt efter olyckan som det olycksförebyggande arbetet åter påbörjas.

18 16 Referensdokument 1. Lag om skydd mot olyckor - SFS 2003: Nybro kommun (2016) - Räddningstjänstens riskanalys enligt lag om skydd mot olyckor 3. Räddningstjänstens verksamhetsplan (Stratsys) Bilagor Tillsynsverksamhet Verksamhetsmål Räddningstjänstens organisation Räddningstjänstens förmåga Räddningstjänstens förmåga under höjd beredskap Räddningstjänstens huvudsakliga uppgifter Beredskap för typolyckor Kommunikation Varning, information och alarmering Andra anordningar för räddningstjänsten Vattenreservoarer, brandposter Avtal om samverkan Nybro kommuns risk och säkerhets organisation Sändlista för remissinstanser

19 17 Ordlista LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Denna lag styr räddningstjänstens verksamhet. Olycka Händelse som leder till negativa konsekvenser för liv, egendom eller miljö. Heltidspersonal Heltidspersonal är anställd av kommunen och arbetar skifttjänstgöring eller dagtid. Räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) Personalen är deltidsanställd av kommunen och får ersättning vid övning, utbildning samt larm. Räddningstjänstpersonal i beredskap och rycker ut vid larm. Brandvärn Består av personal med frivilliga brandmän och har inget krav på jourberedskap utan rycker ut i den mån de kan. Farlig verksamhet Farlig verksamhet är ett samlingsnamn på verksamheter som kan innebära fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människan eller miljön (LSO 2kap 4 ). Sevesoanläggning Seveso-anläggning är en benämning på en verksamhet som omfattas av kraven i Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Namnet Seveso kommer från EU-direktivet benämnt Sevesodirektivet och som lagen är baserad på. LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Denna lag styr hantering av brandfarliga och explosiva vätskor, gaser och fasta ämnen. Räddningschef i beredskap (RCB)/Tjänsteman i beredskap (TIB) Är beteckningen för bakre stöd/ ledning som ansvarar för stab och ledning där två eller flera styr-kor samverkar ute på olycksplatsen och vid händelser där flera olyckor sker inom samma kommun och tidperiod. MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är en statlig myndighet som ansvar att förebygga samt hantera olyckor av varierande grad. SOS Alarm SOS Alarms huvuduppgift är att svara för nödnumret 112. Andra viktiga samhällstjänster är ut alarmering av räddningstjänsten, prioritering och dirigering av ambulansuppdrag. Stab Det är en del i den egna organisationen som blir ett tillfälligt eller permanent stöd till en beslutsfattare. Staben arbetar ofta utifrån en viss metodik, stabsarbetsmetodik. Räddningsledare Räddningsledare enligt LSO är en juridisk funktion som ett befäl inom kommunal eller statlig räddningstjänst utövar under en insats. Räddningschefen är den uttalade räddningsledaren men de-legerar uppgiften till personal med rätt utbildning och kompetens. Räddningsledaren har flertalet skyldigheter och mandat under en räddningsinsats, bland annat kan denne besluta om ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt.

20 18 Styrkeledare Är beteckningen för en räddningsledare som ansvarar för arbetsledande uppgifter där en styrka verkar ute på olycksplatsen. Styrkeledaren har också uppgifter vid större händelser som sektorsansvarig inom tilldelat område. Insatsledare Är beteckningen för en räddningsledare som ansvarar för arbetsledande uppgifter där två eller flera styrkor samverkar ute på olycksplatsen. Insatsledaren kan också ha delegation från räddningschefen till exempel som tillsynsförrättare. Arbetsledare Är betäckningen för ett befäl som inte är räddningsledare men har det arbetsmiljö rättsliga ansvaret för en grupp eller styrka. Denna person avlöses alltid vid en händelse av högre befäl som är räddningsledare.

21 19 Förebyggande verksamhet Kommunen skall bedriva förebyggande verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), 3 kap. Kommunens skyldigheter. Övergripande mål Kommunen skall fortlöpande minska riskerna för skador och olyckor på ett sätt som bidrar till mins kade skador, en förbättrad samhällsekonomi och gör kommunen attraktivare att leva, bo och verka i. Detta skall särskilt gälla: Människor Miljö Samhällsviktiga funktioner Oersättlig egendom Kommunens egendom Företag och industriell verksamhet inom kommunen Strategisk inriktning Räddningstjänsten skall tillgodose lagstiftningens krav på tillsyn. Räddningstjänsten skall kunna lämna kvalificerade råd och anvisningar om förebyggande åtgärder mot brand och andra olyckshändelser till förvaltningar/bolag, allmänheten, organisa-tioner och företag. Räddningstjänsten skall verka för ett säkrare samhälle, där hänsyn även tas till förutsättning-arna under höjd beredskap och krig. Arbetet skall ske genom ett kontinuerligt riskanalysarbete och ett aktivt deltagande i kommunens fysiska översikts- och detaljplanering. Räddningstjänsten skall verka för ett högt brandskydds/olycksmedvetande hos allmänhet, organisationer, företag och kommunala verksamheter. Detta kan ske genom informations och utbildningsinsatser där särskild uppmärksamhet riktas mot barn och ungdom, samt mot verksamheter där bränder kan få omfattande konsekvenser. Räddningstjänsten skall kunna tillgodose en efterfrågan av en fördjupad rådgivning och utbildning i syfte att nå en god brandskyddsstandard inom kommunens område. Räddningstjänsten ska främja även annan olycksförebyggande verksamhet än åtgärder mot brand. Tillsyn Räddningstjänsten skall bedriva tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), 5 kap 1 och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), 21 För att fullgöra ovanstående skyldigheter avseende tillsyn skall: Tillsyn enligt LSO, 5 kap 1 och tillsyn enligt LBE, 21 utföras enligt särskild tillsynsplanering eller vid omständigheter så som verksamhetsförändringar, allmänhetens uppgifter om missförhållanden eller efter räddningsinsats Tillsyn enligt LSO som omfattas av 2 kap 4 genomföras i samråd med Länsstyrelsen Skriftlig redogörelse enligt LSO, 2 kap 3 granskas av kommunens räddningstjänst Handlägga tillståndsprövning enligt LBE 19 Information/rådgivning Information skall ske i samband med tillsyn samt genom brandteknisk information och all-män rådgivning. På kommunens hemsida skall råd, blanketter och brandskyddsinformation finnas tillgänglig.

22 20 Systematiskt brandskyddsarbete SBA Ägare och nyttjanderättshavare skall fortlöpande informeras om dess ansvar och skyldigheter i avsikt att alla inom kommunen skall uppfylla lagens krav vad gäller systematiskt brand skyddsarbete. Inom kommunen skall alla verksamheter arbeta systematiskt med brandskydd enligt SRV: s allmänna råd (SRVFS 2004:3). Inom alla kommunala verksamheter skall ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Orga-nisation, ansvar och åtgärder skall tydliggöras. Personalen skall ha regelbunden utbildning. Rengöring och brandskyddskontroll Inom kommunen skall rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler ske regelbundet och enligt fastställda frister. Rengöring och brandskyddskontroll sköts i dagsläget på entreprenad. Efter godkännande av kommunen kan fastighetsägare få utföra rengöring av anläggning på egen fastighet. Organisation och kompetens för förebyggande avdelning För planering av tillsyn, kvalificerad tillsyn, brandtekniska granskningar skall personal med lägst kompetens kurs B, Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet eller motsvarande äldre utbildning finnas. För enklare tillsyn och utbildning skall finnas personal med kompetens kurs A, Tillsyn och olycksförebyggande eller motsvarande äldre utbildning finnas. Varje heltidsanställd brandman skall arbeta med det förebyggande arbetet, med utbildning och information eller annan verksamhet i skälig omfattning. Analys och uppföljning Insatsrapportering skall genomföras för olyckor som kräver rädd ningsinsats. Vid räddningsinsatser av allvarligare karaktär skall det göras en olycksundersökning eller fördjupad olycksundersökning av händelsen. Detta skall göras för att få underlag som förhindrar en upprepning, sänka kostnader, höja kompetensen samt bidra till en nationell samlad statistik som vi själva kan dra nytta av och för att få in underlag för det fortsatta säkerhetsarbetet. Ett skaderapporteringssystem skall finnas i kommunen som på ett tydligt sätt mäter var och hur olyckor sker, kostnader för skadan samt effekten av insatt åtgärd. Detta system bör vara hel täckande och användas av alla kommunala förvaltningar. Bakgrund Enligt 3 kap. 8 i lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram för räddningstjänsten. I detta ska följande anges: Målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsats. Redovisa vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser. Som en del av förmågan redovisa vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd bered-skap.

23 21 I 8 kap. 2 Lso (SFS 2003: 778) anges att i syfte att rädda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar skall räddningskåren under höjd beredskap dessutom ansvara för: Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden. Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullföljas. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens räddningstjänst, och har ett lokalt tillsynsansvar och ger mål och övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggande brandskyd det och sotningsverksamheten. Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap.2 Lso SFS 2003: 778, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön och som kan inträf fa såväl i fred som under höjd beredskap, och där det är påkallat att samhället träder in. Behovet att samhället ingriper (räddningstjänst) definieras av följande kriterier: Behovet av ett snabbt ingripande. Det hotande intressets vikt. Kostnaderna för insatsen. Omständigheterna i övrigt. Lagen om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst: Fjällräddningstjänst (polisen) Sjöräddningstjänst (sjöfartsverket) Flygräddningstjänst (sjöfartsverket) Efterforskning av försvunna personer i andra fall (polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss (kustbevakningen) Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning. (länsstyrelsen) Övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar.

24 22 Verksamhetsmål Övergripande mål Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt, följa samhällets riskutveckling och arbeta för ett samhälle utan olyckor. Arbetet skall leda till ett bättre skydd och höjd säkerhet för människor, egendom och miljö. Grundsynen skall vara att riskkällor i första hand elimineras eller reduceras. Räddningstjänsten skall även verka för att förebygga olyckor och vid inträffade olyckor genom föra skadeavhjälpande åtgärder av olika slag. Verksamheten skall bedrivas genom målformule ringar och med ständig kvalitetsförbättring. För att uppnå bästa resultat måste den skadeavhjälpande och den skadeförebyggande verksamhe ten integreras. Erfarenheter från respektive verksamhet skall tas tillvara och samordnas för att kunna erbjuda kommuninnevånarna största säkerhet. Mål för den skadeavhjälpande verksamheten Beredskapsstyrkorna skall ha kompetens och vara utrustade för att inom respektive primära utryckningsområde och inom angiven insatstid kunna göra livräddande insatser, släcka bränder och ingripa vid andra nödlägen. Styrkorna skall vara dimensionerade, övade och utrustade för uppgiften. Är olyckorna av mycket omfattande karaktär skall de sammantagna resurserna kunna begränsa eller fördröja skadornas konsekvenser. Samverkan med andra kommuner och myndig-heter skall vara en naturlig del av den normala verksamheten. Den skadeavhjälpande verksamheten skall i takt med samhällets utveckling inventera nya eller förändrade risker. Efter att riskerna är kända skall resurser skapas för att snabbast möjligt begrän sa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge. Att räddningstjänsten anpassas till samhället utifrån Nybro kommuns utvecklingsmål samt mot de risker som finns och tillkommer i samhället. Målsättningen på sikt bör vara att utöka räddningsstyrkan för att möta dessa risker. Att arbeta med fördjupad samverkan mot kommunerna Öland, Kalmar, Emmaboda/Torsås och generellt med kommunerna i länet samt angränsande kommuner/län. Mål vid stora påfrestningar på samhället, vid krissituationer och under höjd beredskap Kommunens organisation för räddningstjänst vid stora påfrestningar på samhället, vid krissituatio ner och under höjd beredskap bygger helt på en förstärkning av den fredstida organisationen. Lednings-, räddnings-, förvaltnings- och skadeförebyggande organisationen skall utnyttjas med så små förändringar som möjligt. En effektiv räddningstjänst i vardagen är grunden för en väl fung erande räddningstjänst vid stora påfrestningar på samhället vid kriser och under höjd beredskap. Räddningskåren kommer vid stora påfrestningar på samhället, vid krissituationer och under höjd beredskap att utvidgas med materiel, fordon, specialutbildad personal och frivilliga. Samverkan mellan kommunerna kommer också att ske i vissa specialuppgifter. Kommunen bedöms inte preliminärt bli berörd av ett väpnat angrepp. Ett baskrav är dock att räddningskåren skall ha en omedelbar förmåga att kunna genomföra en räddningsinsats motsva-rande en typskada. (se definitioner) En fortsatt teknisk utveckling av räddningstjänstens materiel För att säkerställa att tredje man får en fullgod hjälp inom en rimlig tid ska Räddningstjänsten Nybro arbeta för att en kontinuerlig utveckling och uppdatering av räddningstjänstens materiel sker.

25 23 Räddningstjänstens organisation

26 24 Här beskrivs Räddningstjänsten Nybro förmåga, med avseende på personal, att hantera olyckor som kan uppkomma inom kommunens gränser. För att nå långvarig uthållighet kan samverkan med andra kommuners räddningsorganisationer behövas. I nedanstående tabell redovisas den minsta bemanning på heltidsstyrka och ambitionsnivå på deltidsstyrka som ska finnas i beredskap under dygnets alla timmar. Tabellen visar också vilken anspänningstid som gäller för respektive styrka. * Dessa angivna styrkor ingående i deltidsorganisationen skall ses som kommunens ambitionsnivå. Tillfälligtvis kan en mindre styrka utgöra beredskap vid station på grund av personalbrist.

27 25 Räddningstjänstens organisation vid stora påfrestningar på samhället, samt vid krissituationer och under höjd beredskap. Befälsberedskap Upprätthålls på samma sätt som i fred.

28 26 Räddningstjänstens huvudsakliga uppgifter Räddningstjänstens resurser ska omedelbart kunna ingripa vid bränder och andra nödlägen. Teckenförklaring X = Insats kan ske med personal från respektive station O = Insats kan ske efter huvudstationens ankomst Z = Insats kan ske tidigast efter min i samverkan med annan kommun.

29 27 S = Tillräcklig styrka kan nås efter samverkan mellan styrkor i kommunen minuter P = Tillräcklig styrka kan nås efter samverkan mellan styrkor i kommunen minuter förutsatt att alla deltidsbrandmän är godkända rökdykare W = Rycker endast ut på frivillig basis om personal finns hemma. Agerar aldrig själva utan endast ihop med andra stationer Nedanstående exempel på händelser ska Nybro räddningstjänst ha ständig beredskap förutom typolyckor, för att med personal och utrustning kunna påbörja ett effektivt räddningsarbete. I vissa fall kan händelserna bli så omfattande att samverkan med andra räddningstjänster är en förutsättning. Brand i byggnad: bostäder, industri, vårdanläggning, hotell och samlingslokaler. Bränder inom kommunalt vatten Brand i gasdepå och Petroliumanläggning Kommunikationsolyckor på väg, järnväg och inom flygtrafik Rasolyckor inom- och utomhus. Utflöde av skadligt ämne i mark, vatten och luft Insats på vatten (islivräddning och ytvattenlivräddning) Personolyckor och akuta sjukdomstillstånd (SAMS) Skogsbrand Djurlivräddning Allvarliga naturolyckor Utflöde av radioaktivt ämne med undantag av kärnkraftsanläggning. Kommunikation Nybro räddningstjänst använder sig vid larm av det digitala radiosystemet Rakel för samband mellan SOS, brandstationer, styrkor, samverkande organisationer och personal. Möjligheter till kommunikation via mobiltelefonnät och över det fasta telefonnätet skall också finnas. Datakommunikation ska kunna utföras med berörda myndigheter, samverkande enheter och andra för insatsen betydelsefulla personer. Förutom den traditionella kommunikationen med allmänheten används även kommunens hemsida och det sociala mediet Facebook. Kommunens hemsida används bland annat till att ge råd och tips men också för att förmedla viktig information vid händelser eller kriser. Räddningstjänstens Facebooksida används främst för att ge en inblick i verksamheten samt för att ge fortlöpande rådgivning. Viktig information vid händelser eller kriser ges inte via räddningstjänstens Facebooksida och frågor från allmänheten besvaras inte via sidan. Varning, information och alarmering Kommuninnevånarna skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. De händelser som främst kan föranleda varning och information kan vara: Utsläpp av giftiga eller kondenserade gaser Större bränder inom tätorter eller i skogen Utsläpp av radioaktiva ämnen Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående fara, skall alltid signalen Viktigt meddelande (VMA) utnyttjas och direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. För att detta radiomeddelande snabbt och korrekt skall kunna ges, skall förtryckta meddelanden finnas både hos räddningsledaren och vid SOS-centralen. För viktiga meddelanden eller information som inte innebär omedelbar eller snart förestående fara, kan lokalradion eller riksradion utnyttjas genom att begära programbrytning. Information kan också ges i samband med nyheter och andra meddelanden vid varje hel timme.

30 28 VMA signalen kan ges i Nybro och Orrefors tätorter. För övriga mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas därför avsedda yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon. VMA signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders pauser. När signalen hörs skall allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation samt lyssna på riks- eller lokalradion. Förberedande information skall delges kommuninnevånarna en gång årligen via kommunens informationstidning eller annonsering i lokaltidningarna. Innehållet skall spegla kommunens riskbild och den enskildes möjligheter att förebygga och begränsa dessa risker. Den förberedande informationen förklarar också kommunens varnings- och alarmeringssystem under olika skeden. Alarmering Alarmering skall ske via larmnummer 112. Nybro kommun skall vara ansluten till SOS Alarm Sverige AB, som skall utgöra kommunens larmcentral. SOS Alarm AB kan alltid larma räddningskåren på en av två oberoende larmvägar. Den första via Rakel och den andra via ordinarie teleledningar. Alarme ring kan också ske från belyst alarmeringsanordning utanför brandstationerna. Reservkraft skall finnas för alarmeringssystemet. Varning, information och alarmering under höjd beredskap De fredstida funktionerna kommer att utnyttjas under höjd beredskap. Andra anordningar som behövs för räddningstjänsten Brandstationen i Nybro har ett eget reservkraftverk för sin elförsörjning och kan då säkerställa kommunikation och samband med insatta enheter och kommunens krisled ning. För att bygga upp en ledningsfunktion (stab) på brandstationen har det iordningsställts ändamålsenliga lokaler för detta. För att säkerställa arbetsmiljön för brandmän, enligt koncept Friska Brandmän är målet att det skall finnas följande utrustning på Nybro räddningstjänst. Slangtvätt som klarar de giftiga ämnen som frigörs vid slangtvättning. Rökskyddstvätt som klarar de giftiga ämnen som frigörs vid tvätt av rökskydd. Tvättmaskin avsedd för tvättning av larmställ. Tvättmaskin för övriga persedlar inom räddningstjänsten. Det skall även finnas nedskrivna rutiner hur personalen skall agera och hantera kontaminerad utrustning enligt konceptet Friska Brandmän. Övriga stationer skall för att säkerställa ut alarmeringen ha batteribackup och övervakad drift. För att tillgodose räddningstjänstens och andras behov av utbildning och övning skall ett för ändamålet anpassat övningsfält finnas. Vid brandstationen i Nybro skall finnas trafiksignal på huvudleden och cykelvägen framför utfarterna. Signalerna underhålls av tekniska kontoret. Vattenreservoarer och brandposter Inom Nybro stad finns ett fungerande brandpostnät för brandsläckning. Däremot så är brandpostnätet i övriga delar av kommunen underdimensionerat för brandsläckning. Detta gäller då i följande orter Alsterbro, Bäckebo, Flygsfors, Kristvallabrunn, Målerås, Orrefors och Örsjö tätor ter. På dessa orter är det nödvändigt med räddningstjänstens tankbilsresurser vid brand. Samverkan sker med energiverket om alternativa

31 29 möjligheter att tillgodose räddningstjänsten med vatten för brandsläckning där det är underdimensionerat brandpostnät. En förutsättning för effektiva räddningsinsatser är god tillgång till brandvatten. Med god tillgång avses både avstånd till brandpost och flöde i brandpost. Grundnivå utgörs av Svenskt vattens publikationer VAV P 83 Allmänna vattenledningsnätet. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning och VAV P 76 Vatten till brandsläckning. Brandpostsystemet skall i Nybro tätort vara utfört i enlighet med Svenska Vatten- och Avlopps-föreningens anvisningar. Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd med räddningschefen. Dessutom skall det finnas branddammar eller andra vattentag för räddnings-tjänsten på de platser som räddningschefen anvisar. Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen med små risker för omfattande bränder med spridningsrisk. Räddningskårerna i Nybro, Alsterbro och Or-refors skall därför vardera disponera ett tankfordon med minst 11 m3. Tankfordon skall kunna nå hela kommunen inom 30 minuter. Tekniska kontoret ansvarar för skötsel och underhåll av brandposter samt för att räddningskåren har aktuella kartor som anger brandposters läge. Räddningstjänsten ansvarar för skötsel och underhåll av branddammar och vattentag, samt för framtagande av kartor som visar branddammar och vattentagens läge. Gällande branddammar så har räddningstjänsten för avsikt att avyttra samtliga branddammar då tankbils resurserna uppväger bortfallet av branddammar som oftast håller en låg kvalitet och liten mängd vatten. Avyttringen är delvis gjord, i dagsläget återstår endastett 20-tal branddammar som räddningstjänsten ansvarar för. Vattenförsörjning under höjd beredskap Räddningstjänsten planerar för att kunna utnyttja de naturliga vattentag som finns i kommunen. I samband med resurskomplettering skall särskilt anordnade uppställningsplatser för motorsprutor finnas vid befintliga krigsbranddammar Kvarteret Krutgården 400 m3 Transtorpsvägen kvarteret Tallen 400 m3 Tallgölsgatan 400 m3 Smålandsgatan 400 m3 Madesjövägen kvarteret Tunnbindaren 400 m3 Madesjövägen kvarteret Bonaren 400 m3 Långgatan Balder 400 m3 Avtal om samverkan Avtal om förstahandsinsatser vid alla typer av nödlägen finns med följande grannkommuner: Högsby, Uppvidinge, Lessebo (via Räddningtjänstförbundet Östra Kronoberg), Emmaboda (via Räddningtjänstförbundet Emmaboda Torsås), Kalmar, och Mönsterås. Avtal om interkommunal räddningschefsberedskap med lägst brandmästarkompetens finns med Räddnings tjänst-förbundet Emmaboda Torsås. Avtal om stabssamverkan Avtal om samverkan vid kemikalieolycka (Gränslös samverkan kem)

32 30 Avtal om restvärdesräddning finns med Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB. Avtal om ledningsfordon i Kalmar län finns. Fordonet är placerat i Oskarshamn. Avtal med BRB om hjälp med räddning och röjning vid höjd beredskap. Avtal med frivilligorganisationer om stöd till samhället. Avtal med landstinget SAMS Saving more Lives in Sweden. Tidigare IVPA. Avtal om krissamverkan mobil saneringsutrustning. Avtal med SOS Alarm finns om alarmering. Räddningstjänsten ingår även i samverkansnätverket RäddSam Kalmar län, där ingår flera länsgemensamma resurser. Upprättade avtal finns tillgängliga på räddningstjänstens expedition.

33 31 Nybro kommuns risk- och säkerhetsorganisation Här beskrivs Nybro kommuns risk och säkerhets organisation, denna är gränsöverskridande. Samtliga förvaltningar och kommunala bolag ingår i organisationen. Ansvarig för organisationen och helheten är kommunens säkerhetschef.