Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2013

2 Kontakt Läkarförbundets kansli Villagatan 5 Box 5610, Stockholm info@slf.se Läkartidningen Östermalmsgatan 40 Box 5603, Stockholm info@lakartidningen.se Tack till läkarna på Danderyds sjukhus för fotograferingen! Foto: Rickard L. Eriksson Foto (sid 21-22): Göran Segeholm, Sofia Segergren Tryck: Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB 2014 Denna produkt är tryckt på Svanengodkänt papper.

3 13 Innehåll 2 Inledning 3 Förhandling 7 Rådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 14 Kommunikation 16 Förtroendemannaverksamhet 17 Förbundskansliet 18 Läkartidningen Förlag AB 19 Läkarförbundets fastigheter 20 Finansrörelsen 21 Centralstyrelsen 22 Ledningsgruppen 23 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 26 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 27 Bilaga: Avgivna remissyttranden Årsredovisning Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 33 Kassaflödesanalyser 34 Redovisningsprinciper och noter 39 Revisionsberättelse 1

4 Verksamhetsberättelse 2013 Inledning Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att vara med och skapa den bästa sjukvården, genom konstruktivitet och trovärdighet. Läkarförbundet har en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. Arbetet bedrivs främst nationellt men internationell samverkan är viktig i många frågor. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. Andra områden, som för sin utveckling kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre. För att behålla standarden på den svenska sjukvården i högsta internationella klass krävs dels adekvata resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning, dels kvalitet och ändamålsenlig dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT och ST. Vidare har allmänläkarbemanningen, patientmaktsfrågor och vårdens styrning och jämlikhet samt medicinsk vårdgaranti varit frågor som under året har krävt särskilt fokus. Utvecklingen mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt med att utveckla servicen genom att skapa effektiva möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, forskare och studenter. Beträffande vårdval beviljade regeringen under året Läkarförbundet medel för att driva vissa utvecklingsfrågor. Läkarförbundets och Läkartidningens gemensamma satsning på karriärkvällar runt om i landet har fortsatt skapat intresse och engagemang om utvecklingen i branschen. Under året arrangerade vi därför även en karriärmässa med stort deltagande. Läkarförbundet driver även aktivt arbetet vidare kring frågorna om professionens inflytande och roll, dels genom projektet Uppdrag läkare, dels genom samverkan med andra professionsförbund. Antalet medlemmar ökade under året med cirka 900 stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling av förbundsstrukturen samt strategisk kommunikation. Läkarförbundet arbetar vidare för att synliggöra värdet för medlemmarna. 2

5 Förhandling 13 Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Kommunal sektor Under våren 2013 inleddes ett centralt partsarbete om hur lönebildningen fungerar lokalt, där de lokala parterna i Norrbottens läns landsting och vid Helsingborgs lasarett deltagit. Ytterligare lokala löneprocesser kommer att lyftas in i arbetet eftersom parterna i HÖK 13 blev överens om att fortsätta arbetet. Dialogen mellan SKL och Läkarförbundet om läkares möjligheter till fortbildning med anledning av avtalsuppgörelsen 2012 avstannade under året på grund av avtalsförhandlingarna De centrala parterna har under året inventerat anställningsformerna för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare vid universitetssjukhusen i enlighet med avtalsuppgörelsen Rapport kommer att vara klar under våren Avtalsrörelsen 2013 avslutades med att förbundet och SKL träffade ett fyraårigt avtal den 8 maj Avtalet gäller fr.o.m. 1 april 2013 och 31 mars Det innehåller en centralt reglerad lägstanivå för löneökningen lokalt åren 2013 och Utrymmet är i nivå med övriga avtal för tjänstemän inom privat sektor; lägst 2,2 procent per 1 april 2013 respektive per 1 april För åren 2015 och 2016 finns ingen garanterad nivå i det centrala avtalet. Avtalet innebär också följande centrala arbeten under avtalsperioden: centrala parter ska gemensamt följa upp planeringen av kompetensutveckling för läkare i syfte att ta fram ett gemensamt underlag och identifiera samt sprida goda exempel på strukturerat arbete med kompetensutveckling, centrala parter ska undersöka och analysera möjligheterna att följa upp omfattning och fördelning av arbetad tid för läkare under jour och beredskap, utifrån verksamhetsplanering, arbetstidsförläggning och arbetsmiljö, centrala parter fortsätter även arbeten om lönebildning samt kartläggningen av omfattningen av visstidsanställningar som parterna kom överens om i 2012 års avtal, centrala parter ska med början 2015 följa upp löneavtalets tillämpning och göra en fördjupad analys av den partsgemensamma lönestatistiken. Arbetet görs med tanke på de sifferlösa åren och arbetet ska vara klart I Allmänna bestämmelser (AB) förbättrades villkoren för föräldralediga genom att föräldrapenningtillägget utgår i 180 dagar istället för 150 dagar för barn födda efter En annan förbättring är att båda föräldrarna vid behov har rätt att besöka mödravården på betald arbetstid vid två tillfällen. Bestämmelsen om avrundning till närmaste halvtimme vid beräkning av övertidsarbete tas bort i de Allmänna bestämmelserna fr.o.m Färdtidsersättningen förbättras fr.o.m Även OBersättningarna kommer att höjas fr.o.m. samma datum. I Specialbestämmelser för läkare är den så kalllade avrundningen där påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme vid arbetad tid under jour och beredskap - kvar. Dock har en anmärkning under jour och beredskap tillkommit som säger att arbete under jour och beredskap som påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minuters period ska läggas ihop innan avrundning sker. En skrivning om rätt till ersättning för jour och beredskap har tillkommit för förenat anställd professor/ specialistkompetent läkare. 3

6 Verksamhetsberättelse 2013 Förhandlingar om ett nytt premiebestämt pensionsavtal för anställda inom kommun och landsting blev klart 4 oktober Avtalet, AKAP-KL gäller fr.o.m. 1 januari 2014 och omfattar anställda födda 1986 och senare men kan i vissa fall även komma att omfatta äldre arbetstagare. Premien är 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp. Det nya avtalet, AKAP-KL, innebär också: att det inte finns någon nedre åldersgräns, att övre åldersgräns är 67 år (rätten att arbeta till 67 år regleras i lagen om anställningsskydd, LAS) och att den kan förlängas efter överenskommelse, att arbetsgivaren betalar premie under hela föräldraledigheten oavsett om ersättning utgår eller inte, att arbetsgivaren betalar premie under sjukdom och vid centrala fackliga uppdrag, att visst efterlevandeskydd finns, att det finns möjlighet att förhandla fram högre premier, att det vid byte från förmånsbestämd pension till AKAP-KL måste informeras om konsekvenserna och att en sådan övergång ev bör/ska kompenseras med extra premier, att den som har flera samtidiga arbetsgivare med total inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, inte längre behöver förlora pension på det. Efter överenskommelse kan premien beräknas proportionellt. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp inom Läkarförbundet utvärderat och analyserat 2013 års avtalsrörelse. Rapporten kommer att föreläggas Centralstyrelsen i början av Under 2013 har förbundet intensifierat sitt arbete med arbetstidsfrågor inklusive flextid och övertid. Frågorna har diskuterats i Läkarförbundets Förhandlingsdelegation och vid flera möten med lokalföreningarnas representantskap. Läkarförbundet har även löpande haft kontakter med SKL, bland annat när det gäller tolkning av regler rörande arbetstid i de Allmänna Bestämmelserna och Specialbestämmelserna för läkare. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet (AMR). Under 2012 startade föreningen Suntarbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat Läkarförbundet. Föreningen är i sin uppstartsfas, men arbetet vilar på tidigare arbetsmiljöarbete mellan centrala parter för att bidra till hållbara arbetsvillkor och långsiktig god hälsa. Målet är att med hjälp av aktuell forskning och utvecklingsprojekt via föreningen Suntarbetsliv erbjuda verktyg och erfarenheter som hjälp till lokalt arbetsmiljöarbete. Utöver redan lanserade verktyg och erfarenheter har Läkarförbundet medverkat i framtagande av direktiv till en ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Forskningsarbetet bedrivs i samarbete med AFA Försäkring. 4

7 Läkarförbundet har fortsatt att bevaka frågan om anställningstryggheten för läkare som är anställda vid upplåtna enheter genom att i Patientmaktutredningen föreslå att ta bort undantagen i lag och förordning från huvudregeln om tillsvidareanställning. Utredningen har i sitt betänkande föreslagit att dessa regler avskaffas. Utvärderingen av mål och delmål i Handlingsplan för jämställt specialitetsval har spridits och presenterats vid förbundsmöten under året liksom i Läkartidningen. Läkarförbundet har som policy att arbete med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Lokalföreningarnas arbete för jämställda löner följs årligen upp centralt genom att fråga om löneanalys och lönekartläggning genomförts. Könsuppdelad lönestatistik hålls tillgänglig för medlemmar. Förbundet har med hjälp av den partsgemensamma statistiken inom kommun och landsting genomfört regressionsanalys av mäns och kvinnors löner och funnit oförklarade löneskillnader. Mot bakgrund av resultatet lyftes frågan om behovet av årlig lönekartläggning, analys och handlingsplan på nytt i den kommunala avtalsrörelsen. Förbundet har varit representerat i Saco:s referensgrupp till Utredningen om aktiva åtgärder och deltagit i möten och samtal med bland annat Diskrimineringsombudsmannens jämställdhetsnätverk och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Statlig sektor Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet en egen plats i styrelsen men Läkarförbundet har av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. Saco-S har förhandlat 2013 års avtalsrörelse och blev klara med förhandlingarna 4 oktober Saco-S har förhandlat inom ramen för det tillsvidareavtal som tecknades Parterna har kommit överens om att börja arbetet med att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det trygghetsavtal som Arbetsgivarverket sade upp i juni Omställningsavtalet ska gynna arbetslinjen och stödja uppsagda anställda så att de så snabbt som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden igen. Avtalet ska också stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna. Under 2014 startar ett arbete med att följa utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas. Utgångspunkter är bra, långsiktigt hållbara, stabila och förutsägbara pensioner. Arbetets inriktning är ett system med premiebestämda pensioner som tillämpas i vart fall för födda 1987 eller senare. Delpensionsavtalet kommer att innefattas i arbetet. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med en möjlig start 1 juli Under 2013 har Läkarförbundet som representant för Saco-S medverkat i framtagande av en information rörande konsekvenser av flera deltidsanställningar. Informationen ligger på Läkarförbundets hemsida. Läkarförbundet har fortsatt bevakat frågan gentemot Försäkringskassan avseende lönekompensation för försäkringsläkare som har delade anställningar. I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan. För våra medlemmar som arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge medlemmarnas erfarenheter av genomförda lönesättande samtal till försvarsmakten och kontaktförbundet inom Saco-S. Förbundet har också träffat ledningen för den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att tala om läkarnas roll, arbetsmiljö, rekrytering och löneutveckling. Förbundet är kontaktförbund för Saco-Sföreningen vid Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som samtalsstöd för föreningen/ lokal part för medlemmarna i Saco-S i många frågor, bland annat när det gäller lönerevision och samverkan. En representant för rättspsykiatrikerna finns numera i den lokala styrelsen. Privat sektor Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling (E och F) blev klara under februari Avtalen är tillsvidareavtal utan något centralt fastställt löneökningsutrymme. I löneavtalen har förstärkta skrivningar införts om årlig lönerevidering och om kompetensutveckling. I D-avtalet har införts en möjlighet för en tidsbegränsat anställd att säga upp anställningen i förtid, samt en möjlighet för lokala facket att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om en längre tidsbegränsad anställning än två år. Läkarförbundet arbetar för att den lönestatistik som tas fram av arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna ska ha högre kvalitet. För andra gången kunde vi under 2013 presentera lönestatistik avseende medlemmar som arbetar hos arbetsgivare inom vård och behandling, en bransch inom Vårdföretagarna. Förberedelse inför avtalsförhandlingar med Arbetsgivaralliansen 2014 har påbörjats under Det nu gällande avtalet innehåller ett löneökningsutrymme om lägst 2,8 procent per år för individuell fördelning. 13 5

8 Verksamhetsberättelse 2013 Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Regional skyddsombudsverksamhet har fortsatt under Förbundet har beslutat att bredda verksamheten och lokalföreningarnas möjligheter att gemensamt med förbundskansliet arbeta med arbetsmiljöfrågor på den privata sektorn. När läkare i ökad utsträckning byter anställning mellan olika avtalssektorer, till exempel från landstingskommunal anställning till privat anställning, innebär det att nya frågeställningar aktualiseras för medlemmarna. Därför pågår diskussioner med Vårdföretagarna om till exempel vilka villkor som ska gälla om en anställd är sjuk vid övergång till ny arbetsgivare. Läkarförbundet och SKL träffade en ny förhandlingsöverenskommelse om uppräkning av arvodena i den nationella taxan för privatpraktiserande läkare. De nya arvodena gäller fr.o.m. 1 januari 2014 t.o.m. 31 december Uppräkningen av samtliga arvoden och tak är för ,0 procent och för 2015 med 1,9 procent. Överenskommelsen innebär också att det tillkommit några nya åtgärder. Övrigt Under året har Läkarförbundet fortsatt deltagit i regeringens trepartssamtal (fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och regeringen) för att underlätta för unga och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För Läkarförbundets del har det inneburit samtal med SKL om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig på svensk läkararbetsmarknad för tredjelandsläkarna. Översikt lönestatistik 2013 Lönestatistiken för 2013 var vid tryckning av verksamhetsberättelsen inte klar. Läkarförbundets inkomstförsäkring vid arbetslöshet som började gälla under 2012 medför att medlemmar i Läkarförbundet kan få kompletterande ersättning vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen omfattar förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir ofrivilligt arbetslösa och ger tillsammans med den ersättning den arbetslöse erhåller från a-kassan ersättning med 80 procent på löner upp till kronor per månad under högst sex månader. Inkomstförsäkringen kräver medlemskap i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas i förekommande fall med de omställningsavtal som finns på respektive sektor. 6

9 Rådgivning och juridiskt biträde 13 Den service som förbundet erbjuder, både medlemsrådgivning och det juridiska biträdet, utgör centrala delar av Läkarförbundets verksamhet. Servicen bedrivs både lokalt och centralt och ges i form av både muntlig och skriftlig rådgivning och vägledning. Denna rådgivningsverksamhet kompletteras med en omfattande individinriktad förhandlingsverksamhet där vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol. Förbundets verksamhet är mycket bred. Vår rådgivning omfattar därför också många olika områden. Kopplat till förbundets fackliga verksamhet kan nämnas exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Inom förbundets professionsverksamhet ges råd och stöd rörande hälso- och sjukvårdsjuridik där frågorna avser exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor samt ges även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom få råd kring regler avseende utbildning och legitimation samt stöd i samband med AT och ST. Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det stödbehov som föreligger under grundutbildningen. Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets egentliga verksamhetsområde. För att möta en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda området för Läkarförbundets service till medlemmarna samarbetar förbundet med en affärsjuridisk advokatbyrå. Samarbetet har mottagits positivt och ska fortsätta. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 som önskar fortsätta sin yrkesverksamhet kan kvarstå som yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet även fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Det är mycket viktigt att den service som Läkarförbundet erbjuder är lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalföreningar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens frågeställning med förbundet som central resurs när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på hemsidan eller telefon (måndag kl 9-12 samt tisdag till fredag kl 9-12 och 13-15). Både medlemmarna, de förtroendevalda och lokalföreningskanslierna kan vända sig till den centrala rådgivningen för att få råd och vägledning. Med målsättningen att förbättra rådgivningsverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla våra interna administrativa system och rutiner. Det arbetet har under året gått vidare genom en uppgradering av de befintliga IT-systemen för ärendehantering samt genom att planera och påbörja genomförandet av en kansliintern utbildning i ärendehanteringssystemen. Insatser har skett när det gäller förbättringar av lönestatistiken till både form, omfattning och innehåll. Det har genomförts ett arbete med regressionsanalys samt gjorts en utvärdering av befattningsklassificeringen på det kommunala området (AID) och av möjligheten att föra könsuppdelad lönestatistik över ST per specialitet. Samtal har även förts med Vårdföretagarna för att förbättra kvaliteten i statistiken på den privata sektorn. Läkarförbundet har även medverkat i ett arbete med att utveckla en mobil version av Saco Lönesök. Arbetet med karriärfrågor har fortsatt, bland annat genom att fortsätta genomföra karriärkvällar i samarbete med Läkartidningen. På förbundets webbplats finns sidor som innehåller karriärrådgivning. Medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala förbundskansliet har likt tidigare år granskats genom en enkätundersökning. 7

10 Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetstal och resultatanalys Medlemsrådgivningen Antal kontakter, cirka Antal individärenden Antal ansvarsärenden Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen 2013 % Yrkesverksamma medlemmar 91 Pensionerade medlemmar 5 Studenter 3 Kompletteringsläkare 1 Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt Lätt att få kontakt 5,23 4,91 Tillräckliga öppettider 4,74 4,68 Snabb återkoppling 4,86 4,75 Professionell och förtroendeingivande 5,09 4,88 Frågan är omhändertagen 4,85 4,62 Anlita igen 5,33 5,05 Rekommendera kollega 5,16 4,96 Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, samtliga (7 915 kontakter) Övrigt 8 % Utbildningsfrågor 3 % Egenföretagarfrågor 6 % Arbetsliv, arbetsmiljö 2 % Pensioner och försäkringar 16 % HS-juridik, etik, ansvar 10 % Avtal, lön, arbetsrätt 55 % Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, över 65 år (910 kontakter) Egenföretagarfrågor 21 % Arbetsliv, arbetsmiljö 1 % Övrigt 14 % Pensioner och försäkringar 25 % Avtal, lön, arbetsrätt 25 % HS-juridik, etik, ansvar 14 % 8

11 Professionsfrågor och förbundspolitik 13 Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker och högkvalitativ vård samt förbättrad folkhälsa. Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. Medborgarnas förtroende för läkarkåren bygger också på att läkarna har den kompetens de behöver. Under 2013 har därför liksom tidigare år god utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare varit högt prioriterad frågor. Arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden har också varit en viktig fråga, såväl centralt som lokalt, med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige. Frågor som rör sjukvårdens organisation och styrning har varit en fortsatt angelägenhet för förbundet. Under året har vi bland annat prioriterat insatser för att öka läkarmedverkan i äldrevården och stärka primärvårdens kompetensförsörjning. En utbyggnad av vårdvalet utanför sjukhusen har också varit ett viktigt mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. År 2013 har även läkarnas professionella autonomi varit i starkt fokus. I Almedalen och på DN debatt har förbundet tillsammans med Polisförbundet och Lärarnas riksförbund problematiserat professionernas roll i den goda samhällsstyrningen. Uppdrag läkare har beretts vidare och ett flertal seminarier för att stimulera till samtal om läkarrollen till följd av förändringar inom vårdens sätt att organiseras har genomförts. Diskussioner har även förts med regeringens samordnare för ökat resursutnyttjande av hälso- och sjukvård om hur mer tid skulle kunna frigöras för patientarbete. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Förbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsk-etiska frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Bland annat har förbundet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag på temat integritet i hälso- och sjukvården. Förbundet har fortsatt att verka för papperslösa personers rätt till vård. Den 1 juli trädde den nya lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Vi har framhållit att lagen visserligen något vidgar rätten till vård för denna grupp patienter, men att regleringen ändå är alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch medicinsk-etiska krav. Förbundet har också framfört att det i lagen centrala begreppet vård som inte kan anstå är mycket svårt att definiera och använda i hälsooch sjukvården. Läkare och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför viktiga frivilliginsatser vid till exempel idrottstävlingar och andra evenemang. Dessa insatser avlastar sjukvården och utgör ofta en förutsättning för att personer som skadar sig i samband med evenemang ska få snabb och kompetent hjälp. Förbundet har under året, tillsammans med bland annat Riksidrottsförbundet, uppvaktat regeringen för att åstadkomma en reglering som tydliggör rimliga och ändamålsenliga rättsliga ramar för dessa frivilliginsatser. De internationella influenserna på hälso- och sjukvården och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver aktivt arbete även internationellt. Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen WMA. Under året har förbundet initierat ett arbete i WMA, som syftar till att ta fram ett internationellt policydokument rörande estetiska behandlingar. Sjukvårdspolitik Vårdens resursbehov är en fråga som Läkarförbundet kontinuerligt följer sedan lång tid. Med en andel på cirka 9,5 procent av BNP till sjukvården ligger Sverige för närvarande under genomsnittet för jämförbara rika länder. Flertalet av de sjukvårdspolitiska frågor förbundet driver syftar till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet men kräver också ökade investeringar och att resurser tillförs vården. Förbundet har länge uppmärksammat den kritiska situationen med vårdplatsbrist och överbeläggningar utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och personalens arbetsmiljö. Under året har förbundet bland annat påbörjat ett utredningsarbete kring den så kallade betalningsansvarslagen. Vi vill bidra till en bättre och sammanhållen vårdprocess för de patienter inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Att stärka vårdvalet inom den specialiserade hälso- och sjukvården har fortsatt varit en prioriterad fråga under Förbundet har fört ut sin politik i media samt genomfört olika uppvaktningar av politiker och tjänstemän som arbetar med vårdvalet. Syftet är att främja konkurrensneutralitet och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. 9

12 Verksamhetsberättelse 2013 Vi har också haft en löpande dialog med regeringens särskilda samordnare för vårdval inom specialiserad vård. Ett konkret resultat av dialogen är att regeringen i oktober 2013 beslutade tilldela Läkarförbundet statliga medel för arbete med utveckling av vårdvalsfrågor. Under hösten 2013 har förbundet förfogat över drygt kr. Dessa medel har framför allt använts för insatser som syftar till att ge landstingens underlag för hur ST i allmänmedicin kan utökas i vårdvalets primärvård utan att äventyra utbildningskvaliteten. År 2014 disponerar förbundet cirka kr för arbete kring bland annat ST inom ramen för vårdval i den specialiserade öppenvården. Under året presenterade förbundet utredningsrapporten Varför kan inte doktorn komma? med flera konkreta förslag för att stärka läkarmedverkan i äldrevården. Rapporten var tema för symposium i såväl Almedalen som på Riksstämman. Vi har också uppvaktat och presenterat förslagen för Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKL. Dessutom uppmärksammades rapporten i samband med att SVT sände sin serie om Sveriges bästa äldreboende där förbundet deltog i en tv-sänd debatt i ämnet. Förbundet har fortsatta att driva sitt förslag på en behovsanpassad medicinsk vårdgaranti, bland annat i uppvaktningar på Socialdepartementet. Den medicinska vårdgarantin leder enligt förbundet till bättre resursutnyttjande och mindre undanträngningseffekter än nuvarande regelverk för nationella vårdgarantin (i kombination med kömiljarden) som vi länge kritiserat. Det har också kommit två myndighetsrapporter under året från Vårdanalys och Riksrevisionen som stärker bilden av att förankring i professionen är en nyckelfaktor om den statliga satsningen på nationella kvalitetsregister ska effektiviseras. Förbundet har med anledning av detta skrivit till Socialdepartementet om en plats i den strategiska styrgruppen för registren. Inför valet 2014 har förbundet tagit fram en folder under temat Jämlik vård. Den innehåller tankar och förslag från förbundets utredningsrapporter om äldrevården, vårdgarantin och läkarbemanningen i primärvården där vi lägger särskilt fokus på hur målen om en mer jämlik vård kan nås. Foldern kommer att vara en central del i förbundets påverkansarbete under Arbetsmarknad Läkarförbundet har under året intensifierat arbetet kring bemanningen i primärvården och dess vårdvalssystem. Hösten 2012 genomförde förbundet en undersökning av läkarbemanningen vid samtliga vårdcentraler i landet med en svarsfrekvens på närmare 100 procent. Rapporten som presenterades våren 2013 väckte stor uppmärksamhet inte minst i de regioner där resultaten pekade på en allvarlig brist på läkare. Särskilt oroande är att antalet ST-läkare omedelbart behöver öka med 50 procent om balanserad läkarförsörjning ska nås inom fem år. I maj 2013 lämnade förbundet en skrivelse till regeringen med begäran om att den nationella uppföljningen av läkarbemanningen ska utvecklas. Förbundet har vidare genomfört ett antal uppvaktningar av politiska partier, organisationer m.m. i syfte att åstadkomma en kraftsamling kring frågorna om primärvårdens bemanning. Förbundet har under hösten även presenterat en ny prognos över det framtida behovet av läkare i Sverige, som visar på en ökning av antalet läkare under mätperioden fram till och med Ökningen beror framför 10

13 13 allt på en fortsatt nettomigration. I prognosen föreslår vi bland annat att Socialstyrelsen utvecklar sitt nationella planeringsstöd, NPS, för att få ökad tillförlitlighet i bedömningen av den framtida efterfrågan och tillgången på läkare. Förbundet har haft en rad kontakter med Socialstyrelsen där förslagen framförts. Läkarförbundet har fortsatt driva verksamhet som Etableringslots vilket sker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Läkarförbundet är det enda fackförbund som driver denna typ av verksamhet där vi lotsar nyanlända läkare in på arbetsmarknaden. Verksamheten riktar sig till personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl och finansieras med bidrag från Arbetsförmedlingen. Utöver att hjälpa de enskilda individerna är syftet även att skaffa förbundet en kompetens kring dessa läkares situation och kunna förbättra förutsättningarna för alla nyanlända läkare. Den ökade kompetensen i förbundet ska också leda till att vi får fler medlemmar. Ledarskap Under 2013 har förbundet fortsatt att arbeta med frågor rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har även detta år varit inriktat på att kommunicera direkt till dessa rörande deras yrkesroll och villkor. Förbundet erbjuder, inom ramen för ett samarbete med Saco, numera även cheferna en prenumeration på Chefsnyheterna som är ett nyhetsbrev som kommer ut varannan vecka. Med nyhetsbrevet vill vi hjälpa chefer att omvärldsbevaka vad som sker på chefs- och ledarskapsområdet bland annat ny forskning men även en del allmänna nyheter som rör ledarskap. Arbetet med att ta fram en handbok för chefer fortlöper och under året har intervjuer gjort med medlemmar som idag arbetar som chefer för att höra deras erfarenheter och vilka råd de vill ge till de som är idag står i begrepp att söka en chefstjänst. Seminariet Ny som chef har hållits i olika delar av landet, dit Läkarförbundets medlemmar bjudits in och deltagit. IT och läkemedel I arbetet för en patientsäker och effektivare användning av läkemedel, medicinteknik och IT har besvarandet av remisser och förfrågningar varit omfattande. Det årliga mötet med generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg (första gången) hölls i oktober. I de nationella strategierna på läkemedels- och ehälsoområdet är förbundet representerat i Högnivågruppen för Nationella läkemedelsstrategin och i Nationella samrådsgruppen om ehälsa. I den Nationella läkemedelsstrategin är förbundet dessutom engagerat på fler nivåer bland annat i den så kallade Lågnivågruppen, Rådet vid Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) samt i flera referensgrupper. Läkarförbundet är representant i styrgruppen för NOD/Pascal-arbetet inom Inera/CeHis. Regelbundna samtal förs med Inera/CeHis om aktuella nationella IT-projekt. Förbundet har också ingått i programrådet för Vitalis. Vi har medverkat och deltagit i ett stort antal möten och konferenser på områdena IT och läkemedel. Därutöver har samråd skett med statliga utredningar bl.a. med anledning av bildandet av den nya ehälsomyndigheten och Läkemedels och apoteksutredningen samt även om effektiv IT i vård och omsorg. Läkarförbundet har som en av fem organisationer tagit fram rapporten Störande eller stödjande? om ehälsosystemens användbarhet ur ett användarperspektiv. Förbundet har varit aktivt i debatten om journal på nätet och har här verkat för att fler perspektiv bör belysas. I detta påverkansarbete har lokalföreningarna informerats och underlag har skickats ut som stöd för lokalt påverkansarbete. Läkarförbundet har också under året arbetat fram en policy om ansvar för den samlade läkemedelslistan. Sjukskrivningsprocessen Under året har förbundet medverkat i Försäkringskassans arbete för en enklare sjukförsäkringsprocess, dels i informationsmöten på övergripande nivå, dels i en arbetsgrupp där syftet varit att undersöka vårdens möjligheter att lämna differentierad information till Försäkringskassan, d.v.s. i vissa ärenden fylla i en begränsad del av intyget och i andra fall hela intyget. I Almedalen medverkade förbundet i Försäkringskassans seminarium på temat. Förbundet har också varit inbjudet till socialförsäkringsministern och Försäkringskassans generaldirektör för att diskutera sjukskrivningsprocessen. Därtill medverkade vi i socialutskottets utfrågning kring det nya verktyget för bedömning av arbetsförmåga. Arbetet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har fortsatt under året. Arbetsmiljö På arbetsmiljöområdet har förbundet i huvudsak fokuserat på frågor om överbeläggningar, IT som en verksamhetsfråga och administrativt arbete till följd vårdens system samt dessa frågors betydelse för läkares psykosociala arbetsmiljö. Ett fördjupat arbete har också inletts för att föra samman patientsäkerhet och arbetsmiljö på ett tydligt sätt. I dialog med externa aktörer såsom SKL, Arbetsmiljöverket samt myndigheten för vårdanalys, har förbundet fört fram behovet av åtgärder. I samarbete med AFA Försäkrings FOU-verksamhet har ett flertal nya forskningsprojekt beviljats med särskilt intresse för läkares arbetsmiljö och vården. Utbildning och forskning Under året har Läkarförbundet aktivt arbetat med frågor kring läkarutbildningens kvalitet. Den statliga utred- 11

14 Verksamhetsberättelse 2013 ningen om grundutbildningens framtid lämnade sitt slutbetänkande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) i mars Förbundet har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en reformerad grundutbildning och uppmanat regeringen att remissbehandla betänkandet. Universitetskanslersämbetet har också inlett en kvalitetsutvärdering av läkarnas grundutbildning under året och två förtroendevalda från förbundet har deltagit i bedömargruppens arbete. Under senhösten gjorde förbundet en egen undersökning av hur de som tog läkarexamen 2013 uppfattade utbildningens kvalitet. Resultaten kommer att redovisas våren Medlemsrådgivningen har besvarat frågor och gett individuell hjälp när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt godkännandeprocessen för AT och ST. Komplexiteten i dessa frågor har ökat i takt med en växande invandring av läkare utbildade utomlands. Inte sällan omfattar den enskildes problemsituation en kombination av utbildningsfrågor och arbetsrättsliga frågor och hanteras kansliövergripande. Fortlöpande kontakter med Socialstyrelsen har också ägt rum för att bringa klarhet i en rad frågeställningar. En central förbundsfråga under 2013 har varit Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i specialiteternas målbeskrivningar. Förbundet har bland annat uppvaktat Socialstyrelsen tillsammans med specialitetsföreningar och lämnat en skrivelse till myndigheten med krav på att skynda på processen. Vi har även genom vår representation i det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) på nära håll kunnat följa arbetet samt haft möjligheter att påverka det. Läkarförbundet har under året arrangerat två mycket välbesökta konferenser för studierektorsnätverket. Konferenserna har främst handlat om läkarutbildningsutredningens arbete samt Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning. Under hösten har vi också varit medarrangör till en konferens för AT-studierektorer. Läkarnas fortbildning har fortsatt varit en högt prioriterad fråga. I mars 2013 fattade CS beslut om en modell för granskning av fortbildning, liknande SPUR-inspektioner. Modellen har arbetsnamnet Fortbildning i Dialog. En arbetsgrupp bestående av ett antal specialitetsföreningar har arbetat med att skapa och testa en struktur för en inspektionsdag. Syftet med fortbildningsinspektionerna är att initiera ett kontinuerligt förbättringsarbete för den inspekterade verksamhetens fortbildning. Tanken är Lipus AB ska ansvara för att administrera och erbjuda Fortbildning i Dialog till verksamhetschefer i samverkan med specialitetsföreningarna. Enligt tidplanen ska Lipus kunna erbjuda Fortbildning i Dialog senhösten Under 2013 har vi genomfört ytterligare en fortbildningsenkät som påvisar att läkarnas deltagande i fortbildning fortsätter att sjunka. Ett nytt Yrkeskvalifikationsdirektiv antogs i november av EU-rådet och Europaparlamentet. I det nya direktivet finns bland annat krav på att medlemsländerna ska vidta åtgärder för att tillse att läkarna kontinuerligt fortbildar sig. Direktivet ska nu implementeras och en utredare på Utbildningsdepartementet har fått i uppdrag att föreslå åtgärder senast 11 april Vi har löpande haft kontakt med utredaren och framfört att processen bör utmynna i ett bemyndigande för Socialstyrelsen att utforma föreskrift för reglering av läkarnas fortbildning. Förbundet har även genomfört ett seminarium under Almedalsveckan och ett symposium under Riksstämman på temat fortbildning och yrkeskvalifikationsdirektivet. Inom forskningsområdet har förbundet bevakat förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna. Vi har också varit aktiva i diskussionerna om en nationell strategi för Life science och lämnat förslag och synpunkter till flera aktörer som arbetar med frågan. I arbetet med att öka harmoniseringen av den europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår har vi fortsatt arbetet med att följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin utan kompletterande utbildning. EU-perspektivet Frågor som tidigare var av nationell karaktär har över de senaste åren i allt högre utsträckning kompletterats med ett europeiskt perspektiv. Genom att EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och personer utvecklas och integreras påverkas områden som traditionellt varit förbehållna varje medlemsstat. Exempelvis så har den fria rörligheten för personer inom EU åtföljts av starkare rättigheter att få planerad vård i annat EU-land. Mot bakgrund av detta trädde Patientrörlighetsdirektivet i kraft i oktober Denna utveckling gör att frågor som hanteras av EU:s institutioner blir allt viktigare för Läkarförbundet att bevaka och påverka. 12

15 13 Under 2013 har förbundet arbetat med yrkeskvalifikationsdirektivet, som reglerar minimikrav på läkarutbildningar och specialistutbildningar samt hur medlemsstater erkänner varandras legitimationer och specialistbevis. Förbundet har även fått den europeiska läkarorganisationen CPME att prioritera frågan om förlängda hållbarhetstider för läkemedel, vilket är en viktig miljöfråga. CPME har under 2013 också antagit en policy om antibiotikaresistens som vi aktivt varit med och utformat. Andra frågor som bevakats är förhandlingarna om en dataskyddsförordning, förordning om kliniska prövningar samt tobaksdirektivet. Lipus Lipus startades under året för att genom kursgranskning, kurskatalog och administrativ samordning av SPURinspektionerna säkra och höja kvaliteten i ST och läkares fortbildning. Det är de delar som blev kvar när numera nedlagda IPULS anslagsfinansierade verksamheter med SK-kurser och utvecklingsprojekt, efter regeringsbeslut, flyttade över till Socialstyrelsen den 1 januari Lipus är ett helägt dotterbolag till Läkarförbundet. De sista årens diskussioner kring IPULS upplägg av inspektionsverksamheten innebar ett kraftigt avbräck i föreningarnas deltagande. Under 2013 har endast ett 10-tal föreningar kommit igång och sammantaget ett 70-tal inspektioner genomförts. De mest aktiva specialiteterna har varit anestesi, allmänmedicin, ortopedi, ÖNH, barnmedicin och hud. Lipus har under året, tillsammans med en grupp studierektorer, utvecklat en ny inspektionsmodell för stora medicinkliniker. Dessa kliniker bedriver flera grenspecialistutbildningar parallellt med utbildningen i internmedicin. Modellen har mottagits positivt av berörda specialitetsföreningar och ett stort antal kliniker som tidigare avvaktat med att beställa inspektion. Förutom ovanstående utvecklingsarbete har Lipus ägnat mycket tid åt att förbereda en granskning av ett helt landstings samlade ST-organisation. I detta arbete ingår att både samordna och dra slutsatser av föreningarnas klinikvisa inspektioner även analysera landstingets övergripande styr- och uppföljningssystem för ST-utbildningen. Förutsättningarna för Lipus kurscertifiering har förändrats sedan ett nytt etikavtal slutits mellan SKL och industrin. I det nya avtalet har kraven på att alla kurser ska vara certifierade tagits bort och flera läkemedelsbolag har valt att avstå från kurscertifieringen. Totalt har efterfrågan på kvalitets-och etikgranskning minskat med cirka 40 procent jämfört med För att möta denna nedgång har Lipus inlett diskussioner med specialitetsföreningarna som bedöms få en allt viktigare roll för att skapa ett kvalitetssäkrat kursutbud för läkares fortbildning. Verksamhetstal och resultatanalys Många av nedanstående verksamhetstal bygger på offentlig statistik som har en sen publiceringstid. Därav saknas en hel del siffror rörande Hälso- o sjukvårdens andel av BNP 9,5 % Antal vårdplatser, landstingsfinansierade Antal vårdplatser, särskilda boenden Antal specialister i primärvård (heltid) Antal listad i genomsnitt per specialist i primärvård (heltid) Andel nyexaminerade som anser att grundutbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare 94 % Extern fortbildning, betalda dagar/år (1) 7,4 8,1 Intern fortbildning, timmar/vecka (1) 2,9 3,0 Andel disputerade läkare (2) 18,2 18,6 Certifieringar (Lipus): (3) Uppdateringar Nya kurser Konceptkurser SPUR-inspektioner (Lipus): (3) Klinikinspektioner AT-inspektioner 1 4 (1) Ett års eftersläpning avseende uppgiften. (2) Gäller leg läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej (3) År 2012; IPULS årsredovisning för

16 Verksamhetsberättelse 2013 Kommunikation Läkarförbundet fortsatte att växa även under Vi ökade med cirka 900 medlemmar netto, varav 455 i gruppen yrkesverksamma medlemmar. De rekryteringsinsatser som årligen görs, till exempel utskick, telemarketing, träffar, ger goda resultat men räcker inte för att nå Läkarförbundets mål om en nittioprocentig anslutningsgrad. För att säkerställa en hög anslutningsgrad även i framtiden har ett arbete påbörjats med att ta fram en handlingsplan för stärkt rekrytering. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är ett förbund för dem inom hela karriären. För att öka kännedomen om värdet av medlemskapet är det viktigt att vi syns och att medlemmarna känner till vad förbundet gör och tycker. Vi informerar kontinuerligt om förbundets verksamhet via bland annat nyhetsmejl, hemsida, sociala medier och Läkartidningen. Medlemmarnas röst är viktig och i början av året genomförde vi en undersökning för att få en bild av deras åsikter och drivkrafter kring sitt medlemskap. För att träffa medlemmar och ha en dialog med dem finns vi på plats på olika forum. Under året har vi bland annat ställt ut på AT- och ST-dagar runt om i landet. Tillsammans med MSF ordnade vi AT-mässor på studieorter i Sverige, vi deltog i MSF Utlands kongress och i samarbete med SKL arrangerade vi ett event för utlandsstudenter. I maj arrangerade vi en temakväll för läkare utbildade utanför EU och vi föreläser på författningskurser för att informera om Läkarförbundet och den svenska arbetsmarknaden. I december deltog Läkarförbundet och Läkartidningen för första gången som förste huvudpartner till Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma. Vi har fortsatt och utvecklat karriärkvällarna runt om i landet och i maj arrangerades en heldagsmässa för drygt 300 läkare. En strategi för Läkarförbundets närvaro på sociala medier har tagits fram. I den uppmuntras förtroende- 14

17 13 Verksamhetstal och resultatanalys valda att ta del av debatten på exempelvis Twitter. Utbildningar har även hållits för förtroendevalda i sociala medier. Under året har förbundets hemsida anpassats till plattformar som läsplattor och smartphones. Två heldagsutbildningar i medieträning har genomförts för förtroendevalda och vi har genom ett aktivt pressarbete lyft de frågor som är viktiga för Läkarförbundet i nationell och lokal media. Vi omvärldsbevakar kontinuerligt viktiga frågor för Läkarförbundet och numera även i kanaler på sociala medier. Signerat i Läkartidningen lyfter viktiga och aktuella frågor för läkarkåren. I slutet av juli deltog Läkarförbundet för första gången på Stockholm Pride. Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete och 2013 deltog vi med fyra egna seminarier och deltog i en rad andra. Antal medlemmar Yrkesverksamma Pensionärer Studenter Läkare under kompletteringsutbildning Totalt Anslutningsgraden till Läkarförbundet för examinerade läkare i Sverige är cirka 80 procent. Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar, % Kvinnor Män Läkarförbundet i media Under året har mediala uppmärksamheten i hälso- och sjukvårdspolitik varit hög. Cirka artiklar där Läkarförbundet förekommit och artiklar där delföreningar förekommit. (källa Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande inom etermedia) Medlemskommunikation 2013 Webbplats Facebook Twitter ca besök/vecka följare 703 följare Medlemmarna om Läkarförbundet Hur väl känner du till Läkarförbundet och den verksamhet vi bedriver? 5. (känner mycket väl till) 7 % % % % 1. (känner inte alls till) 2 % Hur nöjd är du med ditt medlemskap i Läkarförbundet? 5. (mycket nöjd) 8 % % % % 1. (Inte nöjd alls) 3 % Vet ej 5 % Hur troligt är det att du fortsätter vara medlem? Helt säkert 47 % Ganska säkert 40 % Tveksamt 10 % Inte alls troligt 2 % Vet ej 1 % Källa: Medlemsundersökning december

18 Verksamhetsberättelse 2013 Förtroendemannaverksamhet Under året har förbundsorganisationen arbetat med ett förändringsarbete som utgick från de beslut som togs kring organisationsfrågorna vid 2012 års fullmäktigemöte. I tre regioner, där det finns fler lokalavdelningar inom ett huvudmannaområde, har arbetet med att bilda regionföreningar pågått. Skåne och Västra Götaland har slutfört arbetet under året och Västernorrland har påbörjat det. Det har även initierats ett arbete med att bilda yrkesföreningen för industrianställda. Detta kommer fortgå även kommande år. Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna har under 2013 erbjudits dels separat var för sig under våren och under hösten i Stockholm och dels samlat under en kursvecka utomlands. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. I kursutbudet finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Under 2013 påbörjades en utbildning i fackligt ledarskap. Ordföranden och presumtiva ordföranden inbjöds att delta i utbildningen som påbörjades i oktober och kommer att avslutas i maj Årligen arrangeras en ordförandekonferens under två dagar års ordförandekonferens arrangerades i samarbete med de skånska läkarföreningarna och behandlade temat Uppdrag läkare samt Styrning av sjukvården och läkarnas roll. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Kanslianställda på de lokala läkarföreningarna inbjuds till nätverksdagar liksom till en utbildningsdag för handläggare för att diskutera aktuella frågeställningar. Handläggare från förbundskansliet medverkar vid lokala medlems- och informationsmöten och föreläser på temat löneförhandling, pension, patientsäkerhets-, sekretess- samt arbetstidslagstiftningen. Verksamhetstal och resultatanalys Under 2013 har följande fackliga kurser genomförts: Kurser 2013 Antal Antal deltagare dagar Centrala baskurser, 3 st 94 6 Centrala fortsättningskurser, 2 st 66 6 Fackligt ledarskap 11 3 Lokala baskurser, 9 st Kurs förtroendevalda statlig sektor 10 1 Temadagar: Rollen som skyddsombud 24 1 Övrigt: Internat för lokalföreningsstyrelser, 4 st 55 8 Ordförandekonferens 56 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda

19 Förbundskansliet 13 Kansliet har en central roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 2013 hade kansliet 58 medarbetare anställda (två vakanser). För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Upphandling av nytt medlemsregister har pågått under året. Beslut fattades i CS i december, om att ge kansliet mandat att gå vidare med en leverantör. För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har dess systemleverantör under året arbetat med uppdateringar och dokumentation av systemet. Under 2013 har kompetensutvecklingsinventering av samtliga medarbetare gjorts. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året. Verksamhetstal och resultatanalys Personalstruktur Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chefer, inkl vd Genomsnittsålder Organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Läkarförbundet har 28 lokalföreningar, 8 yrkesföreningar (inkl Industriläkarföreningen under uppstart), 50 specialitetsföreningar och ett antal intresseföreningar. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av vd. 17

20 Verksamhetsberättelse 2013 Läkartidningen Förlag AB Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Tidningen finns i printversion och i webbversion. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningens webbplats, lakartidningen.se, fick en ny form i maj och har under verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten unika besökare per vecka, en ökning med 17 procent jämfört med år (Källa: Kiaindex/Google Analytics). Samtidigt skapades en ny sajt, läkarkarriär.se, som bland annat ger platsannonserna en tydligare plattform på nätet samt även ger redaktionellt utrymme för uppslag kring livsstil och karriärmöjligheter för kåren. Läkartidningens upplaga ökade under 2013 med 100 exemplar till ex. Enligt läsarundersökningen Orvesto Näringsliv läses ett genomsnittligt nummer av personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser fortsatte under 2013 och minskade med 22 procent medan platsannonseringen och webbannonseringen låg kvar på samma nivå som Läkartidningen publicerade under året sex teman: trauma Livsstil och hälsa/ungdomshälsa Affektiva syndrom kronisk njursjukdom Barn i rörelse dopning Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde välbesökta symposier kring tre av ovanstående teman. Dessutom arrangerades ytterligare tre symposier kring smärta, yrsel och demens. Tillsammans lockade dessa över 700 besökare. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventen Karriärkväll för läkare och Karriärmässan för läkare rönte fortsatt stort intresse under året och dessa sex arrangemang omsatte i år mer än de vetenskapliga symposierna. År 2013 publicerades inga nya boktitlar, men beställningar gjordes på två gamla titlar; Ångest och Tobak. Det är böcker som tar avstamp i Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstudenter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även för andra intresserade. Totalt minskade tidningens annonsintäkter med fyra procent från 34,4 Mkr till 33 Mkr. I förhållande till Läkartidningens konkurrenter har dock marknadsandelarna behållits och när det gäller inflödet av platsannonser har det ökat. Chefredaktörsbyte Jonas Hultkvist lämnade posten som chefredaktör och ansvarig utgivare efter drygt åtta år på den posten. Han efterträddes av Pär Gunnarsson den 1 december. Verksamhetstal och resultatanalys Tidningens upplaga Marknadsandel läkemedelsannonser 36,4 % 37,2 % Besöksfrekvens på lakartidningen.se /v /v Antal temanummer 6 6 Antal symposier 6 6 Antal böcker 0 3 Antal karriärkvällar 6 6 Personalstruktur Läkartidningen män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chef samt vd Genomsnittsålder

21 Läkarförbundets fastigheter 13 Läkarförbundet äger och förvaltar fem hyresfastigheter i Stockholm och Göteborg med en total yta på cirka kvm. Lokalerna är till för den egna verksamheten och vissa delföreningar. Fastigheterna ska även ge avkastning på kapitalet genom uthyrning till externa hyresgäster. Vid årsskiftet 2013/2014 var samtliga lokalytor uthyrda. Förbundet äger även 34 fritidslägenheter. Syftet är att ge medlemmarna mervärde genom prisvärt semesterboende. Den stora satsningen på upprustning och renovering av fritidshusen är i det närmaste avslutad men några sådana projekt har pågått även under Marknadsföring har skett kontinuerligt via förbundets egna kanaler. Intensifierade kampanjer har inte visat någon nämnvärd tillströmning av bokningar. I Stockholm drivs en verksamhet med uthyrning av gästrum. Under året har skett en genomgripande genomgång av brandsäkerhetsystemen. Beläggningen har de senaste fem åren varit relativt konstant. Uthyrningens omfattning framgår nedan. Under 2013 har ett nytt bokningssystem installerats i syfte att ge möjlighet för medlemmar att boka fritidshus och gästrum online och i förlängningen öka beläggningsgraden. Under 2013 har beläggningsgraden inte ökat, fortsatt utvärdering sker På grund av att övergången till ett nytt system skedde en bit in på året, är statistiken för 2013 osäker. Fastigheterna bidrar också till en riskspridning av förbundets kapitaltillgångar. Det totala fastighetsvärdet beräknas till 370 Mkr. Den löpande fastighetsförvaltningen omsatte koncernmässigt totalt 24,3 Mkr. Resultatet efter avskrivningar blev 5,5 Mkr. Verksamhetstal och resultatanalys Fritidshus Antal veckor Beläggning % Antal veckor Beläggning % Duved (22 hus) Skanör (7 lgh) Rocas Rojas (5 lgh) Antal Beläggning % Antal Beläggning % Gästrumsnätter Konferenser (nedlagd ) Vakansgrad i förbundets kommersiella fastigheter (Kommendörsgatan 9 och Artillerigatan 24) 0% 0% Driftsnetto, hyresfastigheter 7,1 Mkr 5,8 Mkr Driftsnetto, fritidshus och gästrum -1,6 Mkr -1,8 Mkr 19

22 Verksamhetsberättelse 2013 Finansrörelsen Förbundets kapital är en resurs som ska förvaltas på bästa sätt för att utgöra en reserv för konfliktkostnader, stärka förbundets finansiella position och handlingsfrihet samt möjliggöra strategiska satsningar. Kapitalplaceringarna har under 2013 följt i förvaltningspolicyn angivna etiska regler. Läkarförbundet har endast engagerat sig i affärsdrivande verksamhet som är förenlig med förbundets visioner och mål i övrigt. Förbundets kapitalmål har uppnåtts i enlighet med fastställd förvaltningspolicy. Den omstrukturering av finansrörelsen som gjordes 2012 har fått till effekt att avkastningen 2013 ligger närmare benchmark (till en lägre risk än benchmark). Finansrörelsen visar för 2013 ett resultat på 16,3 Mkr (15,4 Mkr). Övervärdet på de finansiella placeringarna uppgår till 38,4 Mkr (0 Mkr). 20

23 Centralstyrelsen 13 Marie Wedin, ordförande Ortoped, Helsingborg Heidi Stensmyren, 1:a vice ordförande Anestesi och intensivvård, Stockholm Ove Andersson, 2:a vice ordförande Specialist i allmänmedicin, Uppsala Thomas Brännström Klinisk patolog, Umeå Karin Båtelson Klinisk neurofysiolog, Göteborg Elin Ericsson Kirurg, Eskilstuna Eva Engström Barnläkare, Göteborg Thomas Flodin Kardiolog, Stockholm Staffan Henriksson Öron-, näs- och halsläkare, Eskilstuna Rune Kaalhus Specialist i allmänmedicin, Västerås Johan Ljungberg Kardiolog, Umeå Anna Rask-Andersen Arbets- och miljömedicin, Uppsala Emma Spak ST-läkare i allmänmedicin, Hönö David Svaninger ST-läkare i allmänmedicin, Ulricehamn Emma Furberg, adjungerad MSF Läkarstudent, Umeå 21

24 Verksamhetsberättelse 2013 Ledningsgruppen Håkan Wittgren, verkställande direktör Cecilia Herm, vice vd Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör Ulrika Edwinson, avdelningschef Arbetsliv och Juridik Kristina Eriksson, avdelningschef Kommunikation Per Johansson, avdelningschef Politik och profession Inger Löfvander, personalchef och avdelningschef Administration Sture Persson, avdelningschef Ekonomi 22

25 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän Centralstyrelsen fr.o.m. 31 maj 2013 Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordförande Ove Andersson, andre vice ordförande Thomas Brännström, ledamot Karin Båtelson, ledamot Eva Engström, ledamot Elin Ericsson, ledamot Thomas Flodin, ledamot Staffan Henriksson, ledamot Rune Kaalhus, ledamot Johan Ljungberg, ledamot Anna Rask-Andersen, ledamot Emma Spak, ledamot David Svaninger, ledamot Adjungerad: Emma Furberg, MSF Sekreterare: Cecilia Herm Centralstyrelsen t.o.m. 31 maj 2013 Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordförande Ove Andersson, andre vice ordförande Thomas Brännström, ledamot Karin Båtelson, ledamot Eva Engström, ledamot Thomas Flodin, ledamot Staffan Henriksson, ledamot Rune Kaalhus, ledamot Johan Ljungberg, ledamot Anna Rask-Andersen, ledamot Mikael Rolfs, ledamot Emma Spak, ledamot Adina Welander, ledamot Adjungerad: Isabella Kongstad, MSF Sekreterare: Cecilia Herm Presidiet Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordf. Ove Andersson, andre vice ordf. Revisorer Mats Fridblom, aukt. revisor Ulla Feuk Bernhard Grewin Valberedningen fr.o.m. 31 maj 2013 Bengt von Zur-Mühlen, ordf. Lena Ekelius Sara Lei Ulrika Mattsson Kölfeldt Anna-Karin Stridsman Sekreterare: Cecilia Herm Valberedningen t.o.m. 31 maj 2013 Ulrika Mattsson Kölfeldt, ordf. Lena Ekelius Elin Ericsson, t.o.m. januari 2013 Ingrid Stubelius, fr.o.m. februari 2013 Björn Widlund Bengt von Zur-Mühlen Sekreterare: Cecilia Herm Ersättningskommittén Elisabet Rimeika, ordförande Jonas Andersson Per-Erik Melberg Cecilia Herm Sture Persson Arbetslivsgruppen Anna Rask-Andersen, ordförande Bengt von Zur-Mühlen Christer Olofsson Christina Sjöberg Marta Christensson Joakim Samuelsson fr.o.m. 1 juli 2012 Johan Ljungberg fr.o.m. 1 juli 2012 Frida Kareliusson Sekreterare: Alicia Lycke Etik- och ansvarsrådet Thomas Flodin, ordförande Nino Bracin Johanna Sandlund Lotti Helström Erik Jörtsö Johan Zelano Åsa Pravitz Sekreterare: Tomas Hedmark Förhandlingsdelegationen Marie Wedin, ordförande Ove Andersson Jens Ellingsen Inge Eriksson Christer Jensen Lars Nevander Johan Styrud Adjungerad MSF: Robert Holmqvist t.o.m 1 juni 2013 Filip Löfgren fr.o.m. 1 juni 2013 Per Erik Melberg och Staffan Henriksson adjungerade med anledning av förhandlingar om läkarvårdstaxan Sekreterare: Lena Arwidson Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik Mikael Rolfs, ordf. t.o.m. mars 2013 Karin Båtelson, ordf. fr.o.m. april 2013 Ewa Hellberg, t.o.m.30 juni 2013 Synnöve Lindemalm Rikard Lövström Ingmarie Skoglund, t.o.m.30 juni 2013 Niclas Skytteberg Mathias Blom fr.o.m.1 juli 2013 Rune Kaalhus fr.o.m. 1 juli 2013 Karin Starzmann fr.o.m. 1 juli 2013 Sekreterare: Olle Högrell, t.o.m. aug 2013, Milla Järvelin, fr.o.m. sept Utbildnings- och forskningsdelegationen Eva Engström, ordförande Magnus Andersson Britt Bergström Emma Spak Adina Welander, t.o.m. 30 juni 2013 Mikael Köhler, t.o.m. 30 juni 2013 Thorne Wallman, t.o.m. 30 juni 2013 Evita Zoucas Emma Furberg, fr.o.m. 1 juli 2013 David Svaninger fr.o.m. 1 juli 2013 Åke Reimer, fr.o.m. 1 juli 2013 Adjungerad: Heidi Stensmyren, t.o.m. 30 juni 2013, Thomas Brännström Sekreterare: Anna-Clara Olsson Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen Marie Wedin, ordförande Ove Andersson Karin Båtelson Emma Spak Thomas Flodin Rune Kaalhus Heidi Stensmyren Sekreterare: Olle Högrell, t.o.m. aug Susann Asplund Johansson, fr.o.m. sept VIS-gruppen (Vårdval i öppen specialistvård) Karin Båtelson, ordf. t.o.m. mars Heidi Stensmyren, ordf. april 2013 Ove Andersson Anders Dahlqvist Staffan Henriksson, Anders Åkvist Sekreterare: Svante Pettersson, samt Jasmina Ring fr.o.m. mars 2013 SPUR-stiftelsen (verksamheten överlåten till Ipuls) Heidi Stensmyren, ordförande Magnus Andersson Styrelsen för Läkarförbundets pensionsstiftelse Håkan Wittgren Cecilia Herm Mats Kardell Peter Wursé Ersättare: Cecilia Curtelius Larsson 23

26 REPRESENTANTER I EGNA DOTTERBOLAG Läkartidningen Förlag ABs styrelse Marie Wedin, ordförande Håkan Wittgren, vd Cecilia Herm Jonas Hultkvist Sture Persson, suppleant Lipus ABs styrelse, fr o m Håkan Wittgren, ordförande Eva Engström Magnus Andersson Emma Spak, suppleant Sture Persson, suppleant REPRESENTANTER I ORGANISATIONER OCH UTREDNINGAR M.M. Sacos styrelse Marie Wedin Sacos kongress Anders Bengtsson Thomas Flodin Emma Furberg Cecilia Herm Anna-Clara Olsson Heidi Stensmyren David Svaninger Saco-S representantskap Marie Wedin Ersättare: Torbjörn Bidebo Saco-S styrelse Representant för övriga förbund: Karin Rhenman Sacos chefsnätverk Lena Arwidson Alicia Lycke Johan Magnusson Sacos lönebildningsgrupp Karin Rhenman Sacos löneenkätnätverk Åsa Jaktlund Saco-P Karin Rhenman Sacos pensionsarbetsgrupp Cecilia Curtelius Larsson Sacos referensgrupp för socialförsäkringsfrågor Susann Asplund Johansson Saco Vård Heidi Stensmyren Kåre H Jansson, t.o.m maj 2013 Susann Asplund Johansson IPULS styrelse Gunnar Welander, vice ordförande Heidi Stensmyren, ledamot Håkan Wittgren, suppleant Samverkan för säker vård Heidi Stensmyren Arbetsgruppen för nationella patientsäkerhetskonferensen Anders Bengtsson Cancerfondens huvudmannamöte Anders Ekbom Cancerfondens styrelse Gunilla Enblad fr.o.m. 16 maj 2013 Göran Edbom t.o.m. 15 maj 2013 Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring Heidi Stensmyren, t.o.m. maj 2013 Eva Engström fr.o.m. juni 2013 Adina Welander (för Sylf) t.o.m. maj 2013 Emma Spak, (för Sylf) fr.o.m. juni 2013 Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum Ove Andersson Kåre H Jansson, t.o.m. maj 2013 Susann Asplund Johansson Thomas Parker, fr.o.m. april 2013 OFRs överstyrelse Karin Rhenman OFRs styrelse Marie Wedin Ersättare: Ulrika Edwinson OFRs Förhandlingschefsnätverk Karin Rhenman OFRs beredningsgrupp för pensions- och försäkringsfrågor Cecilia Curtelius Larsson OFRs statistikgrupp Åsa Jaktlund Arbetsmiljörådet (AMR) inom kommuner och landsting Ulrika Edwinson Parternas beredningsgrupp inom AFA Försäkring avseende forskning o utveckling inom arbetsmiljöområdet Alicia Lycke Partsgruppen inom föreningen Sunt arbetsliv Jasmina Ring PTKs överstyrelse Ulrika Edwinson Ersättare: Karin Rhenman, Peter Wursé AEAs styrelse Cecilia Herm Ombud vid AEAs föreningsstämma Karin Sjöqvist Ersättare: Johan Magnusson PSA-nämnden Ersättare: Cecilia Herm Provinsialläkarstiftelsen (Socialdepartementet) Britt Bergström Ersättare: Sandra af Winklerfelt SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, Nämnden Marie Wedin Samnordisk arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor Thomas Parker Åsa Jaktlund Socialstyrelsens insynsråd Marie Wedin Försäkringskassans insynsråd Ove Andersson Socialstyrelsens referensgrupp rörande Nationellt planeringsstöd (NPS) Thomas Parker Åsa Jaktlund Styrelsen för BraVå Bra vård för äldre Ove Andersson Patientmaktsutredningen (S 2011:3) Heidi Stensmyren Förändrad läkarutbildning (dir 2011:96) Eva Engström Emma Spak Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13) Mikael Rolfs Referensgruppen till utredningen om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster, (dir 2012:131) Camilla Morath Referensgruppen för organisationer och näringsliv till utredningen om en kommunallag för framtiden, (Fi 2012:07) Jasmina Ring INTERNATIONELLT Commité Permanent des Médecins Européens (CPME) Marie Wedin, delegationschef Karin Båtelsson, delegat fr.o.m. 3 okt 2013 Mikael Rolfs, delegat t.o.m. 2 okt 2013 Heidi Stensmyren, delegat Joel Hellstrand, internationell samordnare Susann Asplund Johansson, utredare Nordiska läkarrådets styrelse (NLS) Marie Wedin Håkan Wittgren Joel Hellstrand, internationell samordnare Union Européenne des Médecins Specialistes (UEMS) Eva Engström, delegationschef Magnus Andersson, delegat Thomas Parker, utredare World Medical Association (WMA) Marie Wedin, delegationschef Thomas Flodin, delegat Tomas Hedmark, förbundsjurist UPPDRAG FÖR SACO Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Bo Wängberg (t.o.m 30/6) Martin Rödhun (fr.o.m. 1/7) Ersättare: Mats Palmér, Anna Källkvist (t.o.m. 30/6) Gunilla Tegerstedt (fr.o.m 1/7) Meddelarskyddsutredningen, (dir 2012:76) Nils Erik Solberg 24

27 PERSONAL LÄKARFÖRBUNDETS KANSLI och Läkartidningen VD-stab Håkan Wittgren, vd Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör Joel Hellstrand, internationell samordnare Cecilia Herm, vice vd Cickie Holmsten, vd-sekreterare Åsa Jaktlund, statistiker Karin Johnsdotter, assistent Kommunikationsavdelningen Kristina Eriksson, avdelningschef Michael Feldt, pressansvarig Sofia Karlsson, medlemsrekrytering Sofia Segergren, kommunikatör Ewa Widman, kommunikatör Ekonomiavdelningen Sture Persson, ekonomichef Nina Blomkvist, redovisningsekonom Marita Engstrand, redovisningsekonom Inga-Maj Juselius, ekonomiassistent, redovisning Administrativa avdelningen Inger Löfvander, avdelningschef och personalchef Marie Andersson, växel, reception, bokning Peter Bjurström, systemutveckling och support Gabriella Blomberg, fastighetsansvarig och Travel Manager Ewa Giannini, medlemsadministration Jonas Grönlund, It-samordnare och support Christer Hörnqvist, kontorsservice Gunnar Idesten, It-administration och support (tjänstledig) Boel Johansson, medlemsadministration Kristina Larsson, arkivarie/registrator Siv Larsson, växel, reception, bokning Carl-Gustaf Lewenhaupt, kontorsservice Jenny Lundqvist, medlemsadministration Karin Sjöqvist, medlemsadministration Anneli Åkerström-Bohm, personalhandläggare Avdelningen för Arbetsliv och Juridik Ulrika Edwinson, avdelningschef Lena Arwidson, ombudsman Torbjörn Bidebo, ombudsman Diana Ferm, ombudsman Fredrik Engdahl, ombudsman Ellen Hall, ombudsman Tomas Hedmark, förbundsjurist Cecilia Curtelius Larsson, förbundsjurist Alicia Lycke, ombudsman Johan Magnusson, förbundsjurist Camilla Morath, förbundsjurist Karin Rhenman, chefsförhandlare Jasmina Ring, ombudsman Annika Rådberg, administration Nils Erik Solberg, chefsjurist Helena Törnkvist, administration Peter Wursé, ombudsman Avdelningen för Politik och Profession Per Johansson, avdelningschef Linn Bladh, utredare Eva Jerbrant, sekreterare Susann Asplund Johansson, utredare Milla Järvelin, studenthandläggare Anna-Clara Olsson, utredare Thomas Parker, utredare Svante Pettersson, utredare Turid Stenhaugen, utredare Ylva Öijvall, assistent LÄKARTIDNINGEN Pär Gunnarsson, chefredaktör och ansvarig utgivare Miki Agerberg, reporter Britt-Marie Aronsson, annonskoordinator Iréne Balsam, annonsservice Karin Bergqvist, redaktionschef och stf ansvarig utgivare Yvonne Bäärnhielm, administration Hélène Engström, prenumeration Björn Enström, webbredaktör Doris Francki, medicinsk redigerare Sara Holfve, journalist och AD Håkan Holmén, säljare Gabor Hont, kulturredaktör Carin Jacobsson, redaktör för meddelandesidan Ulf Jansson, marknads- och annonsdirektör Mats Kardell, Mac-samordnare (Administrativa avd) Ewa Knutsson, medicinsk redigerare och debattredaktör Inga-Maj Lagerholm, sekreterare Eva Larsson, säljare Jan Lind, debattredaktör Michael Lövtrup, reporter Elisabet Ohlin, webbchef Göran Sterner, säljare Marie Ström, reporter vik Madeleine Ramberg Sundström, redigerare Bo Svensson, systemadministratör, It-tekniker (Administrativa avd) Michael Wilczek, medicinsk redaktionschef vik Birgit Wilhelmson, medicinsk redigerare 25

28 Verksamhetsberättelse 2013 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar Ekonomiska nyckeltal 2013 och 2014 Läkar- Lokal- Yrkesförbundet föreningar föreningar Summa Antal föreningar Medlemsintäkter (tkr) Övriga intäkter (tkr) Summa intäkter (tkr) Personalkostnader (tkr) Övriga kostnader (tkr) Resultat från kärnverksamheten (tkr) Finansnetto Resultat från annan verksamhet (tkr) Bokslutsdispositioner (tkr) Skatt (tkr) Redovisat resultat (tkr) Eget kapital (tkr) Personal (medelant anställda) Kansliet Läkartidningen Budgeterat resultat (tkr) Årsavgift 2014 för fullbetalande medlem (vägt medeltal kr/år)

29 Bilaga: Avgivna remissyttranden Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) Finansdepartementet Betänkandet Privat utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) Landsbygdsdepartementet Marknadsföring m m av modersmjölksersättning och tillskottsnäring (Ds 2012:50) Socialdepartementet Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet (Ds 2012:46) Betänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Betänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Betänkandet Pris, tillgång och service Fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75) Betänkandet Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45) en väg mot ökad tillsyn (SOU 2013:50) en översyn av läkemedelslagen Ds 2013:51 ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster Förslag till ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58) Lagändringar till följd av ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser för läkares vidareutbildning Lagändringar till följd av ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser för läkares vidareutbildning, kompletterande promemoria om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. Underlag vid hearing på Socialdepartementet om Försäkringskassans metoder och verktyg för bedömning av arbetsförmåga Myndigheter m fl Jordbruksverket salmonella ett nationellt strategidokument Läkemedelsverket Förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel Förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa läkemedel Läkemedelsverkets förslag till föreskrifter för Nationella medicinska informationssystem Regeringsuppdrag och utredning om apoteksombud, enkätfrågor Utvärdering av dostjänsten Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:10) om distanshandel vid öppenvårdsapotek Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämning av läkemedel och teknisk sprit (Dnr: ) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämning av läkemedel och teknisk sprit (Dnr ) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika (Dnr: ) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika (Dnr: ) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika (Dnr: ) Sveriges Kommuner och Landsting Förslag till gallringsråd för patientjournaler och övrig vårddokumentation Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Förslag till ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (TLVFS 2009:3) om handelsmarginal för läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna Socialstyrelsen Begrepp och termer för ordinationsorsak enkät om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård Förslag till föreskrifter om ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m fl Modell för framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram Preliminärversion vägledning för barnhälsovård Preliminärversion vägledning för elevhälsan Preliminärversion vägledning för mödrahälsovård Rapporten Förslag till Nationell strategi för patientsäkerhet för ett mer samlat patientsäkerhetsarbete Reviderade föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Saco Antagning av studieavgiftsskyldiga studenter Betänkandet Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) Betänkandet En myndighet för alarmering (SOU 2013:33) Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) en mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (Ds 2012:49) Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön genomförande av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (Ds 2012:45) Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) Rekryteringsmål för jämnare könsfördelning bland professorer förslag om dialog mellan regeringen och lärosätet slutbetänkande från Pensionsåldersutredningen åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) 27

30 slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus Internationella organ CPME Förslag till ny dataskyddsförordning Begränsningar i kommersialiseringen av DNA-tester valmanifest för europaparlamentsvalet i maj Policy om antibiotikaresistens Response to the public consultation on the draft revised text of the WMA Declaration of Helsinki Patient Safety and Quality of Care Healthcare workforce planning Professional regulation of doctors shelf life of medicinal products WMA Physician immunization survey Proposed WMA statement on the use of the death penalty Proposed WMA statement on person centered medicine Proposed revision of WMA statement on the forensic investigations of the missing Proposed WMA statement on fungal disease diagnosis and management Proposed revision of the WMA resolution on women s rights to healthcare and how that relates to mother and child HIV infection Proposed WMA statement on human papillomavirus vaccination Proposed WMA statement on the right to reparation of victims of torture Proposed revision of the WMA Declaration of Helsinki 28

31 Årsredovisning 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sveriges läkarförbund får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation med syfte att stärka och värna om medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen samt att påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. Förbundet är moderförening i en koncern. Koncernens verksamhet består av fem verksamhetsgrenar, facklig och professionell verksamhet, Läkartidningen, LIPUS, fastighetsrörelse samt finansrörelse. Läkartidningen, LIPUS och fastigheten Kommendörsgatan 9 drivs i helägda dotterbolag. Kommentarer till årets resultat i koncernen Nettoomsättningen för verksamhetsåret uppgick till 160,5 mkr, vilket är att jämföra med 154,7 mkr föregående år. Medlemsintäkterna ökade med 2,7 mkr till 99,3 mkr genom en ökning av antalet medlemmar. Läkartidningens omsättning minskade med 0,9 mkr jämfört med år Resultatet från finansiella placeringar uppgick till 16,3 mkr (15,4 mkr). Årets resultat efter skatt blev 21,5 mkr (22,8 mkr). Antalet anställda, omräknat till heltidstjänster, var i koncernen 86 för Kommentarer till årets resultat per verksamhetsgren Den fackliga och professionella verksamheten visar ett resultat på 1,0 mkr, vilket är att jämföra med -3,4 mkr föregående år. Självfinansieringsgraden uppgick till 100 % (96,5%). Läkartidningen visar ett rörelseresultat på 3,3 mkr, jämfört med 6,3 mkr föregående år. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2013 har en återföring av tidigare nedskrivning med netto 3,2 mkr på förbundets finansiella investeringar gjorts. Förbundets löpande verksamhet påverkas inte av förändringar i förmögenhetsvärdena då verksamhetens kostnader i sin helhet finansieras av rörelseintäkter. Genom gottgörelse från pensionsstiftelse har förbundet byggt ett negativt löneskatteunderlag genom åren. Skatteverket har ifrågasatt ingående negativt löneskatteunderlag för taxering Under året startade Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården LIPUS AB (nedan kallad LIPUS) sin verksamhet. Bolaget har under sitt första verksamhetsår gjort ett negativt rörelseresultat med 1,3 mkr att jämföra med budgeterat resultat på -1,8 mkr. Finansiell riskhantering Riskexponeringen i form av finansiella instrument regleras i en av Centralstyrelsen beslutad placeringspolicy. Huvuddelen av tillgångarna finns i börsnoterade aktier eller andra värdepapper och instrument emitterade av finansiella institutioner med AAA-rating. Riskexponeringen mot aktiemarknaden har en övervikt mot svenska marknaden men speglar i övrigt till stor del världsindex. Finansförvaltningens administration hanteras av extern part. Koncernens kreditrisker är i stort begränsade till löpande kundfordringar och historiskt har kundförlusterna varit försumbara. Ränte- och valutarisker finns endast i finansförvaltningen och huvuddelen av innehaven är i svenska kronor. Den löpande fastighetsrörelsen visar ett resultat på 5,5 mkr, vilket ligger 2,1 mkr under föregående år. Marknadsvärdet för fastigheterna är estimerat till 370 mkr (varav 328 mkr avser Stockholmsfastigheter externt värderade av DTZ per årsskiftet 2013, värdet för övriga fastigheter är baserade på tidigare värderingar). Finansrörelsen visar ett resultat på 16,3 mkr (15,4 mkr). Övervärdet på de finansiella placeringarna uppgår till 38,4 mkr (0 mkr). Läkarförbundets långfristiga finansiella tillgångar ligger i enlighet med antagen placeringspolicy huvudsakligen placerade i räntebärande papper, i aktierelaterade instrument med global exponering samt i investeringar med låg korrelation med aktiemarknaden för att minska risken i portföljen. Placeringshorisonten är långsiktig. 29

32 Flerårsöversikt Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (mkr) 160,5 154, ,5 Rörelseresultat (mkr) 8,5 10,6 11,6-3,4 Årets resultat (mkr) 21,5 22,8 0,9 20,3 Soliditet 95% 96% 94% 95% Antal anställda (omräknat till heltidstjänster) Balansomslutning (mkr) 651,8 626,3 609,9 602,5 Justerat eget kapital (mkr) 1/ / Med justerat eget kapital avses bokfört värde på eget kapital justerat för överoch undervärden på koncernens samtliga värdepappersinnehav, fastigheter och bostadsrätter. Nettoomsättning per verksamhetsgren (mkr) Facklig och professionell verksamhet 99,3 96,6 90,5 83,4 Läkartidningen 54,7 55,6 58,3 59,9 LIPUS 4, Delsumma 158,4 152,2 148,8 143,3 Fastighetsrörelse 24,3 24,1 25,3 28,5 Eliminering av internfakturering -22,2-21,6-19,1-21,3 Summa nettoomsättning 160,5 154,7 155,0 150,5 Resultat per verksamhetsgren 2/ Facklig och professionell verksamhet 1,0-3,4-0,3-12,3 Läkartidningen Förlag AB 3,3 6,3 6,8 4,1 LIPUS -1, Delsumma 3,0 2,9 6,5-8,2 Fastighetsrörelse 5,5 7,6 3,2 4,9 Verksamhetsresultat före finansrörelse 8,5 10,5 9,7-3,3 Finansrörelse 16,3 15,4-1,8 26,9 Verksamhetsresultat 24,8 25,9 7,9 23,6 Koncernmässiga just. etc 0,0 0,0 1,9 0,0 Resultat efter finansiella poster 24,8 25,9 9,8 23,6 Skatter -3,3-3,0-8,8-3,2 Minoritetens andel 0,0-0,1-0,1-0,1 Årets resultat 21,5 22,8 0,9 20,3 s nyckeltal Nettoomsättning (mkr) 113,7 111,4 108,8 102,4 Rörelseresultat (mkr) 3,0 2,7 3,6-9,5 Resultat efter finansiella poster (mkr) 19,3 18,2 28,2 28,1 Antal anställda (omräknat till heltidstjänster) Balansomslutning (mkr) 624,2 609,4 592,5 577,5 Justerat eget kapital (mkr) 858,0 837, Medlemsutveckling Medlemskategori Antal Andel Antal Andel Läkare, yrkesverksamma ,4% ,8% Läkare, pensionärsmedlemmar ,5% ,1% Studenter ,0% ,9% Läkare under kompletteringsutbildning 98 0,2% 90 0,2% ,0% ,0% Framtida utveckling Läkarförbundets framtida planer beskrivs i av fullmäktige 2012 beslutad Verksamhetsplan och av fullmäktige 2013 beslutad Budget / I uppställningen ovan har hänförbara interna kostnader för administration redovisats under finansrörelsen. Avskrivningar på koncernmässiga övervärden i fastigheter i handelsbolag redovisas ej i fastighetsrörelsen utan under koncernmässiga justeringar. 30

33 Resultaträkningar Koncernen Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Produktions- och distributionskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från finansiella placeringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Årets skattekostnad Minoritetens andel i årets resultat Årets resultat

34 Balansräkningar Koncernen Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvara Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 11, Andelar i bostadsrättsförening Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Fria reserver/balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Minoritetsintresse Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

35 Kassaflödesanalyser Den löpande verksamheten Not Koncernen Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen avkastning från finansiella placeringar Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av övriga korta skulder Ökning/minskning av avsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Ökning/minskning av långa fordringar Insättningar/uttag i handelsbolag Förvärv av materiella/ immatriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av andra långfristiga värdepappersinnehav Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Minoritetens tillskott HB Facctrio Kapitaltillskott från/till koncernbolag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/Minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

36 Redovisningsprinciper och noter Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd avseende större företag. Finansiella placeringar samt avkastning på finansiella placeringar redovisas under finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen respektive i resultaträkningen. Inga redovisningsprinciper har förändrats i förhållande till föregående år. Gottgörelse från pensionssiftelsen redovisas som en avgående post under personalkostnader i enlighet med specifikation i personalnot. Koncernens bokslut har upprättats enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 och med tillämpning av förvärvsmetoden. I koncernredovisningen ingår samtliga dotterföretag. Av årets nettoomsättning i moderföreningen avser 1,8% (1,8%) lokalhyror betalda av Läkartidningen Förlag AB. Av årets kostnader i moderföreningen avser 14,2% (10,9%) koncerninterna mellanhavanden. Värderingsprinciper Medlemsavgifter intäktsförs när betalning sker. I övrigt tas intäkter upp i takt med att de upparbetats eller att ifrågavarande tjänster levererats. Kostnader redovisas i takt med att de uppstår. Fordringar har upptagits till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Finansiella placeringar i värdepapper är kollektivt värderade (portföljvärdering) till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och verkligt värde. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningsprocent framgår av nedanstående tabell. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde. Egenupparbetade kostnader avseende immateriella anläggningstillgångar kostnadsförs när de uppstår. Immateriell tillgång skrivs av på 8 år från och med ianspråktagande. Föreningen ska betala skatt för inkomster som t ex räntor, utdelningar, vinst vid avyttring av värdepapper och fastighet, rörelse- och fastighetsinkomster. För den ideella verksamheten utgår ingen skatt på t ex medlemsintäkter. Koncernen Byggnader 2-3% 2-3% 2-3% 2-3% Inventarier (från anskaffningsmånad) 20% 20% 20% 20% Datorer (från anskaffningsmånad) 20-33% 20-33% 20-33% 20-33% Balanserade utgifter för programvara 12,5% Förvärvade övervärden avseende fastigheter i aktiebolag skrivs av i koncernen på fastighetens återstående livslängd. Avskrivningar och nedskrivningar framgår av not för respektive balanspost. Not 1 Nettoomsättning Koncernen Facklig och professionell verksamhet Fastighetsrörelse Delsumma Läkartidningen Förlag AB LIPUS Not 2 Övriga rörelseintäkter Försäljning franska fastigheter Service till närstående organisationer Etableringslots Not 3 Övriga externa kostnader Lokalhyra och fastighetskostnader Medlemsavgift Saco och övriga föreningskostnader Revision och övriga konsultkostnader Administrationskostnader (porto, tryck etc) IT-kostnader Medlemssystem Övrigt Leasingkostnader I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 998 tkr (882 tkr) i koncernen och med 732 tkr (639 tkr) i moderbolag. Not 4 Personal Kostnader för ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda redovisas nedan under löner och ersättningar respektive sociala kostnader. Antal anställda är omräknat till heltidstjänster. Koncernen Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Koncernen Styrelsen Kvinnor Män Företagsledning och VD Kvinnor Män Löner och ersättningar Koncernen Personal VD och vvd Övriga anställda Summa Övriga arvoderade Övriga arvoderade Summa Förtroendevalda Styrelse Övriga förtroendevalda Summa Totalt

37 Koncernen Sociala kostnader Personal Pensionskostnader för VD och vvd Pensionskostnader övriga anställda Utbetalade pensioner till tidigare anställda 1/ Övriga sociala kostnader Summa sociala kostnader Gottgörelse från pensionsstiftelse 1/ Summa sociala kostnader inklusive gottgörelse personal Förtroendevalda Övriga sociala kostnader förtroendevalda Summa sociala kostnader Övriga kostnader Övriga kostnader personal Övriga kostnader personal och förtroendevalda Summa övriga kostnader Totalt personalkostnader / har ur pensionsstiftelsen lyft en gottgörelse på 2,6 (3,4) mkr för täckande av löpande pensionspremier och en gottgörelse på 0,2 (0,2) mkr för pensionsutbetalningar till tidigare anställda. Stiftelsens förmögenhet överstiger kapitalvärdet av pensionsutfästelser lämnade av Sveriges läkarförbund med 44,3 (35,5) mkr. Not 5 Resultat från andelar i koncernföretag Vinstandel från handelsbolag Not 6 Resultat från finansiella placeringar som är anläggningstillgångar Koncernen Finansiella placeringar - värdepappersportfölj Utdelningar Ränteintäkter Realisationsresultat Återläggning nedskr aktier och andelar Nedskr aktier och andelar Förvaltningskostnader under verksamhetsåret Förvaltningskostnader avseende föregående år Summa finansiella placeringar Övriga finansiella resultat Ränteintäkter Valutakursdifferenser Summa övrigt finansiellt resultat Summa finansiella placeringar Not 7 Årets skattekostnad Koncernen Aktuell skatt Skatteeffekt av koncernbidrag Uppskjuten skatt Not 8 Balanserade utgifter för programvara Koncernen Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde De balanserade utgifterna i koncernen avser utvecklingskostnader för ett redaktionellt system. Under 2013 har systemet färdigställts och avskrivningar har påbörjats. Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 8 år. 35

38 Not 9 Byggnader och mark Koncernen Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Taxeringsvärden Byggnader Mark Not 10 Inventarier Koncernen Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/ utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/ utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 11 Andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Ingående nettoinsättning/uttag i handelsbolag Årets resultat i handelsbolag Årets uttag Utgående bokfört värde Not 12 Aktier och andelar i dotterföretag Organisa- Före- Antal Kapital Bokfört tions- tagets andelar andel värde nummer säte Direkt ägda: Läkarnas institut för professionell utveckling LIPUS AB Stockholm % Läkartidningen Förlag AB Stockholm % Hälsa och vetenskap tidningsförlag i Stockholm AB Stockholm 100% Appendix Fastighets AB Stockholm % HB Facttrio Göteborg 75% Not 13 Andelar i bostadsrättsförening Koncernen Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Andelarna avser Bostadsrättsföreningen Ankaregården i Skanör (org nr ). Not 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav I enlighet med antagen policy är förbundets finansiella tillgångar placerade i aktier eller aktierelaterade instrument, räntebärande papper samt alternativa investeringar. Koncernen Ingående anskaffningsvärde Försäljning och förvärv; netto Utgående anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Återläggning av nedskrivning Årets upp/nedskrivning Utgående nedskrivningar Utgående bokfört värde Uppgifter gemensamma för koncern och moderförening Bokfört värde Marknadsvärde Finansiella placeringar Räntebärande Aktieindexobligationer och aktiefonder Alternativa investeringar Riskkapitalfonder SalusAnsvar Försäkrings AB 1/ Summa finansiella placeringar / Ej marknadsnoterade innehav vilka värderats till internt beräknade marknadsvärden. 36

39 Not 15 Andra långfristiga fordringar Koncernen Ingående fordran Utlåning under året Amortering under året Utgående fordran Utgående bokfört värde Not 16 Övriga fordringar Koncernen Skattefordran ingår med Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Upplupen ränta Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 18 Eget kapital Koncernen Fria reserver Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Upplupen semesterlön samt övertid Upplupna sociala avgifter Förutbetalda prenumerationsavgifter Förutbetalda hyror Förutbetalda medlemsavgifter Övrigt Not 20 Ställda säkerheter Koncernen Fastighetsinteckningar Not 21 Ansvarsförbindelser Koncernen Garantiförbindelse Saco

40 38

41 39

42 40

43

44 Tack till läkarna på Danderyds sjukhus för fotograferingen! Box Stockholm Telefon: E-post: