Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2013

2 Kontakt Läkarförbundets kansli Villagatan 5 Box 5610, Stockholm Läkartidningen Östermalmsgatan 40 Box 5603, Stockholm Tack till läkarna på Danderyds sjukhus för fotograferingen! Foto: Rickard L. Eriksson Foto (sid 21-22): Göran Segeholm, Sofia Segergren Tryck: Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB 2014 Denna produkt är tryckt på Svanengodkänt papper.

3 13 Innehåll 2 Inledning 3 Förhandling 7 Rådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 14 Kommunikation 16 Förtroendemannaverksamhet 17 Förbundskansliet 18 Läkartidningen Förlag AB 19 Läkarförbundets fastigheter 20 Finansrörelsen 21 Centralstyrelsen 22 Ledningsgruppen 23 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 26 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 27 Bilaga: Avgivna remissyttranden Årsredovisning Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 33 Kassaflödesanalyser 34 Redovisningsprinciper och noter 39 Revisionsberättelse 1

4 Verksamhetsberättelse 2013 Inledning Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att vara med och skapa den bästa sjukvården, genom konstruktivitet och trovärdighet. Läkarförbundet har en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. Arbetet bedrivs främst nationellt men internationell samverkan är viktig i många frågor. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. Andra områden, som för sin utveckling kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre. För att behålla standarden på den svenska sjukvården i högsta internationella klass krävs dels adekvata resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning, dels kvalitet och ändamålsenlig dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT och ST. Vidare har allmänläkarbemanningen, patientmaktsfrågor och vårdens styrning och jämlikhet samt medicinsk vårdgaranti varit frågor som under året har krävt särskilt fokus. Utvecklingen mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt med att utveckla servicen genom att skapa effektiva möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, forskare och studenter. Beträffande vårdval beviljade regeringen under året Läkarförbundet medel för att driva vissa utvecklingsfrågor. Läkarförbundets och Läkartidningens gemensamma satsning på karriärkvällar runt om i landet har fortsatt skapat intresse och engagemang om utvecklingen i branschen. Under året arrangerade vi därför även en karriärmässa med stort deltagande. Läkarförbundet driver även aktivt arbetet vidare kring frågorna om professionens inflytande och roll, dels genom projektet Uppdrag läkare, dels genom samverkan med andra professionsförbund. Antalet medlemmar ökade under året med cirka 900 stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling av förbundsstrukturen samt strategisk kommunikation. Läkarförbundet arbetar vidare för att synliggöra värdet för medlemmarna. 2

5 Förhandling 13 Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Kommunal sektor Under våren 2013 inleddes ett centralt partsarbete om hur lönebildningen fungerar lokalt, där de lokala parterna i Norrbottens läns landsting och vid Helsingborgs lasarett deltagit. Ytterligare lokala löneprocesser kommer att lyftas in i arbetet eftersom parterna i HÖK 13 blev överens om att fortsätta arbetet. Dialogen mellan SKL och Läkarförbundet om läkares möjligheter till fortbildning med anledning av avtalsuppgörelsen 2012 avstannade under året på grund av avtalsförhandlingarna De centrala parterna har under året inventerat anställningsformerna för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare vid universitetssjukhusen i enlighet med avtalsuppgörelsen Rapport kommer att vara klar under våren Avtalsrörelsen 2013 avslutades med att förbundet och SKL träffade ett fyraårigt avtal den 8 maj Avtalet gäller fr.o.m. 1 april 2013 och 31 mars Det innehåller en centralt reglerad lägstanivå för löneökningen lokalt åren 2013 och Utrymmet är i nivå med övriga avtal för tjänstemän inom privat sektor; lägst 2,2 procent per 1 april 2013 respektive per 1 april För åren 2015 och 2016 finns ingen garanterad nivå i det centrala avtalet. Avtalet innebär också följande centrala arbeten under avtalsperioden: centrala parter ska gemensamt följa upp planeringen av kompetensutveckling för läkare i syfte att ta fram ett gemensamt underlag och identifiera samt sprida goda exempel på strukturerat arbete med kompetensutveckling, centrala parter ska undersöka och analysera möjligheterna att följa upp omfattning och fördelning av arbetad tid för läkare under jour och beredskap, utifrån verksamhetsplanering, arbetstidsförläggning och arbetsmiljö, centrala parter fortsätter även arbeten om lönebildning samt kartläggningen av omfattningen av visstidsanställningar som parterna kom överens om i 2012 års avtal, centrala parter ska med början 2015 följa upp löneavtalets tillämpning och göra en fördjupad analys av den partsgemensamma lönestatistiken. Arbetet görs med tanke på de sifferlösa åren och arbetet ska vara klart I Allmänna bestämmelser (AB) förbättrades villkoren för föräldralediga genom att föräldrapenningtillägget utgår i 180 dagar istället för 150 dagar för barn födda efter En annan förbättring är att båda föräldrarna vid behov har rätt att besöka mödravården på betald arbetstid vid två tillfällen. Bestämmelsen om avrundning till närmaste halvtimme vid beräkning av övertidsarbete tas bort i de Allmänna bestämmelserna fr.o.m Färdtidsersättningen förbättras fr.o.m Även OBersättningarna kommer att höjas fr.o.m. samma datum. I Specialbestämmelser för läkare är den så kalllade avrundningen där påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme vid arbetad tid under jour och beredskap - kvar. Dock har en anmärkning under jour och beredskap tillkommit som säger att arbete under jour och beredskap som påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minuters period ska läggas ihop innan avrundning sker. En skrivning om rätt till ersättning för jour och beredskap har tillkommit för förenat anställd professor/ specialistkompetent läkare. 3

6 Verksamhetsberättelse 2013 Förhandlingar om ett nytt premiebestämt pensionsavtal för anställda inom kommun och landsting blev klart 4 oktober Avtalet, AKAP-KL gäller fr.o.m. 1 januari 2014 och omfattar anställda födda 1986 och senare men kan i vissa fall även komma att omfatta äldre arbetstagare. Premien är 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp. Det nya avtalet, AKAP-KL, innebär också: att det inte finns någon nedre åldersgräns, att övre åldersgräns är 67 år (rätten att arbeta till 67 år regleras i lagen om anställningsskydd, LAS) och att den kan förlängas efter överenskommelse, att arbetsgivaren betalar premie under hela föräldraledigheten oavsett om ersättning utgår eller inte, att arbetsgivaren betalar premie under sjukdom och vid centrala fackliga uppdrag, att visst efterlevandeskydd finns, att det finns möjlighet att förhandla fram högre premier, att det vid byte från förmånsbestämd pension till AKAP-KL måste informeras om konsekvenserna och att en sådan övergång ev bör/ska kompenseras med extra premier, att den som har flera samtidiga arbetsgivare med total inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, inte längre behöver förlora pension på det. Efter överenskommelse kan premien beräknas proportionellt. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp inom Läkarförbundet utvärderat och analyserat 2013 års avtalsrörelse. Rapporten kommer att föreläggas Centralstyrelsen i början av Under 2013 har förbundet intensifierat sitt arbete med arbetstidsfrågor inklusive flextid och övertid. Frågorna har diskuterats i Läkarförbundets Förhandlingsdelegation och vid flera möten med lokalföreningarnas representantskap. Läkarförbundet har även löpande haft kontakter med SKL, bland annat när det gäller tolkning av regler rörande arbetstid i de Allmänna Bestämmelserna och Specialbestämmelserna för läkare. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet (AMR). Under 2012 startade föreningen Suntarbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat Läkarförbundet. Föreningen är i sin uppstartsfas, men arbetet vilar på tidigare arbetsmiljöarbete mellan centrala parter för att bidra till hållbara arbetsvillkor och långsiktig god hälsa. Målet är att med hjälp av aktuell forskning och utvecklingsprojekt via föreningen Suntarbetsliv erbjuda verktyg och erfarenheter som hjälp till lokalt arbetsmiljöarbete. Utöver redan lanserade verktyg och erfarenheter har Läkarförbundet medverkat i framtagande av direktiv till en ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Forskningsarbetet bedrivs i samarbete med AFA Försäkring. 4

7 Läkarförbundet har fortsatt att bevaka frågan om anställningstryggheten för läkare som är anställda vid upplåtna enheter genom att i Patientmaktutredningen föreslå att ta bort undantagen i lag och förordning från huvudregeln om tillsvidareanställning. Utredningen har i sitt betänkande föreslagit att dessa regler avskaffas. Utvärderingen av mål och delmål i Handlingsplan för jämställt specialitetsval har spridits och presenterats vid förbundsmöten under året liksom i Läkartidningen. Läkarförbundet har som policy att arbete med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Lokalföreningarnas arbete för jämställda löner följs årligen upp centralt genom att fråga om löneanalys och lönekartläggning genomförts. Könsuppdelad lönestatistik hålls tillgänglig för medlemmar. Förbundet har med hjälp av den partsgemensamma statistiken inom kommun och landsting genomfört regressionsanalys av mäns och kvinnors löner och funnit oförklarade löneskillnader. Mot bakgrund av resultatet lyftes frågan om behovet av årlig lönekartläggning, analys och handlingsplan på nytt i den kommunala avtalsrörelsen. Förbundet har varit representerat i Saco:s referensgrupp till Utredningen om aktiva åtgärder och deltagit i möten och samtal med bland annat Diskrimineringsombudsmannens jämställdhetsnätverk och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Statlig sektor Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet en egen plats i styrelsen men Läkarförbundet har av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. Saco-S har förhandlat 2013 års avtalsrörelse och blev klara med förhandlingarna 4 oktober Saco-S har förhandlat inom ramen för det tillsvidareavtal som tecknades Parterna har kommit överens om att börja arbetet med att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det trygghetsavtal som Arbetsgivarverket sade upp i juni Omställningsavtalet ska gynna arbetslinjen och stödja uppsagda anställda så att de så snabbt som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden igen. Avtalet ska också stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna. Under 2014 startar ett arbete med att följa utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas. Utgångspunkter är bra, långsiktigt hållbara, stabila och förutsägbara pensioner. Arbetets inriktning är ett system med premiebestämda pensioner som tillämpas i vart fall för födda 1987 eller senare. Delpensionsavtalet kommer att innefattas i arbetet. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med en möjlig start 1 juli Under 2013 har Läkarförbundet som representant för Saco-S medverkat i framtagande av en information rörande konsekvenser av flera deltidsanställningar. Informationen ligger på Läkarförbundets hemsida. Läkarförbundet har fortsatt bevakat frågan gentemot Försäkringskassan avseende lönekompensation för försäkringsläkare som har delade anställningar. I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan. För våra medlemmar som arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge medlemmarnas erfarenheter av genomförda lönesättande samtal till försvarsmakten och kontaktförbundet inom Saco-S. Förbundet har också träffat ledningen för den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att tala om läkarnas roll, arbetsmiljö, rekrytering och löneutveckling. Förbundet är kontaktförbund för Saco-Sföreningen vid Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som samtalsstöd för föreningen/ lokal part för medlemmarna i Saco-S i många frågor, bland annat när det gäller lönerevision och samverkan. En representant för rättspsykiatrikerna finns numera i den lokala styrelsen. Privat sektor Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling (E och F) blev klara under februari Avtalen är tillsvidareavtal utan något centralt fastställt löneökningsutrymme. I löneavtalen har förstärkta skrivningar införts om årlig lönerevidering och om kompetensutveckling. I D-avtalet har införts en möjlighet för en tidsbegränsat anställd att säga upp anställningen i förtid, samt en möjlighet för lokala facket att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om en längre tidsbegränsad anställning än två år. Läkarförbundet arbetar för att den lönestatistik som tas fram av arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna ska ha högre kvalitet. För andra gången kunde vi under 2013 presentera lönestatistik avseende medlemmar som arbetar hos arbetsgivare inom vård och behandling, en bransch inom Vårdföretagarna. Förberedelse inför avtalsförhandlingar med Arbetsgivaralliansen 2014 har påbörjats under Det nu gällande avtalet innehåller ett löneökningsutrymme om lägst 2,8 procent per år för individuell fördelning. 13 5

8 Verksamhetsberättelse 2013 Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Regional skyddsombudsverksamhet har fortsatt under Förbundet har beslutat att bredda verksamheten och lokalföreningarnas möjligheter att gemensamt med förbundskansliet arbeta med arbetsmiljöfrågor på den privata sektorn. När läkare i ökad utsträckning byter anställning mellan olika avtalssektorer, till exempel från landstingskommunal anställning till privat anställning, innebär det att nya frågeställningar aktualiseras för medlemmarna. Därför pågår diskussioner med Vårdföretagarna om till exempel vilka villkor som ska gälla om en anställd är sjuk vid övergång till ny arbetsgivare. Läkarförbundet och SKL träffade en ny förhandlingsöverenskommelse om uppräkning av arvodena i den nationella taxan för privatpraktiserande läkare. De nya arvodena gäller fr.o.m. 1 januari 2014 t.o.m. 31 december Uppräkningen av samtliga arvoden och tak är för ,0 procent och för 2015 med 1,9 procent. Överenskommelsen innebär också att det tillkommit några nya åtgärder. Övrigt Under året har Läkarförbundet fortsatt deltagit i regeringens trepartssamtal (fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och regeringen) för att underlätta för unga och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För Läkarförbundets del har det inneburit samtal med SKL om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig på svensk läkararbetsmarknad för tredjelandsläkarna. Översikt lönestatistik 2013 Lönestatistiken för 2013 var vid tryckning av verksamhetsberättelsen inte klar. Läkarförbundets inkomstförsäkring vid arbetslöshet som började gälla under 2012 medför att medlemmar i Läkarförbundet kan få kompletterande ersättning vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen omfattar förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir ofrivilligt arbetslösa och ger tillsammans med den ersättning den arbetslöse erhåller från a-kassan ersättning med 80 procent på löner upp till kronor per månad under högst sex månader. Inkomstförsäkringen kräver medlemskap i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas i förekommande fall med de omställningsavtal som finns på respektive sektor. 6

9 Rådgivning och juridiskt biträde 13 Den service som förbundet erbjuder, både medlemsrådgivning och det juridiska biträdet, utgör centrala delar av Läkarförbundets verksamhet. Servicen bedrivs både lokalt och centralt och ges i form av både muntlig och skriftlig rådgivning och vägledning. Denna rådgivningsverksamhet kompletteras med en omfattande individinriktad förhandlingsverksamhet där vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol. Förbundets verksamhet är mycket bred. Vår rådgivning omfattar därför också många olika områden. Kopplat till förbundets fackliga verksamhet kan nämnas exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Inom förbundets professionsverksamhet ges råd och stöd rörande hälso- och sjukvårdsjuridik där frågorna avser exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor samt ges även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom få råd kring regler avseende utbildning och legitimation samt stöd i samband med AT och ST. Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det stödbehov som föreligger under grundutbildningen. Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets egentliga verksamhetsområde. För att möta en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda området för Läkarförbundets service till medlemmarna samarbetar förbundet med en affärsjuridisk advokatbyrå. Samarbetet har mottagits positivt och ska fortsätta. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 som önskar fortsätta sin yrkesverksamhet kan kvarstå som yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet även fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Det är mycket viktigt att den service som Läkarförbundet erbjuder är lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalföreningar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens frågeställning med förbundet som central resurs när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på hemsidan eller telefon (måndag kl 9-12 samt tisdag till fredag kl 9-12 och 13-15). Både medlemmarna, de förtroendevalda och lokalföreningskanslierna kan vända sig till den centrala rådgivningen för att få råd och vägledning. Med målsättningen att förbättra rådgivningsverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla våra interna administrativa system och rutiner. Det arbetet har under året gått vidare genom en uppgradering av de befintliga IT-systemen för ärendehantering samt genom att planera och påbörja genomförandet av en kansliintern utbildning i ärendehanteringssystemen. Insatser har skett när det gäller förbättringar av lönestatistiken till både form, omfattning och innehåll. Det har genomförts ett arbete med regressionsanalys samt gjorts en utvärdering av befattningsklassificeringen på det kommunala området (AID) och av möjligheten att föra könsuppdelad lönestatistik över ST per specialitet. Samtal har även förts med Vårdföretagarna för att förbättra kvaliteten i statistiken på den privata sektorn. Läkarförbundet har även medverkat i ett arbete med att utveckla en mobil version av Saco Lönesök. Arbetet med karriärfrågor har fortsatt, bland annat genom att fortsätta genomföra karriärkvällar i samarbete med Läkartidningen. På förbundets webbplats finns sidor som innehåller karriärrådgivning. Medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala förbundskansliet har likt tidigare år granskats genom en enkätundersökning. 7

10 Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetstal och resultatanalys Medlemsrådgivningen Antal kontakter, cirka Antal individärenden Antal ansvarsärenden Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen 2013 % Yrkesverksamma medlemmar 91 Pensionerade medlemmar 5 Studenter 3 Kompletteringsläkare 1 Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt Lätt att få kontakt 5,23 4,91 Tillräckliga öppettider 4,74 4,68 Snabb återkoppling 4,86 4,75 Professionell och förtroendeingivande 5,09 4,88 Frågan är omhändertagen 4,85 4,62 Anlita igen 5,33 5,05 Rekommendera kollega 5,16 4,96 Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, samtliga (7 915 kontakter) Övrigt 8 % Utbildningsfrågor 3 % Egenföretagarfrågor 6 % Arbetsliv, arbetsmiljö 2 % Pensioner och försäkringar 16 % HS-juridik, etik, ansvar 10 % Avtal, lön, arbetsrätt 55 % Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, över 65 år (910 kontakter) Egenföretagarfrågor 21 % Arbetsliv, arbetsmiljö 1 % Övrigt 14 % Pensioner och försäkringar 25 % Avtal, lön, arbetsrätt 25 % HS-juridik, etik, ansvar 14 % 8

11 Professionsfrågor och förbundspolitik 13 Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker och högkvalitativ vård samt förbättrad folkhälsa. Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. Medborgarnas förtroende för läkarkåren bygger också på att läkarna har den kompetens de behöver. Under 2013 har därför liksom tidigare år god utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare varit högt prioriterad frågor. Arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden har också varit en viktig fråga, såväl centralt som lokalt, med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige. Frågor som rör sjukvårdens organisation och styrning har varit en fortsatt angelägenhet för förbundet. Under året har vi bland annat prioriterat insatser för att öka läkarmedverkan i äldrevården och stärka primärvårdens kompetensförsörjning. En utbyggnad av vårdvalet utanför sjukhusen har också varit ett viktigt mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. År 2013 har även läkarnas professionella autonomi varit i starkt fokus. I Almedalen och på DN debatt har förbundet tillsammans med Polisförbundet och Lärarnas riksförbund problematiserat professionernas roll i den goda samhällsstyrningen. Uppdrag läkare har beretts vidare och ett flertal seminarier för att stimulera till samtal om läkarrollen till följd av förändringar inom vårdens sätt att organiseras har genomförts. Diskussioner har även förts med regeringens samordnare för ökat resursutnyttjande av hälso- och sjukvård om hur mer tid skulle kunna frigöras för patientarbete. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Förbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsk-etiska frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Bland annat har förbundet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag på temat integritet i hälso- och sjukvården. Förbundet har fortsatt att verka för papperslösa personers rätt till vård. Den 1 juli trädde den nya lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Vi har framhållit att lagen visserligen något vidgar rätten till vård för denna grupp patienter, men att regleringen ändå är alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch medicinsk-etiska krav. Förbundet har också framfört att det i lagen centrala begreppet vård som inte kan anstå är mycket svårt att definiera och använda i hälsooch sjukvården. Läkare och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför viktiga frivilliginsatser vid till exempel idrottstävlingar och andra evenemang. Dessa insatser avlastar sjukvården och utgör ofta en förutsättning för att personer som skadar sig i samband med evenemang ska få snabb och kompetent hjälp. Förbundet har under året, tillsammans med bland annat Riksidrottsförbundet, uppvaktat regeringen för att åstadkomma en reglering som tydliggör rimliga och ändamålsenliga rättsliga ramar för dessa frivilliginsatser. De internationella influenserna på hälso- och sjukvården och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver aktivt arbete även internationellt. Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen WMA. Under året har förbundet initierat ett arbete i WMA, som syftar till att ta fram ett internationellt policydokument rörande estetiska behandlingar. Sjukvårdspolitik Vårdens resursbehov är en fråga som Läkarförbundet kontinuerligt följer sedan lång tid. Med en andel på cirka 9,5 procent av BNP till sjukvården ligger Sverige för närvarande under genomsnittet för jämförbara rika länder. Flertalet av de sjukvårdspolitiska frågor förbundet driver syftar till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet men kräver också ökade investeringar och att resurser tillförs vården. Förbundet har länge uppmärksammat den kritiska situationen med vårdplatsbrist och överbeläggningar utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och personalens arbetsmiljö. Under året har förbundet bland annat påbörjat ett utredningsarbete kring den så kallade betalningsansvarslagen. Vi vill bidra till en bättre och sammanhållen vårdprocess för de patienter inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Att stärka vårdvalet inom den specialiserade hälso- och sjukvården har fortsatt varit en prioriterad fråga under Förbundet har fört ut sin politik i media samt genomfört olika uppvaktningar av politiker och tjänstemän som arbetar med vårdvalet. Syftet är att främja konkurrensneutralitet och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. 9

12 Verksamhetsberättelse 2013 Vi har också haft en löpande dialog med regeringens särskilda samordnare för vårdval inom specialiserad vård. Ett konkret resultat av dialogen är att regeringen i oktober 2013 beslutade tilldela Läkarförbundet statliga medel för arbete med utveckling av vårdvalsfrågor. Under hösten 2013 har förbundet förfogat över drygt kr. Dessa medel har framför allt använts för insatser som syftar till att ge landstingens underlag för hur ST i allmänmedicin kan utökas i vårdvalets primärvård utan att äventyra utbildningskvaliteten. År 2014 disponerar förbundet cirka kr för arbete kring bland annat ST inom ramen för vårdval i den specialiserade öppenvården. Under året presenterade förbundet utredningsrapporten Varför kan inte doktorn komma? med flera konkreta förslag för att stärka läkarmedverkan i äldrevården. Rapporten var tema för symposium i såväl Almedalen som på Riksstämman. Vi har också uppvaktat och presenterat förslagen för Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKL. Dessutom uppmärksammades rapporten i samband med att SVT sände sin serie om Sveriges bästa äldreboende där förbundet deltog i en tv-sänd debatt i ämnet. Förbundet har fortsatta att driva sitt förslag på en behovsanpassad medicinsk vårdgaranti, bland annat i uppvaktningar på Socialdepartementet. Den medicinska vårdgarantin leder enligt förbundet till bättre resursutnyttjande och mindre undanträngningseffekter än nuvarande regelverk för nationella vårdgarantin (i kombination med kömiljarden) som vi länge kritiserat. Det har också kommit två myndighetsrapporter under året från Vårdanalys och Riksrevisionen som stärker bilden av att förankring i professionen är en nyckelfaktor om den statliga satsningen på nationella kvalitetsregister ska effektiviseras. Förbundet har med anledning av detta skrivit till Socialdepartementet om en plats i den strategiska styrgruppen för registren. Inför valet 2014 har förbundet tagit fram en folder under temat Jämlik vård. Den innehåller tankar och förslag från förbundets utredningsrapporter om äldrevården, vårdgarantin och läkarbemanningen i primärvården där vi lägger särskilt fokus på hur målen om en mer jämlik vård kan nås. Foldern kommer att vara en central del i förbundets påverkansarbete under Arbetsmarknad Läkarförbundet har under året intensifierat arbetet kring bemanningen i primärvården och dess vårdvalssystem. Hösten 2012 genomförde förbundet en undersökning av läkarbemanningen vid samtliga vårdcentraler i landet med en svarsfrekvens på närmare 100 procent. Rapporten som presenterades våren 2013 väckte stor uppmärksamhet inte minst i de regioner där resultaten pekade på en allvarlig brist på läkare. Särskilt oroande är att antalet ST-läkare omedelbart behöver öka med 50 procent om balanserad läkarförsörjning ska nås inom fem år. I maj 2013 lämnade förbundet en skrivelse till regeringen med begäran om att den nationella uppföljningen av läkarbemanningen ska utvecklas. Förbundet har vidare genomfört ett antal uppvaktningar av politiska partier, organisationer m.m. i syfte att åstadkomma en kraftsamling kring frågorna om primärvårdens bemanning. Förbundet har under hösten även presenterat en ny prognos över det framtida behovet av läkare i Sverige, som visar på en ökning av antalet läkare under mätperioden fram till och med Ökningen beror framför 10

13 13 allt på en fortsatt nettomigration. I prognosen föreslår vi bland annat att Socialstyrelsen utvecklar sitt nationella planeringsstöd, NPS, för att få ökad tillförlitlighet i bedömningen av den framtida efterfrågan och tillgången på läkare. Förbundet har haft en rad kontakter med Socialstyrelsen där förslagen framförts. Läkarförbundet har fortsatt driva verksamhet som Etableringslots vilket sker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Läkarförbundet är det enda fackförbund som driver denna typ av verksamhet där vi lotsar nyanlända läkare in på arbetsmarknaden. Verksamheten riktar sig till personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl och finansieras med bidrag från Arbetsförmedlingen. Utöver att hjälpa de enskilda individerna är syftet även att skaffa förbundet en kompetens kring dessa läkares situation och kunna förbättra förutsättningarna för alla nyanlända läkare. Den ökade kompetensen i förbundet ska också leda till att vi får fler medlemmar. Ledarskap Under 2013 har förbundet fortsatt att arbeta med frågor rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har även detta år varit inriktat på att kommunicera direkt till dessa rörande deras yrkesroll och villkor. Förbundet erbjuder, inom ramen för ett samarbete med Saco, numera även cheferna en prenumeration på Chefsnyheterna som är ett nyhetsbrev som kommer ut varannan vecka. Med nyhetsbrevet vill vi hjälpa chefer att omvärldsbevaka vad som sker på chefs- och ledarskapsområdet bland annat ny forskning men även en del allmänna nyheter som rör ledarskap. Arbetet med att ta fram en handbok för chefer fortlöper och under året har intervjuer gjort med medlemmar som idag arbetar som chefer för att höra deras erfarenheter och vilka råd de vill ge till de som är idag står i begrepp att söka en chefstjänst. Seminariet Ny som chef har hållits i olika delar av landet, dit Läkarförbundets medlemmar bjudits in och deltagit. IT och läkemedel I arbetet för en patientsäker och effektivare användning av läkemedel, medicinteknik och IT har besvarandet av remisser och förfrågningar varit omfattande. Det årliga mötet med generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg (första gången) hölls i oktober. I de nationella strategierna på läkemedels- och ehälsoområdet är förbundet representerat i Högnivågruppen för Nationella läkemedelsstrategin och i Nationella samrådsgruppen om ehälsa. I den Nationella läkemedelsstrategin är förbundet dessutom engagerat på fler nivåer bland annat i den så kallade Lågnivågruppen, Rådet vid Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) samt i flera referensgrupper. Läkarförbundet är representant i styrgruppen för NOD/Pascal-arbetet inom Inera/CeHis. Regelbundna samtal förs med Inera/CeHis om aktuella nationella IT-projekt. Förbundet har också ingått i programrådet för Vitalis. Vi har medverkat och deltagit i ett stort antal möten och konferenser på områdena IT och läkemedel. Därutöver har samråd skett med statliga utredningar bl.a. med anledning av bildandet av den nya ehälsomyndigheten och Läkemedels och apoteksutredningen samt även om effektiv IT i vård och omsorg. Läkarförbundet har som en av fem organisationer tagit fram rapporten Störande eller stödjande? om ehälsosystemens användbarhet ur ett användarperspektiv. Förbundet har varit aktivt i debatten om journal på nätet och har här verkat för att fler perspektiv bör belysas. I detta påverkansarbete har lokalföreningarna informerats och underlag har skickats ut som stöd för lokalt påverkansarbete. Läkarförbundet har också under året arbetat fram en policy om ansvar för den samlade läkemedelslistan. Sjukskrivningsprocessen Under året har förbundet medverkat i Försäkringskassans arbete för en enklare sjukförsäkringsprocess, dels i informationsmöten på övergripande nivå, dels i en arbetsgrupp där syftet varit att undersöka vårdens möjligheter att lämna differentierad information till Försäkringskassan, d.v.s. i vissa ärenden fylla i en begränsad del av intyget och i andra fall hela intyget. I Almedalen medverkade förbundet i Försäkringskassans seminarium på temat. Förbundet har också varit inbjudet till socialförsäkringsministern och Försäkringskassans generaldirektör för att diskutera sjukskrivningsprocessen. Därtill medverkade vi i socialutskottets utfrågning kring det nya verktyget för bedömning av arbetsförmåga. Arbetet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har fortsatt under året. Arbetsmiljö På arbetsmiljöområdet har förbundet i huvudsak fokuserat på frågor om överbeläggningar, IT som en verksamhetsfråga och administrativt arbete till följd vårdens system samt dessa frågors betydelse för läkares psykosociala arbetsmiljö. Ett fördjupat arbete har också inletts för att föra samman patientsäkerhet och arbetsmiljö på ett tydligt sätt. I dialog med externa aktörer såsom SKL, Arbetsmiljöverket samt myndigheten för vårdanalys, har förbundet fört fram behovet av åtgärder. I samarbete med AFA Försäkrings FOU-verksamhet har ett flertal nya forskningsprojekt beviljats med särskilt intresse för läkares arbetsmiljö och vården. Utbildning och forskning Under året har Läkarförbundet aktivt arbetat med frågor kring läkarutbildningens kvalitet. Den statliga utred- 11

14 Verksamhetsberättelse 2013 ningen om grundutbildningens framtid lämnade sitt slutbetänkande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) i mars Förbundet har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en reformerad grundutbildning och uppmanat regeringen att remissbehandla betänkandet. Universitetskanslersämbetet har också inlett en kvalitetsutvärdering av läkarnas grundutbildning under året och två förtroendevalda från förbundet har deltagit i bedömargruppens arbete. Under senhösten gjorde förbundet en egen undersökning av hur de som tog läkarexamen 2013 uppfattade utbildningens kvalitet. Resultaten kommer att redovisas våren Medlemsrådgivningen har besvarat frågor och gett individuell hjälp när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt godkännandeprocessen för AT och ST. Komplexiteten i dessa frågor har ökat i takt med en växande invandring av läkare utbildade utomlands. Inte sällan omfattar den enskildes problemsituation en kombination av utbildningsfrågor och arbetsrättsliga frågor och hanteras kansliövergripande. Fortlöpande kontakter med Socialstyrelsen har också ägt rum för att bringa klarhet i en rad frågeställningar. En central förbundsfråga under 2013 har varit Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i specialiteternas målbeskrivningar. Förbundet har bland annat uppvaktat Socialstyrelsen tillsammans med specialitetsföreningar och lämnat en skrivelse till myndigheten med krav på att skynda på processen. Vi har även genom vår representation i det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) på nära håll kunnat följa arbetet samt haft möjligheter att påverka det. Läkarförbundet har under året arrangerat två mycket välbesökta konferenser för studierektorsnätverket. Konferenserna har främst handlat om läkarutbildningsutredningens arbete samt Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning. Under hösten har vi också varit medarrangör till en konferens för AT-studierektorer. Läkarnas fortbildning har fortsatt varit en högt prioriterad fråga. I mars 2013 fattade CS beslut om en modell för granskning av fortbildning, liknande SPUR-inspektioner. Modellen har arbetsnamnet Fortbildning i Dialog. En arbetsgrupp bestående av ett antal specialitetsföreningar har arbetat med att skapa och testa en struktur för en inspektionsdag. Syftet med fortbildningsinspektionerna är att initiera ett kontinuerligt förbättringsarbete för den inspekterade verksamhetens fortbildning. Tanken är Lipus AB ska ansvara för att administrera och erbjuda Fortbildning i Dialog till verksamhetschefer i samverkan med specialitetsföreningarna. Enligt tidplanen ska Lipus kunna erbjuda Fortbildning i Dialog senhösten Under 2013 har vi genomfört ytterligare en fortbildningsenkät som påvisar att läkarnas deltagande i fortbildning fortsätter att sjunka. Ett nytt Yrkeskvalifikationsdirektiv antogs i november av EU-rådet och Europaparlamentet. I det nya direktivet finns bland annat krav på att medlemsländerna ska vidta åtgärder för att tillse att läkarna kontinuerligt fortbildar sig. Direktivet ska nu implementeras och en utredare på Utbildningsdepartementet har fått i uppdrag att föreslå åtgärder senast 11 april Vi har löpande haft kontakt med utredaren och framfört att processen bör utmynna i ett bemyndigande för Socialstyrelsen att utforma föreskrift för reglering av läkarnas fortbildning. Förbundet har även genomfört ett seminarium under Almedalsveckan och ett symposium under Riksstämman på temat fortbildning och yrkeskvalifikationsdirektivet. Inom forskningsområdet har förbundet bevakat förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna. Vi har också varit aktiva i diskussionerna om en nationell strategi för Life science och lämnat förslag och synpunkter till flera aktörer som arbetar med frågan. I arbetet med att öka harmoniseringen av den europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår har vi fortsatt arbetet med att följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin utan kompletterande utbildning. EU-perspektivet Frågor som tidigare var av nationell karaktär har över de senaste åren i allt högre utsträckning kompletterats med ett europeiskt perspektiv. Genom att EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och personer utvecklas och integreras påverkas områden som traditionellt varit förbehållna varje medlemsstat. Exempelvis så har den fria rörligheten för personer inom EU åtföljts av starkare rättigheter att få planerad vård i annat EU-land. Mot bakgrund av detta trädde Patientrörlighetsdirektivet i kraft i oktober Denna utveckling gör att frågor som hanteras av EU:s institutioner blir allt viktigare för Läkarförbundet att bevaka och påverka. 12

15 13 Under 2013 har förbundet arbetat med yrkeskvalifikationsdirektivet, som reglerar minimikrav på läkarutbildningar och specialistutbildningar samt hur medlemsstater erkänner varandras legitimationer och specialistbevis. Förbundet har även fått den europeiska läkarorganisationen CPME att prioritera frågan om förlängda hållbarhetstider för läkemedel, vilket är en viktig miljöfråga. CPME har under 2013 också antagit en policy om antibiotikaresistens som vi aktivt varit med och utformat. Andra frågor som bevakats är förhandlingarna om en dataskyddsförordning, förordning om kliniska prövningar samt tobaksdirektivet. Lipus Lipus startades under året för att genom kursgranskning, kurskatalog och administrativ samordning av SPURinspektionerna säkra och höja kvaliteten i ST och läkares fortbildning. Det är de delar som blev kvar när numera nedlagda IPULS anslagsfinansierade verksamheter med SK-kurser och utvecklingsprojekt, efter regeringsbeslut, flyttade över till Socialstyrelsen den 1 januari Lipus är ett helägt dotterbolag till Läkarförbundet. De sista årens diskussioner kring IPULS upplägg av inspektionsverksamheten innebar ett kraftigt avbräck i föreningarnas deltagande. Under 2013 har endast ett 10-tal föreningar kommit igång och sammantaget ett 70-tal inspektioner genomförts. De mest aktiva specialiteterna har varit anestesi, allmänmedicin, ortopedi, ÖNH, barnmedicin och hud. Lipus har under året, tillsammans med en grupp studierektorer, utvecklat en ny inspektionsmodell för stora medicinkliniker. Dessa kliniker bedriver flera grenspecialistutbildningar parallellt med utbildningen i internmedicin. Modellen har mottagits positivt av berörda specialitetsföreningar och ett stort antal kliniker som tidigare avvaktat med att beställa inspektion. Förutom ovanstående utvecklingsarbete har Lipus ägnat mycket tid åt att förbereda en granskning av ett helt landstings samlade ST-organisation. I detta arbete ingår att både samordna och dra slutsatser av föreningarnas klinikvisa inspektioner även analysera landstingets övergripande styr- och uppföljningssystem för ST-utbildningen. Förutsättningarna för Lipus kurscertifiering har förändrats sedan ett nytt etikavtal slutits mellan SKL och industrin. I det nya avtalet har kraven på att alla kurser ska vara certifierade tagits bort och flera läkemedelsbolag har valt att avstå från kurscertifieringen. Totalt har efterfrågan på kvalitets-och etikgranskning minskat med cirka 40 procent jämfört med För att möta denna nedgång har Lipus inlett diskussioner med specialitetsföreningarna som bedöms få en allt viktigare roll för att skapa ett kvalitetssäkrat kursutbud för läkares fortbildning. Verksamhetstal och resultatanalys Många av nedanstående verksamhetstal bygger på offentlig statistik som har en sen publiceringstid. Därav saknas en hel del siffror rörande Hälso- o sjukvårdens andel av BNP 9,5 % Antal vårdplatser, landstingsfinansierade Antal vårdplatser, särskilda boenden Antal specialister i primärvård (heltid) Antal listad i genomsnitt per specialist i primärvård (heltid) Andel nyexaminerade som anser att grundutbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare 94 % Extern fortbildning, betalda dagar/år (1) 7,4 8,1 Intern fortbildning, timmar/vecka (1) 2,9 3,0 Andel disputerade läkare (2) 18,2 18,6 Certifieringar (Lipus): (3) Uppdateringar Nya kurser Konceptkurser SPUR-inspektioner (Lipus): (3) Klinikinspektioner AT-inspektioner 1 4 (1) Ett års eftersläpning avseende uppgiften. (2) Gäller leg läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej (3) År 2012; IPULS årsredovisning för

16 Verksamhetsberättelse 2013 Kommunikation Läkarförbundet fortsatte att växa även under Vi ökade med cirka 900 medlemmar netto, varav 455 i gruppen yrkesverksamma medlemmar. De rekryteringsinsatser som årligen görs, till exempel utskick, telemarketing, träffar, ger goda resultat men räcker inte för att nå Läkarförbundets mål om en nittioprocentig anslutningsgrad. För att säkerställa en hög anslutningsgrad även i framtiden har ett arbete påbörjats med att ta fram en handlingsplan för stärkt rekrytering. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är ett förbund för dem inom hela karriären. För att öka kännedomen om värdet av medlemskapet är det viktigt att vi syns och att medlemmarna känner till vad förbundet gör och tycker. Vi informerar kontinuerligt om förbundets verksamhet via bland annat nyhetsmejl, hemsida, sociala medier och Läkartidningen. Medlemmarnas röst är viktig och i början av året genomförde vi en undersökning för att få en bild av deras åsikter och drivkrafter kring sitt medlemskap. För att träffa medlemmar och ha en dialog med dem finns vi på plats på olika forum. Under året har vi bland annat ställt ut på AT- och ST-dagar runt om i landet. Tillsammans med MSF ordnade vi AT-mässor på studieorter i Sverige, vi deltog i MSF Utlands kongress och i samarbete med SKL arrangerade vi ett event för utlandsstudenter. I maj arrangerade vi en temakväll för läkare utbildade utanför EU och vi föreläser på författningskurser för att informera om Läkarförbundet och den svenska arbetsmarknaden. I december deltog Läkarförbundet och Läkartidningen för första gången som förste huvudpartner till Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma. Vi har fortsatt och utvecklat karriärkvällarna runt om i landet och i maj arrangerades en heldagsmässa för drygt 300 läkare. En strategi för Läkarförbundets närvaro på sociala medier har tagits fram. I den uppmuntras förtroende- 14

17 13 Verksamhetstal och resultatanalys valda att ta del av debatten på exempelvis Twitter. Utbildningar har även hållits för förtroendevalda i sociala medier. Under året har förbundets hemsida anpassats till plattformar som läsplattor och smartphones. Två heldagsutbildningar i medieträning har genomförts för förtroendevalda och vi har genom ett aktivt pressarbete lyft de frågor som är viktiga för Läkarförbundet i nationell och lokal media. Vi omvärldsbevakar kontinuerligt viktiga frågor för Läkarförbundet och numera även i kanaler på sociala medier. Signerat i Läkartidningen lyfter viktiga och aktuella frågor för läkarkåren. I slutet av juli deltog Läkarförbundet för första gången på Stockholm Pride. Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete och 2013 deltog vi med fyra egna seminarier och deltog i en rad andra. Antal medlemmar Yrkesverksamma Pensionärer Studenter Läkare under kompletteringsutbildning Totalt Anslutningsgraden till Läkarförbundet för examinerade läkare i Sverige är cirka 80 procent. Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar, % Kvinnor Män Läkarförbundet i media Under året har mediala uppmärksamheten i hälso- och sjukvårdspolitik varit hög. Cirka artiklar där Läkarförbundet förekommit och artiklar där delföreningar förekommit. (källa Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande inom etermedia) Medlemskommunikation 2013 Webbplats Facebook Twitter ca besök/vecka följare 703 följare Medlemmarna om Läkarförbundet Hur väl känner du till Läkarförbundet och den verksamhet vi bedriver? 5. (känner mycket väl till) 7 % % % % 1. (känner inte alls till) 2 % Hur nöjd är du med ditt medlemskap i Läkarförbundet? 5. (mycket nöjd) 8 % % % % 1. (Inte nöjd alls) 3 % Vet ej 5 % Hur troligt är det att du fortsätter vara medlem? Helt säkert 47 % Ganska säkert 40 % Tveksamt 10 % Inte alls troligt 2 % Vet ej 1 % Källa: Medlemsundersökning december

18 Verksamhetsberättelse 2013 Förtroendemannaverksamhet Under året har förbundsorganisationen arbetat med ett förändringsarbete som utgick från de beslut som togs kring organisationsfrågorna vid 2012 års fullmäktigemöte. I tre regioner, där det finns fler lokalavdelningar inom ett huvudmannaområde, har arbetet med att bilda regionföreningar pågått. Skåne och Västra Götaland har slutfört arbetet under året och Västernorrland har påbörjat det. Det har även initierats ett arbete med att bilda yrkesföreningen för industrianställda. Detta kommer fortgå även kommande år. Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna har under 2013 erbjudits dels separat var för sig under våren och under hösten i Stockholm och dels samlat under en kursvecka utomlands. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. I kursutbudet finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Under 2013 påbörjades en utbildning i fackligt ledarskap. Ordföranden och presumtiva ordföranden inbjöds att delta i utbildningen som påbörjades i oktober och kommer att avslutas i maj Årligen arrangeras en ordförandekonferens under två dagar års ordförandekonferens arrangerades i samarbete med de skånska läkarföreningarna och behandlade temat Uppdrag läkare samt Styrning av sjukvården och läkarnas roll. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Kanslianställda på de lokala läkarföreningarna inbjuds till nätverksdagar liksom till en utbildningsdag för handläggare för att diskutera aktuella frågeställningar. Handläggare från förbundskansliet medverkar vid lokala medlems- och informationsmöten och föreläser på temat löneförhandling, pension, patientsäkerhets-, sekretess- samt arbetstidslagstiftningen. Verksamhetstal och resultatanalys Under 2013 har följande fackliga kurser genomförts: Kurser 2013 Antal Antal deltagare dagar Centrala baskurser, 3 st 94 6 Centrala fortsättningskurser, 2 st 66 6 Fackligt ledarskap 11 3 Lokala baskurser, 9 st Kurs förtroendevalda statlig sektor 10 1 Temadagar: Rollen som skyddsombud 24 1 Övrigt: Internat för lokalföreningsstyrelser, 4 st 55 8 Ordförandekonferens 56 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda

19 Förbundskansliet 13 Kansliet har en central roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 2013 hade kansliet 58 medarbetare anställda (två vakanser). För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Upphandling av nytt medlemsregister har pågått under året. Beslut fattades i CS i december, om att ge kansliet mandat att gå vidare med en leverantör. För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har dess systemleverantör under året arbetat med uppdateringar och dokumentation av systemet. Under 2013 har kompetensutvecklingsinventering av samtliga medarbetare gjorts. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året. Verksamhetstal och resultatanalys Personalstruktur Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chefer, inkl vd Genomsnittsålder Organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Läkarförbundet har 28 lokalföreningar, 8 yrkesföreningar (inkl Industriläkarföreningen under uppstart), 50 specialitetsföreningar och ett antal intresseföreningar. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av vd. 17

20 Verksamhetsberättelse 2013 Läkartidningen Förlag AB Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Tidningen finns i printversion och i webbversion. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningens webbplats, lakartidningen.se, fick en ny form i maj och har under verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten unika besökare per vecka, en ökning med 17 procent jämfört med år (Källa: Kiaindex/Google Analytics). Samtidigt skapades en ny sajt, läkarkarriär.se, som bland annat ger platsannonserna en tydligare plattform på nätet samt även ger redaktionellt utrymme för uppslag kring livsstil och karriärmöjligheter för kåren. Läkartidningens upplaga ökade under 2013 med 100 exemplar till ex. Enligt läsarundersökningen Orvesto Näringsliv läses ett genomsnittligt nummer av personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser fortsatte under 2013 och minskade med 22 procent medan platsannonseringen och webbannonseringen låg kvar på samma nivå som Läkartidningen publicerade under året sex teman: trauma Livsstil och hälsa/ungdomshälsa Affektiva syndrom kronisk njursjukdom Barn i rörelse dopning Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde välbesökta symposier kring tre av ovanstående teman. Dessutom arrangerades ytterligare tre symposier kring smärta, yrsel och demens. Tillsammans lockade dessa över 700 besökare. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventen Karriärkväll för läkare och Karriärmässan för läkare rönte fortsatt stort intresse under året och dessa sex arrangemang omsatte i år mer än de vetenskapliga symposierna. År 2013 publicerades inga nya boktitlar, men beställningar gjordes på två gamla titlar; Ångest och Tobak. Det är böcker som tar avstamp i Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstudenter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även för andra intresserade. Totalt minskade tidningens annonsintäkter med fyra procent från 34,4 Mkr till 33 Mkr. I förhållande till Läkartidningens konkurrenter har dock marknadsandelarna behållits och när det gäller inflödet av platsannonser har det ökat. Chefredaktörsbyte Jonas Hultkvist lämnade posten som chefredaktör och ansvarig utgivare efter drygt åtta år på den posten. Han efterträddes av Pär Gunnarsson den 1 december. Verksamhetstal och resultatanalys Tidningens upplaga Marknadsandel läkemedelsannonser 36,4 % 37,2 % Besöksfrekvens på lakartidningen.se /v /v Antal temanummer 6 6 Antal symposier 6 6 Antal böcker 0 3 Antal karriärkvällar 6 6 Personalstruktur Läkartidningen män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda Avd chef samt vd Genomsnittsålder

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES LÄKARFÖRBUND TRYCK: TRYCKINDUSTRI INFORMATION, 2003 MITT MEDLEMSKAP Läkarförbundet är både läkarnas fackförbund och professionens organisation.

Läs mer

Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 20 Innehåll 2 inledning 3 förhandling 8 rådgivning och juridiskt biträde 10 Professionsfrågor och förbundspolitik 14 kommunikation 15 förtroendemannaverksamhet

Läs mer

Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2014 14 Innehåll 2 Inledning 3 Förhandling 7 Rådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 16 Lipus 17 Kommunikation

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2012

Facklig utbildning. Kursprogram 2012 Facklig utbildning Kursprogram 2012 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Inbjudan till facklig utbildning - Kursprogram 2014

Inbjudan till facklig utbildning - Kursprogram 2014 Stockholm i december 2013 Nr. 19/2013 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Inbjudan till facklig utbildning - Kursprogram 2014 I bifogade kursprogram presenteras förbundets centralt arrangerade

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund

Verksamhetsberättelse med årsredovisning. Sveriges läkarförbund Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2011 Innehåll 2 inledning 4 förhandling 7 Medlemsrådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 13 kommunikation

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

Facklig utbildning. Kursprogram 2013

Facklig utbildning. Kursprogram 2013 Facklig utbildning Kursprogram 2013 CENTRALA BAS- OCH FORTSÄTTNINGSKURSER De centralt anordnade fackliga kurserna och temadagarna kommer att genomföras i Stockholm i Läkarförbundets egen konferenslokal

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Chef? Konsult Starta eget Arbeta utomlands Glesbygd Industi Forska Klinik Skola Förtagsläkare vårdcentral Storstad En större mångfald

Läs mer

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal Den 4 oktober skrev AkademikerAlliansen på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta. Det

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Handlingsplan för fackligt förtroendevalda

Handlingsplan för fackligt förtroendevalda Handlingsplan för fackligt förtroendevalda Rapport från arbetsgrupp inom förhandlingsdelegationen Gruppdeltagare: Ove Andersson Lars Nevander Lena Ekelius Marie Wedin Mars 2013 Sveriges läkarförbund 2013

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening FÖRENINGSINFO Svensk Perfusionistförening Varför ska man vara med i ett fackförbund? Det finns många anledningar till att vara medlem i facket. Det kan vara trygghet i form av försäkringar vid arbetslöshet

Läs mer

Jämställda läkare. ett program från Sveriges läkarförbund

Jämställda läkare. ett program från Sveriges läkarförbund Jämställda läkare ett program från Sveriges läkarförbund 1 Innehåll Förord... 3 Jämställdhet och genusperspektiv... 4 Jämställdhetslagen... 4 Jämställdhet inom läkarkåren... 5 Kultur och värderingar...

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet,

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet, FÖRENINGSINFO Svenska Logopedförbundet, Slof Svenska Logopedförbundet Svenska Logopedförbundet (Slof) är en partipolitiskt obunden facklig och yrkesmässig sammanslutning av legitimerade logopeder och logopedstuderande.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Britta Kärnström Löner och yrkesvillkor Sida 1 Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Inledning Vi i Vision värnar om den svenska välfärden vilken skapar trygghet och välmående för både medborgare och

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO FÖRENINGSINFO Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens personalförening (UPF) är en exklusiv förening för oss som är anställda i utrikesförvaltningen.

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Råd när du vill starta eget

Råd när du vill starta eget Råd när du vill starta eget Uppdaterad 2014 STARTA EGET Tolv tips och råd 1. Affärsidé och affärsplan Innan du startar företag är det viktigt att formulera en vision en affärsidé - för verksamheten i ett

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013

Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer