RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2018

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ALMEDALEN 2018 För tredje året i rad arrangerades En dag om diabetes och obesitas i Visby i samband med Almedalsveckan. Bakom arrangemanget måndagen den 2 juli stod Nationella Diabetesteamet och Riksförbundet HOBS - Hälsa Oberoende av Storlek, i samverkan med Novo Nordisk. Under dagens föreläsningar och paneldiskussioner medverkande ett 20-tal forskare, läkare, sjuksköterskor, tjänstemän, politiker och patientföreträdare från olika delar av Sverige. Seminarierna leddes av moderator Göran Hägglund. Här förmedlas ett sammandrag av diskussionerna.

2 Seminarium 1 Slår nationell kunskapsstyrning sönder etablerade stödstrukturer? ÖKAD DELAKTIGHET ETT MÅSTE NÄR NY MODELL SKA INFÖRAS I SJUKVÅRDEN Just nu införs ett nytt nationellt system för kunskapsstyrning inom svensk hälso- och sjukvård. Målet med omstruktureringen är en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Hur det nya samarbetet ska fungera och hur diabetesvården kommer att påverkas var fokus för dagens första seminarium. Det visade sig att samtliga paneldeltagare hade en positiv inställning till den nya modellen. Anders Henriksson (S), 1:e vice ordförande i styrelsen för Sveriges kommuner och landsting, SKL, ansåg att detta var det viktigaste beslut som fattats under mandatperioden. Det här är något som kommer att rädda liv. Jag upplever att det finns en stor uppställning för modellen, sade han. Mari Forslund, sektionschef vid SKL, menade att det är positivt att det nu finns ett tydligt gemensamt fokus. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och tillämpa bästa tillgängliga kunskap i vården. Den nya modellen innebär också att vi kan använda våra experter på ett smartare sätt, sade hon. SVÅRIGHETER ATT IMPLEMENTERA Flera paneldeltagare framhöll dock att det inte handlar om brist på kunskap, utan mera om svårigheter att implementera. Det är trögarbetat, sammanfattade Claes-Göran Östenson, senior professor vid Karolinska Institutet, med lång erfarenhet av kunskapsstyrning inom diabetesområdet. Det är frustrerande när alla landsting och regioner sagt ok till ett nationellt vårdprogram, och det ändå inte genomförs på hemmaplan, menade han. Denna uppfattning delades av Agneta Lindberg, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Hon hän visade till ett nytt nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer som tagits fram för att minska de stora regionala skillnaderna i andelen amputationer. Men när det är dags för implementering tycker vissa landsting att det blir för dyrt, konstaterade hon. EFTERLYSER STÖRRE DELAKTIGHET Att låta gemensamma kunskapsunderlag ersätta den stora flora av ibland motsägande lokala PM, riktlinjer och vårdprogram som finns i Sverige, är själva grundtanken med den nya modellen för kunskapsstyrning. Men betonade flera paneldeltagare ska modellen bli lyckosam kan inte vårdprogram och nationella riktlinjer beslutas långt från verksamheterna. Vi som arbetar ute i vården måste få möjlighet att vara delaktiga i arbetet. Dessutom måste kunskapsunderlagen vara lätta att ta till sig. Idag är många dokument väldigt svårgenomträngliga, menade David Nathanson, ordförande för Svensk förening för diabetologi. Diskussionerna kom också att handla om patientmedverkan och betydelsen av att använda patientrapporterade utfallsmått (PROM och PREM) för att utveckla och förbättra vården. Det är viktigt att man inte enbart tittar på den medicinska kvaliteten utan också på hur patienten upplever sin hälsosituation och den givna vården, menade Ann Söderström, hälso-och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen och ledamot i SKL:s styrgrupp för kunskapsstyrning. Under seminariet lyftes också det Nationella diabetesregistret fram som en förutsättning för lokalt kvalitetsarbete och nationell kunskapsstyrning.

3 Seminarium 2 Klarar primärvården att ta emot nya patientgrupper hur ska kompetensen garanteras? PRIMÄRVÅRDEN EFTERFRÅGAR STÖD FÖR ATT KLARA ETT UTÖKAT ANSVAR Vi kan göra mer i primärvården. Vi är generalister och vana att arbeta med multisjuka patienter. Men ska vi klara ett utökat ansvar behövs mer resurser. Samarbetet med slutenvården måste också fördjupas. Det konstaterade allmänläkare Hanna Åsberg, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, vid dagens andra seminarium där den pågående statliga utredningen om god och nära vård var utgångspunkten för diskussionerna. Enligt utredningen ska resurser flyttas från sjukhusen till den så kallade nära vården där primärvården är basen. I flera landsting och regioner har omställningsarbetet redan startat. Vid seminariet konstaterades att de flesta patienter med typ 2-diabetes tas omhand inom primärvården. Men cirka har en mer komplicerad sjukdom och får behandling på sjukhus. I framtiden kommer även majoriteten av dessa att behandlas i primärvården, enligt nära vård-modellen. PERSONALBRIST EN UTMANING Under seminariet diskuterades om vårdcentralerna är rustade för detta. En av utmaningarna som lyftes fram är den personalbrist som råder i primärvården. Det saknas både allmänläkare och distriktssköterskor. Därtill råder det brist på utbildade diabetessjuksköterskor, konstaterade Agneta Lindberg, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård. Moderator Göran Hägglund undrade om omställningen till nära vård kan skapa oro hos de typ 2-patienter som idag tas om hand på sjukhus. Det finns en uppfattning att vården är bättre i större hus än i små, menade han. Regionråd Jonas Andersson (L) i Västra Götalandsregionen, VGR, höll med om att detta säkert stämmer, i alla fall för de patienter som inte haft erfarenhet av en fast läkarkontakt i primärvården. Enligt Jonas Andersson finns det dock en vilja hos de flesta regioner och landsting att gå mot en mer nära vård. BETONAR ÖKAT SAMARBETE I VGR har man till exempel antagit en sådan omställningsstrategi. Chefsstrateg Tobias Nilsson betonade att en förutsättning för genomförandet av nära vård är att den slutna och öppna vården samarbetar mer. Sjukhusspecialisterna måste stötta primärvården, underströk han. En viss oro uttrycktes dock från panelens två sjukhusläkare över den kommande förändringen, bland annat med tanke på att typ 2-diabetes är ett terapiområde som utvecklas mycket snabbt med nya läkemedelsgrupper och nya tekniska hjälpmedel. Kunskapen kommer att finnas kvar på sjukhusen och därför är det riskabelt att föra över patienter med en mer komplicerad diabetes till primärvården, menade överläkare David Nathanson, ordförande för Svensk förening för diabetologi. Professor Mats Eriksson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, förklarade att de patienter med typ 2-diabetes som behandlas på specialistklinik är multisjuka, många med kardiologiska sjukdomar, behov av dialys och risk för amputation. Det gäller att det är rätt patienter som förs över till primärvården, betonade han. EXEMPEL PÅ STÖD Under seminariet diskuterades olika sätt att stödja primärvården, bland annat genom videomöten och att sjukhusspecialister regelbundet kommer ut till vårdcentralerna. Regionråd Anna- Lena Hogerud (S) i Region Skåne lyfte fram Malmös metabola centrum som exempel. Regionala kunskapscentrum, certifierade diabetesmottagningar i primärvården, kontinuerlig fortbildning, mer forskning och läkemedelsprövningar i primärvården nämndes också som möjliga sätt. Det finns lyckade exempel på samverkan. Det går att hitta lösningar, konstaterade Sophia Brodin, enhetschef vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som också betonade vikten av uppföljning när nya terapier införs i vården.

4 Seminarium 3 Tuff situation för unga med diabetes oroande framtid och dåligt psykosocialt stöd PSYKOSOCIALT STÖD BEHÖVS FÖR ATT MOTVERKA NEGATIVA KONSEKVENSER Ett tidigt insjuknande i typ 1-diabetes har en negativ inverkan på utbildning, inkomst och sysselsättning. Hårdast drabbas barn som insjuknar innan fem års ålder. Dessa fakta presenterades av forskare Sofie Persson från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, vid ett seminarium om unga med typ 1-diabetes. I sin forskning har Sofie Persson fokuserat på de socioekonomiska konsekvenserna av sjukdomen hos barn som blir sjuka före 15-årsåldern. Det som slog mig mest var att man kunde se effekterna så tidigt i livet, redan på grundskolenivå, sade hon. Studien visar också att sjukdomens negativa effekt är oberoende av socioekonomisk bakgrund. PÅFRESTANDE ÖVERGÅNG Vid seminariet medverkade även Frida Sundberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Hon gav en kort information om sjukdomen och tryckte speciellt på det stora värdet av att hålla blodsockernivåerna under kontroll för att undvika framtida komplikationer. Av Frida Sundbergs presentation framgick att övergången till vuxensjukvården innebär speciella påfrestningar för de unga patienterna. Nu förväntas ungdomen att ta ett eget ansvar, men en 19-åring är en liten person och behöver mycket support och stöd, förklarade hon. Statistiken i Nationella diabetesregistret, NDR, visar att övergången är ett svårt steg för många: färre ungdomar i åldern år når uppsatta målvärden för blodsocker, jämfört med dem som är år. användes terapiformen ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Unga med typ 1-diabetes drabbas av oro och nedstämdhet i högre utsträckning än andra ungdomar. De måste få hjälp att hantera sina känslor kring sjukdomen. ACT kan vara en väg att gå, menade hon, och berättade att en första utvärdering pekar på att fyra gruppträffar kan förbättra den psykiska hälsan och också blodsockervärdena. EFTERLYSER LÄNSCENTRUM När panelen övergick till att diskutera ytterligare lösningar framhöll Frida Sundberg att det behöver byggas upp länscentrum för unga diabetiker mellan 15 till 25 år. För att alla aspekter på sjukdomen ska tas omhand bör flera professioner arbeta tillsammans i team. Barndiabetessjuksköterskan Ingela Lavin från Norrlands universitetssjukhus i Umeå, önskade att alla län inrättade en tjänst som diabeteskonsulent, som man gjort inom Region Jönköpings län. Diabeteskonsulenten stöttar föräldrar och skolpersonal och är en länk mellan hälso- och sjukvården och skolorna, förklarade hon. HELA LIVET PÅVERKAS Många unga med typ 1-diabetes efterfrågar också psykosocialt stöd utan att få tillgång till det, enligt en enkät som ungdomsförbundet Ung Diabetes genomfört. Ida Lindstén, rådsmedlem i Ung Diabetes, konstaterade att sjukdomen påverkar hela hennes liv och även de pågående högskolestudierna. Det borde vara självklart att unga diabetiker skulle kunna få stöd av en kurator eller psykolog. Det borde vara standard överallt, slog hon fast. Psykolog Sara Hammer vid företaget Psykologpartners berättade om ett projekt kring psykosocialt stöd som genomförts tillsammans med Ung Diabetes. I projektet

5 Seminarium 4 Fetmans höga pris för individen och för samhället VAR FJÄRDE INDIVID DRABBAD AV FETMA 2030 VISAR NY HÄLSOEKONOMISK RAPPORT Den samhällsekonomiska kostnaden för fetma (obesitas) i Sverige var drygt 25 miljarder kronor år Om ökningstakten inte bryts kommer var fjärde invånare att vara drabbad av fetma år Samhällets kostnader har då ökat till närmare 42 miljarder kronor. Dessa siffror presenterades på dagens avslutande seminarium om fetmans höga pris. Siffrorna bygger på en färsk rapport som tagits fram av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Novo Nordisk. På seminariet presenterades rapporten av Katarina Steen Carlsson, forskningsledare vid IHE och docent vid Lunds universitet. Hon berättade att konsekvensen av fetma idag i stor utsträckning bärs av individen och arbetsmarknaden, medan kostnaderna för sjukvård och omsorg är cirka 4,5 miljarder kronor. De största kostnaderna för fetma återfinns i åldrarna 45 till 64 år 66 procent. STOR GRUPP ÖVERVIKTIGA Katarina Steen Carlsson har även tittat på de samhällsekonomiska kostnaderna för övervikt. Dessa är nästan lika stora som för fetma; 23,4 miljarder kronor. Det beror på att gruppen överviktiga är nästan dubbelt så stor som gruppen med fetma, förklarade hon. I studien gör man dock ingen framräkning av kostnaderna för övervikt år Anledningen är att det inte finns någon tydligt ökande trend i denna grupp. obesitaskirurgi, höll med om att många personer med fetma möts av fördomar inom hälso- och sjukvården. Fetma är en livshotande kronisk sjukdom som måste tas på allvar. Trots detta får många till exempel höra att Du kan nå normalvikt bara du anstränger dig, sade han. Torsten Olbers framhöll vidare att om samhället verkligen vill ändra på trenderna kring fetma och övervikt måste insatser sättas in tidigt, kanske redan i fyra-femårsåldern. OKLAR ANSVARSFÖRDELNING Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör inom Västra Götalandsregionen, ansåg att sjukvården borde ha mer i arsenalen för att behandla övervikt och fetma och efterlyste nationella handlingsplaner. Hon fick medhåll av Christer Jonsson, landstingsråd (C) i Landstinget i Kalmar län, som även ville se en bred satsning på förebyggande aktiviteter av olika samhällsaktörer, som till exempel skolan och barnavårdscentralerna. Katarina Steen Carlsson varnade för nånannanismen. Den oklara ansvarsfördelningen kring övervikts- och fetmaproblematiken gör att ingen tar bollen. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, menade hon. DÅLIGT BEMÖTANDE I den efterföljande paneldebatten togs en rad olika aspekter på fetma och övervikt upp. Flera av deltagarna betonade att fetma och övervikt är ett brett samhällsproblem där många olika aktörer borde agera. Jenny Vinglid, generalsekreterare i Riksförbundet HOBS Hälsa oberoende av storlek berömde IHE och Novo Nordisk för att ha tagit fram rapporten. Hon lyfte även fram att många personer med fetma inte bemöts på ett bra sätt inom hälso- och sjukvården, liksom att fetmavården inte är jämlik utan varierar över landet. LIVSHOTANDE KRONISK SJUKDOM Torsten Olbers, professor vid Linköpings Universitet/ Norrköping och ordförande för Svensk förening för

6 SE/CD/0918/0882 MEDVERKANDE: J onas Andersson, Sophia Brodin, Mats Eriksson, Mari Forslund, Sara Hammer, Anders Henriksson, Anna-Lena Hogerud, Göran Hägglund, Christer Jonsson, Ingela Lavin, Agneta Lindberg, Ida Lindstén, David Nathanson, Tobias Nilsson, Torsten Olbers, Sofie Persson, Katarina Steen Carlsson, Frida Sundberg, Ann Söderström, Jenny Vinglid, Hanna Åsberg och Claes-Göran Östenson. TEXT: FOTO: GRAFISK FORM: TRYCK: Barbro Falk Hans Blomberg Relevans Strategi & Kommunikation CA Andersson, Malmö Novo Nordisk Scandinavia AB Tel