Tillsynskampanj bilskrotar

Transkript

1 Tillsynskampanj bilskrotar Mars 2004

2

3 Tillsynskampanj bilskrotar Miljösamverkan Västra Götaland mars 2004 Denna handledning har tagits fram av projektgrupp bilskrotar och är sammanställd av Cecilia Lunder, under januari-mars Bilder: framsidan Hans Zetterling; sidorna 9, längst ned på 11 och längst ned på 14 Ingemar Nilsson; övriga Cecilia Lunder.

4 1. Inledning... 5 Syfte... 5 Bakgrund... 5 Sammanfattning Auktorisationer m.m. enligt bilskrotningslagen... 7 Bilskrotningslagen (1975:343)... 7 Bilskrotningsförordningen (1975:348)... 7 Säkerheter i Västra Götaland... 8 Utformning av auktorisationsbesluten... 8 Remissförfarandet... 9 Läget under våren Miljökontorens nya tillsynsroll enligt bilskrotningslagen Tillsyn på bilskrotningsverksamheter Verksamheternas miljö- och hälsopåverkan Tillsyn - miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter Tillsynsansvar Tillsyn enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter (NFS 2002:2) Miljöbalkens straffbestämmelser Miljöbedömningen i auktorisationsärendet...15 Tillsyn enligt bilskrotningslagen Förorenad mark på bilskrotar Allmänt om förorenad mark och branschkartläggning bilskrotar MIFO-klassning Miljökontorens delaktighet i MIFO-klassningen Tillsyn, vilka krav bör ställas? Tillsyn med anledning av tillsynskampanjen Verksamheter som ska avslutas Pågående verksamheter Ansökan om pengar från saneringsförsäkringen Bakgrund Allmänt Tips och råd när man ansöker om medel från saneringsförsäkringen Om Miljösamverkans tillsynskampanj Var man hittar mer kunskap och information Kontakter och rådfrågning Litteratur, rapporter m.m Webbplatser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Exempel på beslut om auktorisation enligt bilskrotningslagen Exempel på Länsstyrelsens remiss till en kommun Exempel på brev om tillsynskampanjen till verksamhetsutövare Checklista som stöd för tillsynen enligt miljöbalken och NV: s föreskrift om bilskrotningsverksamhet Checklista för uppgifter till MIFO-klassning av bilskrotar Schematisk bild av tillvägagångssätt vid olika fall för ansökan om pengar för undersökning/sanering av förorenad mark

5 1. Inledning Syfte Miljösamverkan genomför under 2004 ett delprojekt farligt avfall om bilskrotar, vars övergripande syfte är att genom tillsyn verka för en miljöriktig hantering på bilskrotningsverksamheter. Detta för att skydda miljön och människors hälsa både i nuläget och i framtiden. Detta syfte verkar vi för genom att i en samlad tillsynskampanj ge miljökontoren och Länsstyrelsen, i de enstaka fall de har tillsynsansvaret, möjlighet att utöva tillsyn över bilskrotningsverksamheter, framför allt med stöd av miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter. Ett annat syfte är att under denna period ge tillsynsmyndigheterna stöd i det remissförfarande enligt bilskrotningslagen som många miljökontor berörs av när Länsstyrelsen ska fatta beslut om ny auktorisation för alla de verksamheter vars auktorisation förfaller vid halvårsskiftet 2004 (se vidare i kapitel 2). Miljöfrågorna är nämligen en viktig förutsättning för auktorisation. En annan fråga som är viktig i tillsynen på bilskrotar är förorenad mark, eftersom många verksamheter riskerar vara förorenade. Denna fråga kommer i en del fall att behöva väckas under tillsynskampanjen. Handläggningen av ett sådant ärende kan man sedan behöva jobba mer långsiktigt med, varför den frågan ofta inte kommer att kunna avslutas inom ramen för denna tillsynskampanj. Kampanjen omfattar i första hand tillsyn på bilskrotningsverksamheter som nu ansöker om ny auktorisation enligt bilskrotningslagen, men även på övriga bilskrotningsverksamheter (som alltså har beslut om auktorisation som sträcker sig längre än till halvårsskiftet 2004.) Denna tillsynshandledning syftar till att ge miljökontoren och Länsstyrelsen stöd för sin tillsyn i kampanjen bilskrotar. Bakgrund Bilskrotningsverksamheter är en av de branscher som miljökontoren har ett tillsynsansvar för. Många i branschen har hållit på under lång tid och i vissa fall har exempelvis oljor hanterats på ett oförsiktigt sätt. Reglerna har skärpts med tiden, och under 2001 gav Naturvårdsverket ut föreskrifter om bilskrotningsverksamhet. Under 2004 genomförs vissa förändringar när det gäller auktorisationer enligt bilskrotningslagen. Alla tillsvidareauktorisationer upphör att gälla den 1 juli Vid nya beslut om auktorisationer väger miljöfrågorna tungt, och miljökontoren har ett ansvar för att kontrollera detta och i ett remissförfarande meddela Länsstyrelsen hur verksamheterna sköter sig. Miljökontoren får dessutom from och med den 1 april 2004 ett nytt tillsynsansvar enligt bilskrotningslagen. Vi bedömer därför att tidpunkten för en gemensam tillsynskampanj är särskilt lämplig. 5

6 Sammanfattning Miljösamverkan genomför under 2004 ett delprojekt farligt avfall om bilskrotar, vars övergripande syfte är att genom tillsyn verka för en miljöriktig hantering på bilskrotningsverksamheter. En tillsynskampanj genomförs under perioden april - juni 2004, då miljökontoren och Länsstyrelsen, i de enstaka fall de har tillsynsansvaret, utövar tillsyn över bilskrotningsverksamheter, framför allt med stöd av miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter (NFS 2002: 2). Risken för att marken på en bilskrot är förorenad är i många fall stor, och den frågan behöver också hanteras under kampanjen. Under 2004 genomförs vissa förändringar när det gäller auktorisationer enligt bilskrotningslagen. Alla tillsvidareauktorisationer upphör att gälla den 1 juli Vid nya beslut om auktorisationer väger miljöfrågorna tungt. Miljökontoren ska i ett remissförfarande meddela Länsstyrelsen hur verksamheterna sköter sig, och de får genom kampanjen stöd i denna process. I handledningen belyser vi vad som krävs för att få auktorisation enligt bilskrotningslagen, syftet med säkerheter i samband med auktorisationsbeslut, miljökontorens nya tillsynsroll enligt bilskrotningslagen (fr.o.m. den 1 april 2004) m.m. Det kapitel som handlar om tillsyn omfattar Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter samt tillsyn med stöd av bilskrotningslagen. Ett viktigt avsnitt handlar om den bedömning som miljökontoren behöver göra i auktorisationsärendet, i samband med remissen från Länsstyrelsens rättsenhet. Utgångspunkten för auktorisation är att föreskrifterna ska följas. Om en verksamhet har stora brister är auktorisation inte lämpligt. Om en verksamhet brister på några punkter får man göra en helhetsbedömning av bilskrotarens sätt att bedriva sin verksamhet. Tillsyn är även aktuellt i kapitlet om förorenad mark. Om Naturvårdsverkets föreskrifter följs förebyggs markföroreningar. Förorening kan även ha uppstått tidigare och därför behöver frågan ofta hanteras. Vilken eventuell förorening kan finnas, hur stora är riskerna med föroreningen och vilka åtgärder ska i så fall vidtas? Misstanke om förorening räcker för att ställa krav på undersökning. I en del fall kan det vara svårt att genom tillsyn få till stånd undersökning och sanering, t.ex. när en verksamhetsutövare/konkursförvaltare/fastighetsägare inte kan betala. Då kan saneringsförsäkringen komma ifråga. I handledningen finns tips om hur man kan gå tillväga för att få ut pengar från försäkringen. Länsstyrelsen har klassificerat en del bilskrotar enligt metoden MIFO (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Miljökontoren kan i sin tillsyn bidra till klassificeringen av de resterande genom att samla in vissa uppgifter. Uppgifterna är förstås också intressanta för miljökontorens tillsyn med avseende på förorenad mark. I handledningen får man kunskap om lämpliga kontaktpersoner, rapporter och webbplaster där man hittar mer information om bilskrotningsverksamheter. Handledningens bilagor innehåller exempel på auktorisationsbeslut, remiss till en kommun, brev till verksamhetsutövare, en checklista för miljökontorens tillsyn, en checklista för inventering av de uppgifter som behövs för Länsstyrelsens MIFO-klassning samt en schematisk bild med tillvägagångssätt vid olika fall för ansökan om pengar för undersökning/sanering av förorenad mark. 6

7 2. Auktorisationer m.m. enligt bilskrotningslagen Bilskrotningslagen (1975:343) I lagen definieras begreppen bilskrotare (fysisk eller juridisk person som utför eller avser att utföra bilskrotning), bilskrotning (yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilar för slutskrotning eller för tillvaratagande av delar av sådana bilar för försäljning), skrotbil (utrangerad bil som enligt vad regeringen föreskriver skall anses som skrotbil) och skrotningsintyg (intyg som visar att skrotbil har omhändertagits för skrotning och som utfärdas för avregistrering ur vägtrafikregistret). Bilar, bussar eller lastbilar som har en totalvikt på max kg får yrkesmässigt skrotas endast av en auktoriserad bilskrotare. Skrotningsintyg får utfärdas av auktoriserad bilskrotare, av den som yrkesmässigt i Sverige tillverkar bilar eller av den som yrkesmässigt till Sverige för in bilar. (De båda senare måste då ha ett avtal med en auktoriserad bilskrotare.) Det innebär alltså att auktorisation är en förutsättning för bilskrotningsverksamhet. I lagen finns även regler om bland annat skrotningspremie, bilskrotningsfonden, skrotningsavgift, tillsynsmyndighet (se rubriken Miljökontorens nya tillsynsroll enligt bilskrotningslagen, samt vidare i kapitel 3 om tillsyn). Bilskrotningsförordningen (1975:348) Enligt förordningen meddelas auktorisation av Länsstyrelsen (på vår länsstyrelse är det rättsenheten som har hand om dessa ärenden) i det län där bilskrotningen huvudsakligen ska ske. Auktorisation får meddelas för högst fem år i taget, vilket är nytt sedan halvårsskiftet Tidigare meddelades tillsvidareauktorisationer, något som numera alltså inte är möjligt. Auktorisation kan medges om (3 ): 1. de tillstånd som kan behövas enligt plan- och bygglagen eller miljöbalken har meddelats för verksamheten och för upplag, byggnader eller andra anläggningar, 2. sökanden innehar maskinell anläggning för omvandling av skrotbil till metallskrot eller det genom avtal med en auktoriserad bilskrotare som har sådan anläggning eller på annat sätt kan anses säkerställt att mottagna skrotbilar kommer att slutskrotas, 3. anledning inte finns att anta att sökanden åsidosätter villkor som gäller för tillstånd enligt plan- och bygglagen eller miljöbalken eller att sökanden på annat sätt handlar i strid med vad som åligger sökanden i fråga om verksamheten enligt gällande lagstiftning om bebyggelse eller miljövård. Länsstyrelsen får bestämma det högsta antal skrotbilar som samtidigt får finnas i lager. En bilskrotare kan av Länsstyrelsen åläggas att ställa säkerhet (5 ), som vid behov kan tas i anspråk efter det att verksamheten upphört. Det gäller för fullgörandet av sådana åtgärder för att iordningställa platsen för bilskrotningen som i den händelse verksamheten upphör kan åligga honom enligt föreskrift i lag. T.ex. ansvaret för att sanera förorenad mark, som ju är ett krav enligt miljöbalken (se kapitel 4). Om en skrotare t.ex. går i konkurs kan en säkerhet vara 7

8 ett utmärkt redskap att åtminstone delvis bekosta undersökningar och saneringar. (Möjligheten att ställa säkerhet har hittills inte använts i någon större utsträckning.) En auktorisation upphör automatiskt ett år efter det att en bilskrotare avlider eller sätts i konkurs, eller från det datum ett beslut om auktorisation inte längre gäller. Auktorisation kan återkallas av Länsstyrelsen t.ex. om något inträffar som gör att bilskrotaren inte är berättigad till fortsatt auktorisation (tillfälligt bygglov upphör, att han inte längre har maskinell utrustning för slutskrotning m.m.), om bilskrotaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i bilskrotningsförordningen, plan- och bygglagen eller miljöbalken. I förordningen finns även regler om ansökans innehåll, skrotningsintyg (bl.a. vem som är behörig att utfärda sådana), förteckning över bilskrotare och producenter (Vägverket), bidrag från bilskrotningsfonden, ansvar och besvär m.m. Säkerheter i Västra Götaland Från och med 2004 kommer Länsstyrelsen i Västra Götaland att ställa säkerhet i samtliga beslut om auktorisation. Beloppet sätts till 1000 kr per bil inom verksamheten. Det omfattar då alla bilar inom verksamheten, även de pressade. Det innebär alltså också att man i auktorisationsbeslutet reglerar antalet lagrade bilar inom verksamheten. Utformning av auktorisationsbesluten Ett exempel på beslut om auktorisation finns i Bilaga 1. I alla beslut regleras antalet lagrade bilar inom verksamheten. En säkerhet på 1000 kronor per bil kommer att ställas (totalt antal bilar, inklusive pressade). En bilskrotare kan ha flera bilskrotningsverksamheter på olika ställen. Det är inte tydligt reglerat om flera verksamheter ska omfattas av ett beslut om auktorisation, eller ett auktorisationsbeslut för varje verksamhet. I Västra Götaland kommer man att begära ett nytt auktorisationsbeslut om en verksamhetsutövare startar en ny bilskrotningsverksamhet på annan plats. 8

9 Säkerhet ställs även för de pressade skrotbilarna. Remissförfarandet I bilskrotningsförordningen står att Länsstyrelsen ska inhämta synpunkter från kommunstyrelsen och polismyndigheten, samt länsstyrelsen i annat län om sökanden till någon del ska utföra bilskrotning i annat län. Eftersom en förutsättning för auktorisation är att verksamhetsutövaren följer miljöbalken samt föreskrifter meddelade med stöd av balken - NV: s föreskrift om bilskrotningsverksamhet är miljökontoret en viktig remissinstans. Miljökontoren ska alltså i samband med denna remiss meddela Länsstyrelsen sin bedömning om verksamheten följer föreskriften eller inte, dvs. bedöma om det finns förutsättningar för auktorisation utifrån miljöaspekter. Kommunstyrelsen ska sedan väga samman olika nämnders svar, om det finns flera, och skicka ett svar till Länsstyrelsen. Miljönämndens yttrande väger tungt när Länsstyrelsen sedan ska fatta beslut om auktorisation. I Bilaga 2 finns ett exempel på hur remissen till kommunen kan se ut. Läget under våren 2004 Den 1 juli 2004 upphör alla tillsvidareauktorisationer att gälla. I Västra Götaland innebär det att cirka 65 bilskrotars auktorisation upphör, vilket är ungefär 90 % av alla bilskrotar i länet. Vi vet inte hur många av dessa 65 som kommer att ansöka om ny auktorisation. Några kommer kanske att upphöra med sin verksamhet, men vi utgår ifrån att de flesta kommer att söka om ny auktorisation. När detta skrivs (i början av mars) har drygt hälften av de 65 ansökt om auktorisation. Fram till den 1 juli ska samtliga ärenden handläggas och beslutas av Länsstyrelsens rättsenhet, 9

10 vilket bland annat inkluderar remissförfarandet. Det finns inga övergångsbestämmelser. Om en verksamhetsutövare (VU) inte har ett gällande beslut om auktorisation den 1 juli kan bilskrotningsverksamhet inte bedrivas (enligt bilskrotningslagen). I praktiken behöver Länsstyrelsens rättsenhet remissvaren senast den 1 juni för att hinna med att fatta alla beslut i tid. För miljökontorens del innebär det att de aktuella verksamheterna ska besökas, remissvaret hanteras (slutligt av kommunstyrelsen) och skickas till Länsstyrelsens rättsenhet senast den 1 juni. Vad händer då om en bilskrotare vid miljökontorets besök inte uppfyller föreskriften? För att få ett beslut om auktorisation ska föreskriften följas. Om en eller flera åtgärder behöver vidtas innebär det generellt att det ska vara klart till den 1 juni. Annars får de avslag på sin auktorisation, och får ansöka om ny vid ett senare tillfälle (att ansöka om auktorisation är förenat med en kostnad, för närvarande på kronor). Med tanke på denna tidspress rekommenderar vi miljökontoren att skicka ut föreskriften eller checklistan så snart som möjligt, i samband med utskick om tillsynskampanjen. Om en VU ska vidta åtgärder som inte är så omfattande bör det kunna ske innan miljökontorets besök, vilket underlättar den fortsatta processen, och gynnar förstås bilskrotaren. (Förslag till brev till verksamhetsutövarna finns i Bilaga 3.) Miljökontorens nya tillsynsroll enligt bilskrotningslagen Från och med 1 april 2004 (dvs. samma dag som Miljösamverkans tillsynskampanj startar) har miljökontoren ett nytt tillsynsansvar enligt bilskrotningslagen (21 ). Se vidare på sidan 16, i kapitlet om tillsyn. 10

11 3. Tillsyn på bilskrotningsverksamheter Verksamheternas miljö- och hälsopåverkan Bilar innehåller mycket miljö- och hälsofarliga komponenter såsom olika metaller (kvicksilver, bly, zink m.m.), plaster m.m. Innehållet varierar med olika märken och årsmodeller. Det är viktigt att verksamhetsutövarna har rätt förutsättningar (bl.a. kunskap, utrustning, rutiner) för att hantera dessa komponenter på ett korrekt sätt. Tömning av motorolja Vid tömning av t.ex. bromsolja behöver man särskild sugutrustning Försäljning av reservdelar är en viktig del av verksamheten. Ordning och reda, pengar på fredag Bilarna innehåller också ämnen och komponenter som kan och ska återvinnas (producentansvar), t.ex. däck, vissa metaller och glas, vilket är en annan viktig del av bilskrotarnas verksamhet. Däck omfattas av producentansvar, minst 80 % ska tas omhand på annat sätt än genom deponering Verksamheter som bedrivit verksamhet under en längre tid och/eller som inte samlat upp olja och annat avfall på ett korrekt sätt har sannolikt problem med förorening i marken. Denna fråga är en viktig del av tillsynen enligt miljöbalken. Dessa frågor behandlas framför allt i kapitel 4 Förorenad mark på bilskrotar. 11

12 Tillsyn - miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter Tillsynsansvar Tillsynsansvaret för bilskrotningsverksamheter ligger framför allt på miljökontoren eftersom dessa verksamheter är anmälningspliktiga enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998: 899), SNI-kod C (anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilar som omfattas av bilskrotningsförordningen). I enstaka fall kan dock Länsstyrelsen ha tillsynsansvar, och det gäller i de fall bilskrotningsverksamheten är del av en annan tillståndpliktig verksamhet. I den fortsatta texten kommer vi på de flesta ställen att skriva om miljökontorens tillsyn eftersom det är det vanligaste. Men texten gäller alltså även Länsstyrelsen i de enstaka fall de har tillsynsansvar. När det gäller fragmenteringsanläggningar (SNI-kod 37-1 B eller 37-2 C) eller anläggningar för sortering av avfall ( B eller C) är antingen Länsstyrelsen eller miljökontoren tillsynsansvariga beroende på storlek. Dessa verksamheter omfattas dock inte av denna tillsynskampanj. Tillsyn enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamheter (NFS 2002:2) Naturvårdsverket har givit ut en handbok (2001: 8) med allmänna råd till föreskrifterna om bilskrotningsverksamhet. (Går att ladda ned som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel.) Föreskriften innehåller 22 paragrafer och är indelad i följande rubriker: Tillämpningsområde Definitioner Tillträdesskydd Plats för lagring före behandling Plats för behandling Behandling för sanering Säkerhet och främjande av materialnyttjande Lagring och behandling efter tömning och demontering Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Dokumentationsskyldighet Tillsyn och ansvar Bilaga 1 innehåller information om miljöstörande ämnen samt ämnen för materialåtervinning. Bilaga 2 innehåller en mall för dokumentation. Ett komplement till Naturvårdsverkets handbok är Bilskrotning 2004 en handbok om lagstiftning och miljöregler som Naturvårdsverkets branschexpert på bilskrotar skrivit. På sidan 27 finns uppgifter om var man kan beställa boken. 12

13 Projektgruppens kommentarer till några av föreskriftens paragrafer: 7 Om tömda bilar inte märks, t.ex. genom klistermärken, och det finns skäl att ifrågasätta verksamhetsutövarens påstående om att bilar som står uppställda utanför hårdgjord yta är tömda, får de visa detta på några bilar, t.ex. genom att kontrollera oljestickan eller om pluggar sitter kvar. Tydligt för alla att bilen är tömd. Ett annat tydligt sätt att visa det på är att sätta i färgglada pluggar efter tömning 8 Många bilskrotare anlitar en mobil press som med viss regelbundenhet kommer till dem och pressar ihop bilarna. Det sker idag i pressar försedda med uppsamlingstråg, vilket gör att krav på tät ytbeläggning inte behöver ställas. (VU behöver inte lämna in en anmälan enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd inför pressning i mobil anläggning. Det får anses ingå som en naturlig del i den övriga bilskrotningsverksamheten. När en ny verksamhet ska sätta igång och verksamhetsutövaren gör en anmälan om miljöfarlig verksamhet är det dock något som bör tas med). Tömning ska kunna ske även vintertid. För att uppnå tillräcklig tömning vintertid får fordonet inte ha för låg temperatur. En bil som förvarats och töms i uppvärmd lokal tillgodoser föreskriftens krav. En bilskrotningsverksamhet behöver alltså ha uppvärmda lokaler för lagring och tömning. Om själva tömningen vintertid i något fall sker utomhus, dvs. efter att bilarna lagrats inomhus, får man göra en bedömning av om hanteringen ändå är tillfredsställande. 9 Om en verksamhet avser att upparbeta sälja någon kemisk produkt måste de uppfylla de regler som finns om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994: 12). Vid borttransport av avfall (för återvinning eller bortskaffning) skall en transportör med tillstånd anlitas. Vissa avfallsslag och mängder får verksamhetsutövaren själva transportera efter anmälan till Länsstyrelsen. (Frågorna regleras i avfallsförordningen (2001: 1063) samt 34 ). Informationsblad om detta finns i Miljösamverkans tillsynshandledning om transporter av farligt avfall (finns på Miljösamverkans webbplats under farligt avfall). 10 Farligt avfall ska förvaras i låsbart utrymme. Det viktiga är att obehöriga inte ska kunna komma åt avfallet. Om avfallet förvaras på särskild plats inomhus dit allmänheten inte har tillträde behöver man sannolikt inte kräva särskilt lås. Men om behållaren etc. står ute området behövs sannolikt ett lås för att vara säker på att det är otillgängligt för obehöriga. 13

14 15 I föreskrifterna står att oljeavskiljare ska vara så konstruerade så att de möjliggör avstängning och provtagning. Olika sätt kan vara tättingar som läggs på dagvattenbrunnar, ventil i avskiljaren som möjliggör avstängning på utloppet. Vi tror dock att det finns verksamheter vars hantering medför små risker för stora utsläpp till en oljeavskiljare. I de fallen får miljökontoret bedöma på vilket sätt kravet på avstängning behöver tillgodoses. Kraven på larm och tömning minst en gång per år är viktiga faktorer för egenkontroll och bra funktion hos avskiljaren. Bilar får inte staplas på höjden på del av anläggningen dit allmänheten har tillträde Stängsel för att inte vem som helst ska kunna ta sig in En checklista för miljökontorens tillsyn enligt föreskrifterna (och bilskrotningslagen/förordningen) finns i Bilaga 4. BIL Sweden (branschorganisation för företag som tillverkar och importerar personbilar, lastbilar och bussar) har tagit fram en lista med information om vilka bilmodeller som kan innehålla kvicksilver och/eller PCB, och i så fall var. Listan finns på BIL Swedens webbplats (se sidan 28). Här ser man tydligt att det finns risk för förorening av mark och vatten 14

15 Miljöbalkens straffbestämmelser Straffbestämmelserna finns samlade i miljöbalkens 29 kapitel. I Naturvårdsverkets handbok om bilskrotar räknar man upp vilka paragrafer som kan komma i fråga: 1 Den som med uppsåt förvarar avfall på ett sätt som genom förorening kan medföra hälsorisker för människor, skador på djur eller växter som inte är av ringa betydelse eller genom förorening orsakar annan betydande olägenhet i miljön. 3 Miljöfarlig kemikaliehantering. 4 Otillåten miljöverksamhet. 5 Försvårande av miljökontroll. 8 punkt 13 Föreskrifter om försiktighetsmått meddelade med stöd av 9 kap. 5, dvs. föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått meddelade av regeringen. (11 Om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken eller om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt lagen om straff för varusmuggling ska man inte dömas till ansvar enligt miljöbalkens 29 kapitel.) Information om straffbestämmelserna i bilskrotningslagen och förordningen finns på nästa sida under rubriken Tillsyn enligt bilskrotningslagen. Miljöbedömningen i auktorisationsärendet Som nämnts i kapitel 2 är verksamheternas efterlevnad av miljöbalken och föreskriften om bilskrotningsverksamheter en viktig förutsättning för auktorisation. Miljökontoren ska i remissförfarandet om ny auktorisation yttra sig om detta till Länsstyrelsen. Var går då gränsen för när en auktorisation inte kan medges med avseende på efterlevnaden av miljöbalken och föreskriften? Dvs. när ska Länsstyrelsen (rättsenheten) avslå en ansökan om auktorisation på grund av dessa brister? Det beror alltså på miljökontorets bedömning i ärendet. Det första som vi vill trycka på är att miljökontoret inför denna bedömning gör (minst) ett tillsynsbesök på den aktuella verksamheten. I vissa fall kommer ett eller kanske flera uppföljande besök att göras för att kontrollera att ev. brister från det första besöket har åtgärdats. Vid tillsynen går man igenom om verksamheten följer Naturvårdsverkets föreskrifter om bilskrotningsverksamhet. Utgångspunkten för auktorisation är att föreskriften ska följas. Om en verksamhet har stora brister, eller om de bryter mot flera av föreskrifternas regler, ska bedömningen vara att auktorisation inte är lämpligt. Om en verksamhet brister på några punkter får man göra en helhetsbedömning av bilskrotarens sätt att bedriva sin verksamhet. Är det så att verksamheten har vissa mindre brister som man genom tillsyn kan få dem att åtgärda kanske bedömningen blir att auktorisation ändå är möjlig. Vissa åtgärder måste man dock kräva att de vidtar innan ett positivt remissvar (till Länsstyrelsen) kan lämnas, dvs. verksamhetsutövaren måste vidta åtgärder innan sommaren. Två sådana exempel kan vara om det på den eller de platser där bilar lagras innan tömning, eller där tömning, 15

16 demontering och annan behandling sker inte finns tät ytbeläggning, anordningar för uppsamling av spill m.m. i enlighet med föreskrifternas 8. Ett annat exempel är när föreskriftens krav att tömning ska kunna ske även vintertid inte uppfylls, dvs. om verksamheten saknar uppvärmda lokaler. Vi bedömer att auktorisation i dessa fall endast ska medges om verksamhetsutövaren hinner vidta åtgärderna inom tiden för kommunens remissvar. Vidtas inte åtgärderna anser vi att miljökontoret ska svara Länsstyrelsen att auktorisation inte bör ges. I vissa fall kanske miljökontoret vid upprepade tillfällen har påtalat brister och ställt krav som verksamheten inte åtgärdat. Då bör man vara mera restriktiv i bedömningen om auktorisation. Om det i ett senare skede visar sig att en bilskrotare med auktorisation missköter verksamheten och inte är benägen att följa föreskrifterna och/eller andra krav från miljökontoret måste man överväga om auktorisationen ska återkallas. Det är Länsstyrelsen som fattar beslutet, men miljökontoret har som tillsynsmyndighet ett ansvar att väcka frågan. Det är viktigt att påpeka att oavsett ärendet om auktorisation ska ju föreskrifterna (de är bindande) samt eventuella andra beslut/bedömningar med stöd av miljöbalken följas. Det är viktigt att miljökontorets remissvar till Länsstyrelsen är tydligt. Man kan inte bara räkna upp vilka brister som finns och överlåta på Länsstyrelsen att göra bedömningen i vilken utsträckning föreskriften följs. Miljökontoret behöver alltså göra en bedömning om den aktuella bilskrotaren - utifrån miljöaspekter - bör få auktorisation eller inte. Tillsyn enligt bilskrotningslagen Från och med den 1 april 2004 har miljökontoren tillsynsansvar enligt 21 bilskrotningslagen ( den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet utövar den lokala tillsynen i varje kommun ). Tidigare har inte någon myndighet haft detta lokala tillsynsansvar. Miljökontoret ska alltså kontrollera om bilskrotningslagen efterlevs. I praktiken innebär det att miljökontoret i samband med prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska kontrollera om bilskrotningsverksamheter har auktorisation och om auktorisationsbeslut efterlevs. Det handlar t.ex. om att kontrollera antalet bilar som lagras på fastigheten och att den/de personer som undertecknar skrotningsintyg är desamma som i beslutet. Håller de sig till det antal bilar som reglerats i auktorisationsbeslutet? Enligt en ny paragraf (22) får den lokala tillsynsmyndigheten besluta om de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att bilskrotningslagen eller föreskrifter meddelade med 16

17 stöd av lagen skall efterlevas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver yrkesmässig bilskrotning i strid med 2 (sådana personbilar, bussar eller lastbilar som har en totalvikt som inte överstiger kg får yrkesmässigt skrotas endast av en auktoriserad bilskrotare) döms till böter (23 ). Den som överträtt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet. Enligt bilskrotningsförordningens 25 döms den till böter som uppsåtligen eller av oaktsamhet a 1. lämnar oriktig uppgift i samband med ansökan enligt 7 eller anmälan enligt 11, 15 eller 17 a, 2. bryter mot 6 eller 12, 3. underlåter att göra anmälan enligt 11, 15 eller 17 a, eller 4. obehörigen utger sig att vara auktoriserad bilskrotare. Ansvar enligt första stycket inträder inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. Det är som tidigare nämnts viktigt att miljökontoren i de fall det behövs väcker frågan om återkallelse av auktorisation om verksamheten väsentligt åsidosätter bestämmelser i bilskrotningsförordningen eller miljöbalken. Länsstyrelsen fattar beslut om återkallelse. I ett sådant ärende kan det säkert också vara aktuellt med en åtalsanmälan enligt miljöbalken. a 6 : en auktoriserad bilskrotare får inte vägra att omhänderta skrotbil om begärd avgift erläggs 7 : ansökan om auktorisation avses 11 : anmälan om att man upphör med sin verksamhet, OBS! Gäller även konkursförvaltaren i de fall en verksamhet gått i konkurs 12 : den som är behörig att utfärda skrotningsintyg ska utfärda ett sådant intyg när han/hon tar emot en skrotbil som är registrerad enligt förordningen om vägtrafikregister 15 : anmälan om att en anställd persons behörighet att underteckna skrotningsintyg har upphört att gälla 17 a : anmälan från producent som ska utfärda skrotningsintyg 17

18 4. Förorenad mark på bilskrotar Allmänt om förorenad mark och branschkartläggning bilskrotar Förorenade områden regleras i miljöbalkens 10 kapitel som skall tillämpas på mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I Naturvårdsverkets rapport 4393 Branschkartläggningen en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige står det om bilskrotningsanläggningar att markföroreningen kan vara orsakad både av spill av vätskor vid demontering och att förvaring av bilar under en lång tid gjort att bilar så småningom börjat läcka olja, bensin m.m. Branschen som helhet placeras i riskklass 3. Totalt delar man in objekt i klasserna 1-4, där 1 innebär högsta föroreningsrisk. I NV: s kartläggning kan man utläsa att av de objekt som kartlagts har fler objekt hamnat i riskklass 2 än 3. Det finns också några få som hamnat i riskklass 4. Det varierar alltså, men man kan förvänta sig att de flesta bilskrotar hamnar i någon av klasserna 2 eller 3. MIFO-klassning På Länsstyrelsens webbplats står bland annat följande om MIFO-klassning: Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomför på uppdrag av Naturvårdsverket en översiktlig inventering av länets förorenade områden. Syftet med arbetet är att skaffa en heltäckande bild av omfattningen av förorenade områden inom länet och ur detta material prioritera objekt för ett fortsatt arbete. Inventeringen utförs enligt MIFO-metodiken (Metod för Inventering av Förorenade Områden). MIFO har två faser. I fas 1 ställs redan befintligt material samman för att göra en riskbedömning. Riskbedömningen är baserad på hanterade kemikaliers farlighet, föroreningsnivå (om känd), spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde. Det är viktigt att notera att resultaten av inventeringen är en klassificering av risk för förorening. Klassificeringen i fas 1 grundar sig i de flesta fall på misstanke om förorening och inte på faktiska undersökningar. Vid klassningen av objekt har försiktighetsprincipen tillämpats så till vida att objekt där endast lite bakgrundsmaterial har kunnat hittas och kunskaperna därför varit bristfälliga, generellt klassats högt. Detta innebär att objekt som placerats i riskklass 1-2 i första hand skall utredas vidare, undersökningar och åtgärder kan därefter bli aktuella. Ett urval av objekt går sedan vidare till fas 2 där en översiktlig undersökning och en säkrare riskklassning görs. Det finns fyra riskklasser: Riskklass 1 Mycket stor risk Riskklass 2 Stor risk Riskklass 3 Måttlig risk Riskklass 4 Liten risk Resultatet av Länsstyrelsens och kommunernas inventeringar har registrerats i en MIFOdatabas. För mer information kontakta Länsstyrelsen (Martin Fransson, ). 18

19 När det gäller bilskrotningsverksamheter har vissa klassats, men inte alla. Läs mer i Länsstyrelsens handbok för ärendehantering rörande förorenade områden (finns i remissversion på Länsstyrelsens webbplats). Miljökontorens delaktighet i MIFO-klassningen För att snabbare kunna färdigställa MIFO-klassningen av länets bilskrotar är det bra om miljökontoren i samband med tillsyn i denna kampanj, eller vid senare tillfälle, har möjlighet att bidra med uppgifter till klassningen. Miljökontorens tillsyn på bilskrotar omfattar ju frågan om förorenad mark. De uppgifter som behövs i Länsstyrelsens MIFO-klassificering av ett objekt är sannolikt frågor som miljökontoren ändå behöver för sin tillsyn. Genom att fylla i och redovisa uppgifterna i Bilaga 5 (en enkel checklista) bidrar miljökontoret till Länsstyrelsens klassificering av objektet, samtidigt som man får stöd för sin tillsyn med avseende på förorenad mark. Länsstyrelsen behöver uppgifter om de flesta bilskrotningsverksamheter i länet. Utgångspunkten bör därför vara att fylla i och skicka uppgifter för alla sina objekt efter genomförd tillsyn. Länsstyrelsen lägger in uppgifterna i MIFO-databasen och använder dem för klassificering av objekten. Frågor om MIFO-klassning kan ställas till Martin Fransson på Länsstyrelsen (tfn ). Tillsyn, vilka krav bör ställas? Tillsyn med anledning av tillsynskampanjen Miljökontorens tillsyn på bilskrotar omfattar även frågan om förorenad mark. Genom att Naturvårdsverkets föreskrifter följs förebyggs markföroreningar. Förorening kan ha uppstått tidigare och därför behöver frågan ofta hanteras. Vilken eventuell förorening finns, hur stora är riskerna med föroreningen och vilka åtgärder ska vidtas? Tillsynskampanjens huvudsakliga syfte är att bedriva tillsyn med inriktning på bilskrotningsföreskriften. Men i många fall behöver frågan om ev. förorenad mark väckas i under kampanjen. Misstanke om förorening räcker för att kunna ställa krav på undersökning. Finns det dessutom synliga tecken på exempelvis oljeförorening kan det vara än mer motiverat (se mer under rubriken Pågående verksamheter). Den fortsatta handläggningen om en ev. förorening kan pågå under en längre tid, och avslutas säkerligen inte inom ramen för kampanjen. 19

20 Åtgärder som krävs enligt föreskrifterna förebygger markförorening (delar som består av eller innehåller ämnen i bilaga 1:1, t.ex. spillolja och batterier, ska märkas och förvaras i låsbart utrymme under tak på invallat, avloppslöst och tätt underlag) Verksamheter som ska avslutas Enligt Naturvårdsverkets bilskrotningsföreskrift (22 ) är en bilskrotare som skall upphöra med verksamheten skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten (enligt förordning om tillsyn enligt miljöbalken) och Länsstyrelsen om detta i god tid innan verksamheten avslutas. När miljökontoret fått veta att en bilskrotningsverksamhet ska avvecklas bör man direkt ta kontakt med verksamhetsutövaren och förslagsvis göra upp en avvecklingsplan. Kan denna göras tillsammans med verksamhetsutövaren är det givetvis en fördel. Avvecklingsplanen bör bl.a. innehålla avvecklingstider för bilarna, gärna uppdelat i steg så att det kan konstateras att planen följs, det farliga avfallet, övrigt avfall och skrot. Samtidigt måste frågan om ev. förorenad mark behandlas. Som första åtgärd ställs krav på undersökningar av ev. föroreningar. Exempel på parametrar som kan ingå i en första översiktlig provtagning är oljerester (alifatiska och aromatiska kolväten) och tungmetaller. Men det kan variera något beroende på hur verksamheten bedrivits, och en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om kondensatorer med olja innehållande PCB hanterats olämpligt bör också PCB provtas, om man pressat bilar på icke hårdgjord yta kan det bl.a. finnas kvicksilver i marken o.s.v. Kunskapen eller bristen på kunskap om den verksamhet som bedrivits bakåt i tiden påverkar sannolikt omfattningen på den första provtagningen. Beroende på resultat från den översiktliga provtagningen får man sedan gå vidare med ev. ytterligare provtagning och undersökningar för att kunna göra en riskbedömning. (Lästips: Länsstyrelsens handbok och Naturvårdsverkets Rapport 4667 Rätt datakvalitet - Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar, på sidan finns ett exempel från en bilskrot). Beroende på resultat från denna eller dessa undersökningar kan därefter krav på sanering ställas. Om verksamhetsutövaren inte kan bekosta undersökning och sanering kan man i vissa fall använda sig dels av (eventuell) säkerhet, dels av saneringsförsäkringen. Om Länsstyrelsen har ställt säkerhet i sitt beslut om auktorisation (läs mer i kapitel 2) kan denna vid behov tas i anspråk efter det att verksamheten upphört, och då helt eller delvis bekosta bortforsling av farligt avfall och annat avfall, undersökning, sanering och efterbehandling av förorenad mark. Länsstyrelsen 20

21 avgör när säkerheten inte längre behövs (efter klartecken från tillsynsmyndigheten om att platsen har iordningställts). Gäller det en konkurs avgör alltså Länsstyrelsen när säkerheten ev. får tas i anspråk av konkursförvaltaren. Möjligheten att använda säkerheten måste ha använts innan man ansöker om pengar från saneringsförsäkringen (läs mer på nästa sida). Om pengar inte kan erhållas av saneringsförsäkringen, t.ex. om konkursen är avslutad, kan pengar sökas av Naturvårdsverket via Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Pågående verksamheter Eftersom risken för att marken blivit förorenad bedöms vara stor på många bilskrotar är det ofta motiverat att ställa krav på någon form av undersökning av marken även vid pågående verksamheter. Risken för förorening bör t.ex. vara stor om en verksamhet hållit på länge på samma fastighet, och/eller om man vet att hanteringen av farligt avfall sker eller har skett på ett oförsiktigt sätt. Finns det i dagsläget tydliga tecken på förorening, synligt oljespill, eller andra skäl att misstänka förorening kan det förstås också vara motiverat med en undersökning. Man kan i det läget också väcka frågan om en säkerhet enligt bilskrotningsförordningens 5 ska ställas, som kan användas om verksamheten upphör (beslut om säkerhet fattas av Länsstyrelsens rättsenhet). Den dag en verksamhet ska avslutas kanske det inte finns några pengar kvar, och det kan i det läget vara betydligt svårare att komma vidare med krav på undersökning av marken. I de fall verksamhetsutövaren måste gjuta en platta för att klara föreskriften kan det vara lämpligt att ställa krav på undersökning av den platsen innan plattan gjuts, eftersom det är där man har hanterat oljor m.m. och därmed är stor risk för förorening. I de fall verksamheten ska säljas till någon ny kan en undersökning vara till fördel både för den förra och den nya verksamhetsutövaren, även om det inte innebär en friskrivning från ansvar. Ansökan om pengar från saneringsförsäkringen Detta är ett försök till checklista av vad som bör vara med i en ansökan till AIG Europé S. A. om bidrag från saneringsförsäkringen. Sammanställningen baseras på några konkreta fall där pengar betalats ut. Det kan därför finnas andra delsteg i förfarandet som kan vara mer rationella. Bakgrund För att pengar skall kunna sökas från saneringsförsäkringen måste alla andra vägar vara uttömda. Om man skall få pengar för sanering av Naturvårdsverket via Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet så får det inte finnas någon, enligt miljöbalken, ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare. För att få pengar från saneringsförsäkringen måste finnas en ansvarig verksamhetsutövare/konkursförvaltare/fastighetsägare som inte kan betala. Systemen kompletterar alltså varandra. Allmänt För att medel ur saneringsförsäkringen skall beviljas skall skadefallet huvudsakligen hänföra sig till tiden efter

22 I de fall det saknas en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare kan pengar sökas av Naturvårdsverket via Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet. Vi ska förelägga den ansvarige verksamhetsutövaren och/eller fastighetsägaren för att saneringsförsäkringen skall gälla. Ev. konkurs får inte vara avslutad. (Gäller när man förelägger en verksamhetsutövare.) Observera att om verksamhetsinnehavaren ej har pengar och det rör sig om farligt avfall och för den skull även vanligt avfall så gäller det s.k. förvaringsfallet och det är fastighetsägaren som är ansvarig och den vi skall rikta föreläggandet mot. I många fall är dock fastighetsägaren och verksamhetsutövaren/bilskrotaren samma person som har betalningssvårigheter och vi kan då söka pengar från AIG. Det är alltså inte bara redan förorenad mark utan även kemikalielagring som läcker eller hotar läcka som man kan få ersättning för om fastighetsägaren ej har pengar. Kontakt med försäkringsbolaget AIG skall göras omgående, gärna per telefon, när ett saneringsbehov uppmärksammats och senast 6 månader efter upptäckten skall anmälan vara inlämnad. Ersättning utgår endast till den del som saknar täckning. Saneringskostnader under 1,5 basbelopp ersätts inte. Försäkringen ersätter kostnader för undersökningar och efterbehandling av brådskande art som måste göras för att hindra risk för skador på människor, egendom och/eller miljö. Dock inte räddningsinsatser enligt räddningstjänstlagen. Man bör även skicka en anmälan samt föreläggande till inskrivningsmyndigheten så att föreläggandet om sanering kvarstår vid en eventuell försäljning av fastigheten. Tänk då bara på att kontakta inskrivningsmyndigheten när åtgärderna i föreläggandet är utförda för att ta bort inskrivningen. Se gärna Länsstyrelsen i Västra Götalands remissutgåva april 2003 av Handledning och checklistor i ärendehantering i samband med förorenade områden (sidorna 36 och 37 i nuvarande version). Nedan följer en checklista över ärendegången som kan vara till hjälp. Tips och råd när man ansöker om medel från saneringsförsäkringen 1. Miljökontoret upptäcker vid tillsynsbesök, anmälan från allmänheten eller företagaren själv att en förorening eller risk för förorening föreligger för en fastighet där en företag/verksamhetsutövare är verksam. 2. Ett föreläggande skrivs till det aktuella företaget/verksamhetsutövaren med en tidsangivelse när åtgärderna undersökning/sanering skall vara utförda. 3. Har företaget redan gått i konkurs och konkursen är avslutad gå till punkt 9 för att se om fastighetsägaren har något ansvar. 4. Verksamhetsutövaren/företaget låter föreläggandet löpa tiden ut, det finns kanske inte pengar att utföra åtgärderna med. Innan föreläggandet har löpt ut är det bra att ha kontakt med företaget/verksamhetsutövaren per telefon eller besök för att kolla av läget. 5. Företaget kanske går i konkurs, kapitalet är förbrukat och man kan inte längre uppfylla sina betalningsförpliktelser mot många av sina kunder. När ett bolag har gått i konkurs hamnar ärendet hos tingsrätten som sedan utser en konkursförvaltare. 22

23 6. Finns ett föreläggande om t ex sanering sedan tidigare, som är riktat mot den tidigare verksamhetsutövaren, så måste detta skrivas om så att det blir riktat mot konkursförvaltaren. Detta för att konkursförvaltaren nu är verksamhetsutövare i bolaget. 7. Konkursförvaltaren tar nu hand om konkursboet. Detta sker genom att upprätta förteckning över skulder och tillgångar, upprätta en förvaltarberättelse, d v s förvaltaren skall behandla orsakerna till konkursen, sälja tillgångarna. Konkursförvaltaren gör också ett förslag till beslut angående rangordning i utbetalning, om det finns kapital, som sedan tingsrätten beslutar om med stöd av förmånsrättslagen. Borttransport av farligt avfall skall ske allra först enligt konkursbestämmelser. Undersökning/sanering är s.k. prioriterade fodringar som skall gå bland de allra första om det finns några pengar i konkursboet. Om konkursförvaltaren efter utredning kommer fram till att inga tillgångar finns tillgängliga i bolaget meddelas detta i en skrivelse till miljökontoret. 8. För att ha möjlighet att få medel från saneringsförsäkringen är miljökontoret tvungen att begära verkställighet eller rättelse på yyy bekostnad av kronofogden enligt 26 kap. 17 av föreläggandet, välj verkställighet. I annat fall riskerar man att kronofogden utför åtgärderna i enligt föreläggandet och kommunen får betala om vi inte får pengar från AIG Europé S.A. Samtidigt med verkställandet eller strax efter, skall man begära uppskov av verkställigheten, för att invänta AIG Europé S.A:s beslut. Ha telefonkontakt med kronofogden så att ni är överens om ärendegången. 9. Annan ansvarig än verksamhetsutövaren Om det saknas en verksamhetsutövare måste det undersökas om det finns någon annan, dvs. fastighetsägare som är ansvarig enligt miljöbalken. Dvs. har försäljning skett av fastigheten efter 1/ så måste vi förelägga den nye fastighetsägaren. Vi måste gå samma väg enligt punkterna ovan med fastighetsägaren. Om det rör sig om farligt avfall och avfall så är fastighetsägaren alltid ansvarig s.k. förvaringsfallet (förutsatt att det saknas en verksamhetsutövare) och skall föreläggas om borttagande oavsett när försäljning skett. Har alltså försäljning skett av fastigheten efter 1/ så skall fastighetsägaren föreläggas om allt, dvs. farligt avfall, avfall, undersökning av mark samt sanering. För farligt avfall och avfall föreläggs fastighetsägaren enligt de normala tillsynsparagraferna i 26 kap med stöd av bl.a. 10 kap. Man kan också använda 15 kap, 30 miljöbalken, nedskräpning. Enligt den är det förbjudet att skräpa ned på en plats dit allmänheten har tillträde eller insyn. Saknar även fastighetsägaren medel kan man få ut pengar från saneringsförsäkringen. I så fall får man köra varvet enligt punkterna ovan med föreläggande/verkställighet mm. mot fastighetsägaren. 10. Ansökan skickas in Ansökan om pengar, skrivelsen från konkursförvaltaren, föreläggandet samt begäran om verkställighet till AIG Europé S.A. Skadechef Thomas Wiberg. Om man efter telefonkontakt får reda på att inga tillgångar finns tillgängliga i bolaget kan man i ett tidigare skede skicka ansökan till AIG Europe S.A. Ett bra tips när man skriver föreläggandet, är att istället för att använda ordet sanering, bör man skriva förhindra spridning av xxx till mark och vatten. Detta kan medföra att AIG Europé S.A prioriterar ärendet högre än de annars skulle göra. 23

24 11. När AIG Europé S.A har gett klartecken som är positivt, kan en undersökning/sanering av den aktuella platsen ske. Miljökontoret gör om så behövs en upphandling för att hitta en lämplig entreprenör som skall utföra undersökningen/saneringsåtgärderna. 12. Det är lämpligt att en miljöinspektör sköter hela ärendet med AIG Europé S.A, beställer uppdraget mm. och en annan miljöinspektör gör slutbesiktningen av utförda åtgärder. 13. Sedan är det bara att hoppas på att man får pengar från försäkringen, AIG Europé S.A. I annat fall får man fundera på pengar från annat håll. När en konkurs är avslutad så finns det ingen verksamhetsutövare kvar och man får se enligt punkt 9 ovan om och vad fastighetsägaren eventuellt kan göras ansvarig för. Finns ingen ansvarig enligt miljöbalken kan pengar sökas av Naturvårdsverket via Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Kan inte pengar fås av Naturvårdsverket så återstår att avvakta med ärendet, kanske söka nästa år eller undersöka om kommunen själv vill bekosta det hela. Kontakta kronofogdemyndigheten oavsett om ni får pengar från AIG Europé S.A eller inte för att avsluta ärendet eftersom ni har begärt uppskov om verkställighet i ett tidigare skede. Lästips: Naturvårdsverkets Rapport 5242 Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade områden. Kontakt kan tas med AIG, se adress och kontaktperson på sidan 26. Inskrivningsmyndigheternas adresser finns också på sidan 26. I Bilaga 6 finns ett flödesschema som åskådliggör vilka olika tillvägagångssätt som finns vid olika fall om ansökan om pengar för undersökning/sanering. 24

25 5. Om Miljösamverkans tillsynskampanj Tabellen innehåller de moment som Miljösamverkans tillsynskampanj omfattar. De två moment som omfattar remisser samt beslut om nya auktorisationer sker givetvis oavsett vår kampanj, men tas ändå upp eftersom de är viktiga inslag i kampanjen. Vad När Vem Tillsynshandledning som stöd för tillsynen Klar senast 17 mars Projektgruppen Upptaktsdag bilskrotar 17 mars Inbjudan till alla miljökontor och Länsstyrelsen, projektgruppen ordnar Utskick av brev med föreskriften och/eller checklistan till berörda VU b I samband med kampanjstart Miljökontoren, Länsstyrelsen Tillsyn bilskrotar c 1 april- 30 juni 2004 Miljökontoren, Länsstyrelsen Tillsyn/inventering förorenad mark d 1 april Miljökontoren, Länsstyrelsen Remissyttranden till Länsstyrelsens rättsenhet Nya beslut om auktorisation Enligt begärt datum i aktuella remisser Miljökontoren (via kommunstyrelsen), Länsstyrelsen Ska gälla fr.o.m. 1 juli Länsstyrelsens rättsenhet Resultatsammanställning/utvärdering Juli september Miljökontoren redovisar, projektgruppen sammanställer Innan tillsynskampanjens början har samtliga bilskrotningsverksamheter vars auktorisation förfaller vid halvårsskiftet 2004 fått information om vad som gäller för nya ansökningar. De har nyligen också fått information om att Länsstyrelsen kommer att ställa säkerhet i beslut om auktorisation. b Förslag till brev finns i Bilaga 3. c Checklista till stöd för tillsynen finns i Bilaga 4. d Enkel checklista för de uppgifter som behövs för MIFO-klassningen finns i Bilaga 5. 25