Nya affärsmodeller för Sambruk

Transkript

1 Dygnsmötet Nya affärsmodeller för Sambruk Göran Goldkuhl, Thomas Rosén, Anna Öhrwall Rönnbäck Forskningsgruppen VITS Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Linköpings universitet

2 Innehåll Bakgrund Vårt uppdrag, kort om Sambruk Community License Programvarumarknaden Sluten vs öppen programvara Sambruks drivkrafter och förutsättningar Affärsmodeller och relationer mellan kommuner och ITleverantörer 5 olika anskaffningsvarianter Modellbilden med initialskede resp fortvarighet Sambruk Community Licence argument för och emot Avslutning Sid 2

3 Vårt uppdrag (forskning affärsmodeller i Sambruk) Utveckla kunskap om möjliga arbetsformer, affärsmodeller och licensformer för Sambruks e-tjänster Utgångspunkter: De grundläggande värderingar som Sambruk vilar på är likartade med de värderingar som är vägledande för Open source konceptet. Open source lösningar kommer därför att övervägas för alla här ingående e-tjänster. (Sambruk 2004) Osäkerhet i Sambruk hur hantera benefika gåvor (programvaror) från medlemmar Osäkerhet i Sambruk hur upphandla programvaror på annat sätt än traditionellt köp av standardprodukter Sid 3

4 Sambruk Community Licence Programverket.org VAD En semi-öppen licensform, dvs det som licensen skulle omfatta är öppet för medlemmar i Sambruk Varför inte SKLs programverket.org istället Fungerande arbetsformer för förvaltning och vidareutveckling måste på plats först det kan vara svårt vid ett helt öppet programvarualternativ Det handlar om verksamhetsapplikationer för kommuner utvecklingen begränsad hittills inom öppen programvara Sid 4

5 Bakgrund: Programvarumarknaden Det finns miljontals programmerare världen över; vissa är anställda, andra programmerar för sin egen skull (för att lösa och få hjälp med egna problem, lära sig mer, bli kända) Det har lett fram till två filosofier: ÖPPEN eller SLUTEN programvara som båda regleras av licenser Öppen programvara (Open Source Software, Free eller Libre F/L/OSS) är inte som skriven text eftersom annan än upphovsmannen får förändra den, regleras i licensavtal (t ex GPL) "Copyleft - all rights reversed" religion för vissa programmerare, attackeras ytterst sällan av hackers på senare tid många for-profit -satsningar, både av små mjukvaruföretag inom OSS och stora aktörer i huvudsak inom sluten programvara Sluten programvara (proprietär, Closed/Proprietary Software) skyddar företaget som har betalat utvecklingen möjliggör licensintäkter Sid 5

6 Programvarumarknaden (forts) Affärsdrivande företag använder ofta både sluten och öppen programvara! Öppna standarder gör att man kan koppla ihop program så att de kan fungera tillsammans (=interoperabilitet) Statlig utredning om öppen standard i offentlig sektor pågår EU-initiativ till en gemensam EU-licens (EUPL) Inom Sambruk: Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) Sid 6

7 Vad är viktigt för köparen av programvara jämför olika licensformer + Kostnadseffektivitet Kompetent part som förstår verksamhetens behov Tydlig huvudman/kontraktspart + Förekomst av teknisk dokumentation Förekomst av användarorienterad dokumentation + Öppen programvara + + Vidareutveckling enligt tydlig utvecklingsplan Följer öppna standarder Möjlighet att påverka utvecklingen Sluten programvara + Möjlighet att skräddarsy funktioner för kundens behov + + Rätt att göra egna anpassningar + Tillgång till källkod (viktigt om leverantören försvinner) + Tillgång till egna data, kunna få ut rapporter Tydligt förvaltningsansvar + Tydligt supportansvar + Supporttillgång (24/7) + Möjlighet att välja supportleverantör Sid 7

8 Kommunala e-tjänster ungefär likadant i alla kommuner Sid 8

9 det finns mycket att vinna på att samordna och dela mellan kommunerna! Köpare Kommun kommuner Säljare IT/tjänsteleverantör Sid 9

10 Hur ser affärsmodellerna ut för kommunala e- tjänster Leverantörssidan Erbjudande Säljare IT/tjänsteleverantör Marknadsposition Operativ plattform Sid 10

11 Affärsmodeller för kommunala e-tjänster: Kund (brukare)-leverantörsrelationer Köpare Kommun E-tjänster Avtal (licens, support, vidareutveckling) Erbjudande ( 290 kommuner) Säljare IT/tjänsteleverantör Marknadsposition Operativ plattform Sid 11

12 Sambruks mål Arrangera gemensam utveckling av kommunala e-tjänster Skapa gemensam teknisk och juridisk grund för sambruk av e- tjänster Sänka kommunernas kostnader för utveckling och drift av e- tjänster Minska ledtiderna för utveckling och införande av tjänsterna Sid 12

13 Analys av köpar-säljarprocessen i Sambruk traditionell upphandling Leverantörsmarknad Anbudsförfrågan Kravspec Sambruk Vald leverantör Olika anbud Uppdrag Kravspec Licensierad programvara Samverkande kommuner Sid 13

14 Hur kan anskaffning av semi-öppen programvara gå till Identifiering av fem typfall: gemensam specifikation och upphandling gemensam specificering, en kommun upphandlar gemensam specificering, en kommun utvecklar enskild kommun specificerar och upphandlar enskild kommun specificerar och utvecklar Sid 14

15 Fem typfall identifierade FALL 1: gemensam specifikation och upphandling Leverantörsmarknad Anbudsförfrågan Kravspec Sambruk Olika anbud Samverkande kommuner Vald leverantör Uppdrag Kravspec Programvara Programvaror enl SCL Sid 15

16 Fem typfall identifierade FALL 2: gemensam specificering, en kommun upphandlar Leverantörsmarknad Sambruk Samverkande kommuner Vald leverantör Ramavtal Uppdrag Kravspec En kommun Programvara Uppdrag Kravspec Programvaror enl SCL Sid 16

17 Fem typfall identifierade FALL 3: gemensam specificering, en kommun utvecklar Sambruk Samverkande kommuner En kommun Programvara Programvaror enl SCL Uppdrag Kravspec Sid 17

18 Fem typfall identifierade FALL 4: enskild kommun specificerar och upphandlar Leverantörsmarknad Ramavtal Sambruk Vald leverantör Uppdrag Kravspec En kommun Programvara Programvara som gåva Programvaror enl SCL Sid 18

19 Fem typfall identifierade FALL 5: enskild kommun specificerar och utvecklar Sambruk En kommun Programvara som gåva Programvaror enl SCL Sid 19

20 Förutsättningar för SCL E-tjänste-applikationerna behöver fungera i olika IT-systemmiljöer Kommunerna har olika systemarv; Öppen Teknisk Plattform ÖTP modulär arkitektur samt öppna standardiserade gränssnitt behöver utvecklas och användas Hög grad av interoperabilitet (samfunktionalitet) krävs för anskaffad e- tjänsteapplikation Affärsmodeller som lämpar sig för lokala upphandlingar behövs även i ett sambruksförfarande Det behövs incitament för kommuner som drar det tunga lasset (med processutveckling, kravspecifikation, samordning med sambruksmedlemmar, leverantörer, andra myndigheter, utredning av lagar och bestämmelser) Strävan mot ökad användning av öppna programvaror inom offentlig sektor pågår men öppen källkod har inte varit ett reellt alternativ i Sambruks hittills pågående upphandlingar! Osäkerhet bland Sambruks medlemmar vad gäller gemensamt ägande av källkod och oro att skapa ett nytt Kommundata Sambruk ska vara slimmad organisation Sid 20

21 Arbetsmodell för Sambruk Sid 21

22 Fas 1: Anskaffning fem vägar in Fall 1 Fall 2 Fall 3 Specifikation Gemensam (flera kommuner) Gemensam (flera kommuner) Gemensam (flera kommuner) Upphandling Gemensam Enskild kommun (Enskild kommun) Programutveckling Extern leverantör Extern leverantör Egenutveckling (enskild kommun) Fall 4 Enskild kommun Enskild kommun Extern leverantör Fall 5 Enskild kommun (Enskild kommun) Egenutveckling (enskild kommun) Överlåtelse till Sambruk Enligt upphandlingsavtal Enligt upphandlingsavtal Benefik gåva (enligt överenskommelse i specifikation) Enligt upphandlingsavtal (benefik gåva) Benefik gåva Sid 22

23 Arbetsmodell för Sambruk Sid 23

24 Fas 2: Fortvarighet Sambruk formellt ansvarigt för mjukvarorna Viktigt med tydliga krav från Sambruk gällande öppna standarder (ÖTP) och hög grad av interoperabilitet Prenumerationsavgift för användning Skall täcka kostnader för generell vidareutveckling (huvudspår) och grundläggande support Rabatter för medlemmar som deltagit i anskaffningsfasen Gemensam projektserver i Sambruks regi Förvaltningsråd bestående av deltagande medlemmar (prenumeranter) Tillåtet med lokala varianter support och underhåll ansvaras av den aktuella medlemmen alla lokala utvecklingar måste återmatas till övriga deltagare (förvaltningsrådet) prenumerationsavgiften försvinner ej Sid 24

25 (Fas 3) Programverket.org Sambruk och Programverket kompletterar varandra Sambruk = operativt SKL/Programverket = strategiskt Programvaran kan övergå till helt öppen programvara efter viss tid Underhåll kan fortfarande ske i Sambruks regi Sid 25

26 Sambruk Community Licence behöver innehålla Licensavtal mellan Sambruk och prenumeranter Uppdragsavtal mellan upphandlande kommuner som uppdragsgivare och extern leverantör som uppdragstagare och Sambruk som produktmottagare Gåvoavtal mellan kommun som gåvogivare och Sambruk som gåvomottagare Samverkansöverenskommelse ett förvaltningsråd (t ex Sambruks styrelse och förvaltningsråd med verkställande utskott och prenumeranter ) Sid 26

27 SCL är en mellanform Programverket.org Sambruk strävar mot öppen programvara programverket.org Men det verkar vara en bit kvar Brist på resurser (monetära och kompetens) i kommunen Behov av styrning, support och underhåll Behov av gemensamma specifikationer Sambruk Community License kan vara en mellanform Baserad mer på öppna principer än proprietär programvara SCL som arbetsmodell kan samexistera med andra arbetsmodeller Upphandling av proprietär standardprogramvara Utnyttjande av öppen källkod (GPL) Sid 27

28 Argument mot SCL Bättre med proprietära programvaror Sambruk och kommuner saknar erfarenhet från upphandling av programvaror enligt SCL-modellen Ja, men detta utvecklas genom tillämpning! Det är endast leverantörer som kan sköta förvaltningsstyrning professionellt (ligger utanför Sambruks och kommuners kompetens) Ja, men idag är inlåsningseffekterna problematiska Övning ger färdighet! Sambruk bör av principiella skäl inte äga programvaror Ägandet är instrumentellt, ett medel för ökad effektivitet Sid 28

29 Argument mot SCL Bättre med helt öppen programvara Det är viktigt att tillämpa öppen källkod fullt ut Ja, men det handlar om att välja ägande- och licensformer som är mest lämpade för Sambruk Värderingarna bakom öppen källkod är ett medel för att öka kvalitet, utvecklingskontroll och kostnadskontroll, men inte ett självändamål! Sambruk ska inte bara vara till för sina medlemmar utan för alla Sveriges kommuner Ja, men kommuner väljer att vara medlem eller inte Att vara medlem ska löna sig Sid 29

30 Argument för SCL SCL är ett steg mot helt öppen programvara anpassat för Sambruk Sambruk undviker dyr licenskostnad och att köpa samma sak gång på gång Sambruk kan uppnå enklare och bättre följsamhet till ÖTP-principer ÖTP får större utbredning och blir viktigare att följa för programvaruleverantörerna Gemensamma SCL-upphandlingar ger medlemmarna utvecklad beställarkompetens Medlemmarna i Sambruk (som plöjer upp fårorna ) får fördelar Sambruk kan dra nytta av innovationskraften i öppen källkod där brukare har större inflytande över utvecklingen Sambrukskommunerna får ökad handlingsrepertoar tar kontroll över förvaltning och vidareutveckling kan välja mellan fler leverantörer, även lokala kan kombinera köpta tjänster och inhouse kan hantera benefika gåvor från Sambruks medlemmar Sid 30

31 Vi ser fram emot era synpunkter - lycka till med eftermiddagens projektmöten! 31

32 Göran Goldkuhl, Thomas Rosén, Anna Öhrwall Rönnbäck, Läs mer på : Goldkuhl G, Rosén T, Öhrwall Rönnbäck A (2007), Hur sambruka kommunala e-tjänster Arbetsformer och affärsmodeller för semi-öppen programvara. Rapport. 32