GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Friggeråker 25:8 m.fl. Skaraborg logistic center etapp 2, Falköping stad, Falköpings kommun

Transkript

1 Datum Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Friggeråker 25:8 m.fl. Skaraborg logistic center etapp 2, Falköping stad, Falköpings kommun HUR GRANSKNINGEN HAR BEDRIVITS Byggnadsnämnden har vid sammanträde den 17 november 2015, 142, beslutat att genomföra granskning enligt 5 kap. 18 Plan- och bygglagen (PBL) i rubricerat ärende. Granskningen har ägt rum under tiden till och med Syftet med aktuell detaljplan är att möjliggöra för ytterligare eploatering av logistikanknutna verksamheter och på så sätt utveckla Skaraborg logistic center. Fullständiga handlingar har skickats till berörda fastighetsägare enligt sändlista. Handlingarna har under granskningstiden visats på Medborgarkontoret och på Falköpings kommuns hemsida. INKOMNA YTTRANDEN Följande yttranden har inkommit under samrådstiden. Remissinstans Ingen erinran Synpunkter Länsstyrelsen, Svenska kraftnät, Trafikverket, MÖS, Lantmäteriet, SGI, Vattenfall, (6)

2 SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Yttrandena sammanfattas och kommenteras med kursiv stil. Länsstyrelsens yttrande återges i sin helhet. Länsstyrelsen Bedömning enligt 11 kap 10 PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Synpunkter på förslagshandlingen De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats. Det kan dock därutöver påpekas att i planbeskrivningen kapitel 10 finns en tabell som anger om planen antas leda till betydande miljöpåverkan. Enligt tabellen strider eploateringen av marken inte mot Länsstyrelsens regionala miljömål. Men enligt det regionala tilläggsmålet för miljömålet ett rikt odlingslanskap skall länets totala jordbruksareal som mest minska med 200 hektar fram till år Det torde innebära att alla eploatering av jordbruksmark strider mot Länsstyrelsens regionala miljömål. miljomal/vastra-gotalands-miljomal/pages/ett-riktodlingslandskap. Asp I handlingarna framgår att den samlade bedömningen av de negativa konsekvenserna avseende odlingslandskapet är små till måttliga, eftersom ytan bedöms liten i förhållande till kommunens totala jordbruksmark. Men ser man det i ett längre tidsperspektiv och större globalt sammanhang är konsekvenserna stora eftersom 30 hektar god jordbruksmark för framtida produktion av både livsmedel eller andra produkter försvinner. Eftersom odlingsbar jordbruksmark är en ändlig resurs blir det fel att endast bedöma konsekvenserna av eploaterad jordbruksmark i relation till den enskilda kommunens totala jordbruksareal.i framtida översiktsplanering i Falköpings kommun behöver större avägandeoch samarbete över kommungränser göras för att förhindra eploatering av brukningsvärd jordbruksmark i enlighet med 3 kapitlet 4 miljöbalken. Kommunen har i kompletterande inventeringar och MKB redogjort för de oklarheter som rådde innan granskningsskedet avseende eventuell påverkan på Marjarpskärret, biotopskydd, Natura 2000-områden samt överlappningen 2(6)

3 mot den första etappen Marjarp och de där utförda kompensationsåtgärderna för biotopskyddsdispenser. Kommunen har kunnat visa på att det inte föreligger risk för påverkan på Marjarpskärret. Förslag till kompensationer för borttagande av biotopskydd finns, men det ska påpekas att slutliga villkor om kompensationer görs i själva dispensbesluten. Länsstyrelsen har i samrådet föreslagit en restaurering av Marjarpskärret som en del av kompensationsåtgärderna. Nu har det framkommit att delar av Marjarpskärret är så allvarligt skadat av igenväning och dränering att en restaurering inte är praktiskt möjlig. Däremot har det framkommit att en östligare belägen källa omges att ett rikkärr som är möjligt att restaurera (område 8). Länsstyrelsen anser att en restaurering av detta rikkärr på allvar ska övervägas som en del av kompensationerna för biotopskydden och påverkan på våtmarker inom planområdet redan i planskedet. Vad gäller för höjder för bebyggelse i underlaget är det inte samma ytor som avses? I DHI:s rapport om Dagvattensystemet anges på sida 125 att man bör hålla all bebyggelse över nivån 206 m med god marginal. I MKB för detaljplan på sida 180 om planområdena i etapp 1 och 2 anges att all bebyggelse bör placeras över +202 m. I planbeskrivningens sida 34 anges att all bebyggelse bör placeras över +202,9 m. Markavvattningsföretag har inte benämnts helt rätt i tet på sida 179 och i figur Stora Bäckabo vattenavledningsföretag av år 1933 är ej ett Uföretag. Del C i figuren hör till Sikagårdens dikningsföretag av år Planbeskrivningen, sida 13 (sida 240), anger att i princip samtliga stenmurar och diken flyttas. Som kompensationsåtgärder ska nya stenmurar och diken anläggas. Var dessa kompensationsåtgärder ska uppföras går att se på bild 4 i figuren på sida 16 (dokumentets sida 243) anges dock bara dike biotopskydd och inte vilka diken som är befintliga och vilka som är nya. Redovisning av beslutade, utförda samt planerade åtgärder som berör biotopskydd och vattenverksamhet kan ske på plats tillsammans med Länsstyrelsen inför eventuella nya dispensansökningar. Fler typer av kompensationsåtgärder än enbart nya diken kan vara aktuella eempelvis våtmarker och övervintringsplatser för groddjur. På sida 36 i planbeskrivningen anges att mycket god reningseffekt fås i dammarna/utjämningsmagasinen. Gäller det även vid anläggning av nya diken och utjämningsmagasin? Åtgärder kan annars behövas för att begränsa grumling nedströms vid anläggningsarbete med diken och dammar. Det är bra beskrivet i dagvattenutredningen hur hanteringen av dagvatten är tänkt. Områden för hantering av dagvatten finns avsatt på plankartan och säkerställs även i andra etapper av relaterade detaljplaner. Länsstyrelsen vill dock poängtera att det är viktigt att diken och dagvattendammar utformas för att optimera reningsfunktionen, bl.a. genom att inlopp och utlopp i dammarna konstrueras för att säkerställa bästa möjliga reningsfunktion. Det är viktigt att frågan om masshantering och massbalans finns med hela 3(6)

4 vägen till eploateringens slut. Olika justeringar av höjder etc. för med sig ändrade massförhållanden och kan leda till förändringar i den redovisade beräknade massbalansen. I och med att kommunen själva står för merparten av anpassningen av tomterna finns större möjlighet att samordna masshanteringen mellan markområdena, vilket bör utnyttjas fullt ut. Det är bra att massorna så långt som möjligt används inom planområdet, men det bör finnas en plan för hur eventuella överskottsmassor ska tas omhand samt vilken typ av massor som kan bli aktuella att införa om det istället blir ett underskott. Kommentar Nämnd tabell kap.10 s.41 har ändras efter Länsstyrelsens önskemål. Diskussionen kring eploatering av brukningsbar jordbruksmark tas med till det mellankommunala arbetet i den kommande översiktsplanen. Kommentar kring kompensationsåtgärder för biotopskydd : Förslag till kompensationer för borttagande av biotopskydd finns i planförslaget men slutliga villkor om kompensationer görs i kommande dispensbeslut. Detta kan med förtjänst göras i fält. All bebyggelse bör placeras över +202,9m. Samtliga handlingar är nu synkroniserade kring denna höjd. Informationen kring markavvattningsföretagen har ändrats. God reningseffekt kommer nås även vid anläggande av nya dammar. Svenska kraftnät Trafikverket MÖS Lantmäteriet SGI I vår samrådsyttrande eftersökte vi en tydligare redovisning av terrasseringens utformning och vilka nivåskillnader som i samband med detta arbete uppstår mellan individuella terrasser. Vi ansåg dessutom att stabiliteten för utformad terrassering behövde klarläggas. SGI noterar att det i planbeskrivningen har infört ett kapitel som berör ras och skred. I detta kapitel framgår det att planerade slänter ska utformas på ett sätt som innebär att en tillfredställande stabilitet uppnås. SGl har inga synpunkter avseende planerat tillvägagångssätt beträffade terrasserna utformning med vill dock förtydliga att förutsättningarna för ras och skred m.h.t. områdets utformning, dvs. släntlutningar och belastningar, ska klarläggas i planskedet. Krävs det restriktioner eller åtgärder ska dessa säkerställas i planen. 4(6)

5 SGI noterar att det i planbeskrivningen framgår att kommunen planerar en etappvis utbyggnad av området. I planbeskrivningen framgår det att kompletterande utredningen kommer att genomföras i syfte att detaljstudera förutsättningarna i området. För vilket ändamål kompletterande utredningar ska utformas är inte entydigt och SGl vill uppmärksamma att grundläggningstekniska frågeställningar kan hanteras i bygglovskedet men inte geotekniska säkerhetsfrågor. Dessa frågor kan inte hänskjuta till bygglovskedet. SGI anser att det är tydliggjort hur terrasseringen kommer att utformas men inte för vilka släntlutningar och belastningar som stabiliteten är tillfredställande, detta kvarstår. Kommentar Efterfrågad utredning gällande släntlutningar och belastningar bedöms vara av sådan detaljerad karaktär att bedömningen är att de tillhör kommande projekteringsskede och ej detaljplaneskedet. Det är ekonomiskt oförsvarbart att med nuvarande förutsättningar utreda denna fråga ytterligare pga. planområdets omfattning ytmässigt och att vi i detta skede inte vet vilken utbredning en framtida etablering kommer att ha eller vilken eakt placering som ska undersökas. Vidare kostar föreslagen kompletterande undersökning mellan 1-2 miljoner kronor och vi har både den allmännyttiga och samhällsekonomiska aspekten att ta hänsyn till i vårt avvägande och agerande. Utbyggnaden kommer ske etappvis och man kommer även att utreda dessa frågor etappvis synkroniserat med att det finns intressenter för kommande tomter. Detta för att kommunen inte vill riskera flera miljoner kronor för ett område som inte kommer bebyggas de närmaste åren (t.e. delområde i norr). Vidare är det Falköpings kommun som själva ansvarar för förberedande av området och vi kommer bevaka att efterfrågade punkter utreds vid kommande eploatering. Vattenfall Vattenfall önskade i sitt tidigare yttrande att ett tillfälligt markreservat skulle erhållas för den befintliga 130 kv-ledningen. Kommunen har inte tillgodosett markreservatet. Vattenfall vidhåller att ett markreservat bör erhållas innan detaljplanen antas. Det ligger inte i Vattenfalls händer att besluta om ny koncessionen för att uppföra ledningen i en ny sträckning. Om ledningens tilltänkta sträckning mot förmodan inte får koncessionen beviljad kommer det i framtiden innebära att det kan bli svårigheter med att få en förnyad koncession för befintlig sträckning. Inom detaljplanelagt område har Energimarknadsinspektionen krav på att koncessionen inte får strida mot detaljplanens syfte, och pga det ser Vattenfall ett tillfälligt markreservat som en bra lösning. Kommentar Kommunen bedömer att markreservat ej krävs då ledningen ska flyttas. Vid kontakt med ansvarig handläggare på vattenfall gavs efter diskussion följande svar: Vattenfall står kvar vid vad man tidigare har önskat, men om kommunen bedömer att det inte ska vara något markreservat så accepterar Vattenfall det. Falköpings kommun ska om en framtida situation uppstår där förnyad ledningsrätt blir aktuell vara vattenfall behjälpliga i denna fråga. 5(6)

6 Förändring mellan granskning och antagande En mindre ändring är gjord på plankartan: q- åkerholme skall bevaras har ändrats till q- åkerholme bör bevaras om möjligt. Detta pga. att en åkerholme mitt i ett industriområde ej nödvändigtvis innebär något positivt för kulturmiljön och istället prioriteras en fleibel detaljplan. Kvarvarande synpunkter efter samråd/granskning Lars & Magnus Eriksson Vi som markägare protesterar mot föreslagen detaljplan på Skaraborg logistik center av anledning att det inte finns en trovärdig fungerande plan på hur avrinningsvatten ska tas om hand. Falbygdens naturskyddsförening Falbygdens Naturskyddsförening reagerar på den höga höjden för en planerad lagerbyggnad (30 meter). Torbjörn Persson Utifrån den MKB som presenterats har påverkan av landskapsbilden bedömts kunna bli "stor". Detta är ett diffust konstaterande som inte ger ett tillräckligt besluts-underlag för politiker att bedöma huruvida våra unika landskapsvärden står på spel. SGI SGI anser att det är tydliggjort hur terrasseringen kommer att utformas men inte för vilka släntlutningar och belastningar som stabiliteten är tillfredställande, detta kvarstår. Aleander Kouzmine Planarkitekt (6)