FAMILJEGÅRD. Rejal LYCKAD KALVUPPFÖDNING I FOKUS SOMMARENS NYHETER PÅ GRILLEN FIGENS NYA SVINHUS PRESENTERAS

Transkript

1 Rejal FAMILJEGÅRD SAMARBETSTIDNING FÖR SNELLMANS PRIMÄRPRODUKTION I DETTA NUMMER: LYCKAD KALVUPPFÖDNING I FOKUS SOMMARENS NYHETER PÅ GRILLEN FIGENS NYA SVINHUS PRESENTERAS

2 SAMARBETSTIDNING FÖR SNELLMANS PRIMÄRPRODUKTION I DETTA NUMMER: I DETTA NUMMER Nu gör vi det goda ännu bättre...4 En dag om kalvningar och bete för dikogårdar...6 Friskare kalvar i kall uppfödning?...8 Med tiopoängskalven som mål...10 Sommarens evenemang...11 Om utveckling på gården och att välja sin attityd...12 Limousin-auktion i Alavieska...13 Ladugårdsöppning i Esse...13 Människor och djur trivs i nya utrymmen...14 Figens produkter för att förbättra djurmaterialet...15 Första grisningarna gick över förväntan...16 Bättre köttprocent och -kvalitet med sojafri slutuppfödning...18 På ursprungsgårdarna mycket låg MRSA-nivå...18 Gott samarbete & god image viktiga för producenterna...19 Rena smaker och hetta i sommarens korvar...20 En glad sommar för så många som möjligt...21 Nya skinförpackningar och mörade biffar Friskare kalvar i kall 4 uppfödning? 16 Figens galtstation i 18 Kauhava Roland förklarar Snellmans strategi Muskeli-sugghuset fick fin start LEDARE Specialisering som inriktning Snellmans Köttförädling har uppdaterat sin strategi. Under vårvintern har preciserats tydliga riktlinjer och utvecklingsmål för de kommande åren. Utvecklingsvägarna implementeras som bäst i företaget och verksamhetskedjan. Snellmans unika position som en kvalitativt specialiserad aktör på matmarknaden i Finland bedöms som mycket värdefull. Den rollen vill man ännu förstärka. Snellman gör inte som andra, utan tänker själv och gör självständiga beslut. På matmarknaden inträffar sannolikt också i fortsättningen omvälvande förändringar och centraliseringar. Men vi tror att det ännu finns värde också i den äldre visdomen. Snellman har byggts i 67 år. I den byggnadskedjan finns mycket kunnande och värderingar, som inte kan kopieras eller ersättas i en hast. På samma sätt skall specialiseringen synas också i primärproduktionen. Man analyserar, testar och gör beslut, med respekt för människor, djur och miljö. Som samarbetsparter till Snellman passar i synnerhet sådana gårdar som själva vill skapa människor möjlighet till det bättre. Då kan man bygga gemensamt en specialisering med inriktning på kvalitet, hälsa, välmående och sympati. Ett steg i sänder. Snellman söker därför alltjämt djupare samarbete med kvalitetsmedvetna och utvecklingsinriktade lantgårdar. Under detta år funderar vi gemensamt på riktlinjerna. Vi ordnar den 15 juni i Jakobstad ett diskussionstillfälle för producenter som funderar på att investera i köttproduktionen. Under höstens producentmässa återkommer vi närmare till Snellmans Köttförädlings specialisering vad beträffar primärproduktionen. Nu vill vi önska alla en riktigt fin sommar, och tjänlig väderlek för odlingssäsongen! Tomas Gäddnäs REJÄL FAMILJEGÅRD Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab / Figen Ab Redaktion Kirsi Partanen, Vesa Hihnala, Martti Hassila, Tommi, Fors, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media Tryckeri Forsberg ISSN Kontakt: Snellmans Köttförädling Ab Granholmsv. 1, Jakobstad tfn / Rejal FAMILJEGÅRD LYCKAD KALVUPPFÖDNING I FOKUS SOMMARENS NYHETER PÅ GRILLEN FIGENS GALTSTATION PRESENTERAS ERKKI JÄRVINEN SNELLMANS NYA KONCERNDIREKTÖR Snellmankoncernens styrelse har i februari utnämnt Erkki Järvinen (EM) till ny koncerndirektör. Snellmans nya koncerndirektör känner koncernen redan från tidigare. Han har varit medlem i Oy Snellman Ab:s styrelse sedan år 2011 och har deltagit i byggandet av företagets strategi och tillväxt genom sitt styrelsearbete. Jag är verkligen inspirerad av den här uppgiften, det är fint att få möjlighet att leda och utveckla Snellman i en ny roll. Jag ser att vi har utmärkta möjligheter att ytterligare utveckla företaget till en ännu större och mer mångsidig aktör inom livsmedelsbranschen, säger Erkki Järvinen. Erkki har tidigare arbetat som verkställande direktör för bland andra Tikkurila och Rautakirja. Koncernens styrelseordförande Henrik Snellman ser med tillförsikt på framtiden. Erkki tillför vår koncern ett starkt och djupt kunnande av affärsledning. Det långa arbetet i Snellmans styrelse innebär att han samtidigt också står för kontinuitet. Han känner företaget väl och har förmåga att föra det mot nästa utvecklingsskede, säger Henrik. Erkki är 57 år, är född i Helsingfors men har bott också i Karleby och i Stockholm PÅ PÄRMEN På Kympin vasikka -dagen besökte en grupp producenter Vikman-Lampinens gård i Perho. Läs mer på sid 10!

3 SNELLMANS STRATEGI Nu gör vi det goda ännu bättre Under vintern har Snellmans Köttförädling gått igenom sin strategi för perioden fram till Köttförädlingens vd Roland Snellman förklarar varför det är så viktigt att veta vart man är på väg, och varför. NUVARANDE PRODUKT- GRUPPER PRIMÄR- PRODUKTION NYA OMRÅDEN Som företag måste man välja mellan olika strategiska synsätt, säger Roland Snellman. Vill vi fokusera på låg kostnad eller differentiering? På en bred eller smal målgrupp? Det viktigaste är att inte fastna i mitten, utan att ha en klar syn på vad som är företagets linje. Strategin föregås av ett grundligt förarbete som omfattar olika omvärlds- och marknadsanalyser. Vilka trender och megatrender finns i konsumentbeteendet och vad betyder det för oss på lång sikt? Förutom trenderna påverkas verksamheten också av andra faktorer såsom lagstiftning, konkurrenter, konkurrens inom detaljhandeln, varumärkesbygge, import, media, globala risker mm. Sammanfattningsvis är målet att känna kunderna, vart de är på väg i sina egna strategier, analysera konkurrensen samt definiera våra egna styrkor och svagheter, möjligheter och hot. De här analyserna utgör grunden för strategin och uppdateras årligen två gånger. Att utnyttja försäljningspotential hos existerande produkter Primärproduktionen som en konkurrensfördel Söka framtida tillväxtstigar Utnyttja potentialen bättre I Snellmans strategi lyfts differentieringen fram som ett starkt kort, dvs hur Snellman särskiljer sig från andra aktörer. Huvudfokus framöver ska ligga på att bättre utnyttja potential som redan finns. Vi är inne på en bra linje som har bra gensvar både bland våra kunder och konsumenterna, säger Roland. Nu vill vi åstadkomma tillväxt med våra nuvarande produkter och marknader. Det finns stor potential att fylla ut. Vi har bra produkter, men en del har inte tillräckligt bra täckning i butikerna. Andra produkter har bra täckning, men kvaliteten kan höjas. Det här vill vi dra bättre nytta av och skapa större effektivitet. Differentiering i primärproduktionen Primärproduktionen har av naturliga skäl en långsammare förändringstakt, därför har man dragit upp riktlinjer för primärproduktionen ända fram till Vi vill differentiera oss tydligare En ledningskultur i enlighet med Snellmans värderingar Förbättra materialflödet och hanteringen av köttbalansen Rätt investeringar MÄNNISKOR PROCESSER INVESTERINGAR inom primärproduktionen och göra detta till en konkurrensfördel för hela kedjan, berättar Roland. Vi ser att det är viktigt för konsumenterna att veta hur djuren föds upp. Snellman är också det enda köttföretaget som byggt upp sin svinkedja på enbart finländsk genetik. Vi kommer att synas på ett annat sätt i media, och lite mer aggressivt lyfta fram vår ståndpunkt, fortsätter han. GMO-friheten är ett argument, likaså att ännu tydligare lyfta fram producenten. Det vi vill poängtera är en förnuftig primärproduktion som är hållbar både för miljön och människorna som berörs av den. Diskussion och coaching viktigt Det är ledningsgruppen och styrelsen som fastställer vägen i strategin. Därefter börjar arbetet med att kommunicera ut målsättningarna till hela kedjan, och i gengäld diskutera vad som behövs för att målen ska kunna uppnås. Vad krävs av oss för att skapa förutsättningar för hela kedjan? Finns det kompetens, människor och processer som motsvarar behoven? Att följa upp och coacha är viktigt, säger Roland. Det är en sak att förmedla målen, sedan måste man diskutera och rådge. Vi har sett att det coachande Snellman-ledarskapet bär frukt, så jag kommer att jobba med att stärka det ytterligare. Har man en sund organisation och företagskultur ska man verkligen utnyttja det som en konkurrensfördel. Strategisk målgrupp Brett segment Smalt segment Låg kostnad Kostnadsledarskap Kostnadsbaserad fokusering Möta konsumenternas förväntningar, och leda i positiv riktning När vi tänker framåt och ser på konsumentbeteendet på lång sikt, ser vi att köttkonsumtion och miljöbelastning kommer fortsättningsvis att ifrågasättas på flera plan. Vi är övertygade om att vi måste göra saker annorlunda. Några av strategins målsättningar för primärproduktionens del är att stöda och uppmuntra till frigrisning Strategisk fördel Fastkörd i mitten Differentiering DIFFERENTIERING Differentierad fokusering i så hög grad som möjligt, en frisk lantgris som inte behöver medicineras, mjuka underlag för växande nöt, frigående kor på mjölkgårdarna samt att minska användningen av soja och öka användning av inhemskt protein inom svinproduktionen. Användning av antibiotika är en fråga som intresserar både konsumenter och producenter, men Roland poängterar att antibiotikafrihet inte är problemfritt. 100 % antibiotikafrihet är ingen sund målsättning, man måste också beakta djurens välmående. Att låta djuren lida eller avliva vid sjukdom som skulle kunna botas av antibiotika är heller inte etiskt försvarbart. Antibiotika används inte förebyggande i Finland, endast för behandling av sjukdom. Brett stöd för långsiktighet hos ägarna Vi tror på Snellmans linje och vi vill förstärka den ytterligare, säger Roland. Vi har en stor outnyttjad potential som vi inte tagit ut. Vi har också lyckats med de målsättningar vi satte upp i höstas och kunde därmed genomföra de prishöjningar som lovats producenterna. Den som satsar på differentiering har ofta en prispremie, dvs en mer hållbar ekonomisk förutsättning att gå sin egen väg. Den innebär också att man kan beakta ett bättre producentpris. Höjningen i februari var en del av den långsiktighet som genomsyrar strategin om bättre lönsamhet i primärproduktionen. Det råder ett brett stöd för långsiktigheten i hela ägarbasen. Deras förståelse för vårt arbete och våra värderingar gör att de kortsiktiga resultaten stundvis kan få ge vika och människorna gå före. Detta är helt i familjeföretagets anda. Snellman har valt differentiering för en bred målgrupp som konkurrensstrategi

4 DIKOPRODUKTION En dag om kalvningar och bete för dikogårdar I mars höll Yrkesakademin ett dikoseminarium i Vasa i samarbete med Snellman och konsultföretaget Växa Sverige. Runt 25 producenter från närregionen deltog. Seminariet dokumenterades på video och kan ses på YA:s webbplats. Viktigt förbereda sig inför kalvningsperioden Veterinär Malin Kånåhols från Växa talade om kalvning och kalvningshjälp. Kalvningen är den mest kritiska fasen i dikoproduktionen, konstaterade hon, och det är bra att förbereda sig i tid och tänka igenom rutiner och oförutsedda händelser. Utfodringen förbereder kon under hela året, men sista månaden före kalvningen är det viktigt med rätt selen-, E-vitamin- och proteininnehåll. Var sker kalvningen ute på bete eller i stall? Går det att dela upp korna även på bete, så att de kan kalva var för sig i lugnare miljö? Malin betonade vikten av god hygien, eftersom både kon och kalven har nedsatt immunförsvar vid kalvningen. Är korna ute på bete bör underlaget vara torrt, inte lerigt. Snö är i sig inget hinder, men kalven blir lätt nedkyld om den lämnar liggande. Håll korna under uppsikt om de är ute. Kalven kan behöva hjälp det första dygnet så att den säkert diar på rätt ko. Har man kalvbox är det bra att göra rent och byta strö mellan kalvningarna. Ingripa eller inte? Malin rekommenderade att man tittar till kor som ska kalva var 3 4 timme, därefter med minuters mellanrum när kalvningen väl är igång. Stressa inte kon, utan låt den sköta kalvningen själv om förloppet fortsätter som det ska. När ska man då ingripa? När vattenkalven syns, kon har bara svaga värkar och inget händer inom två timmar. När blåsan har spruckit men kalven inte visar sig inom 30 minuter. När kon har kraftiga värkar, men inget händer inom 30 minuter då ska du ingripa. Kicki Markusson och Malin Kånåhols från Växa Sverige berättade på dikodagen om bl.a. kalvningshjälp och viktiga faktorer för lyckat bete. Uppföljning efteråt Efter kalvningen sköter djuren oftast sig själva, men kolla att kalven andas och verkar kvickna till. Kalven ska inte hållas upp och ner om man misstänker vatten i lungorna, utan läggas i hundsittande läge, då har kalven lätt att vidga luftvägarna. Följ också med att kalven får i sig råmjölk från rätt ko inom sex timmar. Råmjölken är det viktigaste för en bra överlevnad och tillväxt. Också kon behöver tas om hand. Ljummet vatten och mat hjälper återhämtningen. Kolla att efterbörden släpper inom 12 timmar och följ med under de första dagarna att juvret inte svullnar. Komplikationer som livmoderframfall och inflammation i livmoder eller juver ska behandlas av veterinär. Kvarbliven efterbörd låter man numera sitta kvar, men följ med att kons allmäntillstånd inte försämras och försök inte ta bort efterbörden själv. Dikor på bete Produktionsrådgivare Kicki Markusson lyfte fram viktiga faktorer när man vill nyttja bete för god tillväxt och låga, rörliga kostnader. Betet spelar en viktig roll för hur man förbereder korna för kalvningen. För låg näringstillförsel kan ge lägre födelsevikt, högre dödlighet och brunstproblem. Bete är också en naturlig tillvaro för nöten, där de får utöva sitt flockbeteende. Se till att korna kan söka skydd Produktionshandledare Saara Rantanen tog upp viktiga frågor inför kalvningsperioden. Runt 25 dikoproducenter från Österbotten och Syd-Österbotten deltog i dikoseminariet, som arrangerades av Yrkesakademin och Snellman. Områdesrepresentant Jan-Peter Brunell (närmast i bild) informerade om Snellmans verksamhet. i hagarna. Kor vilar gärna på höjd med fri sikt mot eventuella hot. Vindskydd och skugga från t.ex. träd är bra. Minns att alla djuren vill äta, dricka och vila samtidigt, så anpassa hagarna efter de svagaste djuren. Kicki uppmanade att man tar reda på vilken kvalitet det är på gårdens olika beten. Vilka parasiter finns, är det torra eller blöta marker, hur bra är återväxten varje år. Släpp tidigt ut på bete, senast när betet är 8 10 cm högt. Gärna i mindre fållor till en början, eller ta ut balar med hö så blir övergången från vinterutfodringen mjukare. Hur hårt ska man beta? Låt inte korna beta för hårt eller för små ytor, rådde Kicki. Kor äter helst inte där de har gödslat själva. Djuren har svårt att tillgodogöra sig energi när betet är bara 3 6 cm. Dessutom Dikoproducent Klaus Åkerlund berättade om andelslaget Limousin. blir parasittrycket högre när korna betar nära sin egen gödsel. Kicki presenterade olika metoder för bete bl.a. rastfålla, kontinuerligt bete, rotationsbeteoch stripbetning. Med rotationsbete rekommenderade hon omloppstider på två veckor på de två första betena, tre veckor på de två sista. Fållor som korna inte hunnit beta skördas så att gräset inte hinner bli förvuxet. Betet putsas sedan efter första avbetning eller vid begynnande axgång. Motarbeta parasiter Parasittrycket är dock baksidan med bete. Beteskoccidier, löpmagmask, tunntarmsmask, stora leverflundran och lungmask är vanliga parasiter. Parasiter besvärar ungdjur. Nedsatt tillväxt, avmagring, diarré, hosta, klåda och håravfall är några symptom. Vuxna djur är däremot immuna mot parasiter, så Kicki rekommenderade bl.a. att låta äldre djur eller sinkor beta först. Försommaren har högst parasittryck, så låt sinkorna beta bort och släpp ut ungdjuren först efter midsommar. Temperatur, nederbörd, snötäcke mm. inverkar på förekomsten. Växtföljd är ett knep att motverka parasiter. I slutet av eftermiddagen tog produktionshandledare Saara Rantanen upp viktiga frågor inför kalvningsperioden, och dikoproducent Klaus Åkerlund informerade om andelslaget Limousins verksamhet

5 NÖTPRODUKTION GÅRDARNAS ER- FARENHETER AV KALL KALVUPPFÖDNING + naturlig ventilation som sköter sig själv. + billigare byggkostnad + djuren får mer utrymme utan att det blir för dyrt per plats + när kalvarna har mer utrymme är de friskare Det var bitande kallt när producentgruppen kom på besök, men kalvarna verkade inte bekymras av kylan. Mats Blomqvist berättade bl.a. om foderåtgången och tillväxten. Gjuten platta och ventilationsgardiner I mars besökte en grupp producenter två nötgårdar för att bekanta sig med kall uppfödning av kalvar. Första besöket var på Blomqvist gård i Kisor, Jakobstad. Mats Blomqvist är lärare på Optimas lantbruksutbildning i Jakobstad och har haft eget jordbruk sedan Gården odlar ca 65 ha. Mats byggde 2014 en kall kalvstation som består av två kätten för 50 kalvar (2 x 25 kalvar). Endel av kalvarna säljs vidare till slutuppfödning, en del föder Mats upp till slakt. Stationen består av en gjuten platta, tak och för mjölkautomaten ett isolerat utrymme som samtidigt fungerar som kontor. Kalvar tål kyla De två avdelningarna har ventilationsgardiner mot alla håll och stora igloon utrustade med värmelampor som skydd mot vädret. Mats konstaterade att kalvarna klarar kylan bra. Blomqvists två avdelningar har plats för 25 kalvar vardera, bägge med två igloon. Friskare kalvar i kall uppfödning? Smittosamma djursjukdomar är en utmaning på alla nötgårdar. Allt fler erfarenheter visar att en kall kalvavdelning med igloon kan sänka sjukdomstrycket och ge kalvarna en bättre utgångspunkt. Hur man förverkligar sin kalla avdelning kan se olika ut, beroende på förhållandena på gården. Däremot kan fuktigt höstväder kring noll grader vara lite besvärligt. Det var den allmänna sjukdomssituationen som fick mig att över- Väggarna har ventilationsgardiner som skydd mot vind och regn. väga den här lösningen, berättade Mats. Vi har nu använt den i tre år. Kylan inverkar positivt på hälsan. De årliga medicineringskostnaderna är ca 700 för 170 kalvar (ca 4,12 /uppfödd kalv). Under de kalllaste dagarna går det dagligen ca 8,5 l mjölk/kalv, och förra gruppen hade över 1100 g dagstillväxt. Kalvarna är två veckor gamla när de kommer till Blomqvist gård, totalt 170 st under fjolåret. Kalvarna har halm som strö, men på grund av den dåliga halmkvaliteten i fjol ska han övergå till torv. Mer utrymme för liten peng Den andra lösningen producentgruppen fick bekanta sig med var - under riktigt kalla perioder trivs inte skötaren - vid -20 är det för kallt att ta emot nya kalvar, omloppstiden ändrar - temperaturen får inte vara för låg när man avhornar kalvarna. Djuren sövs och ligger stilla och det passar inte om det är alltför kallt. Andreas Nykungs kalvavdelning i Esse. Andreas har både traditionell uppfödning i varmt utrymme och en nyligen tillbyggd del utanför fähuset. Mer utrymme behövdes, och Andreas ville testa på kall uppfödning. Avdelningarna består vardera av två kätten med utrymme för 16 kalvar vardera. En Urban Feeders mjölkautomat sköter alla fyra avdelningar. Jag ville satsa på välmående för kalvarna, berättade Andreas. Man märker att kalvarna mår bättre och växer bättre, även om foderåtgången är lite större vintertid. Istället går det mindre pengar till medicinering. Den kalla avdelningen har torvbotten och halvtak och kalvarna har två igloon med värmelampa. Mjölkautomaten har fungerat bra i kylan, bara man minns att skydda den mot kyla. Kalvarna får stegvis vänja sig vid hårdare botten innan de flyttar över till slutuppfödningen. Slutuppfödningsavdelningen är utrustad med mjuka spaltmattor. Funderar du själv på att bygga en kall kalvavdelning? Ta kontakt med din områdesprepresentant, så kan vi diskutera olika alternativ! Andreas Nykung strävade efter förmånliga materialval och har tänkt till för att skapa lösningar som underlättar rutinarbetet. Det hela blev en förmånlig och fungerande lösning. Kalvarna i Nykungs kalla avdelning har två igloon med värmelampa. Ladugården är byggd år 2002 och tillbyggd 2011 med större avdelning för slutuppfödning. Detta var första vintern som den kalla kalvavdelningen var i bruk

6 NÖTPRODUKTION Med tiopoängskalven som mål Kympin vasikka, eller tiopoängskalven, var temat för ett par producentdagar som ordnades under våren i samarbete mellan projektet Oma Nauta, Snellman och Hankkija. En av dagarna riktade sig till mjölkgårdar och då besökte deltagarna gården Rantavasikka i Kalajoki. Den andra dagen riktade sig till specialiserade nötuppfödare och innehöll ett besök på Vikman-Lampinens gård i Perho, där också producenttidningen deltog. Gården drivs av Veikko och Tanja Vikman tillsammans med dottern och svärsonen Jenni och Jussi Lampinen. Vikman-Lampinen har specialiserat sig på mellanuppfödning av kalvar. Varje månad anländer 50 mjölkkalvar och kalvarna föds upp i fyra månader innan de säljs vidare till slutuppfödning. Ladugården började byggas 2014, Ett femtontal producenter och personal från Hankkija, Snellman och Oma Nauta-projektet deltog i besöksdagen. Ladugården byggdes 2015 och ägs av en sammanslutning i två generationer. och i oktober 2015 anlände de första kalvarna. Golven har dräneringsbotten och strös med ny halm varje dag. Man har satsat på välfungerande ventilation och från gavlarna strömmar rikligt med dagsljus in. Vid varje avdelning finns ett tvättfat för stöveltvätt, och Veikko konstaterade att han lägger minst en timme om dagen på att tvätta stövlar och vattenkoppar. Kalvarna hålls i samma avdelning under hela uppfödningen, istället flyttar man mjölkautomaten när nya kalvar anländer. Avdelningarna har rejält med utrymme, 3 4 m 2 /kalv. Dagstillväxten har varit minst 1100 g/d för tjurkalvarna och 1040 g/d för kvigorna. Kalvarna får dricksutfodring de första 50 dagarna, därefter avvänjs de stegvis under ett par veckor. Fullfoderåtgången är runt 20 ton per månad. Daglig hälsouppföljning Veikko berättade om den viktiga morgonrutinen i arbetet att kontrollera kalvarnas hälsa. Föregående dags medicinbokföring gås igenom varje morgon. Därefter går han och Tanja igenom alla avdelningar med febertermometer och ett litet ruthäfte. Är det någon av kalvarna som hostar eller har tungt att andas? Verkar någon hängig eller i dåligt skick? Termometern avslöjar det Den friska luften i ladugården är ett tecken på välfungerande ventilation. Snart femåriga Niilo Lampinen passade på att köra ut mer halm till kalvarna med sin tramptraktor. VIKMAN-LAMPINEN GÅRD Lantbrukssammanslutning i Perho som drivs av Veikko och Tanja Vikman och andra generationen Jenni och Jussi Lampinen. Odlar ca 50 ha vall strax över 300 kalvplatser mellanuppfödning 4 månader från mjölkkalv kalvarna är i samma avdelning under hela uppfödningstiden fick diplom för goda uppfödningsresultat som ögat inte ser och allt antecknas i häftet. Om en kalv druckit dåligt kan också det vara tecken på sviktande hälsa. Antibiotika ges inte rutinmässigt, utan vanligtvis räcker det med smärtstillande för att sänka temperaturen och få kalven såpass pigg att den orkar äta och dricka ordentligt. Efter besöket på Vikman-Lampinen gård fortsatte programmet på Kpedus lantbruksskola i Perho. Petri Känsälä från Hankkija sammanfattade intrycken från förmiddagen tillsammans med producenterna. Maarit Kärki från Oma Nauta-projektet berättade bl.a. om projektets YouTube-kanal, där det finns intressant information om smittosamma sjukdomar mm. Områdesrepresentant Timo Hietanen från Snellman tog upp temat målsättningar inom kalvuppfödningen. Snellmans modell gäller bl.a. bra dagstillväxt (över 1000 g/d) och litet svinn med fokus på bra miljö i ladugården (bl.a. ventilation, strö) och hållbar medicinering. Producenterna har satsat berömvärt på att utveckla sin produktion och det syns i resultaten. Milla Franz, produktgruppchef på Hankkija, berättade om innovationen Progres, som bidrar till god tillväxt hos kalvar genom att dämpa tillväxten av skadliga mikrober och förbättra tarmhälsan. Dagen avslutades av veterinär Christel Lageman, som tog upp smittosamma djursjukdomar och hantering av dem på nötgårdarna SOMMARENS EVENEMANG ordnas en investeringsdag för svinoch nötgårdar kl vid Snellman i Jakobstad ordnas Kasvun Paikka Nurmelle, ett tillfälle på Heikki Sutelas gård i Lumijoki kl i samarbete med Hankkija Oy. Temat för dagen är god vallskörd sommaren ordnas Kasvun Paikka Viljalle, ett tillfälle på Tapio Vanhalas gård i Vähäkyrö kl. 11 i samarbete med Hankkija Oy. Provrutorna finns på adressen Jokivarsitie 385, Vähäkyrö. Läs mer i Hankkijas händelsekalender:» Tapahtumakalenteri Snellman deltar i Nautaparlamentti (Nötparlamentet) i Jyväskylä med en egen monter. Läs mer om programmet på adressen:» nautaparlamentti-2018 VÄLKOMMEN TILL REJÄL PRODUCENTMÄSSA! Snellmans Rejäl Producentmässa hålls i år den i Snellmans utrymmen i Jakobstad. Boka i kalendern redan nu! Evenemanget börjar redan på torsdagen med ett infoseminarium kl Efter seminariet blir det matservering i Snellmans matsal. Fredagen är själva mässdagen, då du kan bekanta dig med utställarnas breda urval. Det kommer att finnas mycket intressant att titta på både ute på maskinfältet och inne i mässhallarna. Behöver du inkvartering? Se alternativ här:» sv/kategorier/bo-bra Vi ses på mässan! Snellmans kvalitativa produkter är konsumentens val. Därför behöver vi FLER REJÄLA SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Vi uppskattar producenter med företagsamhet och förmåga att utveckla sin verksamhet. Vi erbjuder en plats i en framgångsrik köttkedja.

7 VÅRENS NÖTTILLFÄLLEN Om utveckling på gården och att välja sin attityd Under våren arrangerade Snellman ett tiotal producenttillfällen för hela nötfältet. Ordbrukaren Oa Lönnbäck som var inbjuden som gästtalare lyfte fram vikten av att välja en attityd som håller både i vardagen och när det stormar i livet. Fältchef Vesa Hihnala presenterar resultat från senaste producentundersökningen på tillfället i Purmo och diskuterar med mjölk- och nötproducenterna om vad som kan göras bättre från Snellmans sida. Kalvkoordinator Mårten Lassfolk presenterade en prototyp av en kalvbox för kalvar som ska avhämtas till förmedling. Efter namntävling fick boxen namnet Rejäl Kalvbox. Ibland är det viktigt att ställa sig frågan Vad är det jag gör?. Att producera mat är värdefullt och viktigt, konstaterade Oa Lönnbäck. Man gör inte så mycket med dyra statusprylar om man inte kan köpa mat. För den som producerar maten är det i sin tur viktigt att se att man är en del av en helhet, och känna sig nöjd med sin roll. Oa berättade några exempel på hur hjärnan kan styra kroppens reaktioner, även om omgivningen inte motsvarar dem. Detsamma gäller känslor. Vad vi tänker präglar vårt beteende. Det du sår skördar du, det gäller också för tankar. Attityden är allt, så välj en bra. Har du en attityd som för dig vidare är det bra, men stampar du på stället är det dags att se sig om efter en ny. Attityden kan beskrivas som vilka förväntningar vi har. Det är samma saker som möter oss i livet, men attityden visar hur du mår av det. Oa lyfte fram ett citat av Irving Berlin: Livet är till 10 % hur du har det och till 90 % hur du tar det. Vi har en fantastisk möjlighet vi kan och får välja vår inställning till allt som sker. En pessimist blir inte besviken, så en dålig attityd kräver en del ansträngning att ändra. Samtidigt som du kollar frisyren på morgonen, kolla också attityden. Den är färskvara och ska upprätthållas hela tiden. Det kräver faktiskt inte mer energi att ha en positiv attityd. Livet tenderar sätta utmaningar i vår väg ibland, och då lönar det sig att tänka efter om man har gått igenom liknande situationer tidigare. Livet måste inte vara så allvarligt, konstaterade Oa Lönnbäck. Om ett par år kommer vi att skratta åt det, så varför inte redan? Vi kan alltid välja vilka minnen vi drar upp dåliga eller goda. När det blir en dålig cirkel avbryt tankarna och minns att det också finns goda minnen. Vi kan lösa kriser, om vi låter bli att bli förlamade och ser krisen som det produktiva tillstånd den är. Minnet är kort, så det lönar sig att tänka efter ordentligt. Då märker man oftast att det här har vi varit med om förr, och klarat oss igenom. Oa kastade ut en fråga till producenterna: Du tar hand om djuren och maskinerna, men sköter du om dig själv också? Hinner du ta ledigt? Åker du bort ibland? Våga göra sånt som är bara för dig själv. För att må bra, gör det som är bra för dig, det du tycker är roligt. Livet måste inte vara så allvarligt. Om ett par år kommer vi att skratta åt det, så varför inte redan? Andras Nykung och Klaus Åkerlund fick diplom för goda produktionsresultat år HÄLSNING FRÅN BESIKT- NINGSVETERINÄRERNA Som information till producenterna vill vi meddela följande: Enligt Eviras anvisning 16050/1 ( ) Övervakning av nötkreaturs renhet vid slakteriet ska besiktningsveterinären övervaka att slakteriet inte slaktar så smutsiga djur att det finns risk för att köttet förorenas. Djurens renhet övervakas i samband med levande besiktningen (ante mortem-granskning). Djur som klassificeras som mycket smutsiga skall enligt anvisningen kasseras vid levande besiktningen. Anvisningen grundar sig bl.a. på Hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung 853/2004 där bl.a. står Livsmedelsföretagare som driver slakterier där tama hov- och klövdjur slaktas skall se till att följande krav uppfylls:.., djuren måste vara rena,. (Bilaga III, SLAKTHYGIEN). Med vänliga hälsningar, Besiktningsveterinärerna vid Snellman LIMOUSIN-AUKTION Den hölls den sjätte limousin-tjurauktionen i Alavieska. I år bestod utbudet av 25 noggrant utvalda tjurar, varav 14 såldes på autkionen och 4 genast efter autkionen. Om du behöver enstaka tjurar kan du vända dig till Jarkko Kääriälä, tfn Priserna steg rejält jämfört med fjolåret. De tjurar som såldes till högsta priser var Leppävuoren Niklas 5100, Hamppulan Nektari 4900 och Ahon Nalle samt Suholanmäen Nafta Medelpriset för sålda tjurar blev 3742,85. SR LADUGÅRDSÖPPNING Stubb Lantbruk i Esse invigde sin nya lösdriftsladugård med öppet hus i april. På bilden Lotta, Daniel och Simon Stubb tillsammans med Snellmans vd Roland Snellman och områdesreprsentant Jan-Peter Brunell

8 FIGENS GALTSTATION Människor och djur trivs i nya utrymmen Ergonomi och ändamålsenliga utrymmen var målsättningarna för Figens nya galtstation i Kauhava. Verksamheten har kommit igång enligt planerna efter flytten. Bra igång efter flytten Figens galtar flyttade i slutet av mars från Ilmajoki till nyrenoverade utrymmen i Kauhava, sammanlagt nio djurtransportlass, berättar produktionschef Juha Mäkelä. Alla 103 galtarna förhöll sig bra till flytten och tog det överraskande lugnt. Vi hade inga skador eller problemsituationer. Laboratoriet flyttade genast efter. Flytten genomfördes på två dagar, onsdag till torsdag, och på söndagen var galtarna i full produktion igen. Även om verksamheten kom snabbt igång, återstod en hel del organisering och installation av utrustning under flera veckor. En viktig och kritisk sak var att vi fick utfodringen att fungera jämnt redan från början, säger Juha. Svinhuset har automatisk kedjeutfodrare som portionerar ut fodret till varje avdelning genom rörsystemet. Galtstationen har fyra avdelningar. Som utgödslingssystem valdes dränerat golv med skrapa under golvet för att möjliggöra användning av strö. Den nya, separata semintagningsplatsen är ännu under arbete, men kommer att ge stora ergonomiska fördelar, bl.a. bättre och säkrare arbetsposition för skötaren. Noggrant urval Galtarna anländer till stationen vid 8 9 månaders ålder. Av de 2500 galtarna som testas i Längelmäki väljs 120 ut till seminproduktion årligen. För att avelsarbetet ska gå framåt är det viktigt med en hög rotationstakt, så inom ett år har alla stationens galtar bytts ut. Jämn temperatur viktig I laboratoriet arbetar 1 3 personer beroende på dag. På morgonen går vi igenom beställningslistan och justerar semintagningen enligt den. När seminen är tagen granskas livligheten i mikroskop och tätheten i fotometer. Ett program räknar ut hur många doser seminen kan spädas ut till. Målsättningen för en 90 grams dos är 2,8 miljoner spermier. Det viktigaste vid seminhanteringen är att temperaturen hålls jämn. Den nytagna seminen är ca 36 grader varm. Den är mycket känslig före utspädningen, så all utrustning är uppvärmd till 30 grader. Efter utspädningen sänks temperaturen varsamt så att doserna klarar transport i styroxlådor i grader. 1. Stationen har fyra avdelningar, totalt 104 svinplatser. Svinen utfodras med kedjeautomat. 2. Kaiku här, hej! Galtarna är ca 9 månader när de anländer via karantän från Längelmäki. 3. Seminen kommer genom luckan i en termosbehållare. Den vägs och granskas i mikroskop och med fotometer. All utrustning värms till 30 grader för att seminens temperatur ska hållas så jämn som möjligt. Minna Kumpu-Huhtala och Tellervo Korpi sköter kontoret, bl.a. beställning av avelsdjur. Man har satsat på ergonomin och trivseln i arbetsutrymmena, bl.a. i form av höjbara bord och bra luftkvalitet. Svinskötarna Tapio Myllymäki och Harri Siltala har hand om det dagliga arbetet i svinhuset samt semintagningarna. Produktionschef Juha Mäkelä visar en färdig semindos. Målsättningen för en dos är 2,8 miljoner spermier. Tarja Haavisto går i genom infon från dagens semintagningar. SVINPRODUKTION FIGENS PRODUKTER FÖR ATT FÖRBÄTTRA DJURMATERIALET Ett av huvudmålen för Snellmans svinkedja detta år är att effektivt implementera Figens genetik i hela Lantgris produktionskedjan. Samtidigt som vi kör igång investeringsprojekten vill vi genom linjeaveln skapa tydligare riktlinjer för svinkedjans utveckling. Nu uppgörs tydliga modeller för förnyelsen av suggmaterialet. Genom nya funktioner i Possunet, bl.a. djurmateriallistan, utvecklas nya hjälpmedel för att utvärdera den egna suggstammen. Genom att välja Matriarkka (MA) yorkshire och lantras kan man säkra att suggmaterialet utvecklas, medan Muskeli (MU) specialiseras enbart på gödsvinproduktionen. Seminprodukter från nya stationen Av galtstationens produkter är MA- och MASuper-galtarnas semindoser avsedda för nyrekrytering av suggor. För produktion av korsningssuggor lönar det sig alltid att beställa MASuper av motsatt ras, om man vill försäkra sig om att gyltorna har bästa möjliga fruktsamhetsegenskaper. För förnyelse av gårdens egna renrasiga stamsuggor används MA-linjens namngaltar av samma ras. MU-galtar används endast till produktion av gödgrisar. I fortsättningen kommer alla MU-galtar att vara olika grader av korsningar och MU-semin säljs som blanddoser. Som en nyhet lanseras ännu i år MUSuper blandsemin, genom vilket säkras ännu bättre tillväxt- och köttighetsegenskaper. Systematik till avelsdjursproduktionen Som en del i Figens förnyelseprocess genomgår även avelsdjursförmedlingen en full remont. Avelsdjuren beställs härefter via Anelma. En produktnyhet för att höja nivån på stamsuggorna hos självrekryterande gårdar är Figen MA testad stamsugga. De första MA stamsuggorna från Längelmäki kommer ut på marknaden under sommaren. För kontinuerlig rekrytering rekommenderar vi Figen MA-hybrider. Vi rekommenderar att hybriderna inköps redan som små vid ca 90 dagars ålder, så att de hinner anpassa sig till den nya miljön före inseminering. MA-stamsuggor och MA-hybrider uppfyller minimivillkoren för Figens Matriarkka-nivå. Utöver Figens huvudprodukter kan man genom MPsisu göra upp även gårdsvis skräddarsydda rekryteringsmodeller. Tilläggsuppgifter finns i Anelma

9 FIGENS MUSKELISVINHUS SVINPRODUKTION Första grisningarna gick över förväntan Figen Matriarkka Lantgris Figen Matriarkka Yorkshire Figens Muskelisvinhus inledde verksamheten i Kauhava i mars och de första suggorna i Muskeli-faderslinjen grisade i slutet av mars. Svinhuset har moderna utrymmen och plats för 182 suggor med grisar samt rekryteringsdjur. I och med förnyelsen av Figens avelsprogram separerades förädlingen av moders- och faderslinjerna. Muskeli-faderslinjen förädlas i Muskelisvinhuset i Kauhava. Urvalet görs på basen av Muskeli-indexet, som omfattar de viktigaste egenskaperna inom gödsvinproduktionen. Galtgrisarna som produceras av Muskeli-suggorna testas på teststationen i Längelmäki och de bästa väljs ut till galtstationen eller säljs som gårdsgaltar för produktion av grisar för gödsvinproduktion. Med tiden ger separationen av Muskelifaderslinjen heterosfördelar för gödsvinproduktionen på samma sätt som i trerasprogram. Gyltor från Längelmäki Uppfödningen av gyltor för Muskelifaderslinjen inleddes i Längelmäki förra sommaren. Totalt köptes ca 270 sogrisar in till Muskeli-linjen från avelsgårdar, från kullar med bäst Muskeli-index. Under uppfödningen användes trefasutfodring, därtill en egen blandning för dräktiga gyltor och gyltor som ska semineras. Spannmålen kompletterades med Maatiaispossu Kasvu och Energia Tiiviste. Eftersom svinen i Längelmäki får äta fritt tillsattes Maatiaispossu Tiineys Tiiviste senare i uppfödningen för bättre mättnad. Insemineringarna inleddes i november. Tvättade till Muskelisvinhuset Gyltorna från Längelmäki och det sista partiet avelsgrisar från avelsgårdarna flyttade i mars till Kauhava. Flytten gick smidigt, trots att det till en början var lite nervöst. Svinen tvättades i Muskelisvinhuset innan de fördes till sina boxar, och när flyttdagen kom till sin ände rådde en mycket lugn stämning bland de rena gyltorna, som låg sida vid sida i sitt nya hem. Eftersom strävan är att hålla svinhuset fritt från de vanligaste svinsjukdomarna planerades ett vaccinprogram för gyltorna, parasitbekämpning och lawsonia-sanering, vilka inleddes redan före flytten och slutfördes i Muskelisvinhuset. Det är lugna gyltor, säger Sari Laiho. Lantgrisen är också nyfiken till sitt lynne, vilket kommer till nytta när svinen ska lära sig använda kioskutfodringen. Fri dräktighetstid och foderstationer I Muskelisvinhuset finns två grisningsavdelningar med 26 platser vardera. Svinhuset är planerat för tre veckors avvänjningsrytm med fredag som avvänjningsdag. På samma sida finns även två mellanuppfödningsavdelningar, lastningsutrymme och gyltavdelning. På andra sidan korridoren finns en lösdriftsavdelning för testade gyltor samt avdelning för tomma suggor och de som väntar på seminering. Suggor som ska semineras går i boxar med 5 6 djur i fyra rader. Semineringsburarna är av upplyftbar modell. Suggan kan stängas i buren under seminering, i övrigt får den röra sig fritt. Det finns tre utfodringsstationer, för gyltor en träningsstation och för dräktiga suggor två stationer. Flerfasutfodring Muskelisvinhuset har en Shauer Spotmix utfodringsanläggning som Grisarna i Muskelisvinhuset avvänjs vid fyra veckors ålder. Tillväxten och foderförbrukningen följs upp i mellanuppfödningsavdelningarna. i praktiken fungerar som en egen liten foderfabrik. Tre spannmål kan användas samtidigt. Spannmålen mals med hammarkvarn och förvaras i mellansilor tills foderblandaren hämtar dem för fodertillverkningen. Det finns fem silor för gris- och kompletteringsfoder. Som kompletteringsfoder används Maatiaispossu Porsas, Kasvu, Tiineys och Imetys Tiiviste som utvecklats för Figens djurmaterial i samarbete med Hankkija Oy. Smågrisarna får Pikku-Nasu-prestarter i början, därefter Juniori-Nasu-avvänjningsfoder och två veckor efter avvänjningen spannmål-koncentratblandning. Växande gyltor Figen Muskeli galtar som fader till gödsvin Säkrar god tillväxt och bra köttkvalitet har trefasutfodring. Suggornas utfodring är uppdelad i fyra faser: inför seminering, dräktighet, inför grisning och digivning. Från foderapparatens display kan man följa tillverkningen av foderblandningen och utdelning till ventilerna. Programmet innehåller bl.a. diagram som berättar om svinen har ätit foderportioner enligt utfodringskurvan under den senaste veckan. Viktigt med sjukdomsskydd Alla som arbetar i eller besöker Muskelisvinhuset går genom en smittospärr. Efter duschen får man byta till svinhusets tillfälliga kläder. På svinhussidan används halare och stövlar, som ej får föras ut i svinhusets kontor. Man byter också skor om man behöver gå till foderförrådet. Spannmål och köpta foder blåses in i silor genom numrerade rör på utsidan av foderförrådet. Figen Matriarkka korsningssuggor som moder till gödsvin Drar nytta av heteroseffekt i kullstorleken Griskullar för gödsvinproduktion Figen gör Muskeli-suggornas semineringsrekommendationer centralt i PossuNet, på samma sätt som för nukleusavelsgårdar. I Possu- Net märks förutom seminering och grisningar även brunsttecken och resultat från dräktighetstest. I dagsläget har ett femtiotal gyltor grisat. Hållbara suggor och gyltor Muskelisvinhusets ansvariga djurskötare Sari Laiho säger att produktionen kommit bra igång. Trots den långa flytten har svinen vant sig mycket bra vid de nya utrymmena, över förväntan. De födda grisarna har varit jämna i storlek och suggorna har riktigt bra mjölkproduktion. Med 30 års erfarenhet som svinskötare kan Sari konstatera, att Lantgrisen har speciellt bra benhälsa och mjölkproduktionen verkar vara i en klass för sig. KP Spotmix blandar svinens foderblandning av spannmål och kompletteringsfoder. På foderblandarens skärm kan man följa hur fodret blandas och matas ut i ventilerna

10 Bättre köttprocent och -kvalitet med sojafri slutuppfödning Sojafri slutuppfödning av gödsvin minskar märkbart sojaberoendet i Snellmans svinkedja. Den nya utfodringsmodellen, där man kompletterar spannmål med sojafria Maatiaispossu Superior Tiiviste i slutuppfödningen, förbättrar märkbart både köttprocenten och köttets kvalitet. Snellmans Köttförädling har som målsättning att minska behovet av soja inom köttproduktionen. I svinkedjan innebär det att satsa både på foderspannmål samt produktion av proteinväxter. Dessutom behövs innovationer inom svinutfodringen för att ge mervärde från primärproduktion till slutprodukt. En stor del av sojan som används inom Snellmans svinkedja hör till slutuppfödningsskedet. Det är det skede där det är lättast att helt frångå användning av soja. Test i Längelmäki På Figens teststation i Längelmäki testade vi i utfodringen av galtar ett slutuppfödningskoncentrat planerat i samarbete med Hankkija Oy. Koncentratets sammansättning är optimerat för att realisera lantgrisarnas goda genetiska potential att producera rött kött vid höga slaktvikter. Det sojafria kompletteringsfodret minskade behovet av soja med 7 kg per svin. Svinen växte bra och både köttprocenten och köttets kvalitet förbättrades märkbart. Sojafri slutuppfödning inverkade positivt också på köttets kvalitet. Detta har stor betydelse för tillverkning av produkter utan tillsatt fosfat, såsom Snellmans Superior-skinka. På basen av resultaten lanserades det nya sojafria Maatiaispossu Superior Tiiviste för gödsvin över 55 kg. Sojafritt koncentrat i testanvändning Maatiaispossu Superior Tiiviste -koncentratet testas som bäst på gödsvingårdar och det första, färdiga uppfödningspartiet kom från Tapio Vanhalas gård i Vähäkyrö. Jag rekommenderar sojafri Maatiaispossu Superior Tiiviste för slutuppfödningen av gödsvin, säger Tapio Vanhala. Den tydliga förbättringen i köttprocenten ger mer betalt till uppfödaren utan att dagstillväxten lider. Svinens foderutnyttjandegrad är bra, 24.3 MJ/producerat kg kött och sojaförbrukningen blev under 50 g/kg kött. Spannmålet kompletterades i första skedet med Maatiaispossu Kasvu och i 2-3-skedet med Maatiaispossu Superior. Tapio odlar också bondböna och fjolårets skörd räckte till 3 % jämn användning. Provrutor På Vanhala gård kan man bekanta sig med Hankkija Oy:s Växtprograms provrutor. På provrutorna testar man hur en satsning på foderkornodling inverkar på skördemängen och -kvaliteten samt sojabehovet i gödsvinsutfodringen. I provrutorna finns tvåradiga kornsorterna Melius och Nousu och flerradiga Vertti och Eversti. Som gödsel används svinsväm på två nivåer. På Vanhala gård hålls ett Kasvun Paikka Viljalle-tillfälle den kl. 11. Provrutorna finns på adressen Jokivarsitie 385, Vähäkyrö och kan också besökas på egen hand. KP TEST I LÄNGELMÄKI Sojafri slutuppfödning Jämförelsegrupp Dagstillväxt, automat/ho 947 / 976 g 929 / 969 g Slaktvikt och köttprocent 96,9 kg / 61,5 % 97,1 kg / 60,7 % GÅRDSTEST, VANHALA Sojafri slutuppfödning Föregående parti Dagstillväxt, blötutfodring 942 g 943 g Slaktvikt och köttprocent 94,5 kg / 60,9 % 93,2 kg / 59,8 % PÅ URSPRUNGS- GÅRDARNA MYCKET LÅG MRSA-NIVÅ Livsmedelssäkerhetsverket Evira har undersökt förekomsten av den antibiotikaresistenta bakterien MRSA i slaktsvin. I uppföljningen som avslutades vid utgången av 2017 visade det sig att MRSA hos svin har ökat till samma nivå som i Europa. MRSA-bakterien förekom i 77 procent av de undersökta slaktpartierna. I uppföljningen konstaterades MRSA-bakterien i cirka en fjärdedel av de undersökta slaktpartierna. MRSA i svinkött utgör ingen särskild risk för konsumenten i Finland. Undersökningsresultaten visar att god hygien i slakterierna förebygger att MRSA överförs till svinkött. I svinhusen skyddar god hygien både skötaren och svinen mot smitta. Genom ett gott sjukdomsskydd för både gårdarna och svinkedjan kan man försöka kontrollera och förhindra spridningen av MR- SA-smitta. Egen uppföljning på Snellman Snellmans svinmaterial kommer från finländska ursprungsgårdar i egen kedja. Snellman har undersökt MRSAstatus på ursprungsgårdarna i den egna kedjan under Resultaten visade att MRSA-förekomsten hållits på samma låga nivå som i tidigare undersökningar genomförda i Finland. Snellmans Lantgris-produktionskedja satsar aktivt på djurens välmående och arbetar för att minimera behovet av medicinering. Snellman importerar ingen svingenetik från utlandet. Istället vill vi satsa speciellt på ursprungsgårdarnas renhet. För tillfället pågår Biocheck-kartläggningar på ursprungsgårdarna. Dessa hjälper gården och svinkedjan att fästa uppmärksamhet på kritiska punkter i smittoskyddet för att hela svinkedjan ska hålls så frisk som möjligt även i fortsättningen. KP PRODUCENTUNDERSÖKNINGEN 2017 Gott samarbete & god image viktiga för producenterna Resultaten från den senaste producentundersökningen publicerades i april och har presenterats och diskuterats bland annat på Snellmans nöttillfällen. I undersökningen frågas producenterna om hur de betygsätter olika aspekter av samarbetet med sitt huvudsakliga primärproduktionsbolag. Man tar också pulsen på gårdarnas uppfattning om sin egen situation i nuläget och framtiden. Undersökningen 2017 fick ett något lägre antal svar än tidigare år. Drygt 300 av svaren kom från Snellmans producenter. Aktivast att svara var producenterna i Österbotten, Mellersta och Norra Österbotten. En av Snellmans styrkor är en god relation till producenterna, berättar Anne Kallinen som leder undersökningen från Kantar TNS sida. Vitsord för Snellman 2017 och 2018 MJÖLK SNELLMAN 2017 MJÖLK SNELLMAN 2015 NÖT SNELLMAN 2017 NÖT SNELLMAN 2015 SVIN SNELLMAN 2017 SVIN SNELLMAN 2015 Vitsord för funktioner Medelvitsordet sjönk en aning jämfört med fjolåret, men var ändå klart över landets medeltal. Mjölkoch nötproducenter gav medeltalet 8,6 och svinproducenter 7,7. Bland Snellmans producenter var färre intresserade av att bli kund hos andra konkurrenter. Å andra sidan var Snellman det mest intressanta alternativet bland andra köttföretags producenter. Mjölkproducenterna gav gott betyg bl.a. för kundbetjäningen på fältet och kommunikation, medan man i sin tur önskade mer rådgivning för utveckling på gården. Både fortsättande mjölk- och nötgårdar var rejält 1 Dålig 2 Ganska bra Bra 3 Mycket bra 4 Utmärkt 5 Del av en framgångsrik köttkedja Föregångare i branschen Föregångare i hållbar utveckling och ansvar Pålitlig samarbetspartner Fortsättning och säkerhet inför framtiden Bra samarbetspart för utveckling av min gård Verksamhetens öppenhet Smidiga funktioner Betalar konkurrenskraftigt pris Uppskattar producenten Förbinder sig till inhemsk köttråvara 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% , , , , , , Kan inte säga MJÖLK SNELLMAN 2017 NÖT SNELLMAN 2017 SVIN SNELLMAN 2017 nöjdare än landets medelsnitt. Dikogårdarnas nöjdhet låg närmare branschens medeltal, och på dikogårdarna önskas förutom utvecklingstjänster också tätare kontakt med fältpersonalen. Styrkan i kundförhållandet bygger på helhetsbilden och preferensen, berättar Anne Kallinen. Man vill ha en trygg, långsiktig partner och Snellman ligger klart över branschens medeltal. På en skala från 1 5 gav de flesta vitsorden 3 4. Vi är tacksamma för den här responsen, säger fältchef Vesa Hihnala. Flera utvecklingsprojekt är redan på gång på nötfältet. Avhämtningstiderna har blivit bättre, men fortsättningsvis är avhämtning av förmedlingsdjur ett stort logistiskt pussel. Vi ska också sträva efter att hålla kontakt med gårdarna oftare. På svinsidan syns det ansträngda marknadsläget i betygsättningen. Många producenter är fortsättningsvis nöjda, men det finns också de som är missnöjda. Det som svinproducenterna upplever som viktigast är att vara en del av en framgångsrik köttkedja, att företaget förbinder sig till inhemsk råvara och är en föregångare, berättar Anne Kallinen. Svinproducenterna är mycket företagsinriktade och söker en framgångsrik samarbetsparter som uppskattar producenten. Resultaten från undersökningen är värdefull tilläggsinfo för vår egen produktutveckling, säger fältchef Martti Hassila. Vi ska framöver svara bättre på behoven av produktionsutvecklingstjänster på utvecklande gårdar. Samtidigt behöver vi kunna skapa tilltro till en positiv framtid för svinbranschen. Detta har vi också länge strävat efter genom att differentiera vår egen verksamhet i relation till annan inhemsk produktion

11 Rena smaker & hetta i sommarens korvar Inför grillsommaren 2018 presenterar Herr Snellman tre nya, spännande medlemmar i Eetvartti-familjen. Dessutom tar linjen med rena smaker och naturliga produkter ett nytt avgörande steg, när Snellman öppnar ett helt nytt segment skinnfri grillkorv. Grillkorv hör sommaren till och i år får de traditionella Eetvartti- och Iivari-korvarna sällskap av nya, pigga smaker. Vi kommer ut med nya smakkombinationer som vi inte haft tidigare, berättar Snellmans Köttförädlings produktutvecklingschef Kai Meyer. Ingefära-vitlök är en av nyheterna. Ingefära är en trendig smak som vi ser att används mycket världen över. Den andra nyheten, Chipotle Eetvartti, är en kryddstark korv som får sin smak av rökt chili. När man förenar Chipotle-chili med rejäl köttprocent och äkta rökning med alspån, blir slutresultatet en intensiv smakupplevelse. Ren smak för korvnjutare! Eetvartti med havssalt är å sin sida en produkt som hyllar rena smaker. I den här produkten har vi tagit bort alla kryddor, berättar Kai. Den innehåller bara kött, havssalt och lite vatten. Det här är ett bevis på vad som är möjligt när råvarorna är av toppklass. Korven är mycket ren i smaken och passar utmärkt för kryddallergiker och helt enkelt vänner av god grillkorv. Skinnfri grillkorv nytt segment Snellman lanserar också för första gången en skinnfri grillkorv, vilket är ett helt nytt segment på finska marknaden. Skinnfri grillkorv är, liksom skinnfri knackkorv, speciellt uppskattade i barnfamiljer. Det här är inte bara en bra grillprodukt, utan korven är mycket praktisk också som matlagningskorv, berättar Kai. Kai tycker själv om att grilla och det är både korv och färskkött som landar på grillen. Jag gillar vår All Natural-serie. Salsiccia är en god nyhet för i år, och Chorizo är en fantastiskt god korv som alla borde prova. Den vann till och med första pris på Korvfestivalen i Sverige. O N N E N S N E L L M A N. F K E S Ä EN GLAD SOMMAR FÖR SÅ MÅNGA SOM MÖJLIGT I / O N N E N K E S Ä Inför sommaren 2018 gjorde Snellman en reklam som visar barns sommarminnen och en tanke föddes. Kunde Snellman på något vis vara med och möjliggöra en glädjens sommar för så många barn som möjligt? Resultatet blev kampanjen Onnen kesä - Glädjens sommar. Kampanjlogon sattes på Snellmans populäraste grillprodukter både grillkorvar och -biffar och för varje sålt paket donerar Snellman 2 cent till välgörenhet, med euro som målsättning. Medlen doneras till organisationer som arbetar med mindre bemedlade barn, ensamma barn och barn som behöver mer glädje i sitt liv. Du kan följa hur insamlingen går framåt på:» WAU ry 10 vuotta Pidetään lapset WAUhdissa! I SAMARBETET DELTAR: HOPE ry. / Project Liv ry. / WAU ry. / Mannerheims Barnskyddsförbund ALLA HAR RÄTT TILL EN GLAD SOMMAR. WAU rf 10 år

12 Nötfilé med fettkappa får extra smak från fettranden. Biffar av lantgris innerfilé är en klassiker som kan smaksättas på många olika sätt. Nya skinförpackningar och mörade biffar citron-ingefära-kryddade filébiffar av lantgris och verkligt kryddstark Hot BBQ kasslerbiff, som får smak och sting av tre olika sorters chili. Vi har minskat mängden marinad på en hel del produkter i år, berättar Kai. Förpackningarna innehåller bara den mängd sås som behövs för marineringen. Kött med ben alltmer populärt På senare år har kött med ben blivit allt mer populärt, därför lanserar Snellman ett sortiment nya, saftiga kotletter av lantgris. Den tunna fettkanten på kotletterna håller produkten saftig även under en längre tillredning och ger rejält med smak. Kotletter är en utmärkt grillprodukt sommartid och till vintern passar de bra för stekning i ugn. Förutom naturella kotletter och kasslerkotletter finns även örtkryddade kotletter, som får sin smak av örtolja med rosmarin och salvia. Gillar du de klassiska kotletterna? Kött med ben blir allt mer populärt finns i både okryddad version och med örtolja. Fett = smak! Kai vill ännu tipsa om en av sommarens nyheter, nötfilé med fettkappa. Nötfilén råmöras i två veckor, och fettkanten gör produkten smakrik och saftig. En riktig höjdare på grillen i sommar! Hela 36 nya eller förbättrade produkter lanseras inför sommaren Inom färskkött gäller den största satsningen nya förpackningar och mörade biffar. Snyggt och effektiv användning av utrymmet Sommaren 2018 får en stor del av biffarna nya skin-förpackningar. En av fördelarna med skin-förpackning är att produkten hålls snyggt på plats och syns bra i butikshyllan, berättar produktutvecklingschef Kai Meyer. Dessutom tar förpackningen lite plats både under transporten, i butikerna och hemma i kylskåpet. Skin-förpackningarna har en mörkgrön botten, som tillsammans med den gröna etiketten gör det lätt att känna igen Herr Snellmans produkter. Bland annat lövbiffarna av nöt och lantgris, mörad ytterfilébiff av nöt och nyheterna entrecote, pepparkryddad filébiff och file med fettkappa finns i skin-förpackning. Råmörade produkter och nya smaker Råmörning är en intressant nyhet. Produkterna råmöras minst 14 dygn innan de förpackas, berättar Kai. Mörningen gör köttet saftigt och lätt att tillreda. Du som söker nya smaker till grillen blir inte besviken. Sommarens sortiment innehåller bland annat

13 . F GLÄDJENS SOMMAR. F. F Project Liv ry ja WAU ry. O N N E N K E S Ä O N N E N S N E L L M A N K E S Ä I / O N N E N K E S Tästä tuotteesta 2 senttiä suomalaisten lasten hyväksi. Yhteistyössä: Hope ry, MLL, GLÄDJENS SOMMAR S N E L L M A N S N E L L M A N. F. F I / O N N E N K E S Ä I / O N N E N K E S Ä O N N E N S N E L L M A N Tästä tuotteesta 2 senttiä suomalaisten lasten hyväksi. Yhteistyössä: Hope ry, MLL, Project Liv ry ja Wau ry. K E S Ä I / O N N E N K E S S N E L L M A N I / O N N E N K E S KAN DENNA SOMMAR BLI EN SÅDAN SOMMAR? Vår målsättning är att samla in till förmån för finländska barn. För varje såld produkt med kampanjmärket Glädjens sommar på donerar vi 2 cent till stöd för finländska barn. I samarbete med: Hope ry, MLL, Project Liv ry & WAU ry.