Verksamhetsberättelse 2003 Ambulanssjukvården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 23 Ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Verksamhetsberättelse ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset var det första året sedan starten som ambulansenheten kunde se tillbaka på verksamheten i ett helårsperspektiv. Vi som beställarenhet har till uppgift att bevaka och utveckla avtalen med entreprenörerna. Vi skall även initiera och medverka i utvecklingen av den prehospitala vården i samverkan med bl. a Sahlgrenska akademien och andra enheter lokalt inom SU som regionalt inom VG-Regionen. Strategier för arbetet 23 Styrning och ledning Ett möte med sjukhusdirektören, chefläkare, områdeschefer och specialistansvariga genomfördes i maj månad för att befästa riktlinjer, vision och styrning av verksamheten. Diskussionerna kretsade huvudsakligen kring följande frågor: Ambulanssjukvården transporterar årligen ca 4 patienter till någon av SU:s enheter. Vad innebär det för SU och patienten om vi utvecklar former för styrning? Ambulanspersonal får möjlighet av efter bedömning på hämtplats avstyra transporten alternativt hänvisa till annat transportsätt? Kan vi genom ett närmre samarbete med SOS-alarm redan när den hjälpsökande kontaktar SOS-alarm utveckla former för att styra patienter och hänvisa till alternativ vårdform ex primärvården eller alternativt transportsätt, ex sjuktransport eller taxi till sjukvårdsinrättning? Kan vi identifiera olika patientgrupper som kan transporteras direkt till specialistavdelningar utan att behöva passera akutintagen? Diskussioner fördes även angående styrning genom olika former av patientavgifter. När det gäller akutpatienter beslöt man att avvakta effekterna av den höjning av avgifter som skulle genomföras under juni månad. Hur kan ambulanssjukvården tillsammans med SU:s interna transportorganisation utveckla och optimera verksamheten när det gäller interna patienttransporter mellan enheter inom SU? Hur påverkas verksamheten och hur skall vi förhålla oss till utvecklingen av en regiongemensam ambulansdata? 2

3 Råd för kvalitetssäkring, utvärdering och utveckling För att kvalitetssäkra, utvärdera och utveckla den prehospitala sjukvården arbetar vi genomgående processinriktat. Vi har därför etablerat samarbete med ett flertal verksamheter där vi tillsammans kan utveckla gemensamma vårdkedjor. Medicinska Ambulanssjukvårdsrådet/SU, ambulansläkaren vid SU tillsammans med specialister som företräder ett stort antal områden med anknytning till Prehospital Akutsjukvård inom SU. Prehospitala Omvårdnadsrådet/SU, bestående av specialistsjuksköterskor representerande de största patientgrupperna som vårdas inom ambulanssjukvården (kardiologi, astma/allergologi, lungmedicin, allmän internmedicin, neurologi). Ingår i rådet gör också sjuksköterskor ifrån den akuta vårdkedjan med SOS Alarm och akutintag vid SU. Strategin med rådet är att identifiera kliniska frågeställningar i medicinsk- eller allmän omvårdnad, samt organisatoriska frågor i vårdkedjan. Ett annat syfte har varit att ta del av respektive kliniks kliniska förtrogenhetskunskap och evidens i medicinsk och allmän omvårdnad. Ambulansläkargruppen, SU:s ambulansläkare tillsammans med entreprenörernas läkare, Räddningstjänsten i Storgöteborg (RSG) och Falck Ambulans AB. Regionala Ambulansöverläkargruppen, en grupp ambulansöverläkare inom Regionala Rådet för Prehospital Akutsjukvård. FoUU-gruppen, består av utbildningsansvarig vårdlärare vid Räddningstjänsten samt utvecklingsansvarig sjuksköterska vid Ambulansenheten, SU. Dessa ansvarar för planering, identifiering och samordning av utbildningar och utvecklingsprojekt för ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare i SU: s ambulanssjukvård. En seminariedag hölls under våren där resultat från forskningsfronten redovisades av bl a kardiologen och allergologen, SU och PreHospen, Borås. Detta är en återkommande punkt varje år för ambulanspersonal. Omvårdnadserfarenheter och evidens sprids fortlöpande från SU, via ambulansenheten till ambulanssjuksköterskor/sjukvårdare. 3-2 Regionala Rådet för prehospital akutsjukvård. Det regionala samarbetet mellan ambulanssjukvården, den Regionala ambulanshelikoptern och Regionala Beredskapsenheten (PKMC) formaliserades i Regionala Rådet för prehospital akutsjukvård. Uppdragsgivare; Regiondirektören och Hälso- och sjukvårdstyrelsen Syfte; Att tillföra den politiska och administrativa ledningen sakkunskap i medicinska och regionalt verksamhetsrelaterade frågor samt utgöra forum för samråd och samverkan inom det särskilda ansvarsområdet prehospital akutsjukvård. Datajournalgruppen, består av delprojektledare vid RSG och Ambulansenheten, samt ansvarig chef vid Ambulansenheten. Dessa ansvarar för implementering, utbildning och utveckling av datajournalen AMBULINK vid SU. 3

4 Styrkort 23 Verksamhetsplanen för 23 sammanställdes i ett styrkort, där har vi från ett beställarperspektiv lyft fram frågor som vi prioriterade under M Å L Kund Behovet hos patient/ anhörig/medborgare är utgångspunkten för vårt arbete, med ett tryggt, säkert, likvärdigt och snabbt omhändertagande. Även studenter, forskare och andra intressenter skall mötas med ett professionellt förhållningssätt, innefattande, respekt, kompetens och vänlighet Medarbetare Medarbetare, entreprenörer och samarbetspartners skall bemötas med ett professionellt förhållningssätt innefattande respekt, förtroende, kompetens, medverkan och omtanke. Processer Vi skall arbeta för att utveckla väldefinierade och välfungerande kärn- och stödprocesser som utgår från en helhetssyn ur kundperspektivet. Utveckling Ambulanssjukvården skall bedriva forskning, utveckling och undervisning inom områdena prehospital medicin, omvårdnad, organisation och personell kompetens Ekonomi Våra resurser skall användas så att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Helhetssyn och balans mellan efterfrågan, behov, resurser och vårt uppdrag. Uppföljning utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. V A D K R Ä V S Kompetent, professionell och engagerad personal i hela verksamheten. Tekniska resurser inkl. IT Dokumentation Engagemang/synlighet/ tydlighet Välfungerande informationsflöden Plan för kompetensutveckling Omvårdnadshandledning Vilja till samverkan över gränser Tydlighet i beställningar och ansvar Genomtänkt informationsstrategi FoU-handledning Plan för verksamhetsutveckling Alt. finansieringsformer för utvecklingsprojekt Samsyn gällande uppdrag och entreprenörsavtalstolkning Ändamålsenliga registrerings- och uppföljningsinstrument M Ä T V Ä R D E N S T R A T E G T I Antal tillfällen 23: Kundenkät 1 st. Medicinsk uppföljn. 1 st. Uppföljning av avtal: -insatstider/månad -incidentrapporter kvartalsvis Utveckla datajournal Patientenkät Antal tillfällen 23: Personalenkät 1 st. PU-samtal 1/medarbetare Entreprenörsmöten 5 st. Medåkning: 1/pers inom ambulansenheten Samverkan Information Antal aktiviteter 23: Med/omv rådet st. Akutintag 4 st. SOS-alarm 4 st. Reg ambgr. 1% närvaro Uppdaterad hemsida Infoblad 2 st. Professionella och tvärprofessionella organisationsövergripande arbetsgrupper Hospitering 1% Alt extern utbildning 1 Genomförda FoUprojekt 4 st Primärvårdsprojekt genomfört Utv.seminarier 4 st FoU-konferenser 2-3 st Samarbete med Sahlgrenska Akademin och andra högskolor Utv datajournal Månadsuppf avtal/budget Sammanställning av ej budgeterade kostnader Kostnad/pat (KPP) Automatiserad debiteringsrutin via ambulansjournalsystem. Systematiserad uppföljning Utveckla hälsoekonomiska analyser Kund Vi har under begreppet kund förutom patient och studerande inkluderat medborgarna. Vi vet av erfarenhet att ambulanssjukvården värderas som en stor trygghetsfaktor av medborgarna även när de inte räknas som patienter. Vi ser det även som vår uppgift att hitta former för hur den av medborgarna finansierade ambulanssjukvården skall optimeras. Uppföljning Det är viktigt för en beställarorganisation att skapa rutiner för uppföljning och kontroll av verksamheten. Det gäller såväl organisatoriskt som medicinskt. Ett stort arbete lades därför ner på att tillsammans med SOS-alarm utveckla rutiner för uppföljning gällande uppdragsfrekvens kopplat till fordon och upptagningsområde, väntetider för olika patientkategorier och fördelning av uppdragen utifrån olika bedömnings- och prioriteringskriterier. 4

5 Patientenkät Vi har även skickat ut en patientenkät och utifrån 3 svar kommer vi att sammanställa och presentera kvaliteten på ambulanssjukvården för 23 ur patientens perspektiv (KUPP). Ambulansdata Beslut fattades om att medverka i det Regiongemensamma ambulansdatasystemet AMBU- LINK som införs i början av 24. Medarbetare Samarbetet med våra entreprenörer har varit fortsatt givande. Regelbundna kvalitetsmöten har hållits för att diskutera resultat och utveckling av verksamheten. Under året har Falck Ambulans AB certifierats enligt ISO 9:2 och Räddningstjänsten Storgöteborg arbetar nu efter ett styrkort som utgår från visioner och mål enligt Ambulansenheten/SU. Processer Vårt arbetssätt när det gäller att utveckla vårdkedjor är genomgående processinriktat. Vi har arbetat med arbetsgrupper där samtliga länkar och professioner i vårdkedjan varit representerade, SOS-alarm, sjukvårdsupplysningen, SU:s interntransporter, ambulansentreprenörerna, akutintagen och olika specialistavdelningar. Ambulanssjukvården har härmed utvecklats inom ett flertal områden. Styrning av patientgrupper Vi har i vårt samarbete lagt ner ett stort arbete med att identifiera patientens vårdbehov och utifrån det styra patienten till rätt vårdinstans Beställning planerade alt. akuta Beställningscentraler Utförare Mottagande enhet SU Interna trp. Interna transporter Akuten SOS Alarm Ambulans Vårdavdelning Sjukvårdsupplysningen 5

6 Patienttransporter inom SU En kartläggning av verksamheten, se hemsidan har genomförts och ett samarbete med SU:s interntransporter har inletts och förslag till olika samverkansformer finns. Hemsida En extern hemsida har skapats, där vi utöver en presentation av ambulanssjukvården har länkar till aktuella samarbetspartners. Utveckling Utvecklingsarbetet har under detta år inriktat sig på uppföljning av befintliga vårdkedjor och vårdprogram. Kartläggningar har genomförts av specifika patientgrupper för att få kunskap om förmågan och möjligheterna till identifiering av patienters vårdbehov, bedömning, behandling och utvärdering medicinskt och omvårdnadsmässigt. Även evaluering genom uppföljning av vårdkedjor som inkluderar den prehospitala fasen pågår. Aktuella projekt Det prehospitala-, medicinska- och omvårdnadsrådet har bl. a medverkat till utvecklingsprojekt inom följande områden: Titel Område/samarbete Ansvariga Effekt av direktinläggning till HIA av patienter med misstänkt hjärtinfarkt och ST-höjning Assisterad utandning. En potentiellt livräddande metod vid akut livshotande astma. Kvalitet ur patientens perspektiv. Kardiologen/SU S.Kihlgren/J.Herlitz L.Grip Allergologen/SU M.Rosenfeldt Ambulansenheten/SU G.Tornberg/I.Wennman A.Bång A.Bång A.Bång Ambulansdatajournalen VG-regionen M.Kihlgren/S.Pettersson/A.Bång Hospiteringsprojekt Räddningstjänsten B.Sahlin/G.Tornberg/I.Wennman PCI/Trombolysbehandl. Collum Kardiologen/SU L.Grip/Kardsam Ortopeden/SU-Ö A.Karladani R.Sinclair/A.Bång R.Sinclair D-HLR Kardiologen/SU M.Kihlgren Planerade överflyttningstransporter SOS-Alarm/Beställande avdelning/su M.Kihlgren 6

7 Hjärtsjukvård Styrning av patient med misstänkt hjärtinfarkt En SU-gemensam rutin för omhändertagande av patienter med misstänkt hjärtinfarkt. Avd 92/SS har nu ett samordningsansvar för den prehospitala hjärtsjukvården inom SU, med uppgift att inventera platssituationen på HIA/MIVA avdelningar. De tar emot och bistår som resurs när det gäller att tolka de EKG som sänds från ambulans på hämtplats. I samråd med ambulanspersonalen styr de sedan patienten till rätt vårdinstans. Patienter som anses vara i behov av PCI styrs och transporteras direkt till avd 92/SS Patienten som inte har behov av (PCI) ballongdilatation kan transporteras till närmsta och lämpligaste HIA/MIVA med tanke på platssituationen Patienter som ej bedöms ha behov av HIA-kompetens kan transporteras till akutintaget. Forskning/evaluering Forskningsstudie pågår för evaluering av effekten av direktinläggning via ambulans till HIA. Populationen som studeras är patienter med ST-höjning vid ankomst-ekg, där kontrollgruppen utgörs av patienter som transporterats till akutintaget och därifrån inlagts till HIA (endpoints: fördröjningstider, morbiditet, EF). Styrning av infektionspatienter Rutiner för styrning av patienter med misstänkt smittsam gastroenterit. Tillsammans med verksamhetschef på infektion bestämdes att utveckla en rutin för direktstyrning till Infektionskliniken utan att patienten skall behöva passera akutintaget. Vårdprogram för patienter med collumfraktur Förbättrade rutiner för prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkta cervikala collumfrakturer Vårdprogram vid Intoxikationer Införande av medicinskt kol för intoxikationsbehandling i ambulans Samverkan med primärvården Planerna fanns att skapa en rutin för möjligheten till styrning av patienter till Primärvården och detta arbetet kommer att fortsätta under 24. 7

8 Astma/allergologi och Lungmedicin Evidensbaserade omvårdnadsriktlinjer vid akut obstruktiv dyspné har utarbetats. Frågeställningar som formulerats inom Omvårdnadsrådet, ledde till framtagning av riktlinjer med bl a thorakala bröstkompressioner för assisterad utandning, både på vaken och medvetslös patient. Medicinska vårdprogram och vårdprogram för omvårdnad Anpassning av regionala medicinska vårdprogram för ambulanssjukvården vid SU, innefattande också ett första införande av anvisningar för en evidensbaserad omvårdnad. Hospitering Under året har hospiteringen för ambulanspersonal utvecklats på ett positivt sätt. SU:s avdelningar har på ett beundransvärt sätt kunnat bereda personalen plats samtidigt som våra entreprenörer löst de tidigare problem som fanns med att frigöra personal genom att schemalägga hospiteringen i ordinarie arbetsschema. Vi fick även möjlighet att presentera Hospiteringsprojektet på den 6:e Skandinaviska HLR-kongressen i Stavanger i september-23. PreHospen Samarbete har startats med PreHospen vid Högskolan i Borås, för informations- och kunskapsspridning. Planer för gemensamma FoU-projekt har diskuterats och samarbete kring innehållet i PreHospens årliga konferens i prehospital akutsjukvård pågår. Ambulansenheten vid SU medverkar även i FoU-projektet Åker rätt patient ambulans?. SU har vidare under 23, i egenskap av rådgivare, ingått i en expertgrupp vid PreHospen. Regional översyn av ambulanssjukvården Ambulansöverläkaren på SU i har i egenskap av ordförande i Regionala rådet medverkat i att utforma förutsättningarna för en översyn och inventering av ambulanssjukvården. Detta innefattar bl a att medverka i arbeta med att ta fram en enkät till ambulansverksamheterna, även innefattande den regionala helikoptern och PKMC (Beredskapsenheten) i VGR. Projektet har bl.a. föranletts av förslag om förändrad regional sjukvårdsstruktur innefattande begränsning av antalet dygnet-runt-öppna akutmottagningar. 8

9 Särskilda händelser under 23 Under året är det den tragiska olyckan med Räddningshelikoptern utanför Rörö då 6 personer omkom som mest etsat sig fast i minnet. Ur ambulanssjukvårdsperspektiv innebar den ingen större insats men personalen kände stor samhörighet med de drabbade och olika kategorier av personal som medverkat i räddningsarbetet fick möjlighet till avlastningssamtal som leddes av vår entreprenör Räddningstjänsten. Vid sjösättningen av Ostindiefararen var ambulanser strategiskt utplacerade i händelse av sjukdom eller olycksfall. Inga större olyckshändelser rapporterades dessbättre. Vi har fortsatt vårt samarbete med polisen och räddningstjänsten vid s k högriskmatcher. Innan dessa matcher informeras ambulanspersonal om ev. hot som identifierats av polisen. En plan finns även hur man vid ett större skadeutfall skall fördela de olika supportergrupperna och ev. skadade poliser mellan akutintagen inom SU. Ett antal spårvagnsolyckor har inträffat under året lyckligtvis med ett begränsat antal svårt skadade. Arbetet på skadeplats har bestått i att prioritera och identifiera samt skapa transportresurser för lättare skadade för transport till sjukhus. Arbetssituationen för ambulanspersonalen observeras allt mer när det gäller hot, våld och egen säkerhet. Rutiner finns nu för hur skyddsvästar skall användas. Två MC-ambulanser finns nu tillgängliga i verksamheten. Dessa utnyttjas allt mer frekvent och diskussioner förs om att bemanna dessa mera regelbundet t ex vid högtrafik och inte som nu bara vid extra ordinära händelser t ex Göteborgsvarvet. 19 december, 23 kom Regeringsrättens dom (Mål nr ) som inte ger kommunerna möjlighet att sälja ambulanssjukvård till landstingen. Detta bedöms inte påverka vårt nuvarande avtal med Räddningstjänsten. Ett unikt projekt med sjuksköterskebil som komplement till ambulanssjukvården startas i Göteborgs Södra skärgård. Sjuksköterskor boende på ön ingår i ambulansorganisationen på motsvarande sätt som deltidsbrandmän. De larmas ut som medicinsk expertis och som komplement till ambulanssjukvården. 9

10 Uppdragsfrekvens Akuta uppdrag Under 23 minskade antalet uppdrag jämfört med 22. Det var då en uppåtgående trend sedan 1995 som bröts, (se diagram 1). Sett över de olika prioriteringarna är det prio tre som står för stora delar av minskningen, (se diagram 2). 6 Akutuppdrag Diagram Uppdragsfrekvens per prio Diagram Prio 1 Prio 2 Prio 3 Planerade Vi kan endast spekulera om orsakerna till minskningen. Tidigare har det visat sig vara svårt att styra behovet av ambulanssjukvård genom avgifter. Är så fallet skall inte den prishöjningen från 1 till 15 kronor som genomfördes under juni månad haft någon avgörande inverkan på ambulansutnyttjandet. Man kan inte se någon klar skillnad i utnyttjandet efter juni 23, (se diagram 3) över frekvens per månad 23. 1

11 Vi har i våra kontakter med SOS-Alarm diskuterat möjligheten att avstyra patienter från ambulanssjukvård och hänvisat till sjukresor eller att koppla över samtalet till sjukvårdsupplysning. Vi kan inte säga om det är detta arbete som varit utslagsgivande. Vi får tillsammans med våra samarbetspartners försöka analysera ev. orsaker till den sjunkande trenden Diagram 3 Akuta uppdrag per månad december november oktober september augusti juli juni maj april mars februari januari Tydligast ser man hur liten inverkan prishöjningen haft på ambulansutnyttjande när man delar upp frekvensen per halvår, första respektive andra halvåret 23. Skillnaden är då marginell, (se diagram 4). Diagram 4 23 Fördelning av patienter, akutintagen SU. De varierar mellan akutintagen i SU när det gäller att ta emot akuta ambulanstransporter. Som väntat har SU/SS mesta antalet patienter, följt av SU/ÖS och SU/MS. (se diagram 5) % 5% Januari-juni Juli-augusti 15% 46% Sahlgrenska Östra Mölndal Psykiatriska Barnakut Östra Diagram 5 33% 11

12 Planerade uppdrag mellan enheter inom SU Den trend som varit de senaste åren fortsätter. Antalet uppdrag sjunker även 23 (se diagram 2 och 6). Där tror vi oss kunna se en koppling till priset för ambulansuppdrag jämfört med priset för sjuktransport. Vi kommer att tillsammans med SU:patienttransporter arbeta på att hitta former för att styra patienten till rätt vårdnivå under transporten. Planerade ambulanstransporter Diagram 6 antal År Ekonomi Vi har aktivt arbetat för att styra patienter till alternativa transportsätt. Under 23 har ambulansutnyttjandet minskat till ca 515 uppdrag från 54 uppdrag på årsbasis för år 22. Detta har inneburit att vi kunnat minska kostnader avseende uppdragsfrekvens med ca 3 milj. kronor. Även antalet interna transporter minskar från 4 uppdrag 22 till 36 uppdrag 23. Vi arbetar med att utveckla avtalet mellan SU och våra entreprenörer för att på så sätt skapa ett avtal som ger förutsättningar och incitament för entreprenörerna att delta i utvecklingen av verksamheten. Total bruttokostnad för riktat uppdrag ambulanssjukvård år 23 blev lite drygt 87 miljoner kronor. Intäkter för patientavgifter blev cirka 3,5 miljoner kronor. Statsbidragen uppgick till 5 miljoner kronor och intäkterna från andra landsting och regioner till 1 miljon kronor. Intäkter från regionen som är riktade mot de ambulanssjukvårdare som läser upp sin kompetens till sjuksköterskenivå uppgick till 3,5 miljoner kronor. Total nettokostnad år 23 för riktat uppdrag ambulanssjukvård blev alltså cirka 74 miljoner kronor. Kostnad/Patient Beräkning av akutavtal och kostnaden per patient för SU visar att kostnaden stigit med motsvarande 84:- (6,4%). Kostnad per patient 22: 136:- Kostnad per patient 23: 139:- Patientintäkter 22: 2.26 :- Intäkt per månad 251 :- Patientintäkter 23: :- Intäkt per månad 34 :- Patientavgiften höjdes från 1:- 1/6 23 till 15:- 12

13 Kostnader/Intäkter Avtalskostnad netto för SU (inkl administration) (Kr) Kostnad akutavtal Kostnad administration Intäkter (pat.intäkter+div.bidrag) Antal utförda akutuppdrag 51 5 Kostnad/akutuppdrag 1 39 Fortsatt arbete inför 24 Inför 24 är det viktigt att vi med SU:s vision och mål som riktmärke skall vi arbeta enligt den modell som formats under 23. Vi skall därför: regelbundet träffa ansvariga inom SU för att identifiera prioriterade frågor. verka för en utveckling av den prehospitala vården arbeta processinriktat utifrån ett vårdkedjetänkande. Med detta som plattform tror vi oss kunna se fram emot 24 med stor tillförsikt. Ambulansenheten/SU, Hus A4, Mölndals sjukhus, Mölndal Telefon: , Telefax: , e-post: mats.kihlgren@vgregion.se 13