Slutrapport Etapp 1 Södra området

Transkript

1 RAPPORT 1(68) BT Kemi Efterbehandling Slutrapport Etapp 1 Södra området Svalövs kommun Flygfoto över det södra BT Kemi-området. Fotograf: Perry Nordeng Eva Ringshagen (f.d. Sköld), Svalövs kommun Helena Svensson, Svalövs kommun Sofia Axelsson, Svalövs kommun Granskning: Peter Englöv, Svalövs kommun David Bohgard, Svalövs kommun Uppdragsgivare: Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling

2 2(68) Sammanfattning BT Kemi bedrev bekämpningsmedelstillverkning i Teckomatorp mellan 1965 och Företaget grävde ner tunnor med giftigt avfall och pumpade ut obehandlat processvatten i den intilliggande Braån. Detta resulterade i en av Sveriges största miljöskandaler. Efter BT Kemis konkurs 1977 sanerades området av staten och ett dräneringssystem installerades på det norra området för att hindra att föroreningarna läckte ut i Braån. Under och 1990-talet visade det sig dock att nedbrytningen och urlakningen av föroreningarna gick mycket långsammare än vad som beräknats. Området behövde saneras ytterligare. År 2002 startade de nya efterbehandlingsarbetena med en huvudstudie. Under perioden utfördes efterbehandlingsåtgärder inom det norra området. Området är numera återställt till naturområdet Vallarna. Det visade sig under förberedelserna för saneringen av det norra området att det södra området var betydligt mer förorenat än vad som tidigare var känt. Under upprättade man därför en ny huvudstudie för det södra området. Ett centralt motiv för att genomföra åtgärder inom det södra området är att minska läckaget till Braån. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket menade att huvudstudien för det södra området behövde fördjupas och ytterligare provtagningar krävdes för att få en säkrare blid av föroreningssituationen. Arbetet med det södra området delades också in i tre etapper. Etapp 1 varade från 1 juli 2011 till 30 december De avslutande arbetena som hör till Etapp 1 kom att göras i början av 2016, då projektet formellt gått in i Etapp 2. Arbetena i Etapp 1 har innefattat ett antal olika moment. Flera av fastigheterna på det södra området hade sålts under 1980-talet och ett antal småindustrier hade etablerat sig på platsen. Det påbörjades förhandlingar med fastighetsägarna, och i början av 2013 hade alla fastigheter på det södra området köpts in av Svalövs kommun. Byggnaderna, utom projektets sorteringshall, revs våren Därefter vidtog undersökningar och utredningar. Fyra provtagningsomgångar genomfördes totalt. Orsaken till detta var att det under provtagning framkom information om geologi, grundvatten och föroreningssituation som inte var känd sedan innan. Det visade sig finnas totalt tre grundvattenmagasin istället för två, två i jord och ett i berg, och det framkom att det finns föroreningar i betsvämmeområdet ner till 8-10 meter. Provtagningsresultaten låg till grund för den uppdaterade huvudstudien för det södra området. I denna presenteras två nollalternativ och tre saneringsalternativ, ett inneslutningsalternativ och två urgrävningsalternativ. Efter riskvärderingen blev det förordande saneringsalternativet det större av de båda urgrävningsalternativen. Detta alternativ innebär en urgrävning i

3 3(68) betsvämmeområdet till 6 meter, samt urgrävning till 4 meter i områden där fabriken legat. Massorna behandlas med termisk behandling. Kommunfullmäktige liksom länsstyrelsen och Naturvårdsverket har ställt sig bakom huvudstudien och det förordade alternativet. Denna rapport redovisar de arbeten som projektet har gjort under Etapp 1, Södra området. Rapporten kommer i förlängningen att blir en delrapport i slutrapporten för hela arbetet med det södra området.

4 4(68) Innehåll 1 Inledning Övergripande mål Syfte Beskrivning av området Orientering Avgränsning av Södra området Fastighetsförhållanden Anläggningsförhållanden Planförhållanden Översiktsplan Detaljplaner Allmänna intressen Vatten- och avloppsförhållanden Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Geologiska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Föroreningsförhållanden Förekomst Spridning Läckage till Braån Projektaktörer och intressenter Entreprenörer och konsulter Projektorganisation Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling Länsstyrelsen Naturvårdsverket Övriga intressenter Referensgrupp NSVA Söderåsens miljöförbund Saxån-Braåns vattenvårdsförbund Allmänheten Projektarbete Massupplag Sorteringshallen Upphandling Bidragsansökan Etapp Tidplan Ekonomi Bidragsansökningar och -beslut Rekvirering av medel och lägesrapporter Kommunala kostnader Inlösen av fastigheter Rivning av byggnader Miljöinventering Anmälan och rivningslov Upphandling Besiktningar och syn Entreprenad Slutbesiktning och slutbesked Kvarvarande byggnad och konstruktioner... 32

5 5(68) 10 Utredningsarbeten Rambölls uppdrag Tyréns uppdrag WSP:s uppdrag Kemaktas uppdrag ÅF:s uppdrag Swecos uppdrag Projektledningens arbeten Provtagning Provgropsgrävning Provtagningsomgång Provtagningsomgång Provtagningsomgång Provtagningsomgång Rapportering Sammanfattande resultat Uppdaterad huvudstudie Riktvärden och riskbedömning Åtgärdsutredning Riskvärdering Övriga utredningar Betongprojektet SCORE Förordat alternativ Beslutsgång huvudstudie Miljökontroll Kontrollprogram Vattenkontroll Väderstation Redovisning Dräneringsvatten Informationsarbete Utställning Informationsmöten Studiebesök och föredrag Öppet hus Informationsbroschyr Databas Erfarenhetsåterföring Etapp 1 Södra området Rivning Undersökningar och utredningar till våren Avslut huvudstudien Projektadministration Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling Rambölls uppdrag Sammanfattning och utvärdering av erfarenheter Referenser... 64

6 6(68) 1 Inledning Under 2002 påbörjades projektet BT Kemi Efterbehandling med ekonomiskt stöd av bidrag från Naturvårdsverket och med Svalövs kommun som huvudman. Arbetet inleddes med att upprätta en huvudstudie med syfte att klarlägga åtgärdsbehov och redovisa förslag till åtgärder. Huvudstudien (Sweco, 2004) avslutades Området är indelat i två områden det norra respektive södra området där det norra vid denna tidpunkt utgjorde ruderatmark och det södra området hyste olika typer av verksamheter. Huvudstudiens slutsats var att huvuddelen av föroreningsmängden fanns inom det norra området och att påverkan av föroreningar inom det södra området var generellt sett låg, men att det fanns ett par delområden med hög påverkan. Under perioden utfördes efterbehandlingsåtgärder inom det norra området. Saneringen ledde till att området förvandlades till en naturpark med anslutningar till omgivande områden via GC-broar över de järnvägar som kringgärdar området. Efterbehandlingen redovisas i en slutrapport som upprättades 2011 (Sweco, 2011c). I samband med förberedelserna för sanering av det norra området framkom misstankar om att det södra området var betydligt mer förorenat än vad som tidigare varit känt. Undersökningar bekräftade att så var fallet. Tanken från början var att en sanering av det södra området skulle kunna genomföras utan att verksamheterna behövde flytta. Provtagning och åtgärdsförberedande undersökningar visade dock att det södra området hade en omfattande och komplicerad föroreningssituation, vilken skulle vara mycket svår att åtgärda utan betydande störningar för pågående verksamheter. Mot bakgrund av detta genomfördes under en separat huvudstudie för det södra området (Sweco, 2011a). Utredningen utmynnade i en rekommendation för förändrad markanvändning som skulle möjliggöras genom att privata fastigheter skulle lösas in av kommunen och att verksamhetsutövarna skulle erbjudas andra platser för etablering. Efterbehandling skulle därefter kunna genomföras på motsvarande sätt och med liknande ambitionsnivåer som för det norra området. Efter Naturvårdsverkets och länsstyrelsens granskning av huvudstudien beslutades att projektet skulle genomföras med en förändrad markanvändning som övergripande mål. Det bedömdes dock att fördjupade utredningar krävdes för slutliga ställningstaganden kring saneringens omfattning, och att en uppdaterad huvudstudie skulle genomföras (Länsstyrelsen, 2010). Det fortsatta arbetet delades in i tre etapper, vars omfattning kom att justeras något under arbetets gång. Den slutliga uppdelningen blev: Etapp 1: Inlösen av fastigheter, rivning av byggnader, kompletterande provtagning, fördjupad utredning främst avseende risker för påverkan på Braån och uppdatering av huvudstudien för det södra området. Etapp 2: Framtagning av förfrågningsunderlag för efterbehandlingen, bidragsansökan för Etapp 3.

7 7(68) Etapp 3: Upphandling av saneringsentreprenad. Genomförande av efterbehandling och återställning av området. Slutrapportering av saneringen samt avveckling av projektet. Denna rapport redovisar de aktiviteter som utfördes inom ramen för Etapp 1. Arbetena påbörjades 2011 och avslutades i början av Övergripande mål De övergripande målen för projektet formulerades i bidragsansökan som gällde den första huvudstudien och som upprättades år 2002 (Svalövs kommun, 2002). Då hade projektet sex övergripande mål. 1. Området skall efterbehandlas på ett sådant sätt att det efter efterbehandling inte utgör någon risk för omgivningen och kan användas på ett ändamålsenligt sätt. 2. Markområdet skall efter genomförd efterbehandling användas till naturområde samt område för kontors- och småindustrilokaler. 3. Lakvattenpumpning till Landskrona ska upphöra efter genomförd efterbehandling och återställning. 4. Efterbehandlingen m.m. skall vara ett föredöme för framtida projekt. 5. Projektet skall öppna upp för vetenskaplig forskning av såväl miljömässig, teknisk, medicinsk samt social karaktär. 6. Ett viktigt delmål i projektet är att bilden av och attityderna till orten Teckomatorp skall förändras på ett sådant sätt att orten inte längre är belastad av BT Kemi. Då, som ovan nämnts, det inte visade sig vara möjligt att sanera det södra området med verksamheterna kvar på plats ändrades målet för framtida markanvändning inför Etapp 1 till naturmark i stället för område med kontorsoch småindustrilokaler. Vidare ströks målet om att projektet skulle öppna upp för forskning, vilket ansågs ha uppfyllts genom saneringsarbetena på det norra området (Länsstyrelsen, 2010). Under 2016 gjordes ytterligare en förändring, då formuleringen naturmark ändrades till det vidare begreppet allmän platsmark. Ändringen föranleddes av att den östligaste delen av det södra BT Kemi-området kan komma att behöva tas i anspråk för infrastruktur (t.ex. parkeringsplatser) kopplat till ombyggnaden av stationen i Teckomatorp som görs för att möjliggöra persontrafik på Söderåsbanan (Svalövs kommun, 2016a, Naturvårdsverket, 2016a). De uppdaterade övergripande målen för det södra området är således följande: 1. Området skall efterbehandlas på ett sådant sätt att det efter efterbehandling inte utgör någon risk för omgivningen och kan användas på ett ändamålsenligt sätt. 2. Markområdet skall efter genomförd efterbehandling användas till allmän platsmark, bland annat naturområde.

8 8(68) 3. Lakvattenpumpning till Landskrona ska upphöra efter genomförd efterbehandling och återställning. 4. Efterbehandlingen m.m. skall vara ett föredöme för framtida projekt. 5. Ett viktigt delmål i projektet är att bilden av och attityderna till orten Teckomatorp skall förändras på ett sådant sätt att orten inte längre är belastad av BT Kemi.

9 9(68) 2 Syfte BT Kemi Efterbehandling är ett saneringsprojekt som drivs med bidrag från staten. Enligt bidragsbeslutet ska arbetet drivas i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. I kvalitetsmanualen finns även anvisningar om hur bidragsprojekt ska redovisas. Syftet med denna slutrapport är att en redovisa genomförda aktiviteter under Etapp 1 samt en sammanställning av det ekonomiska utfallet i enlighet med kvalitetsmanualen. Slutrapporten för Etapp 1 kommer sedan att bli en del av slutrapporten för hela arbetet med det södra området som kommer att upprättas när projektet slutredovisas.

10 10(68) 3 Beskrivning av området 3.1 Orientering Det före detta BT Kemi-området i Teckomatorp består av två delar som åtskiljs av järnvägen Lund Helsingborg (Rååbanan), se figur 1. Figur 1. BT Kemis industriområde (grårastrerade områden) och undersökningsområde för huvudstudien (röd linje) så som området definierades i kommunens ansökan 2002 för bidrag till huvudstudien. Bilden är från slutrapporten för saneringen av det norra området (Sweco, 2011c). BT Kemi flyttade från Malmö till Teckomatorp 1965, där företaget etablerade sig i den tidigare betsaftfabriken, vars verksamhet hade upphört ett par år tidigare. Området hade en lång historia av sockerbetsförädling, då betsaftfabriken varit i drift sedan Inom det södra området förlades BT Kemis produktionslokaler för framställning av bekämpningsmedel, främst fenoxisyror, samt råvaru- och färdigvarulager. Det norra området, som inrymde avloppsdammar och deponier för olika typer av avfall, är beläget mellan nämnda järnväg och Braån samt väster om Söderåsbanan. I väster, och söder om Rååbanan, låg det tidigare kommunala reningsverket. Det enda som återstår av reningsverket är en avloppspumpstation genom vilken avloppsvattnet från samhället och dräneringsvatten från BT Kemiområdet leds till Landskrona. Det norra området omfattar ca 6,0 ha och det södra ca 4,5 ha Avgränsning av Södra området Den fysiska avgränsningen av BT Kemi-området har under åren reviderats. figur 2 visar den senaste uppdateringen av området. Revideringarna har genomförts då tidigare osäkerheter kring BT Kemi-området utbredning efterhand har klarlagts. Det södra området är rödmarkerat och det norra området gulmarkerat.

11 11(68) Figur 2. Det reviderade utredningsområdet. Det rödmarkerade området markerar det södra området och det gula det norra området (Ramböll, 2015a) Fastighetsförhållanden I samband med BT Kemis konkurs och den efterföljande sanering som utfördes under ledning av länsstyrelsen, beslutades på önskemål från staten att Svalövs kommun skulle köpa bolagets fastigheter med statens finansiering. Efter det att länsstyrelsen förklarade området vara rent sålde kommunen av delar av fastigheterna. På flera fastigheter etablerades därefter större och mindre verksamheter. Som nämnts ovan visade fördjupade utredningar att det skulle bli mycket svårt att utföra en sanering på det södra området utan betydande olägenheter för verksamheterna på platsen. För att möjliggöra effektiv sanering var det därför nödvändigt att fastigheterna löstes in av kommunen. Svalövs kommun ägde endast några av fastigheterna inom det södra området. Resterande fastigheter var fördelade på fem olika privata fastighetsägare. Förhandlingar kring inlösen av fastigheterna påbörjades 2011 och avslutades i början av Idag äger kommunen alla fastigheter på det södra området med undantag av en mindre del i det västra hörnet. Inlösen av fastigheterna beskrivs närmare i kapitel 8. I väster och söder gränsar området till en större jordbruksfastighet. Söder om Bangatan finns även två privata fastigheter med bostadshus. Fastigheterna närmast området i öster ägs av kommunen och fastigheterna i norr, precis invid järnvägen, ägs av Trafikverket.

12 12(68) Anläggningsförhållanden Under mark finns flera anläggningar som härrör från betsaftfabrikens tid. De viktigaste finns markerade nedan i figur 3. Vissa av dessa var redan igenlagda eller övertäckta när BT Kemi tog över området, medan andra användes av BT Kemi. Under mark och längs förlängningen av Bangatan finns två betsvämmor, betsvämma 1 och 2, som nyttjades av BT Kemi för bland annat processvattenbehandling. Det finns också en betkulvert och en mindre betsvämma längs järnvägen till Helsingborg. Vidare finns rester av tidigare betsvämmor, bland annat betsvämma 3, och betrännor, grundkonstruktionen till fabriken, ledningar, kablar samt annan infrastruktur kvar i marken. Den östliga delen utnyttjades som spårområde för betsaftfabrikens järnvägstransporter. Figur 3. Befintliga och rivna anläggningskonstruktioner och byggnader från BT Kemi-tiden. När huvudfabriken sprängdes 1979 revs också överbyggnaden till betsvämmorna. Rivningsmaterialet lades i betsvämmorna som fylldes igen och täcktes över. Verksamheterna som etablerade sig på området efter BT Kemis tid återanvände vissa byggnader och byggde i vissa fall nya, och då delvis på kvarlämnade undermarkskonstruktioner. Byggnaderna revs under våren 2013, vilket beskrivs närmare i kapitel 9. Enda kvarvarande byggnad är projektets sorteringshall som är tänkt att nyttjas under kommande sanering. Byggnaden med anslutande öppen upplagsyta är belägen inom den södra delen av området. Inom de tidigare verksamhetsområdena återstår i stort sett bara bottenplattorna till byggnaderna samt asfalt- och grusytor. Området söder och öster om tidigare byggnaderna utgörs av gräsbevuxen ruderatmark.

13 13(68) 3.2 Planförhållanden Översiktsplan Gällande översiktsplanen antogs den av kommunfullmäktige i Svalövs kommun under våren 2007 (Svalövs kommun, 2007a). I denna framhålls kommunens avsikt att tillsammans med länsstyrelsen och Naturvårdsverket slutföra arbetet med efterbehandling av BT Kemi-området. Området avses att bli rekreationsområde när efterbehandlingen är klar. I planen föreslås ett större sammanhängande utbyggnadsområde för bostäder direkt väster om samhället och söder om järnvägen Lund Helsingborg. Det senare området är beläget söder och väster om det södra BT Kemi-området. Bangatan utgör en ungefärlig nordlig gräns för utbyggnadsområdet. För tillfället pågår arbete inom kommunen med en ny översiktsplan. Planen har varit ute på samråd och för närvarande pågår en ombearbetning med målet att planen ska ut på granskning under hösten I samrådshandlingen anges att det södra BT Kemi-området ska användas för rekreation när efterbehandlingen är klar (Svalövs kommun, 2014f) Detaljplaner I samband med efterbehandlingen av det norra området upprättades en detaljplan, planbeteckning 1214-P10/132, och en plan för rekreationsområdet togs fram (Svalövs kommun, 2007b). Markanvändningen i planen är fastlagd till park- och naturområde. Det södra området är inte detaljplanelagt. I samband med framtagandet av huvudstudien för det södra området gjordes en planutredning där konsekvenserna av olika alternativ belystes (olika markanvändning och att verksamheterna flyttas till olika platser). Under 2012 tog projektets konsult Tengbom fram olika förslag till hur det södra området kan utformas när det är färdigsanerat. Arbete med detaljplan för det södra området påbörjades 2014, en programhandling togs fram och ett samråd hölls 12 november 2014 (Svalövs kommun, 2014d). Utgångspunkten för planarbetet var att det södra området efter sanering skulle bli naturområde. Planarbetet ingick från början i projektets uppdrag, men från och med länsstyrelsens bidragsbeslut daterat 4 mars 2015 ges inte längre bidrag för arbete med detaljplan (Länsstyrelsen, 2015c). Arbetet, som tidigare drivits i samarbete mellan projektet och kommunens samhällsbyggnadsnämnd, gick då över till att finansieras och drivas helt av samhällsbyggnadsnämnden. 3.3 Allmänna intressen Områden i närheten av det södra området berörs av ett antal allmänna intressen, vilka beskrivs närmare i huvudstudien (Svalövs kommun, 2016m). Kommande sanering bedöms inte påverka eller strida mot allmänna intressen. 3.4 Vatten- och avloppsförhållanden Området ingår i verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Vid rivningen av byggnaderna stängdes vatten och avlopp av, men ledningarna ligger kvar i marken och är inte pluggade. Spillvatten från området är anslutet till en kommunal spillvattenledning, som korsar den södra delen av området.

14 14(68) Spillvattnet från Teckomatorp överförs via pumpstation till Landskronas avloppsreningsverk. Dagvatten från området avleds till en kommunal dagvattenledning belägen strax söder om området. Dagvattnet avleds till Braån väster om området, nedströms det norra området. Ledningarnas lägen framgår av åtgärdsutredningen (Svalövs kommun, 2016e). Spillvattenledningen som korsar det södra området är närmare hundra år gammal och kan komma att påverkas av saneringen. Därför kommer utredningar att göras under Etapp 2 för att få fram mer information kring ledningens kondition och vad som kan behöva göras för att säkerställa att den inte skadas under saneringsentreprenaden. 3.5 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Under Etapp 1 utfördes provtagningar i fyra omgångar, som beskrivs närmare i kapitel 11. Genom dessa undersökningar har kunskapen om områdets geologiska uppbyggnad och grundvattenförhållanden fördjupats väsentligt. En beskrivning baserad på all ny information som kom fram under Etapp 1 har upprättats av Sweco (Sweco, 2015b). Denna rapport bygger i sin tur till stor del på en tidigare rapport upprättad av Ramböll (Ramböll, 2015b). Vattenbalansen har beräknats av Kemakta (Kemakta, 2016b) Geologiska förhållanden Undersökningarna har visat att jordlagerföljden är mer komplicerad och innehåller fler lagerenheter än vad som tidigare var känt. Jordlagren inom området har en mäktighet på cirka 13 till 14 meter. Berggrundsytan är tämligen plan och ligger kring nivån 15 under markytan. Den geologiska uppbyggnaden framgår av tabell 1. Tabell 1. Geologiska lagerenheter, textur och lagerenheternas utbredning (Sweco, 2015b). Geologisk lagerenhet Textur Utbredning Fyllning Se nedan I stort sett heltäckande Svämsediment Övre glaciala sediment Övre morän Undre glaciala finkorniga sediment Undre glaciala grovkorniga sediment Sand, silt och ler med varierande innehåll av organiskt material (gyttja och torv) Silt och lera med inslag av sand och grus Moränfinleror och moränlera med inslag av kalksten, sorterad lera, silt eller sand Växelvisa lager av finkorniga sediment som främst utgörs av grå, siltig lera och lerig silt Siltig och grusig sand (moränliknande) Fläckvis förekomst Möjligtvis ställvis förekomst Heltäckande, men ställvis bortschaktad vid djupt förlagda konstruktioner Heltäckande I stort sett heltäckande Undre morän Fast lagrade massiva, leriga moräner och morängrovleror Heltäckande

15 15(68) Geologisk lagerenhet Textur Utbredning Berggrund Sand- och lerstenar Heltäckande Hydrogeologiska förhållanden Inom BT Kemi-området har tre olika grundvattenmagasin identifierats. Magasinen åtskiljs av hydrologiska barriärer med lägre hydraulisk konduktivitet. Det finns ett övre och ett undre grundvattenmagasin i jordlagren, samt ett grundvattenmagasin i den övre delen av berggrunden, som har betydelse för vattenomsättningen inom området. De hydrogeologiska enheternas utbredning i lagerföljden samt deras mäktigheter centralt inom det södra området framgår av tabell 2. Tabell 2. Hydrogeologiska enheter (grundvattenmagasin och barriärer) samt deras mäktigheter inom området i anslutning till betsvämmorna (Sweco, 2015b).. Mäktighet vid Geologisk lagerenhet Hydrogeologisk enhet betsvämmorna (m) Fyllning Svämsediment Övre jordlagermagasin (Jö) 1-3 Övre glaciala sediment Övre morän Undre glaciala finkorniga sediment Undre glaciala grovkorniga sediment Övre barriär 5-8 Undre jordlagermagasin (Ju) 0,5-4 Undre morän Undre barriär 3-5 Berggrund Berggrundsmagasin (B)? Grundvattennivåerna i det övre jordmagasinet är högst i området kring betsvämmorna. I höjd med dessa kan en öst västlig grundvattendelare urskiljas. Den naturliga rörelsen för grundvattnet är nordvästlig mot Braån. Konstruktioner och ledningar gör dock att avvattningen lokalt sker även i andra riktningar. Området kring betsvämmorna avvattnas norrut mot dräneringsledningarna i det norra området. Söderut sker en avvattning mot dag- och spillvattenledningar. Enligt beräkningar sker transporten av grundvatten till ca 96% i det övre grundvattenmagasinet, ca 4% i det undre grundvattenmagasinet och i storleksordningen 0,1% i berggrunden. Rörelseriktningen i det undre grundvattenmagasinet i jord är nordvästlig, medan rörelseriktningen i grundvattenmagasinet i berg är västlig. Recipient även för de undre magasinen är med största sannolikhet Braån.

16 16(68) 3.6 Föroreningsförhållanden Ett stort antal undersökningar har utförts genom åren för att klarlägga föroreningsbilden. Den uppdaterade föroreningssituationen har beskrivits i åtgärdsutredningen (Svalövs kommun, 2016e) och riskbedömningen (Kemakta 2016b). Dessa rapporter bygger i sin tur på en tidigare rapport upprättad av Ramböll (Ramböll, 2015c). Spridningen och läckaget till Braån har beskrivits i riskbedömningen (Kemakta, 2016b) som i sin tur bygger på Rambölls riskbedömning (Ramböll, 2015a). Dominerande föroreningar är fenoxisyror och baskemikalier kopplade till dessa (klorfenoler och klorkresoler). Även föroreningar av dinoseb förekommer ställvis, liksom dioxiner (sannolikt orenhet i klorfenoler) och antimon (användes som katalysator i framställningsprocessen för fenoxisyror) förekommer. Lokalt har också xylen påvisats i grundvatten (användes för extraktion av fenoxisyror). Dessutom har polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som inte har någon känd koppling till BT Kemi, ställvis påträffats. Genom de undersökningar som har genomförts under Etapp 1 har kunskapen fördjupats framför allt om föroreningsförhållandena i djupare jordlager vid betsvämmorna och i de två undre grundvattenmagasinen. Resultaten i övrigt har bidragit till säkrare avgränsning av föroreningarna i ytliga jordlager och det övre grundvattenmagasinet Förekomst Föroreningarna är mycket heterogent fördelade inom området. Huvudsakligen är de koncentrerade till de stora betsvämmorna och kring tidigare byggnader från BT Kemi-perioden. Fördelningen av fenoxisyror framgår av figur 4. Klorfenoler och klorkresoler uppvisar en liknande fördelning. Störst nedträngning mot djupet förekommer under betsvämmorna, där föroreningar har trängt ned i den övre barriären. Höga halter förorening förekommer ned till ett djup av Figur 4. Maxhalt av fenoxisyror i jordprov tagna mellan 1986 och 2015 (Kemakta, 2016b).

17 17(68) 8 meter under markytan och har påvisats på meters djup. Även betongkonstruktionerna under mark innehåller ställvis mycket höga föroreningshalter. Den totala mängden fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i jord inom det södra området har beräknats uppgå till cirka 2,7 ton med i stort sett lika fördelning mellan de tre ämnesgrupperna. Cirka 60% av mängden finns i och under betsvämmorna. Mängden dinoseb har uppskattats till 25 kg. Inga mängduppskattningar har gjorts för övriga föroreningar såsom PAH, dioxin och antimon Spridning Utläckaget av föroreningar från området domineras av fenoxisyror, men även klorfenoler och klorkresoler lakas från jordlagren och påträffas i grundvattnet. Spridningen av summa fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler från betsvämmeområdet beräknas till ca 3 kg/år, vilket kan jämföras med totala spridningen från det södra området som har beräknats till ca 4 kg/år. Spridningsberäkningar visar att huvuddelen av föroreningsspridningen sker i det övre jordmagasinet. Det största bidraget kommer från betsvämmeområdet som innehåller de högsta halterna föroreningar. För klorfenoler och klorkresoler uppskattas att mer än 98% av läckaget sker från det övre jordmagasinet och endast ett mycket litet läckage sker via det undre jordmagasinet och berggrunds-magasinet. För fenoxisyrorna, som är mer lättrörliga, uppskattas att ca 84% av läckaget sker från det övre jordmagasinet och att ca 16% sker via det undre jordmagasinet Läckage till Braån Ett centralt motiv för att genomföra åtgärder inom BT Kemi-området är att minska läckaget till Braån. Läckaget till ån kommer både från kvarvarande föroreningar på det norra området och föroreningar på det södra området. Det är svårt att avgöra exakt var läckagen sker, då det finns flera olika spridningsvägar, men de olika beräkningar som utförts ger trots det en samlad bild av vad det totala läckaget från BT Kemi-området kan vara idag. Det totala läckaget från BT Kemi området till Braån beräknas i dagsläget vara ca 4 kg. Om pumpningen av dräneringssystemet avbryts och inga andra åtgärder vidtas förväntas utläckaget öka till i storleksordningen 9 kg/år, varav ca två tredjedelar bedöms komma från det norra området. Om det södra området inte åtgärdas beräknas den genomsnittliga halten av fenoxisyror i ån nedströms BT Kemi uppgå till cirka 0,7 µg/l, med enskilda månadsvärden på över 1 µg/l (givet att pumpningen av dräneringsvatten inom det norra området helt upphör och att läckage till spillvattennätet förhindras).

18 18(68) 4 Projektaktörer och intressenter Arbetena i Etapp 1 drevs i flera steg under perioden 2011 våren Ett antal personer och konsultföretag samt två entreprenörer var delaktiga. 4.1 Entreprenörer och konsulter De delaktiga företagen var: Conviro AB. Stöd vid upprättande av bidragsansökan för Etapp 2 samt stöd vid upphandling av miljökontroll. Globax (numera Areco Contractor). Rivning av byggnader på det södra området. Hifab AB. Miljöinventering av byggnader på det södra området, förfrågningsunderlag samt miljökontroll vid rivning. Kemakta Konsult AB. Riskbedömning, samt beskrivning av föroreningssituation och spridningsrisker från och med maj Ramböll AB. Utredningar inom det södra området till och med maj Svevia AB. Provgropsgrävningar Sweco Environment AB. Miljökontroll till och med 2014 samt drift av projektets databas. Tengbom. Detaljplanearbete till årsskiftet 2014/2015. Tyréns AB. Undersökningar på det södra området från och med september 2013 och miljökontroll från och med WSP. Miljöjuridik. ÅF Infrastructure. Byggledning, entreprenadjuridiska frågor, entreprenadtekniska utredningar, kostnads- och mängdberäkningar. 4.2 Projektorganisation I projektledningen var följande personer verksamma: Fredrik Löfqvist, projektchef från oktober 2011 Åsa Andersson, projektledare till maj 2012 Eva Ringshagen (f.d. Sköld), projektledare från september 2012 Kristina Jeppsson, biträdande projektledare till mars 2016 Zara Isaksson, vik. biträdande projektledare, januari september 2013 Filip Nilsson, vik. biträdande projektledare, september 2014 januari 2015 Bo Nylander, projektassistent december 2013 juli 2014 Helena Heintz, timanställd administrativ assistent under hösten 2013 Ingrid Dahl, projektadministratör på 20 % under 2015 Lars Bevmo, senior rådgivare Peter Englöv, senior rådgivare från november Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling Sedan projektstarten finns det en politiskt tillsatt styrelse knuten till projektet. Under Etapp 1 har det hållits knappt tio styrelsemöten per år. Om det inte fanns skäl till möte skickades informationsbrev ut.

19 19(68) Styrelsen består av tio ledamöter varav fem är beslutande och fem ersättare. Under första delen av Etapp 1 fanns det även insynsplatser, vilka togs bort vid årsskiftet 2014/2015. Ordförande under Etapp 1 var Hans-Inge Svensson (S) och vice ordförande var Birgit Landquist (C). Övriga ledamöter under den senaste mandatperioden har varit: Hans Lennartsson (S), Kim Hellström (SD), Torsten Vigre (M) och ersättare är Birgitta Zadenius (L), Marika Jardert (V), Göran Lundqvist (L), Anders Nilsson (SD) och Agneta Sörensson (M). Under Etapp 1 ingick dessutom följande personer i styrelsen som antingen ledamot, ersättare eller via insynsplats: Niklas Andersson (SD), Sven-Ove Dahlsson (C), Ingrid Ekström (SD), Charlotta Eldh (MP), Emil Fennstam (SD), Patrik Granevärn (M), Karl-Erik Karlsson (KD), Linda Lindberg (SD), Jörgen Lindell (KD), Jan Nilsson (L), Lars Nilsson (S), Knud Nörrelökke (V), Nina Renarve (MP), Eva Sjöholm (V) och Jenny Wenhammar (MP). 4.4 Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län är bidragsförmedlare för de statliga bidragen. Länsstyrelsen svarar dessutom för tillsynen enligt miljöbalken över projektet. Handläggare hos länsstyrelsen i bidragsfrågor har främst varit Mats Andersson och handläggare i frågor som rör tillsynsärenden David Lalloo. 4.5 Naturvårdsverket BT Kemi Efterbehandling har till större delen finansierats av Naturvårdsverket genom anlag till efterbehandling av förorenade områden. För det norra området svarade kommunen för en viss medfinansiering. Vid tiden för ansökan om bidrag för Etapp 1 ändrades bidragsförordningen med påföljd att projektet får 100% bidrag, men inte längre bidrag för kommunala kostnader så som exempelvis styrelsens arbete. De statliga medlen förmedlas via länsstyrelsen genom rekvisition av medel för täckning av upparbetade kostnader. Kontaktperson hos Naturvårdsverket under Etapp 1 var John Lotoft. 4.6 Övriga intressenter Referensgrupp Under arbetena med Etapp 1 tog projektledningen initiativ till en referensgrupp med representanter för projektledningen, berörda kommunala förvaltningar (ekonomi, samhällsbyggnad, information), samt NSVA, Söderåsens miljöförbund och räddningstjänsten i Svalöv. Tanken med denna är att verksamheter som hör till kommunen på det ena eller andra sättet, men som inte har löpande kontakt med projektet, ska informeras om vad som händer i projektet. Referensgruppen träffas ungefär en gång i halvåret NSVA Dräneringsvatten från BT Kemi-området avleds till reningsverket i Landskrona. Så har det varit ända sen saneringen på 1970-talet. NSVA har meddelat att det inte finns kapacitet vare sig för att behandla de föroreningar som förekommer i dräneringsvattnet eller att ta hand om de tillkommande mängder vatten som pumpningen av dräneringsvattnet innebär. NSVA vill därför att pumpningen av dräneringsvatten till reningsverket i Landskrona upphör. Projektledningen har

20 20(68) under Etapp 1 haft en kontinuerlig dialog med NSVA kring de utredningar som gjorts i projektet, både när det gäller dräneringsvattnet och själva saneringen Söderåsens miljöförbund Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för BT Kemi Efterbehandling. Söderåsens miljöförbund har därför endast informerats om pågående arbeten genom bl.a. referensgruppsmötena Saxån-Braåns vattenvårdsförbund Projektledningen har träffat Saxån-Braåns vattenvårdsförbund vid några tillfällen för att informera om projektet. 4.7 Allmänheten Projektet har som mål att arbeta med stor öppenhet och att ge allmänheten en god tillgång till korrekt och tydlig information. För att kontinuerligt uppdatera allmänheten har projektledningen arrangerat studiebesök och informationsmöten på Torgskolan i Teckomatorp där projektets utställning finns. Deltagandet har varit begränsat, men kommer troligen att öka när saneringen startar. Allmänheten har även blivit informerade via annonser, utskick, anslag, via kommunens hemsida och projektets Instagramkonto. De informationsinsatser som gjorts under Etapp 1 beskrivs närmre i kapitel 15.

21 21(68) 5 Projektarbete Projektledningens arbeten är till stor del kopplade till budget, tidplan, uppföljning, granskning, upphandling, beställningar och liknande. En ansenlig del av arbetet handlade också om kontakter och möten med konsulter, myndigheter och andra intressenter, samt informationsarbete. När Rambölls uppdrag avslutades våren 2015 kom projektledningen också att ta över utredningarbetet, vidare beskrivet i kapitel 10 och framåt. Nedan beskrivs arbeten som projektledningen utfört under Etapp 1 och som inte faller in under något av de övriga kapitlen i slutrapporten. 5.1 Massupplag Inför efterbehandlingen av det norra området samlade projektet på sig rena massor som sedan användes för återställning av området. Ett liknande förfarande var tänkt även för det södra området Under flera år fördes en diskussion kring att etablera ett massupplag för saneringen av det södra området. Under 2015 gjordes en genomgång av förutsättningarna som fanns att anordna upplag ett på eller i nära anslutning till det södra området, men det visades sig att det saknades tillgänglig mark. Projektledningen undersökte då möjligheterna för en alternativ placering på bl.a. Granbo-området söder om Teckomatorp. ÅF, projektets byggledningskonsult, räknade på kostnaderna för att flytta massor från Granbo-området till det södra området och kunde konstatera att de skulle bli så höga att de helt skulle radera vinsten med ett massupplag. Till detta kom att massor endast får läggas upp i tre år utan tillstånd. Massor som ligger upplagda med än tre år blir definitionsmässigt enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd en deponi, vilket kräver tillstånd för B-verksamhet. Tillståndsprocessen kan ta upp till två år. Projektledningen beslutade av ovan nämnda skäl att avvakta med fortsatta förberedelser. 5.2 Sorteringshallen Projektet byggde under efterbehandlingsarbetet med det norra området en sorteringshall för tillfällig förvaring av mindre mängder uppgrävda massor. Hallen användes sedan vid testsaneringen på det södra området När hallen byggdes förväntades att saneringen av det södra området skulle ske inom något/några år och för att slippa söka rivningslov för hallen när saneringen av det södra området var klart söktes därför endast ett tillfälligt bygglov (Svalövs kommun, 2008, 2011b). Under avslutande arbetena i Etapp 1, i början av 2016, upptäckte projektledningen det att det tillfälliga bygglovet för sorteringshallen hade gått ut 31 december Ett permanent bygglov söktes och beviljades under sommaren 2016 (Svalövs kommun, 2016h). Eftersom projektet anmält förhållandet belastades detta inte av någon sanktionsavgift. Ett permanent bygglov innebär att projektet senare kommer att behöva ansöka om rivningstillstånd för hallen.

22 22(68) 5.3 Upphandling Eftersom projektet BT Kemi Efterbehandling drivs av Svalövs kommun gäller LOU (Lagen om offentlig upphandling). Under Etapp 1 har ett antal upphandlingar enligt LOU gjorts, företrädesvis av konsulttjänster men även i ett fall av entreprenad. Inför arbetena i Etapp 1 gjordes under hösten 2011 upphandling av olika konsulttjänster. Tre av fem upphandlingar genomfördes och avslutades som planerat före årsskiftet. Till upphandlingen av rivningskonsult, Konsult SF, inkom inga giltiga anbud. Den fick därför genomföras som en direktupphandling. Upphandlingen avslutades under vintern. Upphandlingen av miljökonsult, Konsult SC, blev överprövad till förvaltningsrätten. Ärendet gick sedan vidare till kammarrätten, vars dom överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen. Denna beslutade dock att inte ge prövningstillstånd. Kammarrättens dom stod därmed fast och upphandlingen kunde avslutas under sommaren Konsultuppdragen i de ovan nämnda upphandlingarna tilldelades enligt följande: Konsult SA: ÅF-Infrastructure AB Konsult SB: WSP Sverige AB Konsult SC: Ramböll Sverige AB Konsult SE: Tengbomgruppen AB Konsult SF: Hifab AB Benämningarna för konsulterna Konsult SA etc. härrör från arbetena med det norra området. Benämningarna användes dock allt mindre under arbetet med det södra området och avskaffades så småningom. Byggnaderna på det södra området, undantaget projektets sorteringshall, revs våren Upphandlingen genomfördes i början av 2013 och uppdraget gick till Globax (numera Areco Contractor). Under 2013 handlades också en provtagande konsult upp. Uppdraget gick till Tyréns och kontrakt skrevs i september. Under 2014 gjordes en upphandling av miljökontrollen för det södra området. Uppdraget gick till Tyréns som tog över miljökontrollen vid årsskiftet 2014/2015. Förutom dessa upphandlingar gjordes några direktupphandlingar för kortare uppdrag. Det gällde bidragsansökan för Etapp 2, upphandlingsstöd för miljökontrollupphandlingen, riskbedömning i samband med avslutandet av huvudstudien samt projektets geodatabas. 5.4 Bidragsansökan Etapp 2 Arbetet med bidragsansökan för Etapp 2 påbörjades under Ansökan skickades till länsstyrelsen och Naturvårdsverket för granskning och synpunkter. Det inkom inga synpunkter och ansökan beslutades därför i kommunfullmäktige 27 maj 2013 (Svalövs kommun, 2013g) varefter den skickades till länsstyrelsen och Naturvårdsverket. För Etapp 2 söktes knappt

23 23(68) 11,958 miljoner kronor, vilket avrundades till 12 miljoner i länsstyrelsens ansökan. På grund av flera tidplansförskjutningar och en kompletterande ansökan för Etapp 1, se mer i kapitel 6 och kapitel 7, valde Naturvårdverket att avvakta med beslut på ansökan. I samband med beslut om kompletterande ansökan för Etapp 1 beslutade också kommunfullmäktige om en reviderade ansökan för Etapp 2, med avseende på tidplan, på sammanträde 25 augusti 2014 (Svalövs kommun, 2014c). I oktober 2014 begärde Naturvårdsverket en komplettering angående posten gällande detaljplanearbete (Naturvårdsverket, 2014b). Naturvårdverket menade att bidragsförordningen bara medger bidrag till arbete som avser avhjälpande av föroreningsskada och det behövdes därför ett förtydligande hur detaljplanearbetet passade in i detta. Projektledningen svarade att man ansåg att detaljplanen var viktigt för framtiden då vissa föroreningar skulle kvarlämnas i marken (Svalövs kommun, 2014g). Likväl ansåg Naturvårdsverket att det inte gick att ge bidrag till detaljplanearbete och posten ströks. Naturvårdsverket godkände bidragsansökan för Etapp 2 med revideringen att medel till detaljplanerarbete inte medgavs, 18 december 2014 (Naturvårdsverket, 2014c).

24 24(68) 6 Tidplan Den ursprungliga tidplanen för Etapp 1, som redovisades i bidragsansökan daterad 13 januari 2011, sträckte sig från januari 2011 till augusti 2013 (Svalövs kommun, 2011a). Då bidragsbeslutet och förhandlingar med fastighetsägarna drog ut på tiden justerades tidplanen och Etapp 1 beräknades avslutas i början av Etapp 2 beräknades då pågå under 2014 och Etapp 3 under Under Etapp 1 reviderades tidplanen med halvårs- eller ettårsintervall. Under 2013 bedömdes Etapp 1 kunna avslutas 30 juni Under 2014 var denna tid framskjuten till 30 juni 2015 och under 2015 till 31 december Förutom att det utredande arbetet var mer omfattande än förväntat valde projektledningen också att avsluta avtalet med den utredande miljökonsulten under 2105, vilket fick inverkan på tidplanen. Tidsförskjutningarna har också inneburit en justering av tidplanen för Etapp 2 och Etapp 3. I början av 2013 justerades tidsåtgången för Etapp 2 från ett år till två år. Under våren 2015 flyttade projektledningen, i samråd med länsstyrelsen och Naturvårdsverket, upphandlingen av efterbehandlingsentreprenaden från Etapp 2 till Etapp 3 med påföljd att den avslutande etappen kommer att ta längre tid. I tidplanen för Etapp 3 lades även tid till för slutredovisning och avslutande av projektet eftersom detta tidigare saknades i tidplanen. Den övergripande tidplanen var vid övergången från Etapp 1 till Etapp 2: Etapp 1: 1 juli 2011 till 31 december 2015 Etapp 2: 1 januari 2016 till 31 december 2017 Etapp 3: 1 januari 2018 till andra halvåret 2021 Den formella övergången mellan Etapp 1 och Etapp 2 skedde innan alla arbeten i Etapp 1 var helt klara. Detta gällde de avslutande arbetena med huvudstudien som varade en bit in på 2016.

25 25(68) 7 Ekonomi BT Kemi Efterbehandling är ett bidragsprojekt som finansieras med statliga medel. Orsaken är att det saknas ansvarig för föroreningarna samt att BT Kemi är ett av de högst prioriterade saneringsprojektet på Länsstyrelsen lista. 7.1 Bidragsansökningar och -beslut Den 31 januari 2011 beslutade kommunfullmäktige att ansöka om bidrag om 36 miljoner kronor för Etapp 1, i enlighet med förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador. Bidragsansökan avsåg i huvuddragen följande (Svalövs kommun, 2011a): Inlösen av fastigheter Rivning av byggnader Fördjupad utredning Planarbete Miljökontroll Drift av dräneringssystemet på det norra området Informationsarbete Projektledning Kommunala kostnader De kommunala kostnaderna avsåg internt stöd rörande ekonomi, information, lokaler, internt planarbete, projektchef samt styrelsens arbete. I och med den nya bidragsförordningen kom dock de 3 miljoner kronor som gällde kommunala kostnader att strykas ur bidragsansökan. Den 29 april 2011 skickade Svalövs kommun in en reviderad ansökan, där bidragsbeloppet ändrats till 33 miljoner kronor (Svalövs kommun, 2011d). Naturvårdsverket beviljade den 24 mars 2011 att statligt bidrag gavs med maximalt 33 miljoner kronor med fördelning under åren (Naturvårdsverket, 2011). De utökade behovet av utredningar i Etapp 1 gjorde, som nämnts ovan, att tidplanen försköts flera gånger. Projektet hade dock inte förbrukat de för Etapp 1 beviljade medlen vid utgången av Orsaken var framför allt att rivningen blev avsevärt mycket billigare än beräknat. Detta gjorde att 2014 kunde finansieras med pengar från det ursprungliga bidraget. Under 2014 stod det dock klart att tidplanen behöver förskjutas ytterligare och i början av hösten 2014 skickade Svalövs kommun en kompletterande bidragsansökan på ca 3,5 miljoner (Svalövs kommun, 2014b). Tanken var då att Etapp 1 skulle vara till halvårsskiftet Senare under hösten meddelade länsstyrelsen också att det fanns medel tillgängliga hos Naturvårdsverket under 2014 eftersom andra projekt inte haft så höga kostnader som man räknat med. Projektledningen reviderade då ansökan till 3,8 miljoner kronor (Svalövs kommun, 2014h). Orsaken var att projektet under senhösten skulle göra vibrationsborrningar (Rotosonic) som är kostsamma. Naturvårdsverket beslutade om den kompletterande ansökan samtidigt som

26 26(68) ansökan för Etapp 2, 18 december 2014 (Naturvårdsverket, 2014c). Den 4 mars 2015 inkom beslut med godkännande från Länsstyrelsen att överlämna 6,25 miljoner kronor för 2015, avsedda för Etapp 1 under första halvåret och Etapp 2 andra halvåret (Länsstyrelsen, 2015b). Ansökta medel för detaljplanearbete ( kr) beviljades inte. Då tidplanen försköts ytterligare, så att Etapp 1 skulle pågå till årsskiftet 2015/2016, fick projektet besked från Länsstyrelsen att de medel som beviljats för andra halvåret 2015, och som var tänkta till Etapp 2, fick användas för att avsluta Etapp 1. Sammanfattningsvis tilldelades Svalövs kommun statliga bidrag om sammanlagt 39,25 miljoner kronor för Etapp 1, fördelat enligt följande (Länsstyrelsen, 2011, 2012, 2013b, 2015b): 17 miljoner år miljoner år miljoner år ,25 miljoner år Rekvirering av medel och lägesrapporter Kommunen rekvirerar medel från Länsstyrelsen kvartalsvis i efterskott. Sedan 2012 önskar Länsstyrelsen att en särskild redovisning görs inför årsskiftena, som innebär att projektet i mitten av december rekvirerar den större delen av upplupna kostnader under kvartal 4. Kostnaderna hamnar då till så stor del som möjligt på rätt redovisningsår. Förutom rekvireringen ska projektet varje år inkomma med en lägesrapport till 1 oktober. I lägesrapporten beskrivs vad som hänt i projektet under året och vilka arbeten som utförts (Svalövs kommun 2011e, 2012, 2013j, 2014e, 2015f, 2016j). I tabell 3 redovisas totalt upparbetade statliga medel för Etapp 1 enligt kommunens ekonomiska redovisning vid övergången från Etapp 1 till Etapp 2 (Svalövs kommun, 2016d). Då de beviljade medlen för genomförandeskedet (Norra området) till fullo hade upparbetats innan övergången till Etapp 1 skedde, kom kostnader för genomförandeskedet om sammanlagt kronor att belasta det statliga bidraget för Etapp 1. Dessa kostnader har därför inkluderats som en separat post i tabellen nedan. Därutöver genomfördes, även innan den formella övergången från genomförandeskedet för det norra området till Etapp 1 Södra området, köp av fastigheter på det södra området för en kostnad av sammanlagt kronor. Denna kostnad ska på grund av sin art tillräknas Etapp 1 och belastar därför även det statliga bidraget som beviljats för detta skede. Tabell 3. Ekonomisk redovisning av totalt upparbetade statliga medel för Etapp 1 enligt kommunens uppföljning (Svalövs kommun, 2016d). Post Kostnader (kr) Projektadministration Information Utredning Miljökontroll Rivning byggnader

27 27(68) Övriga konsulter Inlösen fastigheter Drift dränering Överskjutande kostnader Genomförandeskedet Ej rekvirerat p.g.a. avrundning -926 Totalt rekvirerat Beviljade medel t.o.m Återstående medel I början av Etapp 1 (och under tidigare skeden) rekvirerades statliga medel avrundat till närmaste tusental. Detta har tillsammans med andra, mindre avrundningsfel lett till att kostnader om sammanlagt 926 kronor upparbetats under Etapp 1 utan att kommunen har rekvirerat medel för att täcka dessa. Denna summa har därför dragits ifrån totalkostnaden i Tabell 3 Sammanfattningsvis erhöll kommunen ca 38,16 miljoner kronor i statliga bidrag för arbetena inom Etapp 1. Den största enskilda posten utgör inlösen av fastigheter om ca 14,5 miljoner kronor exklusive utredningar och kontroll i anslutning till rivningsarbetena. De löpande kostnaderna för projektadministration, information, miljökontroll och drift av dräneringssystemet uppgick under de 4,5 år som Etapp 1 pågick till ca 3 miljoner kronor/år. Vid övergången mellan Etapp 1 och Etapp 2 återstod ca 1,1 miljoner kronor av de beviljade medlen. Orsaken var till stor del att arbetet med huvudstudien inte var helt klart utan detta avslutades under våren 2016, i början av Etapp 2. Projektledningen ansökte också under 2016 om omfördelning av de överskjutande medlen från 2015 till 2016 (Svalövs kommun, 2016i). 7.3 Kommunala kostnader Sedan den nya bidragsförordningen trädde i kraft ges inga bidrag för kommunala kostnader. Kommunen har dock fortsatt kostnader för administration, styrelse, projektchef och liknande. Dessa kostnader finns redovisade nedan i tabell 4. Kostnadsposten Utställningslokal Torgskolan innehåller också kostnader för det projektkontor i Teckomatorp som projektet hade parallellt med kontor i Svalöv den första delen av Etapp 1. Sedan 2014 har projektet endast en mindre utställningslokal på Torgskolan. Tabell 4. Kostnader som har finansierats av kommunen under Etapp 1. Post Summa kronor Styrelse Internt ekonomistöd Utställningslokal Torgskolan Projektchef Planarkitekt Markingenjör/Teknisk samordnare Lokaler/Kontorsservice IT/Telefoni/Programsystem/Administration Summa

28 28(68) 8 Inlösen av fastigheter Det södra området består av ett antal större och mindre fastigheter. Efter BT Kemis konkurs och saneringen i slutet av 1970-talet såldes ett antal av fastigheterna till privatpersoner, ett par kom att bli kvar i Svalövs kommuns ägo. De fastigheter som ingår i det södra området är, se figur 5: 1. Gissleberga 8:26, del 3 2. Gissleberga 8:29 3. Teckomatorp 12:18 4. Teckomatorp 12:16 (f.d. 12:13, 12:14 och 12:17) 5. Gissleberga 8:26, del 2 6. Teckomatorp 12:1 7. Teckomatorp 12:12 8. Teckomatorp 12:19 Inför Etapp 1 ägde Svalövs kommun endast fastigheterna benämnda 1, 5 och 6, se figur 5, sedan tidigare. Resterande fastigheter var fördelade på fem olika privata fastighetsägare. I figur 5 redovisas nuvarande fastighetsförhållanden för området. Figur 5. Fastigheter inom det södra området så som det ser ut idag. Alla fastigheter utom en mindre del av en större jordbruksfastighet, benämnd nr 9, ägs idag av Svalövs kommun. Röd linje markerar gränsen för utredningsområdet. Förhandlingar om inlösen av fastigheterna 2, 3, 4, 7 och 8 påbörjades i början av 2011, innan projektet formellt gått in i Etapp 1. Inom området bedrevs då flera verksamheter, i de flesta fall av fastighetsägarna själva, men i ett par fall av hyresgäster. Fastigheten benämnd 4 bestod då av tre fastigheter som ombildades till en när de köptes av Svalövs kommun. Förhandlingarna avslutades i början av 2013 och 1 april 2013 tog kommunen över den sista fastigheten.

29 29(68) I de fall som det fanns hyresgäster i lokalerna sades hyreskontrakten med dessa upp. Det utgick också flyttersättning till samtliga verksamheter för ökade kostnader i samband med flytten. Samtliga ovan nämnda fastigheter ägs numera av Svalövs kommun. I området ingår även en mycket liten del av den större jordbruksfastigheten Teckomatorp 9:7, i den västra delen av det södra området. Denna, som är benämnd 9, ägs av en privat fastighetsägare. I dag pågår ingen verksamhet inom området förutom sådan som är förknippad med efterbehandlingsprojektet. Området är fortsatt inhägnat, för att försvåra att obehöriga kan komma in på området och komma till skada.

30 30(68) 9 Rivning av byggnader Då förhandlingarna med några fastighetsägare drog ut på tiden kom rivningen först att ske under våren Förarbeten, så som miljöinventering, gjordes innan alla fastighetsförhandlingar var avslutade. 9.1 Miljöinventering Inför rivningen av byggnaderna genomförde Hifab en miljö- och materialinventering av samtliga byggnader samt upprättade rivningsplaner (Hifab, 2012a 2012l). I flera byggnader utfördes också provtagning av BT Kemi-typiska ämnen på utvalda punkter i väggar, golv och tak. Inventeringsresultatet användes som underlag i den upphandlingen och för projektets ansökan om rivningslov hos kommunen. 9.2 Anmälan och rivningslov Inför rivningen gjordes en anmälan om avhjälpande med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett område), som upprättades med stöd av projektets miljöjuridiska konsult WSP och skickades till Länsstyrelsen den 11 april 2013 (Svalövs kommun, 2013f). Anmälan avsåg rivning av de fem industribyggnaderna och de fastigheter som berörs är Teckomatorp 12:12, 12:16 (f.d. 12:14, 12:17), 12:18 samt 12:19. Beslut med godkännande gällande de avhjälpande åtgärderna gavs av Länsstyrelsen den 11 april 2013 (Länsstyrelsen, 2013a). En ansökan om rivningslov för 12:12 och 12:16 lämnades in till kommunen i september 2012, vilken kompletterades med ansökan om rivningslov för 12:12 och 12:19 i januari Orsaken till detta var att förhandlingarna med fastighetsägarna till de sistnämnda fastigheterna drog ut på tiden. Ansökningarna gällde alla byggnader, men med två undantag. Det ena var projektets sorteringshall och det andra gällde fastigheten Teckomatorp 12:13, där fastighetsägaren ville själv riva sina byggnader och ansökte därför själv om rivningslov. Rivningslov beviljades i början av 2013 (Svalövs kommun 2013a 2013e). Ansökan om rivningslov omfattade även bottenplattorna till byggnaderna. Inför upphandlingen av entreprenaden konstaterades att det var bättre att lämna bottenplattorna till saneringsentreprenaden, beroende på att betongen kunde vara förorenad och det skulle bli mycket dyrt att hantera det i rivningsentreprenaden där det inte fanns någon upphandlad mottagare av förorenad betong. Dessutom bedömdes att plattorna utgjorde ett skydd mot infiltration av regnvatten ner i de förorenade jordlagren. 9.3 Upphandling Inför rivningen upphandlades en rivningskonsult för framtagande av handlingar, miljökontroll under entreprenaden samt som byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P). Inga giltiga anbud inkom, varför en direktupphandling behövde genomföras. Projektledningen vände sig till Hifab i direktupphandlingen, som inkom med ett anbud vilket accepterades och Hifab fick därmed uppdraget som rivningskonsult.

31 31(68) Det vinnande anbudet i upphandlingen av entreprenör för rivningsuppdraget kom från Globax AB som tilldelades uppdraget. Rivningen handlades upp som en totalentreprenad. 9.4 Besiktningar och syn Inför entreprenaden gjordes syn av området samt av kringliggande vägar. Då det finns två privatbostäder mycket nära beslutade projektledningen att besiktning skulle göras av dessa hus före och efter entreprenaden. Då inte bottenplattorna skulle rivas bedömdes risken för vibrationsskador på husen som små, men projektledningen ansåg det ändå motiverat att göra besiktning för att undvika eventuella diskussioner efteråt. 9.5 Entreprenad Entreprenör för rivningen var Globax AB som också var byggarbetsmiljösamordnare för utförande (BAS-U) för projektet. Som nämnts ovan hade kommunen upphandlat Hifab för miljökontroll under entreprenaden samt att vara kvalitetsansvarig enligt PBL. Alla byggnader revs ner till grundkonstruktionerna. Rivningen utfördes selektivt. Det tillgängliga farliga avfallet och övrigt material som identifierades i materialoch miljöinventeringarna avlägsnades först manuellt. Därefter skedde en selektiv maskinell rivning där de olika fraktionerna av material sorterades ut och lämnades för återvinning eller deponering. Rivningen skedde med noggrann sortering, varför större delen av rivningsmaterialet kunde återvinnas. Vid rivningen av byggnad 5 (Lans Mekaniska Verkstad) se figur 3, skedde demontering och hantering separerat från övrigt material då det sedan tidigare var känt att det fanns relativt höga halter av föroreningar av BT Kemi-typiska föroreningar i trästommen till denna byggnad. Hifab, som hade uppdraget som miljökontrollant, fanns på plats under delar av rivningen. Kontrollanten gjorde tillsammans med entreprenören bedömningar när misstänkt miljöfarligt material, så som exempelvis lysrör med kvicksilver och innerväggskivor av eternit, påträffades. På bygg- och avstämningsmöten med kontrollanten, entreprenören och projektledningen beslutades hur detta avfall skulle tas omhand. I två fall hanterades rivningsavfallet separat. Det handlade dels om den ovan nämnda trästommen i byggnad 5 (Lans Mekaniska Verkstad), dels om tjärpapp på ett tak, förorenad med PAH, som hade förbisetts i miljöinventeringen. Provtagningen av trästommen visade att halterna inte var över gränsen för farligt avfall. I isoleringen från samma byggnad var halterna mycket låga, i vissa fall inte ens detekterbara. Efter provtagning och analys transporterades materialet bort av godkända avfallstransportörer och till godkända mottagare. När det gällde tjärpappen tog entreprenören fram ett förslag som underlag för samråd mellan projektledningen och länsstyrelsen. Länsstyrelsen godkände det föreslagna förfarandet som innebar att så mycket som möjligt av den

32 32(68) förorenade tjärpappen skrapades av och hanterades som farligt avfall. Den underliggande betongen kunde därefter återvinnas. Allt material från rivningsarbetet samlades i containrar och hämtades när de blivit fyllda. Ingen återanvändning av rivningsmaterial skedde inom området. Den frilagda trappan ner till källare på fastighet 12:19, som riskerade att utgöra en säkerhetsrisk, fylldes igen med tegel i enlighet med anmälan. Föroreningsspridning bedöms inte ha skett då maskinerna till största delen körde på hårdgjorda ytor. Övrig körning skedde i områden där föroreningssituationen bedömdes som ringa. Det södra området var delvis inhägnat sedan tidigare, men under rivningen hägnades hela området in med byggstaket. Projektet köpte loss staketet från entreprenören efter entreprenadens slut och flyttade också en grind för att kunna använda för in- och utpassage. Orsaken var att allmänheten inte bör vistas på området då det finns kvarvarande konstruktioner som man kan skada sig på. Projektledningen ville också undvika buskörning på området och dumpning av avfall. 9.6 Slutbesiktning och slutbesked Slutbesiktningen efter rivningen utfördes av Hifab 27 juni 2013 under närvaro av både beställare och entreprenör. Entreprenaden godkändes, men det återstod några avvikelser (Hifab, 2013). Samtliga avvikelser var åtgärdade 31 augusti I samband med slutbesiktning utfördes också syn av kringliggande vägar och en efterbesiktning av de närliggande villorna. Inga skador som hade samband med rivningen noterades. Projektledningen lämnade, i enlighet med anmälan, en redovisning till länsstyrelsen av de utförda arbetena 13 september 2013, även denna upprättad med stöd av WSP (Svalövs kommun, 2013i). Länsstyrelsen godkände redovisningen i beslut 2 december 2013 (Länsstyrelsen, 2013c). Då även bottenplattorna ingick i rivningslovet fick projektet ett intermistiskt slutbesked på rivningen. Rivningslovet gäller fem år, men då tidplanen förskjutits behöver nytt rivningslov sökas för bottenplattorna inför saneringsentreprenaden. 9.7 Kvarvarande byggnad och konstruktioner Den enda byggnad som lämnades kvar efter rivningen var, som nämnts ovan, projektets sorteringshall. Förutom bottenplattorna i betong lämnades även alla andra betongkonstruktioner kvar, bestående av en brandvägg samt några väggkonstruktioner. Detta gjordes eftersom det är mycket mer kostnadseffektivt att ta hand om all betong vid ett och samma tillfälle. Infrastruktur som VAledningar, lyktstolpar samt asfaltbeläggning på förlängningen av Bangatan finns också kvar.

33 33(68) 10 Utredningsarbeten 10.1 Rambölls uppdrag BT Kemi Efterbehandling handlade i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling) upp Ramböll AB som utredande miljökonsult, och avtal slöts 20 augusti I Rambölls uppdrag ingick att göra en uppdatering av huvudstudien från 2011 med översyn av riskbedömning, åtgärdsbehov och åtgärdslösningar. I uppdraget ingick också att upprätta provtagningsplaner, bistå med förfrågningsunderlag för upphandlingar och ta fram en lösning för behandling av dräneringsvattnet på det norra området. I Naturvårdsverkets och länsstyrelsens yttrande kring den tidigare huvudstudien påtalades behovet att bättre klarlägga spridningen av föroreningar från området. Efter en genomgenomgång av tidigare arbeten inleddes därför Rambölls med utredningar som var fokuserade på spridningsvägarna och avgränsning av föroreningarna. Arbetet redovisades i ett antal rapporter, där huvudparten var uppdateringar av delar från den tidigare huvudstudien. Som ett led i detta arbete upprättade Ramböll en 3D-modell för området som översiktligt illustrerade den geologiska uppbyggnaden och anläggningskonstruktioner. Arbetet med riskbedömningen inleddes och kom slutligen att omfatta en utredning med fokus på Braån. Vidare utförde Ramböll ett inledande arbete kring behandling av dräneringsvattnet från det norra området. Efter synpunkter från NSVA angående föreslagen metod samt besked från länsstyrelsen att byggandet av en reningsanläggning hörde hemma i den åtgärdsförberedande fasen sköts det vidare arbetet på framtiden. Under Rambölls uppdrag hade projektledningen synpunkter på hur arbetet fungerade och framför allt den ekonomiska redovisningen. Efter omstart våren 2013 med en ny uppdragsledare fungerade det bättre. Tillägg och förändringar hade gjorts under uppdragets gång och därmed även utökningar av budgeten. Under hösten 2014 inkom dock Ramböll med ytterligare ekonomiska krav som projektledningen och Ramböll inte var överens om. Den uppkomna situationen tillsammans med andra oenigheter hade skapat en förtroendekris från båda håll som ledde till en överenskommelse om att avsluta uppdraget (Svalövs kommun, 2014i). Ett avtal om avslut förhandlades fram och Ramböll avslutade de rapporter de påbörjat. Ramböll gjorde sina sista arbeten i projektet i maj 2015 (Svalövs kommun, 2015b) Tyréns uppdrag BT Kemi Efterbehandling handlade i enlighet med LOU upp Tyréns som provtagande konsult under våren Avtalet slöts 19 september Uppdraget har gällt provtagning i samband med utredningarna på det södra området och har varit ett rent utförandeuppdrag. Tyréns utförde ett antal olika typer av undersökningar i vissa fall med stöd av underentreprenörer. Undersökningarna omfattade:

34 34(68) Provtagning av jord med skruvborr Provtagning av jord med vibrationsborrning Rotosonic - (i samverkan med Arkil A/S) Provtagning av jord i provgrop (i samverkan med Trollenäs schakt) Installation av provtagningsrör för grundvatten i jord Installation av provtagningsbrunnar i berg (i samverkan med Göte Karlssons brunnsborrning) Provtagning av grundvatten, ytvatten, spill- och dagvatten Provtagning av betong (i samverkan med Hålservice syd) Undersökning med georadar och metalldetektor Undersökning med jord-berg sondering Undersökning av vattenrörelse genom slugtester Inmätning av provtagningspunkter I Tyréns uppdrag ingick även att ombesörja kemiska analyser, vilka utfördes av ALS. Från och med 2015 svarar Tyréns även för miljökontrollen av BT Kemi-området, vilken i likhet med tidigare innefattar provtagning i Braån, provtagning av dräneringsvattnet från det norra området, nivå- och flödesmätningar, nivåmätningar av grundvatten samt hantering av väderdata WSP:s uppdrag BT Kemi Efterbehandling handlade i enlighet med LOU upp WSP Environmental som miljöjuridisk konsult för det södra området och avtal slöts 25 november WSP skrev anmälan och slutrapport i samband med rivningen samt fanns tillgängliga för frågor i samband med utredningsarbetet. Flera miljöjuridiska frågor, som vilka tillstånd som kan behövas vid hantering av schaktvattnet under entreprenaden, sköts dock till Etapp Kemaktas uppdrag Sedan Rambölls uppdrag behövdes hjälp för att genomföra riskbedömningen, varför Kemakta Konsult handlades upp via en direktupphandling, i enlighet med LOU, våren Kemakta hade svarat för riskbedömningar i tidigare huvudstudier. Förutom riskbedömningen bistod Kemakta även med sammanställningar av föroreningssituationen, beräkning avföroreningsmängder och -spridning samt vilken föroreningsreduktion som olika åtgärdsalternativ skulle ge ÅF:s uppdrag BT Kemi Efterbehandling handlade i enlighet med LOU upp ÅF Infrastructure som konsult för entreprenadjuridiska och byggledningstekniska frågor för det södra området och avtal slöts 18 november ÅF bistod projektledningen i flera entreprenadjuridiska och byggledningstekniska frågor. I åtgärdsutredningen svarade ÅF för mängd- och kostnadsberäkningar för olika saneringsalternativ.

35 35(68) 10.6 Swecos uppdrag Sweco har haft ansvar för projekts databas där all mät- och analysdata lagrats sedan BT Kemi-projektet inleddes Under utredningsarbetena för det södra området levererade Tyréns data till Sweco som uppdaterade databasen efterhand och därefter levererade uppdaterade utdrag till berörda konsulter. Efter det att Ramböll lämnat projektet svarade Sweco för tolkning och beskrivning av geologiska och hydrogeologiska förhållanden inom området. Sweco hade också ansvaret för miljökontrollen och hanteringen av väderdata fram till och med Projektledningens arbeten Efter det att Rambölls uppdrag hade avslutats tog projektledningen över arbetet att slutföra huvudstudien. Projektledningen upprättade huvudrapporten, åtgärdsutredningen och riskvärderingen med bistånd av Kemakta och ÅF. Kemakta svarade för riskbedömningen.

36 36(68) 11 Provtagning Mellan åren 2013 och 2015 utfördes fyra provtagningsomgångar. I december 2012 utfördes även en mindre undersökning i form av provgropsgrävning Provgropsgrävning Provtagningsplanen togs fram av Ramböll (Ramböll, 2012). Resultaten redovisades i PM från Ramböll (Ramböll, 2013a). Undersökningen utfördes under december Syftet med undersökningarna var att undersöka potentiella spridningsvägar via ledningsgravar tillhörande spill- och dagvattenledningar. Från början var det tänkt att det skulle grävas sju provgropar men det beslutades att fyra skulle skjutas på framtiden då de krävde tillträde till privat mark, vilket inte var möjligt i december Undersökningar omfattade följande moment. Provgropar för uttag av jordprov Installation av grundvattenrör i jord i provgroparna Vid spillvattenledningen noterades inget dränerande material kring ledningen, men ett vattenförande lager av grus påträffades runt den s.k. Säbyholmsledningen. I en av provgroparna som utfördes på södra sidan Bangatan påvisades också föroreningar i jord och grundvatten Provtagningsomgång 1 Provtagningsplanen togs fram av Ramböll (Ramböll, 2013b). Resultaten redovisades i Tyréns markundersökningsrapport (Tyréns, 2014). Undersökningarna utfördes under hösten Syftet med var att undersöka potentiella spridningsvägar för föroreningar ut från området, särskilt via ledningsgravar, samt att avgränsa föroreningarnas utbredning i sid- och djupled och att klarlägga föroreningsnivåerna i jordlagren på de mest förorenade platserna. Projektledningen hade förhandlat fram tillträde till den privata mark som inte var tillgänglig under provgropsgrävningen 2012, varför resterande provgropar längs ledningar skulle utföras. Undersökningarna omfattade följande moment. Jord-bergsondering Håltagning och provtagning av betongplattor Provgropar för uttag av jordprov Skruvborrning för uttag av jordprov Installation grundvattenrör i jord Provtagning av grundvatten i jord Installation av grundvattenrör i berg Provtagning av grundvatten i berg Stickprovtagning av ytvatten och dagvatten Passivprovtagning i ytvatten Inmätning av provtagningspunkterna

37 37(68) Det konstaterades vid provgropsgrävningarna längs spill- och dagvattenledningar att det inte finns något dränerande material kring ledningarna. Halterna av föroreningar i uttagna jordprov kring ledningarna var dessutom låga. Bedömningen gjordes att ledningsgravarna kring dag- och spillvattenledningarna inte utgjorde betydande spridningsvägar. Det konstaterades att i grundvattnet i berggrunden var tydligt påverkat av föroreningar, särskilt i tre av de undersökta punkterna. I senare provtagningsomgångar visade det sig att de grundvattenrör som initialt hade antagits vara nedförda i berggrunden, inte får sitt vatten från denna, eller endast delvis Provtagningsomgång 2 Provtagningsplanen togs fram av Ramböll (Ramböll, 2014a). Resultaten redovisades i Tyréns markundersökningsrapport (Tyréns, 2014). Undersökningarna utfördes under hösten och våren/sommaren Efter undersökningsomgång 1 kvarstod frågetecken kring föroreningsspridningen i det övre grundvattenmagasinet, bl.a. längs den s.k. Säbyholmsledningen. Detta gällde framför allt spridning ut från området. Vidare fanns behov av uppföljande provtagning i dag- och spillvattenledningar. Då det påträffats föroreningar på södra sidan Bangatan vid provgropsgrävningen i december 2012 och det ligger en privatbostad i anslutning till grävpunkten ansågs det också angeläget att få bättre grepp om utbredningen av föroreningarna. Syftet med omgång 2 var att klarlägga kvarstående frågor samt att öka kunskapen om föroreningar i bergmagasinet. Undersökningarna omfattade följande moment. Undersökning med metalldetektor av delar av området Provgropsgrävning för jordprovtagning Skruvborrning för jordprovtagning Installation av grundvattenrör i jord Provtagning av grundvattenrör i jord Stickprovtagning av spill- och dagvatten Slugtest av bergbrunnar Inmätning av provtagningspunkterna Slugtesterna visade att den vattenförande förmågan i berggrunden var tämligen låg och därmed risken för spridning av föroreningarna i grundvattnet i berg. Dessa resultat kom att omvärderas längre fram då det framkom ny information kring geologin och hydrogeologin. När det gällde föroreningarna på södra sidan Bangatan i närheten av en privatbostad visade undersökningarna att föroreningen var mycket begränsad både i jord och grundvatten och ingen spridning kunde konstateras.

38 38(68) Det konstaterades också att spridningen ut från området var begränsad. Ingen spridning kunde ses mot Teckomatorps samhälle eller söderut. En viss spridning mot väster konstaterades, men framför allt mot nordväst och det norra området Provtagningsomgång 3 Provtagningsplanen togs fram av Ramböll (Ramböll, 2014b). Resultaten redovisades i Tyréns markundersökningsrapport (Tyréns, 2016a). Undersökningarna utfördes under vintern 2014 och våren Undersökningsomgång 2 visade att det fanns höga föroreningshalter i bergmagasinet inom det södra området. Läckaget till berggrunden bedömdes ske vid betsvämmorna, men kunskapen om jordlagrens uppbyggnad och spridningen av föroreningar på större jorddjup än 5 6 m vid dessa var mycket begränsad. Syftet med provtagningsomgång 3 var att avgränsa utbredningen av föroreningar i djupled i anslutning till betsvämmorna samt att klarlägga spridningen i bergmagasinet ut från området. Undersökningarna omfattade följande moment. Jordprovtagning med vibrationsborrning (Rotosonic) Installation av grundvattenrör i jord Installation av grundvattenrör i berg Provtagning av grundvatten i jord Provtagning av grundvatten i berg Nivåmätning i grundvattenrör Slugtester i grundvattenrör i berg Undersökning av delar av området med markradar Inmätning av provtagningspunkterna Provtagningen visade att föroreningarna under betsvämmorna finns ner till ett större djup i jordlagren (ca 8-10 m) än vad som tidigare antagits. Vid vibrationsborrningarna konstaterades tämligen omgående att den tidigare geologiska modellen inte riktigt stämde. En mycket hård packad undre morän påträffades på drygt tio meters djup. Vidare påvisades ett undre grundvattenmagasin i jord i anslutning till betsvämmorna med höga föroreningshalter. Slutsatsen blev att den undre moränen uppfattades som berg vid jb-sonderingarna och att de grundvattenrör som installerats under provtagningsomgång 1 och antagits få vatten från berggrunden, troligen får vatten helt eller delvis från det undre grundvattenmagasinet i jord. Denna nya information framkom tidigt under provtagningsomgången vilket gjorde att instruktionerna inför installationen av grundvattenrören i berg kunde justeras så att rören med säkerhet kom ner i berggrunden Provtagningsomgång 4 Provtagningsplanen togs fram av projektledningen i samarbete med Kemakta (Svalövs kommun, 2015d). Resultaten redovisades i Tyréns

39 39(68) markundersökningsrapport (Tyréns, 2016a). Undersökningarna utfördes under maj-oktober månad Med utgångspunkt från resultaten från provtagningsomgång 3 gjordes bedömningen att det krävdes ytterligare en provtagningsomgång. Kvarstående oklarheter fanns kring föroreningarnas utbredning mot djupet vid betsvämmorna samt spridningen av föroreningar i det undre grundvattenmagasinet i jordlagren. Syftet med omgång 4 var att klarlägga ovanstående frågor. Undersökningarna omfattade följande moment: Jordprovtagning med vibrationsborrning (Rotosonic) Installation av grundvattenrör i berg Installation av grundvattenrör i jord Provtagning av grundvatten i jord Provtagning av grundvatten i berg Slugtest i grundvattenrör i jord och berg Återhämtningsförsök i grundvattenrör i berg Inmätning av provtagningspunkterna Resultaten av provtagningen visade att föroreningsutbredningen vid 8-10 meter avtog relativt snabbt med avstånd från betsvämmorna. Det kunde också konstateras att föroreningsspridningen från det undre grundvattenmagasinet i jord var mycket begränsad. Vidare blev den geologiska uppbyggnaden blev bättre klarlagd. Resultaten visade också att grundvattenomsättningen i berggrunden är i det närmaste obefintlig Rapportering Tyréns har rapporterat resultaten på två sätt. Efter varje avslutad provtagningsomgång upprättade de en resultatrapport (Tyréns 2014, 2016a). Vidare rapporterade de analys- och mätresultat löpande för inmatning i projektets databas. Resultaten från provtagningarna bedömdes och tolkades underhand, varefter de låg till grund för provtagningsplaner för påföljande omgångar. Särskilda tolkningsrapporter upprättades således inte utan de samlade resultaten låg senare till grund för den uppdaterade huvudstudien och de dokument som ingår eller är underlag till denna Sammanfattande resultat Provtagningarna på det södra området har gett ny kunskap om den geologiska och hydrogeologiska uppbyggnaden samt föroreningsutbredningen. Sedan tidigare var det känt att det fanns två grundvattenmagasin på det södra området, ett i jordlagren och ett i berggrunden. Undersökningarna har visat att det finns tre grundvattenmagasin, ett övre i jordlagren, ett undre i jordlagren samt ett i berg. Undersökningarna har också visat att det finns föroreningar på ett större djup än vad som var känt sedan tidigare, huvudsakligen i betsvämmeområdet, där

40 40(68) föroreningarna har trängt ner till ett djup av 8-10 m. Detta har i sin tur medfört höga föroreningshalter i det undre grundvattenmagasinget i jord. Undersökningarna har dessutom visat att den huvudsakliga spridningen av föroreningar sker i det övre jordlagermagasinet, medan spridningen i de två undre magasinen är mycket låg beroende på den låga vattenföringen, särskilt i berggrunden.

41 41(68) 12 Uppdaterad huvudstudie De undersöknings- och utredningsarbeten som gjorts under Etapp 1 har alla syftat till att uppdatera huvudstudien från De utredningsrapporter som Ramböll har upprättat är underlag (Ramböll 2015a, 2015b, 2015c), dock inte bilagor i huvudstudien, liksom Tyréns rapporter är underlag (Tyréns 2014, 2016a). Den sammanställning av den geologiska uppbyggnaden som Sweco (Sweco, 2015b) gjort är också underlag men ingen bilaga till huvudstudien. De dokument som ingår i huvudstudien är de av projektledningen upprättade huvudstudierapporten, åtgärdsutredningen och riskvärderingen, samt Kemaktas riskbedömning och riktvärdesrapport (Svalövs kommun, 2016e, 2016f, 2016m, Kemakta 2016a, 2016b). Nedan följer en sammanfattning av resultaten och slutsatserna från huvudstudien Riktvärden och riskbedömning Den bedömning som gjorts inom projektet är att föroreningssituationen är sådan att en fördjupad riskbedömning behövdes göras. Därmed skulle även platsspecifika riktvärden tas fram. De första platsspecifika riktvärdena togs fram inom den huvudstudie som genomfördes I huvudstudien för det södra området från gjordes en uppdatering av den tidigare riskbedömningen, men de platsspecifika riktvärdena ändrades inte utan bedömdes vara fortsatt relevanta. Inför arbetet med att uppdatera huvudstudien meddelade länsstyrelsen att riktvärdena måste ses över. Naturvårdsverket gav 2009 ut en vägledning kring riktvärden för förorenad mark med en tillhörande beräkningsmodell och länsstyrelsen begärde därför en översyn av riktvärdena i enlighet med den nya vägledningen. Till detta kom att forskning kring de aktuella ämnena gett viss ny information som behövde tas i beaktande. I likhet med tidigare riskbedömning utgick den uppdaterade riskbedömningen från tre identifierade skyddsobjekt; nämligen människors hälsa, markmiljön och spridning till Braån. Vidare behölls den tidigare indelningen i djupintervallen 0-1 meter, 1-2 meter samt > 2 meter. Liksom tidigare beräknades platsspecifika riktvärden först för enskilda ämnen, varefter resultaten användes för att göra beräkningar av summagrupper. De delvis nya förutsättningarna medförde inte några markanta ändringar av de platsspecifika riktvärdena. Däremot fick ändringarna vissa effekter på bedömningen av risken för de enskilda skyddsobjekten, framför allt bedömningen av hälsoeffekter. De hälsoriskbaserade värden bygger på antaganden om hur ofta och hur länge personer kan tänkas vistas på området och hur de kan exponeras för föroreningarna. Riktvärdena för människors hälsa styrs till största delen av risken för exponering på grund av intag av växter. De beräknade riktvärdena

42 42(68) bedömdes vara försiktigt satta både när det gällde upptaget av föroreningar i växter och konsumtionen av växter från området. När det gäller risken för markmiljön sattes skyddet för markmiljön för 0 till 1 meter till känslig markanvändning (KM) och för 1 till 2 meter till mindre känslig markanvändning (MKM). Det värde som användes gav en försiktig bedömning av vilka halter som kan antas medföra negativ inverkan på markens funktion. Riktvärden har också tagits fram som syftar till att skydda Braån mot läckage av föroreningar. De är beräknade med antaganden om genomsnittliga värden på föroreningens lakbarhet och vattenflödet genom jordlagren. Riktvärdena ger en indikation på vilka halter som kan accepteras i jordlagren utan att miljön i ån riskeras. Riskbedömningen visar att det finns ett stort behov av att reducera riskerna som uppkommer på grund av föroreningssituationen på den södra delen av BT Kemi-området, framför allt i syfte att minska riskerna i samband med spridning av föroreningar till Braån, men även för att minska hälsoriskerna och för att säkerställa en god markmiljö. De områden som bedöms utgöra hälsorisker sammanfaller i stort med de som kräver åtgärder för att reducera spridningen. För att säkerställa en god ekologisk funktion i ytjorden behöver åtgärder vidtas även delar av området som inte berörs av åtgärder för att reducera spridning eller minska hälsorisker. För att uppnå en sammantaget godtagbar situation, när pumpningen på norra området upphör, bör spridningen från det södra området reduceras med %, vilket framför allt berör spridningen i de övre jordlagren samt området i anslutning till betsvämmorna Åtgärdsutredning Undersökningarna har visat att föroreningshalterna på det södra området varierar mycket inom området. I betsvämmeområdet, vid betkulverten och delar av området där fabriken låg är halterna höga eller mycket höga. Stora delar av området har dock måttliga eller låga halter föroreningar. Därmed är åtgärdsbehoven mycket olika för olika delområden, vilket i sin tur har påverkan på vilka åtgärder som kan vara aktuella på olika delområden. Det södra området delades därför in i delområden baserat på föroreningssituation inför arbetet med åtgärdsutredningen, se figur 6.

43 43(68) Figur 6. Delområden inom det södra området. Områdena har getts bokstavsbeteckningar (Svalövs kommun, 2016e). För att få ett bättre grepp vilket utfall olika saneringsinsatser ger med avseende på reduktion av föroreningsmängd och -spridning utvecklades en saneringssimulator av Kemakta. Den baserade sig på ovan nämnda områdesindelning. Varje delområde delades in i 12 moduler eller lager i djupled, 1 m tjocka. För varje modul beräknades medel- och maxhalter i jord för fenoxisyror, klorkresoler, klorfenoler och dinoseb. Dessa värden har sedan använts för beräkning av föroreningsmängder och riskkvoter. I diagrammet nedan, figur 7, visar att en stor del av föroreningarna (ca (80%) finns inom en begränsad volym massor (ca m 3 ). Resterande del av föroreningarna återfinns i massor som är lågförorenade. Figur 7. Andel förorening (Fx+Kk+Kf) som funktion av volymen massor (Svalövs kommun, 2016e)

44 44(68) Först gjordes en genomgång av ett antal olika alternativ för saneringen, baserat på föroreningssituationen, från nollalternativ till maxalternativ. Det visade sig dock under utredningsarbetet att ett antal av saneringsalternativen inte var aktuella, antingen beroende på att kostnaderna inte var rimliga eller beroende på att det fanns tekniska svårigheter med dem. Det identifierades till sist tre tänkbara åtgärdsalternativ för efterbehandling av det södra BT Kemi-området samt två nollalternativ (alternativ N1 och N2). Nollalternativ N1 är ett rent nollalternativ innebärande att inga åtgärder vidtas för skydd av människors hälsa eller miljön samt att pumpning och behandling av dräneringsvatten från det norra området upphör. Alternativ N2 motsvarar i stort sett dagens situation med pumpning och behandling av dräneringsvatten från det norra området och inhägnad av det södra området. I åtgärdsutredningen bedömdes två typer av primära åtgärdsmetoder som möjliga att tillämpa, nämligen ett inneslutningsalternativ där föroreningarna innesluts med hjälp av spont och övertäckning samt alternativet som innebär att förorenad jord grävs upp och behandlas alternativt deponeras. Flera alternativ för både inneslutning och urgrävning diskuterades, men till sist blev ett inneslutningsalternativ, benämnt I2 samt två urgrävningsalternativ benämnda U4_T och U5_T kvar. Som kompletterande åtgärd bedömdes skyddstäckning med cirka 1 meter ren jord vara en kostnadseffektiv metod att tillgodose skyddet av framför allt markmiljön. Likaså bedömdes säkring och proppning av markförlagda ledningar vara en kostnadseffektiv metod att förhindra snabb och okontrollerad spridning av föroreningar. Båda dessa metoder förutsattes komma till användning i kombination med ovan nämnda primära åtgärdsmetoder. Administrativa skyddsåtgärder i form av markanvändningsrestriktioner var också en kompletterande åtgärd som aktualiserades i samtliga alternativ, då föroreningar i större eller mindre mängd förväntas att kvarlämnas inom området. De utvalda och tänkbara åtgärdsalternativen utformades så att spridningen av föroreningar från området ska reduceras med cirka 80 procent för att tillgodose skyddet av Braån samt att området kan nyttjas som allmän platsmark, främst park- och naturområde utan risker för markmiljön och människors hälsa. För att tillgodose skyddet av människors hälsa och markmiljön utformades åtgärderna så att de framtagna platsspecifika riktvärdena för hälsa och markmiljö underskrids i ytjorden (0 2 m djup) över hela området. Pumpning och behandling av dräneringsvatten från det norra området bedömdes kunna avslutas efter en uppföljningsperiod om cirka tre år efter det att åtgärderna har genomförts.

45 45(68) Tabell 5. Omfattning av respektive alternativ (Svalövs kommun, 2016e). Alternativ Primär åtgärd Kompletterande åtgärder N1 Ingen Inga Långtidsuppföljning. Nollalternativ N2 Pumpning och behandling inom det norra området. Vissa säkerhetsåtgärder inkl. inhägnad. Långtidsuppföljning. Urgrävning och externt omhändertagande av förorenade massor U4_T U5_T Urgrävning inom område A (0 4 m) + övriga områden. Termisk behandling. Urgrävning inom område A (0 6 m) + övriga områden. Termisk behandling. Övertäckning av området med minst 1 m ren jord. Säkring av markförlagda ledningar. Adm. skyddsåtgärder (markanvändningsrestriktioner). Inneslutning I2 Inneslutning av område A m.fl. med tätspont och tät övertäckning med skyddslager. Övertäckning av området med minst 1 m ren jord. Säkring av markförlagda ledningar. Adm. skyddsåtgärder (markanvändningsrestriktioner). Långtidsuppföljning. Område A, som omnämns i tabell 5, omfattar de två stora betsvämmorna, se figur 6. Störst föroreningsmängder (främst fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler) inom det södra området förekommer i och under betsvämmorna. Det som benämns som Övriga områden omfattar framför allt delar där tidigare verkstadsbyggnader och BT Kemis fabriksbyggnad låg. Tabell 6 visar vilken effekt de olika alternativen beräknas medföra med avseende på riskreduktion, kostnad och tid. Nuvärdeskostnaden baseras på en kalkylränta om 1 procent samt drift- och underhållsperioder enligt tabellen. Tabell 6. Nyckeltal för respektive alternativ (Svalövs kommun, 2016m). Alternativ N1 N2 U4_T U5_T I2 Reduktion av föroreningsmängd % 0 0 ca 65 ca 80 0 Reduktion av läckaget från Södra området Utsläpp av föroreningar i Braån inkl. Norra området % 0 0 ca 80 ca 80 ca 80 kg/år ca 9 ca 4 ca 6 ca 6 ca 6 Entreprenadtid mån Drift och underhåll Typ* K P/K P/K P/K P/U/K Tid (år) 50 50/50 3/6 3/6 3/50/50 Investering (Mkr), inkl. 12,5% oförutsett 0,2 8,1 136,8 171,3 84,4 Nuvärde D&U (Mkr) 11,8 43,1 4,1 4,1 37,6 Tot. nuvärdeskostnad (Mkr), avrundat * P = Pumpning och behandling av vatten, inkl. underhåll, U = Underhåll av barriärer; K = Miljökontroll.

46 46(68) 12.3 Riskvärdering Upplägget för riskvärderingen var det samma som för den tidigare huvudstudien från 2011 (Sweco, 2011a). Riskvärderingen gjordes i tre delar med ett poängsystem som grund. I den första bedömdes i vilken grad de övergripande åtgärdsmålen uppfylls i de olika alternativen och i den andra delen bedömdes åtgärdsalternativen i förhållande till Naturvårdsverkets aspekter. Slutligen gjordes en samlad värdering utifrån tre huvudkriterier, riskreduktion, genomförande samt måluppfyllelse och acceptans. Detta ställdes sen mot nuvärdeskostnader. Efter att projektledningen sammanställt ett förslag till riskvärdering diskuterades det först med styrelsen för BT Kemi Efterbehandling och därefter med länsstyrelsen. Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling fick en presentation av förslaget på sammanträdet 17 februari 2016 (Svalövs kommun, 2016b). Styrelsen framförde två synpunkter på förslaget. Dels ansåg man, till skillnad mot vad förslaget angav, att den lokala acceptansen för ett inneslutningsalternativ inte var större än för nollalternativen och dels ansåg man att ambitionsnivån för åtgärderna på det södra området borde motsvara den för saneringen av det norra området, d.v.s. att föroreningsmängden reduceras med 80%, vilket uppnås med alternativ U5_T (Svalövs kommun, 2016b). Projektledningen träffade sedan länsstyrelsen på ett riskvärderingsmöte 18 februari Länsstyrelsen hade några synpunkter på förslaget, men inga genomgripande (Svalövs kommun, 2016c). Riskvärderingen justerades och fastställdes därefter i enlighet med de synpunkter som framfördes, bl.a. avseende acceptans för inneslutningsalternativet Övriga utredningar Betongprojektet I samband med testsaneringarna, som utfördes under 2009 på det södra området, utfördes analyser de omfattande undermarkskonstruktioner av betong som finns inom området. Man konstaterade då avsaknad av standardiserade metoder att karaktärisera och klassificera den förorenade betongen. Projektet tog därför initiativet till att starta en arbetsgrupp som skulle utbyta erfarenheter och diskutera olika problemställningar gällande förorenad betong och förorenat byggnadsmaterial. Gruppen bestod av representanter från BT Kemi Efterbehandling, Saneringsprojektet Klippans Läderfabrik, Fortifikationsverket, Länsstyrelsen i Skåne, Avfall Sverige, Svevia, Sweco och WSP. Slutsatsen som drogs av diskussionerna var att det fanns en brist i kunskapen kring hur förorenade byggnadsmaterial ska provtas, analyseras, riskbedömas och slutligen klassificeras (om en borttransport av materialen till en avfallsmottagare avses). Arbetsgruppen gav därför Kristina Ståhl-Gustafsson, WSP och Jan Trygg, WSP och Martijn van Praagh, Sweco i uppdrag att ta fram en projektplan för ett utvecklingsprojekt som skulle ge mer kunskap om egenskaperna hos förorenad

47 47(68) betong och förorenat byggmaterial, hur det ska klassificeras och hur det kan återanvändas. Projektet, som finansierades med medel från SBUF, Avfall Sverige, BT Kemi efterbehandling, Fortifikationsverket, Svevia och ALS (genom rabatterade analyskostnader), inleddes under Av olika skäl begränsades studien till betong från tre rivnings- och saneringsprojekt, däribland BT Kemi Efterbehandling. Betongen undersöktes med avseende på totalhalter samt mobilitet av föroreningarna med hjälp av laktester (modifierade standardlaktester). Under våren 2014 presenterades resultaten av betongprojektet. För den testade betongen från BT Kemi drogs slutsatsen att nyttjande av totalhaltsanalyser för att fastställa halter och miljörisker med fenoxisyror och klorfenoler i betong verkar underskatta den verkligen halten/potentiella risker. Att mäta den totala utlakningen av föroreningar från betong kan möjligtvis bättre återge det verkliga innehållet för en riskbedömning än totalhaltsanalyser. Resultaten har presenterats som en rapport inom Avfall Sveriges rapportserie (Avfall Sverige, 2014) SCORE Naturvårdsverket beställde under 2013 en utvärdering av ett antal saneringsprojekt, där miljömässiga, sociala och ekonomiska positiva och negativa effekter av saneringar utvärderades och som publicerades inom Naturvårdsverkets rapportserie (Naturvårdsverket, 2014). Utredningen utfördes av Sweco. Det norra BT Kemi-området var ett av de områden som utvärderades. Projektledningen fick möjlighet att komma med synpunkter på utvärderingen, vilket man också gjorde efter samråd med styrelsen. Vissa av synpunkterna beaktades av artikelförfattarna, men projektet upplevde fortsatt att utvärderingen inte var helt rättvisande och styrelsen valde därför att skicka en skrivelse till Naturvårdsverket med synpunkter, efter det att rapporten publicerats, i början av Multikriterieanalysen som användes vid framtagandet av rapporten utvecklades vidare till riskvärderingsverktyget SCORE på Chalmers tekniska högskola, och ungefär ett år senare fick projektet möjlighet att medverka som fallstudie för utvecklingen av SCORE där det södra området användes som underlag. Projektet ställde sig positiv till att medverka, särskilt med tanke på de synpunkter som man haft på den tidigare utvärderingsrapporten. Naturvårdsverket hade också efterfrågat en hållbarhetsanalys i samband med framtagandet av den uppdaterade huvudstudien för det södra området. I slutet av 2015 godkände Naturvårdsverket att bidragsmedel användes till projektets medverkan i forskningsstudien. Tanken var att arbetet skulle ha gjorts till största delen under 2015, men då beslut från Naturvårdsverket angående bidragsmedlen dröjde kom arbetet att skjutas in i början av Etapp 2 och utföras under 2016.

48 48(68) 12.5 Förordat alternativ I riskvärderingen fick urgrävningsalternativet U5_T högst poäng och blev därmed det förordade saneringsalternativet. Åtgärdsalternativ U5_T innebär: att området efterbehandlas så att det kan nyttjas som allmän platsmark, bland annat naturområde att lokal vattenbehandlingsanläggning uppförs för omhändertagande av länshållningsvatten under genomförande av efterbehandlingsåtgärderna samt dräneringsvatten från det norra området att urgrävning utförs av förorenade massor inom områden och djup enligt figur 8 (ca ton inkl. erforderliga sidoschakter för slänter och ca ton betong) att urgrävning sker i område A till ett djup av 6 m att förorenade massor (ca ton) behandlas genom termisk desorption vid mobil anläggning inom 5 mils radie att behandling av förorenat schaktvatten bedöms uppgå till 15 månader och den totalt behandlade vattenmängden till m 3 att behandlade rena massor återförs till området för återfyllning av urschaktade områden att området återställs genom övertäckning av 1 m införskaffad ren jord över hela det södra området (ca m 3 ) att administrativa skyddsåtgärder i form av restriktioner för markanvändningen, t.ex. krav på anmälan inför schaktarbeten upprättas att pumpning och behandling av dräneringsvatten inom det norra området upphör ca tre år efter avslutade efterbehandlingsarbeten Figur 8. Alternativ U5_T. Områden som omfattas av schaktsanering (Svalövs kommun, 2016e). Alternativet innebär åtgärder i paritet med de åtgärder som har genomförts på det norra området.