Lindholmen Science Park, Göteborg, Visual arena

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Sida: 1(3) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling tis dag 23 juni Plats : Lindholmen Science Park, Göteborg, Visual arena Tid: Kl ca Kaffe från kl Ärenden Kommunalförbunden sammanträder i Visual Arena lobby kl Dialog om naturbruk sammanträder i Pascal Länk till BHUs handlingar: Presentation av Science park Lindholmen och Visual arena Föredragande: Niklas Wahlberg VD Science park Lindholmen, Eric Jeanson chef för Geografiska informationssystem på stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Agneta Mårdsjö Avdelningschef näringsliv VGR Upprop, handling bifogas Val av justerare Inriktning för Externa påverkansagendan, handling bifogad Presentation och möjlighet för BHU att göra strategiska inspel till den övergripande inriktningen av Västra Götalands nationella och internationella påverkansarbete Dnr RS Föredragande: Charlotta Lundström Chef Externa relationer VGR Gustaf Rehnström Externa Relationer VGR LUNCH, ekologisk/närproducerad POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

2 Sammanträdesdatum: Sida: 2(3) Revidering av trafikförsörjningsprogrammet, handling bifogad Resultatet efter workshops med kollektivtrafikråden presenteras och diskuteras Dnr RS Föredragare: Ulrika Frick Ordförande Kollektivtrafiknämnden Ulrika Bokeberg Avdelningschef Kollektivtrafik och infrastruktur VGR Sverigeförhandlingen Status och diskussion om gemensamma strategier Dnr RS Föredragande: Birgitta Losman Regionutvecklingsnämndens ordförande Max Falk Infrastrukturansvarig VGR Befolkningsprognos 2025 Presentation av hur Västra Götalands befolkningssammansättning beräknas se ut Föredragande: Karin Althoff Samhällsanalytiker VGR KAFFE Hålltid VG2020 rekommendationer, handling bifogad Förslag till områden att kraftsamla gemensamt kring kommande år Dnr RS Föredragande: Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör VGR Helena Söderbäck Förbundsdirektör GR Hålltid kl Kulturplanen, handling bifogad Presentation och möjlighet för BHU att göra strategiska inspel till planen Föredragande: Conny Brännberg och Staffan Rydén Dnr RS: RS Övrigt Den formella ärendegången mellan region, kommunalförbund och kommuner. Exempel: Nordvästsvenska initiativet Anmälningsärenden Eventuellt tillkommande ärenden

3 Sammanträdesdatum: Sida: 3(3) Välkomna/Johnny Magnusson, Ordförande Har du förhinder vänligen meddela tfn:

4 Ärende nr 2

5 Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Johnny Magnusson (M), ordförande Helen Eliasson, (S) 2:e vice ordförande Gunilla Levén (M) Birgitta Losman (Mp) Ulf Eriksson (C) Patrik Karlsson (S) Conny Brännberg (KD) Lars Nordström (FP) Anne-Charlotte Karlsson (S) Kristina Jonäng (C) Helen Persgren (MP) Claes Redberg (S) Ulrika Frick (MP) Daniel Andersson (FP) Lena Malm (S) Jan Alexandersson (V) Matz Dovstrand (SD) Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård (M) Göteborg, 3:e vice ordförande Paula Örn (S) Ale Stefan Svensson (M) Partille Anneli Hulthén (S) Göteborg Skaraborg: Katarina Jonsson (M) Skövde Kjell Hedvall (S) Lidköping Peter Lindroth (S) Karlsborg Conny Johansson (S) Falköping Boråsregionen Sjuhärad: Ulf Olsson (S) Borås, 1:e vice ordförande Margareta Lövgren (M) Mark Crister Persson (C) Tranemo Mattias Josefsson (S) Ulricehamn Annette Carlsson (M) Borås (Adjungerad i samband med Sverigeförhandlingen) Fyrbodal: Martin Carling (C) Dals-Ed Paul Åkerlund (S) Trollhättan Ingemar Samuelsson (S) Uddevalla Liselotte Broberg (M) Tanum

6 Sida: 2(2) Beredande chefstjänstemän - Västgruppen Fredrik Adolfsson, Västra Götalandsregionen Staffan Rydén, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Boråsregionen Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Thomas Jungbeck, Västkom Sekreterare Linn Berntsson, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen

7 Ärende nr 4

8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Fyll i Förvaltning/enhet Handläggare: Gustaf Rehnström Telefon: E-post: gustaf.rehnstrom@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete Förslag till beslut 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen om Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete Sammanfattning av ärendet I maj 2014 ställde sig beredningen för hållbarutveckling (BHU) bakom förslaget att ta fram ett samlat dokument för Västra Götalands externa arbete, nationellt och europeiskt. Ett samlat grepp över de båda nivåerna ger ett mer sammanhållet och effektivt sätt att arbeta och bidrar till ett mer fokuserat och samlat budskap. Parallellt med detta har regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen under 2014 formerat en nationell påverkansagenda. Logiskt är att då fläta samman de två uppdragen och för 2015 och framåt skapa en Extern påverkansagenda för perioden Fördjupad beskrivning av ärendet Globalisering, urbanisering och digitalisering påverkar vår region i allt större utsträckning. Avfolkning i glesbygden blir i större städer en trängselproblematik. Digitaliseringen som rationaliserar bort vissa sorters jobb skapar samtidigt nya arbetstillfällen i andra sektorer. I en föränderlig värld är förmågan att omvärldsbevaka och agera i tid oerhört värdefull. Beslut som tas på europeisk och nationell nivå påverkar den utveckling som sker i näringslivet, våra kommuner och i vår egen verksamhet. Att identifiera dessa processer i tid ger oss möjlighet att agera i tid och inte bara reagera på vår omvärld. Den externa påverkansagendan kommer att beröra frågor på nationell och europeisk nivå. Den stora fördelen med en samlad agenda för de två nivåerna är att vi kan nyttja båda arenorna beroende på behov och fråga. En grundläggande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Datum Diarienummer RS (2) princip är att samhandling ger genomslag. Ju mer kommuner, kommunalförbund och region arbetar mot samma mål, ju större kraft kan vi få i våra frågor på nationell och europeisk nivå. En gemensam röst med ett gemensamt budskap och avsändare ger oss förutsättningar för reell påverkan. Utifrån relevanta styrdokument har sex olika områden utformats som grund för det externa påverkansarbetet : En ledande kunskapsregion, en region för alla, en region som tar globalt ansvar, en region som syns och engagerar, framtiden region samt framtidens hälso-och sjukvård. Utifrån dessa sex områden kommer relevanta påverkansfrågor identifieras. En lista över potentiella påverkansfrågor håller nu på att sammanställas inför diskussion på samrådet för externa relationers möte den 24/6. Efter sommaren kommer den externa påverkansagendan upp för information på beredningen för hållbar utveckling, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt samrådet för externa relationer, innan beslut tas i regionstyrelsen och regionfullmäktige under hösten. Beredning Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete har beretts i samrådet för externa relationer den 5/5. Förvaltning Fredrik Adolfsson Regional Utvecklingsdirektör Charlotta Lundström Enhetschef, externa relationer Tidsplan Beredningen för hållbar utveckling 8/9 Samrådet för externa relationer 15/9 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2/9 Regionstyrelsen 6/10 Regionfullmäktige 19/10 Bilaga Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete

10 1 (9) Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Externa Relationer Handläggare: Gustaf Rehnström Telefon: E-post: Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

11 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Utgångspunkter för det externa påverkansarbetet... 3 Att agera gemensamt i ett flernivåsystem... 3 Arenor för påverkan... 4 Styrdokument... 4 Strategiska områden för det externa påverkansarbetet... 4 En ledande kunskapsregion... 5 En region för alla... 5 En region som tar globalt ansvar... 5 En region som syns och engagerar... 6 Framtidens region... 6 Framtidens Hälso- och Sjukvård... 7 Framtagande av en extern påverkansagenda... 7 Vad är en påverkansfråga?... 7 Kriterier för urval av frågor till den externa påverkansagendan... 8 Genomförande... 8 Ägande och mandat... 8 Beredning... 8 Beslut... 9 Förankring... 9

12 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) Inledning Detta dokument är ett strategiskt inriktningsdokument för Västra Götalands externa påverkansarbete för Dokumentet utgör den bas som den kommande externa påverkansagendan utgår från. Det anger strategiskt viktiga frågor för vår region, där extern bevakning och påverkan skapar förutsättningar för vår region att utvecklas. Syftet med den kommande externa påverkansagendan är att samla och tydliggöra de viktigaste externa påverkansfrågorna för Västra Götaland. En fokusering och kraftsamling för territoriet som helhet kring våra gemensamma utmaningar som leder till gemensamt arbete och samhandling. De externa agendan ska bidra till att påverka de beslut och diskussioner som förs och tas i riksdag, regering, myndigheter och EU-institutioner och som är viktiga för Västra Götalands utveckling. Det externa påverkansarbetet ska vara en integrerad del i den ordinarie verksamheten. De frågor som finns i den externa påverkansagendan ska ha en tydlig koppling till strategier och mål och ska förstärka det arbete som redan bedrivs idag. Den externa påverkansagendan ska därmed inte ses som en sidoverksamhet utan som en integrerad del i det vi redan gör, ännu ett verktyg i verktygslådan. Uppdrag I maj 2014 ställde sig beredningen för hållbarutveckling (BHU) bakom förslaget att ta fram ett samlat dokument för Västra Götalands externa arbete, nationellt och europeiskt. Ett samlat grepp över de båda nivåerna ger ett mer sammanhållet och effektivt sätt att arbeta och bidrar till ett mer fokuserat och samlat budskap. Parallellt med detta har regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen under 2014 formerat en nationell påverkansagenda. Logiskt är att då fläta samman de två uppdragen och för 2015 och framåt skapa en Extern påverkansagenda för perioden Utgångspunkter för det externa påverkansarbetet Att agera gemensamt i ett flernivåsystem Globalisering, urbanisering och digitalisering påverkar vår region i allt större utsträckning. Avfolkning i glesbygden blir i större städer en trängselproblematik. Digitaliseringen som rationaliserar bort vissa sorters jobb skapar samtidigt nya arbetstillfällen i andra sektorer.

13 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) I en föränderlig värld är förmågan att omvärldsbevaka och agera i tid oerhört värdefull. Beslut som tas på europeisk och nationell nivå påverkar den utveckling som sker i näringslivet, våra kommuner och i vår egen verksamhet. Att identifiera dessa processer i tid ger oss möjlighet att agera i tid och inte bara reagera på vår omvärld. Den externa påverkansagendan kommer att beröra frågor på nationell och europeisk nivå. Den stora fördelen med en samlad agenda för de två nivåerna är att vi kan nyttja båda arenorna beroende på behov och fråga. En grundläggande princip är att samhandling ger genomslag. Ju mer kommuner, kommunalförbund och region arbetar mot samma mål, ju större kraft kan vi få i våra frågor på nationellt och europeisk nivå. En gemensam röst med ett gemensamt budskap och avsändare ger oss förutsättningar för reell påverkan. Arenor för påverkan Det finns många olika sätt att påverka en fråga i en viss riktning, både för politiker och tjänstemän. En gemensam extern påverkansagenda tydliggör vad vi vill påverka och ger en gemensam grund i våra externa kontakter med omvärlden. Våra kontor och medarbetare i Bryssel och Stockholm är en förutsättning för ett lyckat påverkansarbete. Men även andra arenor som den västsvenska arenan i Almedalen, europeiska regionorganisationer som CPMR 1, AER 2 eller Nordsjökommissionen är högst relevanta. Styrdokument Inriktningen det externa påverkansarbetet bygger på redan beslutade strategiska styrdokument. Följande styrdokument ligger till grund: Regionfullmäktiges budget för 2016, Västra Götaland strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , Förändringsagenda koncernledning hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen 2015, Framtidens Hälso- och sjukvård 2025 samt den nationella påverkansagendan Den externa påverkansagendan som tas fram kommer att vara flexibel till sin natur. Detta då omvärldsfaktorer påverkar oss och vårt arbete, där vi snabbt måste kunna ställa om och byta fokus vid behov. Det gör att en långsiktigt hållbar bas med utgångspunkt i övergripande strategier är nödvändig. Allt påverkansarbete som bedrivs ska ligga i linje med övergripande mål, ambitioner och redan pågående processer. Strategiska områden för det externa påverkansarbetet Utifrån ovan nämnda styrdokument har sex olika strategiskt viktiga områden identifierats. Dessa områden är grunden för urval av påverkansfrågor till den externa påverkansagendan och innebär en första avgränsning av det externa påverkansarbetet. 1 Conference of Peripheral Maritime Regions 2 Assembly of European Regions

14 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) Sex områden har identifierats som bas i det externa påverkansarbetet för perioden Det är också från dessa sex områden som frågor till den externa påverkansagendan kommer att hämtas från. Nedan följer en kort beskrivning av varje område. En ledande kunskapsregion En ledande kunskapsregion präglas av vår ambition att främja företagsamhet, stärka forskning och innovation och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Ur ett globalt perspektiv är Västra Götaland en perifer region med litet befolkningsunderlag. Trots detta har vi många företag som är världsledande inom sina fält, där forskning och innovation är centrala delar. I den hårdnande globala konkurrensen är det viktigt att skapa förutsättningar för dessa företag att fortsatt vara världsledande och konkurrera. Aktörer som kan påverka våra styrkeområden, innefattandes företag, forsknings- och innovationsmiljöer, är centrala att bevaka och påverka. I det externa påverkansarbetet ska Västra Götalandsregionen bevaka och påverka externa aktörer i syfte att skapa goda förutsättningar för våra styrkeområden, samt bidra till ambitionen att vara världsledande inom ett antal av dessa styrkeområden. En region för alla En region för alla utgår från att ge alla invånare i Västra Götaland möjligheter att utvecklas med betoning på utbildning, arbete och kommunikationer. Området spänner från förebyggande arbete för barn och unga till att öka sysselsättningen och ökade transportmöjligheter för personer och gods. Trots en relativ hög generell utbildningsnivå är skillnaderna i sysselsättning stora i Västra Götaland. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar inte, vilket till att många går arbetslösa samtidigt som företag inte hittar den kompetens som efterfrågas. Möjligheten för personer och gods att förflytta sig behöver också stärkas, vilket leder till utökade arbetsmarknadsregioner och stärkt konkurrenskraft. Arbetsmarknadsfrågor tillsammans med infrastruktur högst centrala områden att bevaka och påverka, för att skapa en region för alla. I det externa påverkansarbetet ska Västra Götalandsregionen verka för ökad sysselsättning genom att utveckla den regionala nivån inom arbetsmarknadspolitiken samt bidra till ökade infrastrukturinvesteringar som möjliggör för personer och gods att förflytta sig smidigt och hållbart till och från, samt inom Västra Götaland. En region som tar globalt ansvar En region som tar globalt ansvar utgår från vår ambition att öka omställningstakten till ett mer hållbar samhälle. När vi gör det stärker vi vår konkurrenskraft och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Fokus ligger på

15 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) socialt ansvar, resurseffektivitet, omställning från fossil till förnybar energi och främjande av en giftfri miljö. Miljö och hållbarhetsfrågor är globala till sin natur. Vårt sätt att leva och konsumera påverka inte bara oss själva utan jorden som helhet. Därmed är frågan i sig inte möjlig att lösa enkom i en regional kontext, vilket gör det externa arbetet centralt inom alla områden. Förutsättningar för en effektiv omställning från fossil till förnybar energi central, men även europeiskt och nationellt arbete för ökad resurseffektivitet och en giftfri miljö. I det externa påverkansarbetet ska Västra Götalandsregionen verka för goda förutsättningar för förnybar energi samt bevaka, bidra och påverka EU i frågor som rör resurseffektivitet och främjandet av en giftfri miljö. En region som syns och engagerar En region som syns och engagerar innebär en fortsatt satsning på att stärka och profilera Västra Götaland som ett attraktivt område med livaktig kultur, möten, evenemang och nyskapande. Området innebär även att utveckla Västra Götalands attraktivitet sett till investeringar och etablering, där vi själva är med och formar framtidens utveckling. Profileringen av Västra Götaland mot omvärlden är viktig. Vad vi förmedlar för bil av Västra Götaland och Västra Götalandsregionen påverkar investeringar och etableringar. I ett längre perspektiv är ett utökat utbyte med Norge och i förlängningen Öresundsregionen avgörande. Vi är en liten region internationellt sett som måste utvidgas för att kunna konkurrera om kapital och kompetens. Vår förmåga till detta är avhängig en fortsatt god utveckling med internationellt konkurrenskraftiga styrkeområden och e ökad tillgänglighet. Det förutsätter goda kommunikationer på sträckan Öresund Göteborg Oslo. I det externa påverkansarbetet ska Västra Götalandsregionen verka för en förbättrad infrastruktur mellan Göteborg-Oslo och i förlängningen även Öresundsregionen. Framtidens region Västra Götalandsregionen bildades som försöksverksamhet 1999 och permanentades sedermera Tillsammans med Region Skåne är vi idag vad som kan betecknas som storregioner, till skillnad från till exempel Region Halland eller Region Gotland. Vi ser många fördelar med vår region. Vår storlek ökar möjligheten till samordning, effektivisering och att driva gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med kommuner och andra parter gällande miljöfrågor, kollektivtrafik eller forsknings- och innovationsmiljöer. Det är också en förutsättning för att kunna bedriva en kvalitativ och specialiserad sjukvård på ett hållbart sätt. Vi vill se fler regioner av vår storlek. Den nuvarande regionindelningen med små och stora regioner, länsstyrelser och regionförbund är ineffektiv och påverkar även vårt arbete negativt. Det är också en demokratisk fråga där vi som region tar ställning för att hälso- och sjukvård såväl som regional utveckling ska styras av

16 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) demokratiskt valda företrädare. En regionreform ger den regionala nivån i Sverige liknande förutsättningar och underlättar en utökad samverkan inom gemensamma frågor, såsom hälso- och sjukvård. Det ger oss också en ökad trygghet i att vår region kommer att bestå över tid med nuvarande ansvarsområden. Genom att besluta att storregioner, likt Västra Götalandsregionen, är vägen framåt kommer vår legitimitet och den regionala nivåns roll i systemet att stärkas. I det externa påverkansarbetet ska Västra götalandsregionen verka för att regeringen fullföljer sin ambition om att dela in den regionala nivån i Sverige i storregioner, samt säkerställa den regionala nivåns ansvarsområden och roll som utvecklingsaktör i Sverige. Framtidens Hälso- och Sjukvård Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar kommande år, men dessa utmaningar är också möjligheter att förändra, förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Teknisk utveckling, demografi, globalisering och fria vårdval är alla faktorer som sätter stort förändringstryck på vår hälso- och sjukvård. Arbetet med framtidens hälso- och sjukvård innebär att utnyttja dessa förutsättningar till vår fördel, för att även i framtiden kunna erbjuda invånarna en tillgänglig, trygg och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården påverkas av beslut som tas på europeisk nivå såväl som nationell. Lagstiftning om dataskydd, fria vårdval eller patienters rätt till information berör utvecklingen av vår egen verksamhet och är i behov av ständig omvärldsbevakning och påverkan. Kopplat till Västra Götalandsregionens förändringsagenda och våra ambitioner om framtidens hälso- och sjukvård är arbetet med framtidens vårdinformationsmiljö central, men även kompetensförsörjningen och gemensam EU-lagstiftning är relevanta områden. I det externa påverkansarbetet ska Västra Götalandsregionen bidra till framtidens hälso- och sjukvård genom omvärldsbevakning av lagar och initiativ som påverkar verksamheten samt aktivt bidra till förverkligandet av framtidens vårdinformationsmiljö. Framtagande av en extern påverkansagenda Vad är en påverkansfråga? Det är i sammanhanget viktigt att betona vad som avses med en påverkansfråga. Det finns frågor som kan anses vara väldigt viktiga för Västra Götaland, det gör dock inte att frågan per automatik är en påverkansfråga. Den kommande externa påverkansagendan innehåller frågor där Västra Götaland vill påverka en process, som ägs av en annan part, i en riktning som gynnar oss och vår utveckling. Många frågor som vi ser som viktiga är frågor vi har rådighet över själva, vilket gör att de inte bör ses som frågor för en extern påverkansagenda. Sammanfattningsvis kan man säga att en viktig fråga inte behöver vara en påverkansfråga, men en påverkansfråga är alltid en viktig fråga.

17 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) Kriterier för urval av frågor till den externa påverkansagendan Den externa påverkansagendan ska vara snäv, fokuserad och innehålla konkreta frågor där vi kan påverka förloppet. De kriterier som anges nedan har tagits fram för att kvalitetssäkra de förslag på påverkansfrågor som identifieras. Om en fråga uppfyller urvalskriterierna läggs den in på en bruttolista, som löpande ligger till grund för urval till den externa påverkansagendan. För att en fråga ska bedömas som relevant ska den: Vara strategiskt viktig för Västra Götaland Ha en relevant koppling till styrdokument, budget och pågående verksamhet Vara i behov av extern påverkan för att gynna Västra Götalands intressen Gå att konsekvensbeskriva (dvs vad händer om vi inte gör något) Vara möjlig att formulera en tydlig position/ åsikt kring för Västra Götaland Ha en tydlig tidslinje med en början och slut inom 1-2 år Genomförande Urval och beslut om frågor till den externa påverkansagendan kommer att färdigställas hösten 2015 genom beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. För respektive fråga i den externa agendan tas ett positionspapper fram som tydliggör Västra Götalands position och argument. Till detta tillkommer arbetsplaner för hur ett påverkansarbete ska bedrivas, mot vilka arenor och genom vilka kanaler. Under själva genomförandet kommer påverkansarbetet avrapporteras till beredningen för hållbar utveckling halvårsvis samt till relevanta nämnder vid behov, beroende på fråga. När en påverkansfråga bedöms som uttömd, såtillvida att fönstret för påverkan är stängt, eller om andra omvärldsfaktorer gjort frågan irrelevant, är det samrådet för externa relationer som bereder eventuella tillkommande påverkansfrågor inför beslut i behörig styrelse. Ägande och mandat Den externa påverkansagendan avser territoriet Västra Götaland men ägs av Västra Götalandsregionen. I de frågor där det är den fördel för oss att bedriva ett gemensamt påverkansarbete med andra aktörer som kommuner, näringsliv eller akademi ska det ske. I andra frågor kan Västra Götalandsregionen själva bedriva ett påverkansarbete, till exempel vissa hälso- och sjukvårdsfrågor. Beredning Samrådet för externa relationer är beredande organ för den externa påverkansagendan. Vilka frågor som ska finnas med på den externa påverkansagendan och ett eventuellt tillkommande/borttagande av frågor hanteras

18 RS Inriktning för Västra Götalands externa påverkansarbete , (9) här. Enhetens för externa relationer agerar tjänstemannaberedning för samrådet för externa relationer och kallar till möten i samråd med ordförande. Beslut Regionstyrelsen är beslutande organ för den externa påverkansagendan. Gällande hälso- och sjukvårdsfrågor kommer ett förankringsarbete ske mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen. När samrådet för externa relationer reviderat den externa agendan skickas frågan vidare till behörig styrelse för beslut. Förankring Enheten för externa relationer har det primära ansvaret att genom omvärldsbevakning och intern avstämning identifiera relevanta frågor för den externa påverkansagendan. Detta görs genom avstämning med sakkunniga tjänstemän inom regionen, med kommunalförbunden, Göteborgs Stad samt genom regionens kontor i Bryssel och Stockholm. Identifierade frågor förankras i beredningen för hållbar utveckling och beroende på fråga relevant nämnd innan de lyfts till samrådet för externa relationer. Enheten för externa relationer har också mandatet att i samråd med sakkunniga bedöma en frågas relevans för den externa påverkansagendan, utifrån ovan fastställda urvalskriterier.

19 Ärende nr 5

20 1 (2) PM Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Västra Götalandsorganisationen Koncernstab regional utveckling, Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Ulrika Bokeberg Telefon: E-post: Till beredningen för hållbar utveckling PM Revidering av Trafikförsörjningsprogrammet - lägesrapport och diskussion Samtliga delregionala kollektivtrafikråd har nu haft workshop om Trafikförsörjningsprogrammets inriktning och förslag till målstruktur. Sammanfattningar från dessa tillfällen bifogas. Den 23 juni kommer de att redovisas och diskuteras på BHU. Yttranden från kommuner och dialogen i kollektivtrafikråden under våren 2015 har resulterat i följande förslag till prioriterade utvecklingsområden på kort sikt fram till 2020, utöver våra beslutade strategier, (som t ex Målbild tåg 2035): Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafikplanering i gemensamma processer Utveckla hållbart resande, dvs inte enbart kollektivtrafikresan Fortsatt prioritet för utveckling av pris- och sortiment samt försäljning och information Etablera strukturerat arbetssätt för att nå social hållbarhet beakta de sju diskrimineringsgrunderna (inte bara funktionshinder) Jobba smartare tillsammans med skoltider, skolskjutsar och kollektivtrafik Utveckla principer för utvecklingen av stadstrafiken i regionens pendlingsnav/kärnorter Lyssna på ungdomars behov i utvecklingen av trafiken och dess kringtjänster för en hållbar utveckling 2035 Förslaget innebär tydligare styrning mot regional utveckling i hela Västra Götaland, där mål om ökat resande tydligare uttalas som ett medel för att stödja den regionala utvecklingen - inte ett självändamål. Reslängd föreslås beaktas, som ett sätt att styra mot rundare region. Nästa trafikförsörjningsprogram ska vara kortare än nuvarande program för bättre överblickbarhet. På BHUs möte den 23 juni kommer vi att gå igenom lite djupare vad dessa punkter innebär samt ge möjlighet för diskussion om prioriteringar av utvecklingsområden. Tidsplan: Hösten 2015: Samråd om strategisk inriktning i kollektivtrafikråden inklusive BHU Årsskiftet 2015/16: Utskick av remiss Reviderat Trafikförsörjningsprogram till kollektivtrafikråden Jan-mars 2016: remisstid Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

21 Datum Diarienummer RS (2) 2016 maj och framåt: Beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden, regionstyrelse, regionfullmäktige Bilagor: Sammanfattningar från workshops i kollektivtrafikråden

22 SAMMANFATTNING FRÅN WORKSHOPS MED DELREGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKRÅDEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

23 Delregionalt kollektivtrafikråd Fyrbodal Dialog om nuvarande och reviderat trafikförsörjningsprogram Strategisk inriktning för trafiken Nuvarande strategiska inriktning med prioritet för utpekade stråk, stadstrafik och en utvecklad grundläggande servicenivå på landsbygd känns rimlig men viktigt att också tänka hur man kommer till stråken. Positivt med målen i landsbygdsutredningen och utvecklingen av närtrafiken. Tågtrafiken är otroligt viktig för att möjliggöra att bo där man vill och ändå kunna ta sig relativt långt för att arbeta. Det handlar om regional utveckling och det goda livet. Fortsatt utveckling av tågtrafik Norge Gbg och med fler stopp på banan lyfts som ett viktigt utvecklingsstråk. Och så måste trafiken fungera hela vägen även i kärnan Göteborgs stadstrafik. Där går det för långsamt att ta sig fram idag om man ska resa vidare. Samhällsplanering Nya områden behöver kollektivtrafik en attraktiv kollektivtrafik behöver ett ordentligt befolkningsunderlag. Samhällsplanering och kollektivtrafik är starkt beroende av varandra region och kommun behöver samverka. Resenärsgrupper De unga är en viktig målgrupp de är framtiden och är de som använder kollektivtrafiken mest idag. Lyssna med dem vad de vill ha för utveckling i kollektivtrafiken. Även fundera när det gäller prissättning och unga. En annan viktig och växande målgrupp som ökar och som vi behöver beakta särskilt är nyanlända som ofta inte har tillgång till körkort eller bil och därför är mer beroende av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens attraktivitet Kollektivtrafikens attraktivitet kan utvecklas bättre information (särskilt vid störningar). I områden där man reser lite längre till skola och arbete är eluttag och wi fi nästintill nödvändigt helst både på buss och tåg. Miljö En utvecklad kollektivtrafik där många åker effektivt tillsammans är viktig av miljöskäl ( vår överlevnad nämndes). Tänker man miljö är antalet personkilometer vi reser kollektivt helst tåg viktigare än antalet resor. Målstruktur Kommentarer till målstrukturen: Är inte tillgänglighet och attraktivitet samma sak? De går i varandra. Miljömålet som är mer kopplat till fordonen och bränslet har inte samma karaktär som övriga inte resenärsriktat på samma sätt. Ska det ligga parallellt/passar det in?

24 Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram Skaraborgs kollektivtrafikråd 7 maj 2015 Följande medskick framkom i workshopen sorterat efter målen. Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Det är viktigt att resandemålet sätts i ett perspektiv så att det tydligt stöder en utveckling av hela regionen inte bara där det reser flest. En av kollektivtrafikens viktigaste uppgifter är att bidra till en rundare region, som ger förutsättningar för en mer jämlik tillgänglighet för invånarna både i stad och landsbygd. Genomgående vill man trycka på att programmet måste beakta att behoven och förutsättningarna för kollektivtrafik ser olika ut i storstad, mellanstor stad och landsbygd. Resandemålet får inte ta över och helt dominera den framtida kollektivtrafikutvecklingen så att resurser flyttas från landsbygd till befolkningstäta områden. Tillgänglighet Att stärka regionen som en flerkärnig region är en ståndpunkt som Skaraborg även framfört i tidigare yttranden. Det är viktigt att arbeta för ökad tillgänglighet både i stad och landsbygd. Det är bra att arbeta vidare med stråken. Viktigt att det finns en långsiktighet i dem är mycket viktigt eftersom det faktiskt också påverkar bebyggelseplanering och var folk väljer att bosätta sig. Samtidig tänka utanför stråken ett sammanhängande system dörr till dörr. Matarlinjer som matar till stråken/knutpunkterna, pendelparkeringar, osv. Snabbheten är viktig tex utveckla knutpunkter utanför orter. Men avvägningen mellan snabba gena förbindelser och att ha nära till kollektivtrafiken är delikat och kräver kloka avvägningar. Närtrafiken positivt att den utvecklas. Att nå ut med informationen om hur den fungerar är fortsatt en utmaning. Bra om unga på landsbygden också kan hitta den här möjligheten. Unga idag = en viktig målgrupp för framtidens hållbara resor! Riktningen bör vara att kunna minska bilberoendet (inte bara i de största städerna). Attraktivitet Enkelheten för resenären är jätteviktig. Det är krångligt idag med biljettgiltighet till våra målorter utanför regionen och på vissa tåg inom regionen där inte alla typer av biljetter gäller. Det måste också bli lättare att köpa biljett även om man inte har en mobiltelefon. Punktlighet framförallt i tågtrafiken = förbättringspotential! Det är intressant att titta vidare på om vi kan hitta sätt att flytta på gymnasieskolornas tider! Det skulle gynna trafiken genom att höja kapaciteten. Iden om att differentiera priserna på skolkorten så de blir billigare i lågtrafik lyftes. Ny teknik, nya tjänster, möjlighet att jobba under resan viktigt för attraktiv kollektivtrafik! Vi måste tänka framåt och nytt kanske innovation skulle vara en av de viktigaste strategierna?!

25 Alla resenärsgrupper Jämställdhetsmålet kommer in under övriga diskrimineringsgrunder. (Liksom integration). Viktigt att poängtera kollektivtrafiken har ett jämlikhetsperspektiv mellan stad och land och olika grupper i samhällsgrupper. Möjligheten att kunna resa är viktig oavsett var man bor eller vem man är. Bra att det sociala hållbarhetsperspektivet stärks. Sammantaget tycker rådet att målstrukturen känns bra och relevant. Återkommande nyckelord Hela regionen stad och land Enkelhet Tillgänglighet Unga människor

26 Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram Boråsregionens kollektivtrafikråd 8 maj 2015 Dialogens främsta medskick handlade om att beakta den kommande mycket viktiga Götalandsbanan. Vilken potential kommer att finnas, vilka behov ser vi på lång sikt? Kapaciteten på banan måste matcha de framtida behoven och också bidra till ett långsiktigt utvecklingsperspektiv med snabba restider och växande befolkning i stråket. Anslutande stråk (främst järnväg både person men även godstrafik) behöver då också beaktas. En diskussion som kom upp i samband med workshopen var behov av att ha underlag för eventuell argumentation om fyra spår mellan Göteborg och Borås. Exempel på frågor som ställdes var: Hur ser kapaciteten ut när banan är klar? o Kommer två spår att räcka? Hur prognosticeras behovet se ut efter 2035? Vilka pendlingstider kommer att gälla med de olika tågtyperna och vid olika antal stopp vid stationer? Svar på ovan frågor är av stor betydelse för att politiken skall kunna argumentera för att uppnå en bra och långsiktig kapacitet på Götalandsbanan. Kommunalförbundets kansli och kollektivtrafiksekretariatet kommer tillsammans att ta fram de underlag som efterfrågas. Sjuhärads kommuner har förväntningar om revidering av Målbild tåg 2035 eftersom konsekvensen av Götalandsbanan tillkomst inte tillräckligt beaktats däri. Där måste ändringar ske där ambitionen idag känns för låg se till att skapa öppningar för det genom processen med revidering av programmet. Följande medskick framkom i workshopen sorterat efter målen med kollektivtrafikförsörjningsprogrammet: Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Logiskt att resandemålet lyfts in som ett medel för attraktiv och konkurrenskraftig region. Kollektivtrafiken är en viktig motor för hela samhällsutvecklingen! Bra att se till helheten i Västra Götaland i det reviderade programmet men man måste säkerställa att det går att följa att vi får en utveckling olika delar av regionen så att inte allt redovisas och följs upp på totalen! Tillgänglighet Viktigt att det finns en långsiktighet i stråken som stomme för kollektivtrafikens utveckling. Det påverkar bebyggelseplanering och var folk väljer att bosätta sig och det är ett samband som behöver bli ännu starkare. Viktigt att knyta samman samhällsplanering och kollektivtrafikplanering. Samtidigt tänka utanför stråken inte glömma de små orterna. Bilen kommer fortsatt vara ett komplement och därmed behöver vi utveckla fler attraktiva knutpunkter, pendelparkeringar, osv. (inte glömma hur man tar hand om orter utanför stråken). Ansvarsfrågorna upplevs inte alltid som tydliga när det gäller t ex pendelparkeringar. 1

27 Kriterierna i landsbygdsutredningen får inte bli normgivande utan vara just en miniminivå/ grundläggande servicenivå. Attraktivitet Unga idag = en viktig målgrupp för framtidens hållbara resor! Ungdomar ser inte på bilen på samma sätt som vi. Digitaliseringen är en jätteviktig del i det och en potential att verkligen bygga vidare på för att ännu fler ska resa kollektivt. Wi Fi och eluttag in som standard i bussar och tåg. Det gynnar attraktiviteten. Ny teknik, nya tjänster, möjlighet att jobba under resan viktigt för attraktiv kollektivtrafik! Fler pendelparkeringar ett sätt att öka attraktiviteten. Viktigt med god dialog om förändringar ska göras i zonsystemet. Alla resenärsgrupper Inga specifika medskick Miljömålet Att få fler att resa kollektivt är ett sätt att nå våra miljömål i Västra Götaland det finns inte med i delmålet om miljö. Viktigt att det framkommer tydligt i programmet visa kopplingen mellan bil och kollektivtrafik ur ett miljöperspektiv. Sammantaget tycker rådet att målstrukturen känns bra och relevant. 2

28 Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram GRs kollektivtrafikråd 12 maj 2015 Programmets funktion: Det är viktigt att programmet blir så tydligt att man verkligen kan förutse prioriteringar. I nuläget kan man motivera att göra nästan allt det behöver bli spetsigare. Samspelet kommun/region var fokus i workshopen region och kommun har olika roller som behöver understödja varandra. Övergripande målet: Attraktiv och konkurrenskraftig region genom fördubblat resande Stöd för att resandemålet lyfts in som ett medel för attraktiv och konkurrenskraftig region. Ta till sig av forskning och tänka innovation genomgående Tillgänglighet Samhällsplanering. Viktigt att vi får en ökad tydlighet och samsyn vad som gäller när man exploaterar nya områden. Det är önskvärt att kollektivtrafik finns på plats tidigt när områdena omfattar så många invånare att kollektivtrafik är motiverat. Vi behöver enas om principer vid exploatering (det skulle bl a kunna handla om överenskommelser med exploatörer och principer för när Västtrafik tar över ansvaret). Stöder stråktanken. Det är bra att det finns en långsiktighet i stråken och att GR har gjort en tydlig prioritering som gäller över tid (bl a i GRs strukturbild). K2020 är en viktig grund djupt förankrad i GR viktigt att tydliga hänvisningar finns till K2020 i programmet. Ett stråk som inte utgör ett huvudstråk i GRs strukturbild men där det skett/sker/planeras exploatering är väg 190, vilket ställer krav på förbättrad kollektivtrafik. Även tvärförbindelser mellan yttre delarna av Göteborg och angränsande kommuner och mellan kranskommunerna är viktigt. Vad gäller för samhällen i nära anslutning till stråken det är otydligt idag? Matartrafiken är viktig till/från stråken. Pendelparkeringar är viktiga. Att kunna kombinera bil och koll kan vara det som gör att man får ihop livspusslet. En lösning kan vara att lägga pendelparkering i anslutning till platser där man ändå går ur bilen, tex förskola, handel mm. Förslag lyftes om att ta upp frågan om gymnasietider i GRs Utbildningsgrupp för att på så sätt öka kapaciteten i högtrafik. Svårigheten att balansera satsningar på kollektivtrafik inne i Göteborg kontra de mer glest bebyggda delarna av regionen. Attraktivitet Kommungränserna bör inte vara styrande vare sig för trafiken eller prissättningen. Det ska vara enkelt att resa och resenären ska uppleva så få gränser som möjligt. Det finns mycket vi kan utveckla gemensamt inom strategierna i Attraktivitets målet. Punktlighet är viktigt för att man ska lita på kollektivtrafiken som ett reellt alternativ till bilen. Det är också viktigt med tydliga principer för tillköp och att det som ingår i basen behöver prövas regelbundet, tex gällande pensionärsrabatt. Alla resenärsgrupper Viktigt att beakta alla resenärsgruppers behov när man planerar åtgärder. Sen måste det bli avvägningar för att passa de flesta.

29 Förutsägbarhet/information är jätteviktigt. T ex är nästa vagn, eller hållplats anpassad förfunktionshindrade eller ej. Miljömålet VGRs övergripande miljömål 2030 gäller även kollektivtrafiken. Vi når miljömålen både genom utfasning av fossila bränslen och ökat resande med kollektivtrafiken. Välj åtgärder som ger bästa miljönyttan totalt sett, ibland innebär det anropsstyrd trafik, ibland miljöanpassade fordon. Elbussar är intressant ur bullerhänsyn. Det öppnar upp för nya möjligheter att trafikera i tättbebyggda områden om vi kan få tystare fordon. Viktigt att kommuner behandlas lika och att diskussioner förs på ett principiellt plan, inte att varje kommuns önskemål behandlas för sig.

30 Ärende nr 8

31 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernstab regional utveckling Handläggare: Linn Berntsson Telefon: E-post: Till Beredningen för hållbar utveckling Rekommendationer VG2020 Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom framlagt förslag till rekommendationer 2. Beredningen för hållbar utveckling uppdrar åt Västgruppen att skapa samordningsformeringar och arbetssätt som bättre tar tillvara möjliga synergieffekter inom de rekommenderade krafsamlingsområdena Sammanfattning av ärendet Västra Götaland 2020 (VG2020) är den gemensamma vägvisaren, och ett styrdokument, för hela Västra Götalands utveckling mellan åren Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har det formella ansvaret för genomförandet av strategin och ansvarar också för att den följs upp och utvärderas. Enligt beslut i regionfullmäktige ska årliga uppföljningar göras av VG2020 och rekommendationer för det framtida arbetet tas fram. Rekommendationerna anger de områden där det finns samordningsvinster att göra genom att kommuner, kommunalförbund och region inte bara delar mål och strategier utan arbetar och kraftsamlar tillsammans kring just de områdena. För att få fram rekommendationerna arbetades en bruttolista på 13 rekommendationer fram utifrån expertbedömningar, uppföljningsresultatet, omvärldsanalyser och annat statistiskt underlag. Bruttolistan har sedan förankrats och processats hos nämnder och kommittéer inom VGR, kommunalförbund och slutligen koncentrerats till ett förslag på 5 rekommendationer för kraftsamling: 1. Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning 2. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden 3. Kraftsamla för att bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi 4. Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft 5. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Norra Hamngatan 1 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: emma.mattson@vgregion.se

32 Datum Diarienummer RS (3) Kriterier som ligger bakom urvalet av de fem föreslagna rekommendationer är: Rekommendationerna ska vara högt rankad av BHU:s ledamöter Rekommendationerna ska vara högt rankad av ledamöterna de nämnder/kommittéer inom VGR som är mest berörda av respektive rekommendation Rekommendationerna ska prioriteras av minst ett kommunalförbund Insatser i arbetet med rekommendationerna ska kunna göras i samverkan mellan VGR, kommunalförbund, kommuner och eventuellt andra aktörer Rekommendationerna kan kopplas till flera prioriterade frågor i VG2020 Rekommendationerna ska vara tydliga och avgränsade Beredning Bruttolistan på 13 rekommendationer har förankrats och processats i följande grupperingar: Kommunchefer (Dialogdag) RUN KN KTN MN FK RK BHU BHU presidium Västgruppen Kommunalförbunden Businessregion Göteborg Inspelen byggde på att parterna rangordnade rekommendationerna i bruttolistan och gavs möjlighet att ge förslag på justeringar Syftet med rangordningen var att reducera bruttolistan till ett mindre antal rekommendationer att gemensamt kraftsamla kring. Förvaltning Fredrik Adolfsson Koncernstab Regional Utveckling Mats Granér Avdelningschef samhällsanalys

33 Datum Diarienummer RS (3) Besluten skickas till Västgruppen Regionutvecklingsnämnden, för kännedom Miljönämnden, för kännedom Kulturnämnden, för kännedom Kollektivtrafiknämnden, för kännedom Rättighetskommittén, för kännedom Folkhälsokommittén, för kännedom Kommunalförbunden i Västra Götaland, för kännedom Business Region Göteborg, för kännedom

34 Ärende nr 9

35 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Västra Götalandsorganisationen Koncernstab kommunikation och externa relationer Handläggare: Ann-Charlotte Eklund Telefon: E-post: Till beredningen för hållbar utveckling Regional kulturplan Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling noterar informationen Sammanfattning av ärendet Kulturavdelningen har föreslagit att kulturnämnden förlänger den Regionala kulturplanen med ett år så att den gäller Bakgrunden är att kulturplanen då bättre anpassas till politikens valperioder. Det innebär att när en ny nämnd tillträder efter valet 2018 arbetar den med Regional kulturplan sitt första mandatår och blir den nämnd som initierar en ny plan som kommer att gälla från och med Arbetet med kulturplanen har involverat ett stort antal aktörer; kommuner, kulturutövare och civila organisationer. Det första tjänstemannautkastet till regional kulturplan baserades på förslag och bidrag från dessa aktörer. Vid en öppen hearing som arrangerades den 18 maj gavs möjlighet att ge synpunkter på detta första tjänstemannautkast. Dessutom fick alla kommunala kulturchefer i Västra Götaland reagera och komma med synpunkter på samma text under en kulturchefsträff den 20 maj. Synpunkterna har arbetats in i det bifogade tjänstemannaförslaget. Det är detta omarbetade förslag som nu kommer ligga till grund för de politiska beredningarna i kulturnämnden och i Beredningen för Hållbar Utveckling. Tjänstemannaförslaget ligger även på kulturnämndens hemsida och är öppet för alla att lämna ytterligare synpunkter på fram till den 18 juni Dessa synpunkter kommer att arbetas in i det slutgiltiga förslaget till beslut för kulturnämnden den 23 september Bilaga Utkast Regional kulturplan Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

36 Datum Diarienummer RS (2) Förvaltning Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Koncernstab Regional utveckling Staffan Rydén Kulturchef Koncernavdelning Kultur

37 Västra Götalands regionala kulturplan

38 FÖRORD 4 STYRANDE DOKUMENT 5 REGIONENS ÖVERGRIPANDE POLITISKA MÅL 5 EUROPEISKA KULTURPOLITISKA MÅL 5 NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅL 6 REGIONENS KULTURSTRATEGI 7 Kommunernas roll 8 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLING 8 REGIONENS KULTURELLA INFRASTRUKTUR 9 DIGITALISERING 9 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT 11 RÄTTIGHETSBASERAT ARBETSSÄTT 11 NATIONELLA OCH REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER 11 UPPDRAG, KULTURSTRATEGISKA STÖD OCH STÖD TILL ORGANISATIONER 12 METODER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING 12 Landskapskonventionen 12 Cultural planning 12 Faro-konventionen 13 EU:s strukturfonder och sektorsprogram 13 KKN kultursystem och kulturlabb 13 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER 15 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 18 PROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV UPPDRAG 18 ANALYS OCH UTVÄRDERING 18 KARTLÄGGA KULTURELLA RESURSER FÖR ATT SYNLIGGÖRA KREATIVA KRAFTFÄLT 18 SOCIAL RETURN ON INVESTMENT (SROI) EN METOD FÖR ATT MÄTA SOCIALA VÄRDEN 19 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SCENKONST 20 DANS 20 TEATER 21 MUSIK 22 FILM 23 SAMTIDA KONST 24 ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN 25 HEMSLÖJD 26 LITTERATUR 27 BIBLIOTEK 27 NATUR- OCH KULTURARV 28 ARKIV 30 2

39 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED KOMMUNERNA 32 Barn och unga 32 Besöksnäring 33 Platsutveckling 33 Arenor och nätverk 34 Samverkansplattform för interkulturell dialog 34 Kultur och hälsa 35 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET 35 Föreningsliv 36 De nationella minoriteterna 36 Festivaler 37 Arrangörsutveckling 38 Kulturella och kreativa näringar (KKN) 39 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED UTBILDNINGSSEKTORN 39 Folkbildning 39 Eftergymnasial utbildning, fortbildning och kompetensutveckling 40 INTERNATIONELL SAMVERKAN 41 Kulturnämndens internationella arbete 41 EU 42 SÅHÄR HAR KULTURPLANEN TAGITS FRAM 44 SAMTALSPARTER 45 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KULTURPLAN