1. Behov av resursförstärkning med kronor för verksamheten Mini-Maria sid. 8-9 Bilaga

Transkript

1 Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 26 augusti (7) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskot tisdagen den 3 september kl 9.00 cirka i konferensrum Dagö plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Karl Risp som kallar in ersättare. Telefon eller e-post karl.risp@gotland.se Ärenden Justeringsledamot i tur: Ola Lindvall (C) Ekonomi 1. Behov av resursförstärkning med kronor för verksamheten Mini-Maria sid. 8-9 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden begär ett tillägg från budgetberedningen för att utöka beroendevårdens budgetram med kr i syfte att inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar/unga vuxna upp till 24 år. Sammanfattning Socialnämnden beslutade 13 juni 2014, SON 75 Sammanhållen beroendevård för unga Mini-Maria, att från och med 1 oktober 2014 tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (7) ungdomar och vuxna upp till 24 år. Familjestödsenhetens budget medger inte för närvarande en omställning i och med ökade krav på insatser på barn och ungdomssidan. Beroendevården har gjort omställning under 2013 och ytterligare besparingar skulle inverka på beroendevårdens brukare mycket negativt. På längre sikt kommer Mini- Maria innebära en kostnadsminskning i och med ett mindre behov av placering av unga vuxna på HVB-hem. Men under 2015 kommer Mini-Maria inte att hinna ge den effekten. Individ- och familjeomsorgen får utökade kostnader som ej kan omfördelas inom ram med kronor 2. Svar på uppdrag från budgetberedningen angående behov av nytt boende för ensamkommande flyktingbarn sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner skrivningen som svar på uppdraget och överlämnar svaret till regionstyrelsen. Sammanfattning Socialnämnden begärde i strategisk plan ( 24, 14 mars 2014) 9,0 miljoner kronor under 2016 för investering i ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn. Regionfullmäktige antog en ram för investeringar under planperioden och där finns inte något nytt boende med. Socialnämnden fick i stället ett uppdrag från regionstyrelsen att analysera vilka konsekvenser en utebliven investering i nytt boende för ensamkommande flyktingbarn har för verksamheten. Uppdraget ska redovisas i särskild skrivelse och som särskilt ärende till höstens budgetavstämning. Socialförvaltningen har byggt upp alla tre boendena för ensamkommande flyktingbarn genom att strukturera om i befintliga lokaler och utan begära investeringsmedel. Bedömningen är att det inte finns möjlighet att starta upp ytterligare boenden inom verksamhetens befintliga lokaler genom omstrukturering. En nybyggnation där fokus ligger på de ensamkommande barnens behov ses som en förutsättning och för detta krävs det att investeringsmedel tillförs. Verksamhetsfrågor 3. Inrättande av trygghetspunkter i Roma och Fårösund Bilaga sid Förslag till beslut

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (7) Socialnämnden beslutar att skapa förutsättningar för trygghetspunkt på Roma äldreboende samt Stuxgården i Fårösund i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen från 1 november socialförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en överenskommelse som reglerar ansvar och ekonomi. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 13 juni 2014 att inrätta trygghetspunkter där äldre medborgare och medborgare med sammansatta vårdbehov som har svårt att ta sig till närmsta vårdcentral erbjuds få enklare hälso- och sjukvårdsåtgärder utförda på äldreboenden. De två första trygghetspunkterna skapas i Roma och Fårösund. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ansvara för verksamheten både när det gäller kostnader och medicinskt ansvar och äldreboendets medarbetare utför tjänsterna. Detta innebär att hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitetsledningssystem gäller. Lagstiftning om medicinskt ansvarig sjuksköterska gäller inte. 4. Remissvar till regionstyrelsen på utredningen Rätt information på rätt plats sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse till regionstyrelsen som sitt yttrande över slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23. Sammanfattning Slutbetänkandet av utredningen om rätt information i vård och omsorg beskriver på ett genomarbetat sätt de problem som finns i informationshanteringen när flera vårdgivare och utförare av socialtjänst är inblandade i vård och omsorg om en individ. De lagförslag som finns kommer att underlätta arbetet och öka säkerheten för den enskilde. Rimlig hänsyn har tagits till den enskildes behov av att spärra uppgifter för åtkomst. Barns liv och hälsa lyfts fram som överordnad vårdnadshavares rätt att hindra information mellan olika aktörer. 5. Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland sid Bilaga Förslag till beslut

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (7) Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Regin Gotland. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsvistelse enligt 9 6 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bland annat hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Vidare har kraven på personalens utbildning och kompetens skärpts enligt SOSFS 2014:2. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. 6. Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Regin Gotland. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av ledsagning enligt 9 3 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. 7. Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland sid Bilaga

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (7) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bl a hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Vidare har kraven på personalens utbildning och kompetens skärpts enligt SOSFS 2014:2. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. 8. Uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm återrapportering av uppdateringar enligt socialnämndens uppdrag sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning På sammanträdet den 13 juni 2014 bad socialnämnden om vissa förtydliganden i dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav Trygghetslarm inom Region Gotland. Dessa förtydliganden redovisas i dokumentet och på sammanträdet. 9. Medborgarförslag. Hjärtstartare till Trygghetspatrullen sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att att medborgarförslaget avslås. att frågan om hjärtstartare ses över inom Region Gotland som helhet. Sammanfattning

6 Socialnämnden Region Gotland 6 (7) I ett medborgarförlag till regionfullmäktige föreslås att hjärtstartare skall finnas i trygghetspatrullernas (utförare av hemtjänstinsatser nattetid) bilar. Detta då de är ute och kör över hela Gotland på nätterna och i och med detta skulle kunna vara den resurs som finns närmast tillgänglig vid ett eventuellt hjärtstopp. Socialförvaltningen ställer sig tveksam till det ansvar det skulle lägga på personalen i trygghetspatrullen att ha denna utrustning i sina bilar; hur det ska ställas mot deras huvuduppdrag att ge planerade insatser samt svara på larm hos personer med stort hjälpbehov på nätterna, hantering och underhåll av hjärtstartare samt frågeställningar kring dokumentation av eventuella insatser. 10. Yttrande på motion om införande av barnlots. sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden avslår Anna Anderssons (C) motion om att införa en barnlots inom Region Gotland. Sammanfattning Anna Andersson, (c), föreslår regionfullmäktige att en barnlots inrättas inom Region Gotland med uppdraget att hjälpa barn och unga som mår dåligt att hitta rätt hjälp. Förslaget bygger på Barnombudsmannens (BO) rapport Bryt tystnaden. BO finner att vägen till stöd för unga ibland kan vara lång och krokig och rekommenderar att varje landsting/region inrättar en barnlots. Denna lots ska göra så att det finns en väg in i vårdkedjan för barn och unga som mår dåligt. En arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt ledningskontoret har på BarnSams uppdrag berett ärendet. Sammantaget bedömer arbetsgruppen att det redan finns bra lotsmöjligheter för barn och unga och tillgång till vårdkedjan genom en väl utbyggd elevhälsa, sagagotland.se och professionell samverkan. Därmed föreslås att motionen avslås. 11. Samarbete med kriminalvården enligt medborgarförslag Projekt-idé Krimvux sid Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avstå från att inleda ett försöksprojekt och ansöka om medel tillsammans med kriminalvården enligt medborgarförslaget Projekt-idé Krim-vux. Sammanfattning

7 Socialnämnden Region Gotland 7 (7) Socialnämnden tog den 11 februari 2014 upp ett medborgarförslag som handlade om att socialförvaltningen skulle samarbeta med behandlingshem på Gotland för att göra individuella handlingsplaner för personer som friges från fängelse. Socialförvaltningen fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att söka statliga och EU-medel för att skapa ett försöksprojekt i medborgarförslagets anda. Medel kan fås från Socialfondens Programområde 3 sysselsättningsinitiativet för unga. Det kommer dock också att krävas en omfördelning av befintliga resurser inom individ- och familjeomsorgen då Socialfonden har som förutsättning att bidragets omfattning inte ska medföra att en organisation ska få för stort stöd, statsstöd, då organisationen då kan få en förstärkt position på den interna marknaden. 12. Region Gotlands revisorers granskning av intern kontroll avseende tillförlitlighet i system och rutiner för kundfakturering sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning avseende tillförlitlighet i system och rutiner avseende faktureringav äldreomsorgsavgifter. Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen avseende system och rutiner för hantering av äldreomsorgsavgifter i allt väsentligt är tillräcklig. Övrigt 13. Övriga ärenden Hanna Westerén ordförande

8 Christina Godarve Ärendenr SON 2014/244 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2014 Socialnämnden Behov av resursförstärkning med kronor för verksamheten Mini-Maria Förslag till beslut Socialnämnden begär ett tillägg från budgetberedningen för att utöka beroendevårdens budgetram med kr i syfte att inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar/unga vuxna upp till 24 år. Bakgrund Socialnämnden beslutade 13 juni 2014, SON 75 Sammanhållen beroendevård för unga Mini-Maria, att från och med 1 oktober 2014 tillsammans med hälsooch sjukvårdsförvaltningen inrätta en integrerad verksamhet inriktad på missbruksvård för ungdomar och vuxna upp till 24 år. Nämnden beslutade att statsbidrag för barn och unga skulle finansiera verksamheten 2014 och att socialförvaltningen från och med 2015 skulle finansiera verksamheten genom omdisponering av befintlig budget. Nämnden beslutade även att bidra med investeringsmedel om kronor ur årets investeringsbudget. Mini-Maria utökar individ- och familjeomsorgens uppdrag och innebär utökade kostnader. Under 2013 gjorde beroendevården en omställning och minskade budgetramen med Familjestödsenheten berörs av detta beslut genom att en befintlig tjänst planeras ingå i Mini-Maria. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats 8 Org nr

9 Region Gotland Ärendenr SON 20 2 (2) Det utökade uppdraget innebär kostnader för 2015 enligt nedan (kostnad i tusen kronor): Personalkostnader Övrig driftkostnad 25 Bilkostnad 50 Kompetensutveckling 50 Handledning 25 IT/tele 17,5 Provtagning 100 Hyreskostnad 82,5 Totalkostnad Resurserna för två av tjänsterna inom Socialförvaltningen, motsvarande 1000 tkr kan tas ur befintlig ram. Bedömning Familjestödsenhetens budget medger inte för närvarande en omställning i och med ökade krav på insatser på barn och ungdomssidan. Beroendevården har gjort omställning under 2013 och ytterligare besparingar skulle inverka på beroendevårdens brukare mycket negativt. På längre sikt kommer Mini-Maria innebära en kostnadsminskning i och med ett mindre behov av placering av unga vuxna på HVB-hem. Men under 2015 kommer Mini-Maria inte att hinna ge den effekten. Individ- och familjeomsorgen får utökade kostnader som ej kan omfördelas inom ram med kr. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Expedieras Christina Godarve, avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Ingrid Hildebrand, ekonomichef 9

10 Ingrid Hildebrand Ärendenr SON 2014/3 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 5 augusti 2014 Socialnämnden Svar på uppdrag från budgetberedningen angående behov av nytt boende för ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut Socialnämnden godkänner skrivningen som svar på uppdraget och överlämnar svaret till regionstyrelsen. Sammanfattning Socialnämnden begärde i strategisk plan ( 24, 14 mars 2014) 9,0 miljoner kronor 2016 för investering i ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn. Regionfullmäktige antog en ram för investeringar under planperioden och där finns inte något nytt boende med. Socialnämnden fick i stället ett uppdrag från regionstyrelsen att analysera vilka konsekvenser en utebliven investering i nytt boende för ensamkommande flyktingbarn har för verksamheten. Uppdraget ska redovisas i särskild skrivelse och som särskilt ärende till höstens budgetavstämning. Bakgrund Nuvarande överenskommelse (september 2011) gäller mellan Region Gotland, Migrationsverket och Länsstyrelsen Gotlands län vilket innebär att kommunen har förbundit sig att ha 18 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 4 asylplatser ska vara tillgängliga för pojkar år. Dessutom har socialnämnden gett klartecken att regionen kan teckna en ny överenskommelse om ytterligare 9 boendeplatser. Verksamheten (Haima 1 & 2) har hittills bedrivits på två ställen, dels på Kastanjegatan och dels på Uddens gränd. För att klara de nya boendeplatserna har lokaler på Gesällgatan friställts genom omflyttning inom individ- och familjeomsorgen och ett nytt Haima 3 ska kunna flytta in nästa år. För ombyggnationen på Gesällgatan finns 1,0 miljoner kronor reserverat i år och ytterligare 2,5 miljoner kronor i 2015 års investeringsbudget. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 10 Org nr

11 Region Gotland Ärendenr SON 2014/3 2 (3) Socialförvaltningen vill framhålla att uppbyggnaden av alla tre boendena har skett genom att strukturera om i befintliga lokaler och utan begära investeringsmedel. Under året har Migrationsverket till följd av att antalet ensamkommande flyktingbarn ökat skärpt kraven på kommunerna att ta emot flera barn. Från 1 januari 2013 har Migrationsverket möjlighet att hänvisa barn direkt till alla kommuner. För regionen har det inneburit att ytterligare 13 barn utöver avtalet fått sin placering här. Två av barnen har placerats på institution på annan ort. Placeringarna gjordes med ett par dagars varsel i juli och det blev bråda dagar att hitta lämpliga boenden. En lägenhet på Jungmansgatan fick tillfälligtvis tas i anspråk. Därefter gick flytten till Gesällgatan som i avvaktan på ombyggnationen får vara tillfälliga boenden. Läget är problematiskt då omfattningen varierar och behoven ser mycket olika ut beroende på barnens situation, om de väntar på beslut, fått asyl eller fått avslag. Någon minskning av behovet av boendeplatser är inte heller att vänta. Utifrån den situation som råder när det gäller ensamkommande flyktingbarn är det inte orimligt att ytterligare barn kommer att bli hänvisade till Region Gotland. Behov av ett ytterligare boende (Haima 4) kvarstår därför och därmed ett lokalbehov i Visby på cirka 300 kvm med plats för nio personer och personalutrymmen. Om det kan tillgodoses i hyrda lokaler saknas uppgift om från tekniska förvaltningen. Ett funktionsprogram för denna typ av boenden borde tas fram. Nuvarande lokaler som börjat som provisorium har inneburit väldigt mycket fixande och flyttande för att få det att fungera. Däremot är bedömningen att regionen inte ska satsa i något stort boende utan i mindre enheter. I händelse av att det kommer ytterligare barn behövs ytterligare två boenden. Inriktningen blir i så fall tre boenden för barn i asylprocess, två boenden för barn som erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT) och ett boende för ungdomar som är i utslussningsfas. Det sistnämnda boendet behöver kompletteras med lägenheter från Gotlandshem. Bedömning Socialförvaltningens bedömning är att ett nytt boende i Visby behövs. Skulle behovet av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn minska kan 11

12 Region Gotland Ärendenr SON 2014/3 3 (3) boendet användas som ungdomsboende vilket i dagsläget bedrivs i inhyrda lokaler. Konsekvensen av att inte planera för ett nytt boende innebär att regionen bör ompröva sitt beslut om att teckna nytt avtal om fler boendeplatser. Praxis i nuläget är att Migrationsverket kräver att kommunerna tar emot upp till 50 % mer placerade ensamkommande flyktingbarn än vad avtalet säger. Då Migrationsverket redan i nuläget har hänvisat över 50 % mer ensamkommande flyktingbarn utöver avtalet innebär regionens åtagande för närvarande 15 barn. I det fall regionen inte har möjlighet att själva ta emot de hänvisade barnen kommer regionen att var i behov av att köpa platser på hem för vård eller boende (HVB). Regionen får ersättning för placerade barn. När barnet har erhållit PUT utgår en maxsumma på kronor per barn för HVB-placerade barn. Som regel är kostnaden för köp av HVB-platser betydligt högre. Slutligen gör socialförvaltningen bedömningen att det inte finns möjlighet att starta upp ytterligare boenden inom verksamhetens befintliga lokaler genom omstrukturering. En nybyggnation där fokus ligger på de ensamkommande barnens behov ses som en förutsättning och för detta krävs det att investeringsmedel tillförs. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Expedieras till: Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Registrator RS 12

13 Gerd Silk Ärendenr SON 2014/295 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 20 augusti 2014 Socialnämnden Inrättande av trygghetspunkter Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att skapa förutsättningar för trygghetspunkt på Roma äldreboende samt Stuxgården i Fårösund i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen från 1 november socialförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram överenskommelse som reglerar ansvar och ekonomi. Sammanfattning Trygghetspunkt innebär att framförallt äldre personer med ofta återkommande behov av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter kan få dessa utförda på ett närbeläget äldreområde som drivs i regionens regi. Bakgrund Socialnämnden har beslutat att medverka till att äldre medborgare och medborgare med sammansatta vårdbehov som har svårt att ta sig till närmsta vårdcentral erbjuds få enklare hälso- och sjukvårdsåtgärder utförda på äldreboenden, så kallad trygghetspunkt. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för verksamheten både när det gäller kostnader och medicinskt ansvar och äldreboendets medarbetare utför tjänsterna. Detta innebär att hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitetsledningssystem gäller. Lagstiftning om medicinskt ansvarig sjuksköterska gäller inte. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 13 Org nr

14 Region Gotland Ärendenr SON 2014/295 2 (3) Målgrupp Personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation har svårt att ta sig till närmsta vårdcentral. Personer 75 år eller äldre Personer under 75 år men med ett sammansatt vårdbehov Personer som har ofta återkommande behov av provtagning eller omläggning Trygghetspunkten har endast planerad verksamhet. Patienterna vänder sig alltid till sin vårdcentral som bokar besöket. Insatser enklare åtgärder Exempel Provtagning Omläggning, sår, piccline, nefrostomi mm Sutur/agraffborttagning Injektioner subcutant och intramuskulärt Spolning o provtagning i Port a Carte (PAC) Bemanning Trygghetspunkten bemannas mestadels av undersköterska. Det ska alltid finnas sjuksköterska att tillgå på äldreboendet under tiden trygghetspunkten är öppen. Mottagningen ska vara öppen två dagar/vecka och bemannas av sjuksköterska del av en av dessa dagar. Influensavaccinationer Lokalerna kan anpassas till den årliga influensavaccinationen vid två tillfällen/höst. Distriktssköterska eller läkare från vårdcentralen utför vaccinationerna. Brukare De personer som bor nära äldreboendet och har behov av återkommande hälso- och sjukvårdsinsatser som inte kräver läkarebedömning eller specialiserade sjuksköterskeinsatser får en vardag som underlättas genom kortare restid och oftast mindre väntetider. De personer som bor på äldreboendet kommer att få samma tillgång till hälsooch sjukvård som tidigare. Ekonomi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen utrustar lokaler, ansvarar för installation av IT, anskaffar och underhåller förråd och betalar hyra. Hälso- och 14

15 Region Gotland Ärendenr SON 2014/295 3 (3) sjukvårdsförvaltningen ersätter äldreboendet med personalkostnader enligt schablon. Processer Trygghetspunkter är en del i Strukturutredning Bättre liv för sjuka äldre är en process där samverkan mellan förvaltningar för de äldre medborgarnas bästa är en viktig del. I den fortsatta samarbetet kommer även Trygghetspunkt att ingå. Processen med överenskommelser mellan förvaltningarna arbetar fram, utvecklar och följer upp överenskommelser. Medarbetare Trygghetspunkt innebär att ett antal medarbetare får en del av sina arbetspass ägna sig åt mer medicintekniska uppgift, vilket upplevs som stimulerande. Medarbetarna erbjuds kompetensutveckling som primärvården ansvarar för. Facklig samverkan har skett på avdelningsnivå. Samhälle Regionen ska underlätta för människor i möjligaste mån. Detta förslag är ett sätt att med den enskildes bästa i centrum anpassa utbudet av hälso- och sjukvård på ett kostnadseffektivt sätt. Bedömning Trygghetspunkt tillgodoser främst äldre personers ofta återkommande behov av enklare insatser inom hälso- och sjukvård. Trygghetspunkter ökar samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen för medborgarnas bästa. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Mariann Godin Luthman, beställarchef Ingrid Hildebrand, ekonomichef Registrator HSN 15

16 Mariann G Luthman Marica Gardell Ärendenr SON 2014/295 1 (3) Handlingstyp Handlingsplan Datum 16 juli 2014 Plan för att utreda möjligheten att öppna en Trygghetspunkt på Roma vårdcentral Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att lägga ner vårdcentralen i Roma. I samband med beslutet fick socialnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att öppna en så kallad Trygghetspunkt i Roma. Lokalmässigt kan detta lösas antingen på Roma äldreboende eller på Syrengården. I hälso- och sjukvårdens strukturutredning beskrivs trygghetspunkterna enligt nedan. Trygghetspunkter ger mer vård nära patienten För att öka tryggheten för patienterna på landsbygden och minska dessa patienters behov av förflyttning föreslår strukturutredningen att hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med socialförvaltningen skapar trygghetspunkter. Där patienter med behov av enklare åtgärder, som inte kräver sjukhusets eller vårdcentralens fasta resurser, kan erbjudas möjlighet till vissa provtagningar t ex PK-prover, såromläggningar, blodtryckskontroll och vissa injektioner. Dessa kan istället utföras av sjuksköterska på särskilt boende. Uppdraget innebär att man öppnar en mottagning som ska kunna ta emot patienter 4 8 timmar i veckan med öppet 2 dagar i veckan. Målgruppen är framför allt äldre personer över 75 år som har svårt att ta sig till vårdcentral i Visby och som har behov av provtagningar, omläggningar, PK prover och liknande. Läkare beslutar om och ordinerar åtgärderna via skriftlig remiss. För uppdraget krävs inte distriktssköterskekompetens. Det kan utföras av sjuksköterska eller undersköterska. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska stå för eventuella kompetensutvecklingsinsatser. För mottagningen krävs ett rum utrustat med brits, blodtrycksmanchett, övrig utrustning för provtagning och såromläggning och plats för att vänta. Det är viktigt att lösa hur dokumentationen ska ske eftersom vi har två olika verksamhetssystem. Se beräknad volymer i bilaga 1. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats 16 Org nr

17 Ärendenr SON 2014/295 2 (3) Region Gotland Beslut Förslaget ska redovisas på socialnämnden i den 16 september. Deadline är måndag den 8 september. Plan Vad Går detta att integrera i Roma äldreboendes lokaler eller på Syrengården? Hur kan mottagningen bemannas? Facklig förankringsamverkan Riskanalys arbetsmiljö Riskanalys brukare och processer Riskanalys ekonomi Beskriva uppdraget och kvalitetskrav Utarbeta en ekonomisk modell Vem ansvarar? David T - Nicklas Lena A Lena A Lena A Lena A Lena A / Ingrid H Mariann G L Ingrid H Hur? Ta reda på om det går att lösgöra ett rum som ligger nära entrén och om det går att skapa ett väntrum. Är det möjligt? Kostnader? Påverkan på andra lokaler? Går detta att integrera i nuvarande sjuksköterskors arbetsuppgifter? Hur mycket resurser krävs? Finns nödvändig kompetens? Vad krävs för utrustning och kostnad för denna Skapa ett dokument för uppdrag och kvalitetskrav Utarbeta en ersättningsmodell utifrån styckepris. Klart 15 augusti 1 september 1 september 1 september 1 september 1 september? 1 september 1 september 17

18 Ärendenr SON 2014/295 3 (3) Region Gotland Bilaga 1. Roma vårdcentral Provtagning av förbokade patienter från följande socknar: Östergarn, Gammelgarn, Katthammarsvik, Anga, Kräklingbo och Norrlanda. Genomsnitt provtagningar per vecka 10 st. Genomsnitt besök till dsk mottagning per vecka 9 st. varav de flesta besöken avser såromläggning 3 patienter med omläggning1 ggr/v, 2 PAC (spolas 1 ggr/månad) bltr samt injektioner. Provtagning av förbokade patienter från följande socknar: Roma, Björke, Viklau, Halla, Sjonhem, Vänge, Guldrupe, Buttle, Ala, Ekeby, Källunge, Dalhem, Hörsne/Bara. Genomsnitt förbokad provtagning per vecka 48 st Genomsnitt besök till dsk mottagning per vecka 51 st. 18

19 Gerd Silk Ärendenr SON 2014/354 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum xx månad 2014 Socialnämnden RS-remiss - Utredningen om rätt information i vård och omsorg "Rätt information på rätt plats och i rätt tid" (SOU 2014:23) Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse till regionstyrelsen som sitt yttrande över slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23. Sammanfattning Slutbetänkandet av utredningen om rätt information i vård och omsorg beskriver på ett genomarbetat sätt de problem som finns i informationshanteringen när flera vårdgivare och utförare av socialtjänst är inblandade i vård och omsorg om en individ. De lagförslag som finns kommer att underlätta arbetet och öka säkerheten för den enskilde. Rimlig hänsyn har tagits till den enskildes behov av att spärra uppgifter för åtkomst. Barns liv och hälsa lyfts fram som överordnad vårdnadshavares rätt att hindra information mellan olika aktörer. Bakgrund Socialnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över Slutbetänkande av utredning om rätt information i vård och omsorg. Det är ett omsorgsfullt och väl underbyggt arbete som utredningen presenterar. Inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns ett växande behov av att samverka i olika former för att ge den enskilde individen ett bra och samlat omhändertagande. Den enskilde är i vissa sammanhang beroende av stöd och insatser från såväl landsting och kommun som privata vårdgivare och utförare av socialtjänst. Verksamhetssystemen är idag IT-baserade men lagstiftningen framförallt när det gäller socialtjänstdokumentation har inte tagit hänsyn till utvecklingen. Med den enskildes samtycke kan personalen som samverkar få ta Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 19 Org nr

20 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 2 (2) del av varandras dokumentation men då via papperskopior. Detta innebär både en fördröjning och en osäkerhet om informationen fortfarande är aktuell. Brukare En informationshantering som utgår från individens behov istället för hur vård och omsorg organiserats gynnar den enskilde. Ekonomi Kan inte bedömas men i framtida verksamhetssystem måste hänsyn tas till den förändrade lagstiftning som föreslås. Processer Rätt information på rätt plats vid rätt tid kommer att när det är beslutat att påverka ett flertal processer mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen samt med andra vårdgivare och utförare av socialtjänst. Medarbetare Att få tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid ökar säkerheten för att medarbetarna i samverkan med den enskilde kan planera vård och omsorg. Det gynnar arbetsmiljön att det krångliga förfarandet med papperskopior kan förenklas genom direktåtkomst. Bedömning Socialförvaltningen har vid genomgång av slutbetänkandet om Rätt information på rätt plats i rätt tid bedömt att betänkandet är väl genomarbetat och hela tiden för fram att individens behov är viktigare än organisationens. I det sammansatta samhälle som nu finns med flera utförare inom socialtjänst samt flera vårdgivare som har bidrar med sin kompetens till den enskildes liv och hälsa behöver lagstiftningen utformas efter de ändrade förutsättningarna. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Gerd Silk, utvecklingsledare Lisa Stark, folkhälsochef 20

21 Rätt information på rätt plats i rätt tid Del 1 Slutbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Stockholm SOU 2014:23

22 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2014 ISBN ISSN X 22

23 Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Göran Hägglund Vid regeringssammanträde den 15 december 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (dir. 2011:111). Utredaren fick även ett deluppdrag bestående i att analysera förutsättningarna för att på internet eller genom elektronisk direktåtkomst öka tillgängligheten till vissa personuppgifter i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP-registret). Till särskilt utredare förordnades hälso- och sjukvårdsdirektören Lena Lundgren. Utredningen har antagit namnet Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13). Den 29 mars 2012 beslutade regeringen genom tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2012:23) att deluppdraget angående HOSPregistret skulle redovisas senast den 31 maj Utredningen överlämnade delbetänkandet Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) den 31 maj Genom beslut i tilläggsdirektiv vid regeringssammanträde den 2 maj 2013 beslutade regeringen att utredaren i ett deluppdrag ska utreda om det är lämpligt att beträffande personer som saknar förmåga att motsäga sig eller samtycka till nödvändig behandling av personuppgifter införa regler i patientdatalagen som gör att de trots denna oförmåga kan ingå i sammanhållen journalföring m.m. (dir. 2013:43). Regeringen beslutade att denna del av uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 5 juni Utredningen överlämnade delbetänkandet Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45) den 5 juni Regeringen beslutade även att utredaren ska, för den del av uppdraget som handlar om att identifiera nödvändiga förutsättningar 23

24 Sammanfattning Inledning Inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns ett växande behov av att samverka i olika former. För den enskilde individen är ett bra och samlat omhändertagande ofta beroende av stöd och insatser från såväl landsting och kommun som privata vårdgivare eller privat utförare av socialtjänst. Det gäller även i äldreomsorgen, psykiatrin, missbruks- och beroendevården och i verksamheter för funktionshindrade. Arbetet med barn och unga ställer också stora krav på samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Stora strukturförändringar har genomförts inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten de senaste åren. Reformer som bl.a. fritt vårdval och omreglering av apoteksmarknaden har lett till många nya vårdmottagningar, vårdcentraler och apotek där verksamheten i allt större utsträckning utförs av privata aktörer. Även inom socialtjänsten har andelen privata utförare ökat, bl.a. som en följd av lagen (2008:962) om valfrihetssystem. En individ som rör sig inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter därför allt fler vårdgivare och utförare inom socialtjänsten både nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är två av de mest informationsintensiva och komplexa sektorerna i samhället. Det medför nya och ökade behov och krav på hur information ska hanteras. Idag spänner informationshanteringen därför över ett mycket större område än tidigare. Vi har gått från en tid när det många gånger har handlat om att uppgifter om enskilda ska dokumenteras, till en tid när det i större utsträckning även handlar om hur uppgifter som har dokumenterats kan och bör användas för att skapa bästa möjliga resultat för individen och för andra i liknande situationer. De tekniska landvinningarna och den ständigt ökande informationstillgången har bland annat medfört att det idag 24

25 är möjligt att göra sådant som tidigare var omöjligt eller som åtminstone i praktiken var alltför resurskrävande för att kunna genomföras. Det kan handla om att information om den enskilde individen elektroniskt sambearbetas med andra kunskapskällor, t.ex. nationella riktlinjer, och resulterar i att yrkesutövaren snabbt och säkert får en direkt rekommendation för sitt ställningstagande. Inte minst inom hälso- och sjukvården finns flera exempel på framväxten av olika former av kliniska beslutsstöd där en effektiv informationshantering på systemnivå kan bidra till öka säkerheten och kvaliteten i vården. Den tekniska utvecklingen har även medfört helt nya möjligheter att arbeta preventivt för att förebygga ohälsa. Med hjälp av information om enskilda och deras sjukdomshistoria, riskfaktorer och aktuella behandlingsriktlinjer m.m. kan tekniken bidra till att sjukdomar upptäcks tidigare och kan behandlas snabbare samt att enskilda individer får ett mer individanpassat stöd och omhändertagande. Informationshanteringen i hälso- och sjukvården och socialtjänsten är därför av avgörande betydelse såväl för kvaliteten och säkerheten i den vård och omsorg enskilda individer erbjuds, som för möjligheterna att arbeta preventivt och förebygga ohälsa och låg livskvalitet. Centralt i hälso- och sjukvården och socialtjänsten är också att ständigt utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten i syfte att skapa ännu bättre resultat för de som idag och i framtiden har behov av vård och omsorg. Inte sällan behöver dokumenterade uppgifter om enskilda individer, diagnoser, åtgärder, bakgrunden till genomförda insatser, resultaten av insatser och enskildas och närståendes upplevelser av hälsorelaterad livskvalitet m.m. ligga till grund för ett sådant förbättringsarbete. Det är såväl ett grundläggande allmänt intresse som ett uttryckligt krav i lagstiftningen att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Sammantaget är en effektiv och ändamålsenlig informationshantering en av grundförutsättningarna för en jämlik vård och omsorg av hög kvalitet i hela landet. Det innebär att satsningar och förbättringsarbeten för säkerhet, tillgänglighet och evidensbaserade arbetssätt i vård och omsorg även behöver inkludera frågor om informationshantering. För att medborgare ska få säkra insatser av hög kvalitet behöver yrkesutövare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten på ett säkert och ändamålsenligt sätt ha tillgång till uppgifter om individen 25

26 och information om de insatser som han eller hon fått tidigare. Utan tillgång till sådana uppgifter ökar risken för bl.a. bristande beslutsunderlag, felbehandlingar och allvarliga interaktioner mellan läkemedel och andra insatser. I det dagliga arbetet med att ge individer den vård och de insatser som i enskilda fall behövs är personalens hantering av information om dessa individer även integrerat med de konkreta arbetsuppgifterna. Personalen behöver såväl ta del av uppgifter som dokumentera uppgifter för att kunna utföra sitt arbete på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Om verksamheten exempelvis använder elektroniska beslutsstöd där information om individen sambearbetas med andra kunskapskällor för att ge specifik vägledning eller behandlingsrekommendationer, blir informationshanteringen närmast en oskiljaktig del av själva arbetets utförande. De regler som gäller avseende själva utförandet av insatserna för individen måste därför vara i harmoni med de regler som gäller för hantering av informationen om honom eller henne. De organisatoriska gränser som finns mellan olika aktörer i hälsooch sjukvården och socialtjänsten för med sig juridiska och tekniska hinder när det gäller hantering av personuppgifter. Men den enskilde ska inte riskera att få mindre säkra insatser eller insatser av lägre kvalitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att en eller flera personalkategorier som utför insatserna inte har tillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Rätt information i rätt tid för rätt användare är en nyckel till personalens möjligheter att göra ett bra arbete för den enskilde. Bra samverkande verksamheter kan ge fördelar för individen. Genom samarbete i tvärprofessionella team sammansatta utifrån individens behov, tätt samarbete med övriga stödfunktioner och tillgång till personal dygnet runt m.m. kan den enskildes behov tillgodoses på ett sätt som uppfyller krav på kontinuitet, säkerhet och respekt för den enskilde. För att detta ska vara möjligt behövs det ett regelverk för informationshanteringen som har individen och individens behov i centrum. Ytterligare en förutsättning för hög kvalitet och säkerhet hälsooch sjukvård och socialtjänst är att både själva insatserna och informationshanteringen bygger på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Med hänsyn till såväl individens integritet som till förtroendet för hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan det aldrig bli fråga om att information om individen ska kunna spridas okontrollerat. De fördelar som ett utlämnande av eller tillgång till uppgifter innebär måste alltid vägas mot de nackdelar och 26

27 risker som kan uppkomma. Det handlar om att upprätthålla en balans mellan olika intressen som framför allt integritetsskydd, hälsa, livskvalitet, autonomi och jämlikhet. Utredningens utgångspunkt är att värden som kvalitet och säkerhet inte står i motsats till behovet av skydd för den personliga integriteten. I själva verket handlar det om ett samspel där ett välbalanserat integritetsskydd är en förutsättning för hög kvalitet och säkerhet. Den relevanta frågan handlar därför om hur integritetsskyddet närmare bör utformas för att stimulera en socialtjänst och hälso- och sjukvård där medborgare får insatser av så hög kvalitet och säkerhet som möjligt. Utredningens förslag i korthet Två nya lagar; en socialtjänstdatalag och en hälsooch sjukvårdsdatalag Socialtjänstdatalagen En särskild s.k. registerlagstiftning innebär i många fall en bättre garanti för utformningen av integritetsskyddet när det gäller behandlingen av integritetskänsliga personuppgifter. Därutöver ger en sådan författning även möjligheter att utforma närmare förutsättningar för hur personuppgiftsbehandlingen bör gå till för att de övergripande syftena med informationshanteringen ska kunna uppnås. Personuppgiftsbehandling som rör ett stort antal registrerade personer och har ett särskilt integritetskänsligt innehåll bör vara reglerade i lag. Det ligger i linje med 2 kap. 6 regeringsformen Utredningen föreslår att en ny lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska införas, med namnet socialtjänstdatalag. Lagen ska gälla för kärnverksamheten i socialtjänsten, d.v.s. det som utförs av kommunala myndigheter, enskilda verksamheter och Statens institutionsstyrelse. Sådan personuppgiftsbehandling som görs av andra aktörer på socialtjänstens område, t.ex. Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg ska inte regleras av socialtjänstdatalagen. Lagen syftar till att främja en informationshantering som tillgodoser god kvalitet, rättsäkerhet och kostnadseffektivitet i socialtjänsten. På en övergripande nivå ska förutsättningarna öka för en mer ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering inom och mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det handlar både 27

28 om att se till att personuppgifter kan behandlas för att se till att individer i behov av socialtjänst får insatser av hög kvalitet och om att säkerställa behovet av skydd för den personliga integriteten. Författningsstrukturen och det materiella innehållet bör överensstämma i stort med den författningsreglering om behandling av personuppgifter som vi föreslår för hälso- och sjukvården. Det innebär att socialtjänstdatalagen bland annat innehåller bestämmelser om personuppgiftsansvar, vilka personuppgifter som får behandlas, tillåtna ändamål för personuppgiftsbehandlingen, utlämnande genom direktåtkomst, inre sekretess, behörighetsstyrning, åtkomstkontroll och rättigheter för den enskilde. Hälso- och sjukvårdsdatalagen I detta betänkande finns ett stort antal förslag som syftar till att öka förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det handlar bland annat om förslag som ska minska tillämpningsproblemen med nuvarande lagstiftning, reducera de negativa konsekvenserna av regelverkets organisatoriska fokus, stärka integritetsskyddet och tydliggöra ansvaret för att rätt information finns på rätt plats i rätt tid. Utredningens förslag i sin helhet kommer därför att ha en omfattande påverkan på innehållet i den nu gällande patientdatalagen (2008:355). Under arbetets gång har det blivit uppenbart att våra förslag skulle medföra så många förändringar att det skulle inverka negativt på den befintliga strukturen i patientdatalagen och göra den svåröverskådlig. Utredningen lämnar i betänkandet förslag som ska underlätta informationsutbytet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Regleringen av personuppgiftsbehandlingen inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten underlättas om vi lämnar förslag till en ny lagstiftning för båda dessa områden samtidigt. Utredningen anser att det är en fördel om de lagar som reglerar behandlingen av personuppgifter i hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten liknar varandra så mycket som möjligt avseende struktur och innehåll. Det underlättar tillämpningen och förståelsen för lagstiftningens bakomliggande ändamål, både för de registrerade och för de som ska tillämpa lagstiftningen. Vårt förslag innebär att många bestämmelser ska överföras materiellt oförändrade från patientdatalagen till den nya lagen. Det 28

29 har gett oss tillfälle att överväga och vid behöv föreslå förenklad utformning och språkliga justeringar i paragraferna. Utredningen föreslår att den nya lagen ska ha namnet hälso- och sjukvårdsdatalag. En informationshantering som utgår från individens behov Förbättrade möjligheter till direktåtkomst mellan vårdgivare inom en huvudmans ansvarsområde Behovet av informationsutbyte om en patient är i dag störst på det lokala planet, i hemkommunen och inom det egna landstinget. Den hälso- och sjukvård som utförs av landsting, kommuner och privata vårdgivare kräver ett tätt och fortlöpande samarbete i individuella vårdsituationer. En av grundförutsättningarna för att patienter ska känna trygghet i hälso- och sjukvården är att den vårdgivare patienten möter har tillgång till all aktuell och relevant information som behövs för att han eller hon ska få en god och säker vård. Dagens organisationsinriktade lagstiftning motverkar dock ett sådant informationsutbyte. Även om i princip all hälso- och sjukvård är offentligt finansierad av kommuner och landsting uppställer lagstiftningen hinder för informationsutbytet mellan vårdgivare som är offentligt finansierade. För patienter som bor i kommuner eller landsting med få privata leverantörer i det offentligfinansierade systemet ger lagstiftningen bättre förutsättningar för en ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering än för patienter som bor i ett landsting eller en kommun med en stor mångfald av vårdgivare. Vi anser att alla medborgare som väljer vårdgivare, t.ex. en privat vårdcentral med offentlig finansiering, ska kunna lita på att den vårdgivaren har lika goda legala möjligheter som en landstingsdriven vårdcentral att t.ex. utbyta information med det landstingsdrivna sjukhuset. För att möjliggöra detta föreslår utredningen att det ska vara tillåtet att utbyta nödvändiga uppgifter om en patient på samma enkla sätt oavsett hur vården i ett landsting eller i en kommun är organiserad. Vi föreslår att det ska bli tillåtet för offentligfinansierade vårdgivare inom en huvudmans ansvarsområde att utbyta uppgifter om en patient med hjälp av direktåtkomst med stöd av samma regler oavsett om verksamheten drivs offentlig eller privat. Inom det egna landstinget eller inom 29

30 den egna kommunen ska informationen kunna följa patienten på ett enkelt och säkert sätt som är till nytta för honom eller henne. För att tillgodose patienternas behov av integritetsskydd föreslår vi att patienten ska få en rätt att begränsa den elektroniska åtkomsten inom och mellan dessa vårdgivare, på ett sådant sätt att verksamheter som i praktiken inte heller deltar i patientens vård och behandling inte heller får ta del av uppgifterna. En sådan spärr kan sedan hävas med patientens samtycke eller i en nödsituation där patienten inte kan lämna samtycke. Jämlik tillgång till sammanhållen journalföring En konsekvens av utredningens förslag om förbättrade möjligheter till direktåtkomst mellan vårdgivare inom en och samma huvudmans ansvarsområde är att tillämpningsområdet för reglerna om sammanhållen journalföring krymper. Istället för som idag gälla vid allt informationsutbyte genom direktåtkomst mellan vårdgivare kommer reglerna att tillämpas för informationsutbytet mellan vårdgivare som finansieras av olika huvudmän, t.ex. en kommunalt finansierad vårdgivare och en landstingsfinansierad vårdgivare eller två vårdgivare som finansieras av olika landsting. Genom sammanhållen journalföring kan viktig information om patienterna finnas tillhands i den stund och på den plats behovet för patienten uppstår. En förutsättning för det är dock att patienten inte motsatt sig informationsutbytet. I sådant fall får uppgifterna inte finnas tekniskt åtkomliga för andra vårdgivare i systemet för sammanhållen journalföring. Med hänsyn till patientens rätt till självbestämmande och integritetsskydd ska den förutsättningen enligt utredningens förslag alltjämt vara gällande, men med två undantag. Utredningen föreslår att uppgifter om ordinerade läkemedel och uppgifter som ger en varning om att patienten har visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär allvarlig fara för patientens liv eller hälsa, alltid ska få finnas tekniskt åtkomliga så att uppgifterna kan nås i de situationer det behövs för patientens vård. Ett problem med gällande bestämmelser om sammanhållen journalföring är att patientdatalagen saknar bestämmelser om hur personer som inte endast tillfälligt saknar beslutsförmåga ska kunna dra nytta av en sådan informationsdelning och de fördelar det kan medföra. En person som i det aktuella avseendet har 30

31 nedsatt beslutsförmåga kan varken informeras om sammanhållen journalföring eller ta ställning till om vårddokumentationen ska få delas på det sättet. För att den som har nedsatt beslutsförmåga ska ha samma möjligheter som andra individer att dra nytta av ett mer patientsäkert och effektivt informationsutbyte föreslår vi ett undantag i hälso- och sjukvårdsdatalagen som innebär att vårdgivare, under vissa förutsättningar, kan göra personuppgifter tillgängliga i system för sammanhållen journalföring även om patienten inte kan ta emot information och ta ställning till åtgärden. För att en vårdgivare, som står i begrepp att ge patienten vård och behandling, ska få ta del av uppgifter i system för sammanhållen journalföring krävs idag att patienten lämnar ett särskilt samtycke till själva åtkomsten och användandet av uppgifterna. Utredningen föreslår att kravet på särskilt samtycke till personuppgiftsbehandlingen inte överförs till hälso- och sjukvårdsdatalagen. I stället ska patientens samtycke till själva hälso- och sjukvårdsinsatserna utgöra grunden för vilka uppgifter hos andra vårdgivare som det är tillåtet att ta del av. Om patienten har kommit överens med vårdgivaren om en viss hälso- och sjukvårdsinsats, t.ex. ordination av läkemedel mot sömnproblem, ska hälso- och sjukvårdspersonalen även få ta del av den information om patienten som behövs för att med en hög patientsäkerhet kunna fatta bästa möjliga beslut om patientens behandling. Patienten ska därmed fortfarande på en övergripande nivå förfoga över vilka uppgifter som hälso- och sjukvårdspersonalen får ta del av. Eftersom hälso- och sjukvårdspersonalen endast får ta del av de uppgifter som behövs för att de ska kunna utföra sitt arbete, kommer patientens självbestämmande alltjämt att vara grunden för vad som är lagligt i fråga om att ta del av uppgifter hos andra vårdgivare. Yrkesutövaren får bara ta del av de uppgifter som behövs för att kunna ge den vård som patienten vill ha. Förslaget innebär alltså ingen förändrad eller ökad rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av de aktuella uppgifterna. En konsekvens av detta förslag är att det blir möjligt att ta del av uppgifter genom sammanhållen journalföring även i samband med vård och behandling av en person som har nedsatt beslutsförmåga. Om hälso- och sjukvårdspersonalen anser att en viss vårdinsats kan ges trots att patienten inte kan uttrycka sitt samtycke till vården, får personalen också ta del av de uppgifter som behövs för att den aktuella vården ska kunna ges på ett patientsäkert sätt och med hög kvalitet. 31

32 Vidare föreslår utredningen att det ska vara tillåtet att ta del av uppgifter genom direktåtkomst hos andra vårdgivare om uppgifterna behövs för att kvalitetssäkra den vård som patienten har fått. Nya former för informationsutbyte inom socialtjänsten Även när det gäller informationshanteringen inom socialtjänsten finns anledning att göra den mer ändamålsenlig genom att låta informationen följa individen i stället för organisationsgränserna. Utredningen anser att socialtjänsten behöver ha legala förutsättningar för en ändamålsenlig samverkan i den individinriktade verksamheten. Olika utförare som sida vid sida arbetar tillsammans för att ge den enskilde insatser av god kvalitet kan behöva utbyta uppgifter på ett effektivt och säkert sätt. De olika utförarna av socialtjänst behöver en mer sömlös informationshantering som ser till att uppgifter finns tillgängliga när de behövs, där de behövs utan omotiverad tidsfördröjning. Inte minst för att tillgodose individens behov av kontinuitet kan tillgång till rätt information i rätt tid vara avgörande. Utredningen föreslår därför att det i en kommun som väljer att organisera socialtjänsten i flera olika nämnder och kommunalägda bolag ska vara tillåtet att utbyta personuppgifter mellan nämnderna och bolagen genom direktåtkomst. De kommuner som i dag har organiserat socialtjänsten i en och samma nämnd, har redan stora möjligheter till ett sådant ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte som förslaget om direktåtkomst syftar till att möjliggöra för alla kommuner. Även denna fråga handlar om att öka förutsättningarna för en jämlik socialtjänst av hög kvalitet för alla, oavsett hur myndighetsstrukturen i de olika kommunerna ser ut. För att ytterligare förbättra möjligheterna till ändamålsenliga arbetssätt inom socialtjänsten föreslår utredningen att det under vissa förutsättningar även ska vara tillåtet med direktåtkomst mellan olika utförare av socialtjänst oavsett om de är kommunala eller privata. Denna form av direktåtkomst ska endast omfatta det informationsutbyte som behövs i samband med genomförandefasen i socialtjänsten, exempelvis när den enskilde får insatser genomförda av två eller flera utförare. Med hänsyn till behovet av självbestämmande och skydd för den personliga integriteten ska den enskildes samtycke krävas för informationsutbytet. 32

33 Med våra förslag får alla kommuner oavsett hur myndighetsstrukturen ser ut och oavsett i vilken mån privata utförare av socialtjänst anlitas samma möjlighet att arrangera informationshanteringen inom socialtjänsten på ett sätt som ser till att individens behov av rättssäkerhet och god kvalitet tillgodoses. Vidare kan informationshanteringen bli mer kostnadseffektiv eftersom uppgifter, under vissa förutsättningar, får utbytas på ett sätt som minskar de administrativa insatserna som exempelvis sekretessprövningar och utlämnanden på medium för automatiserad behandling ger upphov till. Direktåtkomst innebär även att behovet av dubbeldokumentation, d.v.s. att samma uppgift behöver dokumenteras flera gånger på flera ställen, minskar. Genom utredningens förslag får socialtjänsten motsvarande möjligheter att hantera och utbyta information som hälso- och sjukvården har haft sedan Direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst och gemensam vård- och omsorgsjournal Många individer har idag behov av insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Inte minst för äldre personer, personer med funktionshinder, personer med missbruks- eller beroendeproblematik eller personer med psykisk ohälsa krävs ofta en omfattande samverkan över organisatoriska och professionella gränser för att den enskilde individen ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. Det har även under en längre tid införts nya rättsliga krav på samverkan mellan huvudmännen i dessa frågor. För att sådan samverkan ska fungera och leda till bättre resultat för den enskilde måste det finnas rättsliga förutsättningar som medger en ömsesidig tillgång till relevant information över vårdgivargränser, utförargränser och huvudmannagränser. En utgångspunkt för utredningen är att regelverket om informationshantering ska ge verksamheterna möjlighet att arbeta integrerat fullt ut för att så långt som möjligt kunna använda den gemensamma kompetensen för att ge god och säker vård och omsorg till den enskilde. Organisationsgränser och olika regelverk bör så lite som möjligt hindra det informationsutbyte som behövs i detta syfte. Där är vi inte idag. Trots att det exempelvis i samband med Ädelreformen uttalades att många personer har så sammansatta behov av hälso- och sjuk- 33

34 vård och socialtjänst att det inte går att skilja på vad som är vad, innebär dagens regler för informationshantering att yrkesutövare i vård och omsorg ändå måste ta ställning till dessa svåra gränsdragningsfrågor och dela upp dokumentation om en och samma individ i två olika delar. Beroende på var uppgifter om den enskilde sedan dokumenteras uppstår risker genom bristande tillgång till relevant information och avsaknad av en samlad bild av individens hälsosituation. Utredningen lägger därför förslag om ett regelverk som i större utsträckning utgår ifrån individen och individens behov istället för organisations- och verksamhetsgränser. För att tillgodose behoven i en sådan komplex verksamhet som vård och omsorg för personer med behov av både hälso- och sjukvård och socialtjänst, bör regelverket tillhandahålla flera olika möjligheter till en mer effektiv, ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering. Därför bör verksamheterna få välja den form av informationshantering som ger de bästa förutsättningarna för att kunna tillgodose enskildas behov av en god och säker vård och omsorg. Utredningen föreslår därför att vårdgivare i hälso- och sjukvården och utförare i socialtjänsten ska kunna välja form för gemensam informationshantering; antingen i form av direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst eller i form av en gemensam vård- och omsorgsjournal. Utredningens förslag innebär att t.ex. ungdomsmottagningar kan välja att använda möjligheten till direktåtkomst mellan hälsooch sjukvård och socialtjänst som ett sätt att utbyta uppgifter mellan de olika aktörer som deltar i insatserna för den unge. Det kan vara en ändamålsenlig form för informationshantering i den verksamheten så att de unga får insatser av god kvalitet. Genom förslaget blir det även möjligt för en primärvårdsläkare att med direktåtkomst ta del av det som dokumenterats om den äldre på ett särskilt boende i form av exempelvis hur den äldre sovit, ätit, druckit och i övrigt mått. Sådant som kan vara helt avgörande vid exempelvis ordination av läkemedel eller utvärdering av redan ordinerade behandlingar. Andra verksamheter som bedrivs integrerat mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kan ha så stora behov av att dokumentera på ett samlat sätt att en gemensam vård- och omsorgsjournal är ett bättre alternativ än direktåtkomst. Utredningen gör bedömningen att det inte minst i särskilda boenden för äldre kan förenkla och förbättra informationsförsörjningen för de deltagande aktörerna om alla dokumenterar i en gemensam vård- och omsorgsjournal. På så sätt 34

35 skapas bättre förutsättningar för en god och säker verksamhet för de äldre som får sina behov av vård och omsorg tillgodosedda på boendet. Innehållet i en gemensam vård- och omsorgsdokumentation ska motsvara både det som ska dokumenteras i en patientjournal och det som ska noteras i en social journal. Den enskilde individens tillgång till uppgifter om sig själv och möjligheterna att förfoga över dessa Utredningens utgångspunkt är att våra förslag ska stimulera en utveckling av fler e-tjänster som på olika sätt kan öka servicen och tillgängligheten gentemot medborgarna samt stärka individens inflytande och delaktighet i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Enligt gällande rätt får en vårdgivare ge en patient direktåtkomst uppgifter om sig själv. Vi föreslår även uttryckliga bestämmelser som ger den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten möjlighet att ge individen direktåtkomst till sina personuppgifter. Individen ska även få medges direktåtkomst till dokumentation om den åtkomst som förekommit (loggar). Normalt gäller inte sekretess till skydd för en enskild individ i förhållande till individen själv. I hälso- och sjukvården finns dock bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt patientsäkerhetslagen (2010:659) som i vissa fall medför att sekretess eller tystnadsplikt kan bedömas föreligga även mot individen själv. Motsvarande sekretessbestämmelse mot individen själv finns inte för uppgifter inom socialtjänsten. Utredningen anser att bestämmelsen om sekretess mot patienten själv är inte är förenlig med ett tidsenligt förhållande mellan hälso- och sjukvården och patienten. Eventuella risker med att ta bort sekretessen väger förhållandevis lätt jämfört med de vinster det för med sig, såväl vad gäller ökade fundamentala patienträttigheter som möjligheten för patienten att med hjälp av effektiva och säkra e-tjänster kunna ta del av viktig information om sitt hälsotillstånd. Förslaget medför också att dessa möjligheter kommer att vara likvärdiga avseende uppgifter såväl inom hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Vi föreslår därför att bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt mot patientens själv tas bort. Förslaget innebär ingen förändring i vilka övriga uppgifter som får lämnas ut till en enskild. Exempelvis kan det, precis som idag, föreligga sekretess för uppgifter om andra personer som nämns i den enskildes patientjournal eller personakt i socialtjänsten. 35

36 Vidare bedömer utredningen att många individer kan ha stor nytta av att ge närstående tillgång till korrekta och aktuella uppgifter som dokumenterats i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Med tillgång till rätt information får närstående bättre förutsättningar att vara ett stöd i frågor om hälso- och sjukvård och socialtjänst samt får ökade möjligheter att bevaka den enskildes intressen. Hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen bör innehålla bestämmelser som uttryckligen medger att individen kan förfoga över sin direktåtkomst. Det ska vara möjligt för individen att låta någon annan ta del av korrekta och aktuella uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det kan exempelvis vara värdefullt när närstående hjälper till att stödja familjemedlemmar eller andra med sådant som har med hälsooch sjukvård att göra. Den närstående kan exempelvis vara behjälplig med individens medicinering och annan egenvård och därmed ha ett behov av att ta del av aktuella uppgifter genom direktåtkomst. Vidare kan det handla om att hjälpa till med att boka tider, förnya recept, följa en remiss eller helt enkelt att bara ta del av och hålla sig uppdaterad om de journalanteckningar som görs om individen. En informationshantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skyddet för den personliga integriteten Förtydligat ansvar för hantering av personuppgifter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Utredningen föreslår att socialtjänstdatalagen och hälso- och sjukvårdsdatalagen ska innehålla flera bestämmelser om ansvaret för en säker och ändamålsenlig hantering av personuppgifter. Det handlar både om att se till att uppgifter finns tillgängliga och att uppgifter hanteras så att obehöriga, vare sig det är inom eller utom verksamheten, inte kan komma åt dem. I de respektive lagarna ska finnas flera bestämmelser som uttrycker vad som innefattas i detta ansvar för säker hantering av personuppgifter. En vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten är ytterst ansvariga för informationshanteringen och för verksamheten som helhet och ska se till att uppgifterna hanteras på ett sådant sätt att de är tillgängliga för de som behöver uppgifterna i sitt arbete. Själva syftet med dokumentationen går förlorad om uppgifterna inte finns tillgängliga där de behövs, exempelvis för att se till att enskildas behov tillgodoses. Därför måste de ansvariga 36

37 vara medvetna om sitt ansvar och arbeta systematiskt med att säkerställa att personuppgifterna finns tillgängliga i verksamheten. Det behöver t.ex. finnas väl utarbetade skydd mot avbrott i systemen, reservplaner och robusta rutiner för tilldelning av behörigheter m.m. Mot bakgrund av behovet av ett starkt skydd för den personliga integriteten ska även uttryckas ett ansvar för att uppgifter hanteras och förvaras så att inte obehöriga får tillgång till dem och för att överföring av uppgifter görs på ett säkert sätt så att ingen obehörig kan ta del av dem. Krav på behörighetsstyrning och åtkomstkontroll På socialtjänstens område saknas idag, till skillnad mot hälso- och sjukvården, uttryckliga regler om krav på att anpassa yrkesutövarnas behörigheter för elektronisk åtkomst till uppgifter om enskilda efter de behov av uppgifter som yrkesutövaren har för att kunna utföra sitt arbete. Det saknas även uttryckliga bestämmelser om krav på loggning och kontroll av att ingen otillåten åtkomst till uppgifter om enskilda har förekommit. Med hänsyn till behovet av skydd för den personliga integriteten ska det både i socialtjänstdatalagen och i hälso- och sjukvårdsdatalagen finnas tydliga bestämmelser om krav på behörighetsstyrning och åtkomstkontroll. Yrkesutövare i hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska så långt möjligt ha en behörighet som är begränsad och anpassad till vad som behövs för att en god och säker hälso- och sjukvård eller socialtjänst kan utföras. Genom utredningens förslag tydliggörs exempelvis att det, även om sekretessen mellan myndigheter i socialtjänsten i samma kommun tas bort, alltid finns ett ansvar för den som bedriver verksamheten att se till att den interna elektroniska tillgången till uppgifter inte är större än den enskilda yrkesutövarens behov. Yrkesutövarens ansvar inre sekretess I socialtjänstdatalagen ska, på motsvarande sätt som redan idag gäller inom hälso- och sjukvården, tydliggöras när en yrkesutövare får ta del av uppgifter om enskilda individer. Den som arbetar inom socialtjänsten får ta del av dokumenterade uppgifter om en enskild endast om han eller hon behöver uppgifterna för sitt arbete inom 37

38 socialtjänsten och uppgifterna ska användas för något av de ändamål som är tillåtna enligt socialtjänstdatalagen, exempelvis för att handlägga ärenden om enskilda. Motsvarande bestämmelse överförs från patientdatalagen till hälso- och sjukvårdsdatalagen. Skydd för personuppgifter vid samverkan mellan flera personuppgiftsansvariga I nuvarande regelverk saknas uttryckliga krav som anger hur vårdgivare inom hälso- och sjukvården eller utförare i socialtjänsten som samverkar kring behandling av känsliga personuppgifter ska agera tillsammans för att se till att uppgifterna skyddas. Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att samverkande aktörer tar ett gemensamt ansvar för informationssäkerheten och skyddet för personuppgifterna, så att inte integritetsförluster uppstår för enskilda. Mot den bakgrunden föreslås att samverkande aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst som medger varandra direktåtkomst eller på annat sätt samarbetar vid behandling av personuppgifter ska göra en risk- och sårbarhetsanalys och komma överens om hur informationssäkerheten och skyddet för personuppgifterna ska tillgodoses. Av överenskommelsen ska framgå hur personuppgiftsansvaret är fördelat med avseende på övergripande tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Krav på informationssystemens utformning I de båda lagarna som föreslås ska uttryckas ett ansvar för den som bedriver verksamheten att se till att de informationssystem som innehåller personuppgifter är lätta att använda, stödjer arbetet, underlättar arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet och underlättar samverkan och utbyte av uppgifter. Dessutom ska informationssystemen vara utformade på ett sådant sätt att de enskildas integritetsskydd tillgodoses. 38

39 En informationshantering som bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst Förbättrade möjligheter till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom en huvudmans ansvarsområde i hälso- och sjukvården Genom vårt förslag om direktåtkomst mellan vårdgivare inom en huvudmans ansvarsområde blir förutsättningarna för informationshantering i den individinriktade patientverksamheten lika för alla vårdgivare inom detta område, oavsett om vårdgivarens verksamhet drivs i privat eller i offentlig regi. Det blir alltså möjligt hålla ihop informationshanteringen på ett lokalt och regionalt plan, såväl i den individinriktade verksamheten som när det gäller olika övergripande kvalitets- och förbättringssträvanden i landstinget eller kommunen. Inom det område som patienten oftast söker vård inom det egna landstinget eller inom den egna kommunen ska informationen nu kunna följa patienten på ett enkelt och säkert sätt. Utredningen anser att informationen i verksamheterna ska kunna bidra till bättre resultat för alla patienter, oavsett hur hälsooch sjukvården är organiserad. För att ytterligare förstärka dessa möjligheter föreslår utredningen en tystnadspliktsbrytande uppgiftsskyldighet som gör att en privat vårdgivare kan lämna ut de uppgifter till huvudmannen som behövs för att denne ska kunna leva upp till sitt ansvar som huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Förslaget syftar till att förbättra kommuner och landstings möjligheter att planera, följa upp och kvalitetssäkra den hälso- och sjukvård kommunen eller landstinget har huvudmannaansvaret för. Genom förslaget får kommuner och landsting samma förutsättningar att ta ansvar för hälso- och sjukvården oberoende av om verksamheten drivs av kommunen eller landstinget själv eller av en privat vårdgivare med offentlig finansiering. Det blir möjligt att följa upp patientens vårdprocesser oavsett hur vården i landstinget eller kommunen är organiserat. Det ger också förutsättningar för alla huvudmän att planera och erbjuda preventiva insatser på ett jämlikt sätt till alla invånare. 39

40 Viss kvalitetssäkring möjlig i system för sammanhållen journalföring Enligt nuvarande regelverk får åtkomst till uppgifter i system för sammanhållen journalföring endast användas för ändamålen vård och behandling av patienten samt för att utfärda intyg. En konsekvens av ändamålsbegränsningen är att det inte är tillåtet att ta del av uppgifter hos andra vårdgivare genom direktåtkomst för att exempelvis följa upp och kvalitetssäkra den egna verksamheten. Samtidigt har det blivit tydligt att det kan finnas behov av att ta del av uppgifter i sammanhållen journalföring för att kvalitetssäkra den egna verksamheten. Det handlar inte om behov av att generellt ta del av patientuppgifter hos andra vårdgivare, utan om att ta del av uppgifter om patienter som vårdats både i den egna verksamheten och hos andra vårdgivare. Det är idag vanligt förekommande att flera vårdgivare arbetar tätt tillsammans i vården av samma patienter. För att en vårdgivare i ett sådant samarbete ska kunna följa upp och säkra kvaliteten av sina insatser föreslår utredningen att det ska vara tillåtet att ta del av uppgifter genom direktåtkomst hos andra vårdgivare om uppgifterna behövs för att kvalitetssäkra den vård som patienten har fått. Förbättrade möjligheter till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i socialtjänsten Våra förslag till förbättrade möjligheter till informationsutbyte inom socialtjänsten ger på flera olika sätt bättre möjligheter till kvalitetssäkring och verksamhetsuppföljning inom socialtjänstens område. Förslagen ger ökade möjligheter till ett lokalt kvalitetsarbete exempelvis hos enskilda utförare av socialtjänst, genom att det i socialtjänstdatalagen tydliggörs att enskilda verksamheter får behandla personuppgifter för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Detta gäller redan för de offentliga verksamheterna idag och med utredningens förslag får alla som bedriver socialtjänst samma möjligheter. Dessutom ger flera av utredningens förslag ökade möjligheter till ett mer övergripande kvalitetsarbete hos den ansvariga kommunen. Genom förslaget att ta bort sekretessgränserna mellan olika nämnder på socialtjänstens område i en och samma kommun, ges nya möjligheter för kommunen att göra en mer samlad verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring. Förslaget innebär att 40

41 alla kommuner, oavsett hur de valt att organisera sin myndighetsstruktur inom socialtjänsten, får samma legala möjligheter att följa upp, säkra och utveckla kvaliteten i den socialtjänst invånarna erbjuds. Vidare föreslår utredningen att en kommun, som i egenskap av huvudman ansvarar för socialtjänsten, ska ha samma möjligheter att följa upp kvaliteten i socialtjänsten oavsett om den enskildes insatser utförs av en privat eller av en offentlig utförare. För att möjliggöra detta föreslås en tystnadspliktsbrytande uppgiftsskyldighet för enskilda verksamheter på socialtjänstens område att lämna ut de uppgifter som den ansvariga kommunen behöver. Förslaget innebär ingen inskränkning i den enskilda verksamhetens eget ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet, men gör det möjligt för kommunen att genomföra en samlad uppföljning av all socialtjänstverksamhet som kommunen ansvarar för gentemot dess invånare. I praktiken innebär våra förslag även förutsättningar för att implementera system för kvalitetssäkring och uppföljning som gör det möjligt att följa upp och jämföra socialtjänstens verksamhet i olika delar av landet. Förbättrad möjlighet att använda nationella kvalitetsregister för att kvalitetssäkra den hälso- och sjukvård som ges av flera vårdgivare Många patienter får idag sitt behov av hälso- och sjukvård tillgodosett av flera olika vårdgivare. Det är inte ovanligt exempelvis att en patient med cancer vårdas växelvis på ett sjukhus i det egna landstinget och växelvis på ett universitetssjukhus i ett annat landsting. Även den hälso-och sjukvård som riktar sig till äldre, personer med missbruksoch beroendeproblematik och till personer med psykisk ohälsa är ett typexempel på processer som går över vårdgivargränser. Det är viktigt att lagstiftningen tillhandahåller goda möjligheter för vårdgivare att ta ansvar för och kvalitetssäkra den hälso- och sjukvård som patienter får i dessa situationer. Patienter ska inte riskera att få en osäkrare vård eller vård av lägre kvalitet bara för att flera olika vårdgivare är iblandade i patientens process. Utredningen föreslår därför förbättrade möjligheter att använda nationella eller regionala kvalitetsregister för att kvalitetssäkra den hälso-och sjukvård som patienten erbjuds och som utförs av flera vårdgivare. En vårdgivare ska få ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en patient som vård- 41

42 givaren själv registrerat i ett kvalitetsregister och till uppgifter om samma patient som andra vårdgivare registrerat i samma register. Säkra läkemedelsförskrivningar och tillgång till varningsinformation Läkemedelsbehandlingar är förenade med stora risker. För den enskilde patienten kan fel läkemedel eller en olämplig kombination av läkemedel föra med sig allvarliga konsekvenser för hälsa och livskvalitet. Det behov av vård som orsakas av felaktigt använda läkemedel utgör en allt större del av de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna. Målet och intentionen med en samlad information om patientens läkemedelsbehandling är att kunna ge honom eller henne en adekvat och anpassad behandling utifrån det tillstånd och det behov av vård som patienten har. Det förutsätter att den som exempelvis ska ordinera ett läkemedel har tillgång till en samlad information om patientens aktuella läkemedelsbehandling. För patientens liv och hälsa är det även särskilt nödvändigt att den hälso- och sjukvårdspersonal som patienten möter känner till om patienten har sådana överkänsligheter som kan medföra allvarlig fara för patienten om denne utsätts för ämnet som ger överkänsligheten. För en patient som exempelvis är så överkänslig mot vissa läkemedel att en felaktig läkemedelsordination kan leda till bestående eller allvarliga men eller till patientens död, är hälsooch sjukvårdspersonalens tillgång till sådan varningsinformation helt nödvändig. Utredningen föreslår därför att uppgifter om ordinerade läkemedel och uppgifter som ger en varning om att patienten har visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär allvarlig fara för patientens liv eller hälsa, alltid ska få finnas tekniskt åtkomliga för en vårdgivare så att uppgifterna kan nås i de situationer det behövs för patientens vård. En patient kan därmed inte motsätta sig att sådan information finns tekniskt åtkomlig. Förslaget innebär ingen ökad rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta del av uppgifter, utan endast att uppgifterna får finnas åtkomliga så att det är möjligt att ta del av dem när det behövs för patientens vård. Genom förslaget blir förutsättningarna för yrkesutövares åtkomst i journalsystemens läkemedelslistor även i stort överensstämmande med vad som gäller för åtkomst till motsvarande uppgifter i receptregistret och läkemedelsförteckningen. 42

43 En informationshantering som ger förutsättningar för forskning och kliniska prövningar Utredningen föreslår en möjlighet till direktåtkomst för källdatagranskning (monitorering) vid forskning inom hälso- och sjukvården. Sådant utlämnande får endast göras avseende patienter som har samtyckt till deltagande i forskningsstudien och till den personuppgiftsbehandling som görs inom ramen för studien, samt till utlämnandet av uppgifter för källdatagranskningen. Denna form av direktåtkomst är integritetsvänlig eftersom monitoreringen kan bedrivas utan att uppgifterna sprids utanför vårdgivarens organisation. Informationshanteringen kan bli säkrare, effektivare och genomföras med hjälp av moderna tekniska lösningar. Utredningen föreslår även att det av hälso- och sjukvårdsdatalagens ändamålsbestämmelse uttryckligen ska framgå att personuppgiftsbehandling för att antalsberäkna möjliga deltagare i forskning inom hälso- och sjukvården är tillåtet. Vidare ska det vara tillåtet att behandla personuppgifter för att identifiera möjliga deltagare som kan erbjudas medverkan i en forskningsstudie, om studien är godkänd av regional eller central etikprövningsnämnd. Förslaget innefattar även ett krav på vårdgivare att ta fram närmare riktlinjer som beskriver hur den här personuppgiftsbehandlingen ska gå till. Det bör dessutom vara en uppgift endast för ett fåtal personer i vårdgivarens verksamhet att antalsberäkna och identifiera personer inför kliniska prövningar. En informationshantering som stödjer yrkesutövare inom hälsooch sjukvård och socialtjänst i deras arbete Kunskap, kompetens, ledning och styrning Utredningen har uppfattat att det såväl inom hälso- och sjukvården som socialtjänsten finns ett behov av ökad kunskap och kompetens när det gäller förutsättningarna för att hantera och utbyta information. Det finns såväl en osäkerhet om vad som är tillåtet i ett enskilt fall till en mer utbredd okunskap om vilka tekniska lösningar för att t.ex. utbyta information mellan olika aktörer som finns och är tillåtna enligt lagstiftningen. Det finns därför behov av en mer aktiv och målmedveten ledning och styrning i dessa frågor. Vi bedömer att behovet av kompetensutveckling och kunskapsstyrning på detta område finns 43

44 såväl på den mer verksamhetsnära nivån som på de olika ledningsnivåerna i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vårdgivare och de som bedriver verksamhet inom socialtjänsten behöver bygga upp strukturer som på olika sätt stödjer ett ändamålsenligt arbetssätt vad gäller dokumentation och informationshantering. Dessa ansvariga aktörer måste förmedla till medborgarna och till personalen på vilket sätt de vill använda information i verksamheten, vilka verktyg som ska användas i detta syfte, hur säkerhetskraven ska uppfyllas och vad verksamheterna vill åstadkomma med informationshanteringen. Mot denna bakgrund har utredningen i en delredovisning (bilaga 4) beskrivit de möjligheter som befintlig lagstiftning erbjuder för att hantera uppgifter inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I stället för en traditionell och mer teoretisk genomgång av gällande lagstiftning har vi valt att utforma delredovisningen som ett praktiskt verktyg anpassat för en verksamhetsnära nivå. Förhoppningen är att delredovisningen kan bidra till att de som är verksamma inom hälso- och sjukvård och socialtjänst får en ökad kunskap om hur personuppgifter kan användas och hanteras i syfte att bidra till god vård och omsorg Ändamålsenliga former för informationsutbyte Utredningen olika förslag för att underlätta ett säkert och ändamålsenligt informationsutbyte vid samverkan inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kommer att ge yrkesutövarna bättre förutsättningar att ge enskilda individer god och säker hälsooch sjukvård och socialtjänst och på det sättet en större trygghet i arbetssituationen. De rättsliga förutsättningarna för samverkan avseende informationshanteringen kommer att bli mer överensstämmande med de krav på samverkan runt individen som finns i lagstiftningen. Rätt information på rätt plats i rätt tid Utredningen har ovan redovisat flera förslag som medför ökade förutsättningar för yrkesverksamma att utföra sitt arbete på ett sätt som ger bästa möjliga resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Utöver det kan även nämnas att hälso- 44

45 och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen föreslås innehålla bestämmelser om vad som gäller för yrkesutövarnas åtkomst till uppgifter om enskilda. Det ska bland annat vara tydligt att vårdgivaren och den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ansvarar för att anpassa och begränsa behörigheten för åtkomst till vad som behövs för att den som arbetar i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Genom en välutvecklad behörighetsstyrning kan en yrkesutövare snabbt och säkert få tillgång till den information som behövs för att fatta bästa möjliga beslut kring en individ, utan att samtidigt exponeras för uppgifter som är oväsentliga i sammanhanget. Utredningen föreslår även att det i de båda lagarna ska uttryckas ett ansvar för den som bedriver verksamheten att se till att de informationssystem som innehåller personuppgifter är lätta att använda, stödjer arbetet, underlättar arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet och underlättar samverkan och utbyte av uppgifter. För att medborgare ska få en god och säker hälso- och sjukvård och socialtjänst krävs att de som ansvarar för verksamheten även tar ett tydligt ansvar för att se till att yrkesutövarna i praktiken får de verktyg och förutsättningar för informationshantering som behövs för att de mål som gäller för verksamheten ska kunna uppnås. Ett tydligare ansvar för patientjournalen och dess innehåll Det ska framgå av hälso- och sjukvårdsdatalagen att vårdgivaren har det yttersta ansvaret för patientjournalen. Vårdgivaren ansvarar för att journaler förs i verksamheten, för deras innehåll och för att de hanteras och förvaras i enlighet med lag. Vårdgivarens ansvar omfattar att uppgifter används på ett sådant sätt att de bidrar till en god och säker vård. De bestämmelser som reglerar journalföring och hantering av personuppgifter i hälso- och sjukvården syftar till att journalerna ska kunna användas som ett tillförlitligt arbetsredskap i vården Det är därför nödvändigt att rätt uppgifter och korrekta uppgifter finns i journalen och att dessa uppgifter inte förvanskas eller utplånas annat än med stöd av särskilda bestämmelser. Den som för journal ansvarar idag för sina uppgifter och att de är korrekta, oavsett om en administrativ kvittens (signering) är synlig eller inte. Utredningen föreslår att signeringskravet, som det 45

46 Gerd Silk Lisa Etzner Ärendenr SON 2014/354 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 augusti (20) Regionstyrelsen Yttrande om "Rätt information på rätt plats och i rätt tid" (SOU 2014:23) Sammanfattning Socialförvaltningen har tagit del av utredningen om Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23). Utredningen behandlar ett viktigt ämnesområde. Den enskilde ska inte riskera att få mindre säkra insatser eller insatser av lägre kvalitet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten för att en eller flera personalkategorier som utför insatserna inte har tillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Rätt information i rätt tid för rätt användare är en nyckel till personalens möjligheter att göra att bra arbete för den enskilde. Utredningens förslag i korthet: Två nya lagar; en socialtjänstdatalag och en hälso- och sjukvårdsdatalag. En informationshantering som utgår från individens behov. En informationshantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skyddet för den personliga integriteten. En informationshantering som bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. En informationshantering som stödjer yrkesutövare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i deras arbete Socialförvaltningen ser positivt på att behandla information utifrån individen och inte organisationsstruktur och det är ett steg i rätt riktning. Detta ställer nya krav på utförare, IT-system och yrkesutövare när det gäller kunskap och rutiner. Den nya frågan kommer att vara hur håller vi undan information som bara en part ska ha så den inte blir allas? Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats Org nr

47 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 2 (20) Bakgrund Inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns ett växande behov av att samverka i olika former för att ge den enskilde individen ett bra och samlat omhändertagande. Den enskilde är i vissa sammanhang beroende av stöd och insatser från såväl landsting och kommun som privata vårdgivare och utförare av socialtjänst. Verksamhetssystemen är idag IT-baserade men lagstiftningen framförallt när det gäller socialtjänstdokumentation har inte tagit hänsyn till utvecklingen. Med den enskildes samtycke kan personalen som samverkar få ta del av varandras dokumentation men då via papperskopior. Detta innebär både en fördröjning och en osäkerhet om informationen fortfarande är aktuell. Den nuvarande regleringen av personuppgiftsbehandlingen i socialtjänsten finns i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, förkortad SoLPUL, och förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, förkortad SoLPULF. Dessutom gäller i vissa delar bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL. Regler som rör dokumentation och skyddet av den enskildes integritet på socialtjänstens område finns i den materiella lagstiftningen såsom socialtjänstlagen (2001: 453), förkortad SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. I utredningens uppdrag har bl.a. ingått att identifiera nödvändiga förutsättningar för en ändamålsenlig och mer sammanhållen informationshantering inom socialtjänsten. I direktiven framgår även att utredaren har haft möjlighet att ta upp frågor som inte nämns i direktiven men som enligt utredaren har behövts analyseras eller regleras för att uppdraget ska utföras på ett tillfredställande sätt. Utredningen har översiktligt redogjort för de brister som de bedömer finns i den nu gällande regleringen; Det är generellt ett svåröverskådligt regelverk. Otydligt förhållande mellan SoLPUL, SoLPULF och PUL. Olika regler för olika aktörer på socialtjänstens område. Avsaknad av bestämmelser som tydliggör krav på de informationssystem som innehåller personuppgifter. Avsaknad av bestämmelser som tydliggör när någon som arbetar i socialtjänsten får ta del av uppgifter. Avsaknad av uttryckliga krav på behörighetsstyrning och åtkomstkontroll. Avsaknad av tydlig vägledning för vad som gäller ifråga om utlämnande av personuppgifter på medium för automatiserad behandling och direktåtkomst. Bristande harmonisering med motsvarande reglering på hälso- och sjukvårdens område, dvs. patientdatalagen (2008:355). Avsaknad av ett regelverk för ett ändamålsenligt utbyte av uppgifter mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. 47

48 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 3 (20) Socialförvaltningen har koncentrerat sig på de delar av utredningen som handlar om förslag till socialtjänstdatalag samt de områden där behov av samverkan främjar individen vid vård och omsorg om: äldre i särskilt boende och i hemmet personer med psykisk sjukdom och funktionshinder personer med missbruk och beroendeproblematik barn och unga När det gäller hälso- och sjukvårdsdatalagen är det barns patientuppgifter som socialförvaltningen har poängterat att barnets liv och hälsa väger tyngre än vårdnadshavarnas rätt att begränsa åtkomst. Det finns viktiga områden när det gäller läkemedel, tillgång till varningsinformation, direktåtkomst till journal mellan olika vårdgivare mm som socialförvaltningen överlåter åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen att lämna synpunkter på då det ligger mer inom deras ansvarsområde. Rätt information på rätt plats i rätt tid Hälso- och sjukvårdsdatalag Patientens rätt att spärra information inom och mellan vårdgivare inom huvudmannens ansvarsområde (13.4.3) Utredningens förslag Patienten ska ha rätt att begränsa elektronisk åtkomst eller direktåtkomst till hans eller hennes vårddokumentation inom och mellan vårdgivare som bedriver hälsooch sjukvård som samma huvudman ansvarar för. Patienten får spärra åtkomst för de vårdenheter eller vårdgivare som på grund av patientens aktuella behov av vård inte kan antas behöva ha tillgång till dokumentationen. Vårdnadshavare till ett barn får inte begränsa elektronisk åtkomst eller direktåtkomst till uppgifter om barnet.. Socialnämnden tillstyrker förslaget Socialnämnden poängterar att skyddet för barnets liv och hälsa väger tyngre än vårdnadshavarnas rätt att begränsa åtkomst av uppgifter. 48

49 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 4 (20) Socialtjänstdatalag En ändamålsenlig sekretessreglering i socialtjänsten Förslag till en mer ändamålsenlig sekretessreglering i socialtjänsten (21.2.3) Utredningens förslag: Ett sekretessbrytande undantag från socialtjänstsekretess ska införas i offentlighetsoch sekretesslagen. Undantaget innebär att socialtjänstsekretess inte hindrar att uppgift lämnas från en myndighet inom socialtjänsten i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Utredningen föreslår en sekretessbrytande bestämmelse inom socialtjänsten som bidrar till en mer ändamålsenlig reglering och tillämpning av sekretesslagstiftningen. Syftet är att komma till rätta med dagens omotiverade sekretessgränser som ger upphov till svårigheter för informationsutbyte och samverkan inom socialtjänsten. Det är i dag inte ändamålsenligt att effekterna av sekretessregleringen är beroende på hur enskilda kommuner har organiserat sin verksamhet. Det uppstår tillämpningsproblem och i ett större perspektiv motverka det en över landet jämlik socialtjänst. Frågan om sekretess bör inte avgöras utifrån kommunens val av organisationsstruktur, utan bör avgöras utifrån det grundläggande behovet av integritetsskydd. Enligt utredningens förslag kommer offentlighets- och sekretesslagstiftningen inte längre att medföra olika förutsättningar att bedriva socialtjänst och hantera och utbyta information beroende på hur enskilda kommuner har valt att organisera sin verksamhet. Det bidrar till ökade möjligheter till en jämlik och god socialtjänst för alla. Socialnämnden ställer sig positiv till detta. Även om utredningens förslag i praktiken undanröjer de sekretesshinder som i dag finns mellan olika myndigheter på socialtjänstens område i samma kommun, ska enskildas inställning fortfarande tillmätas betydelse. Förslaget innebär inte någon generell lättnad av socialtjänstsekretessen, enskildas berättigade behov av skydd finns kvar och bestämmelsen om socialtjänstsekretess ska fortfarande gälla. Förslag till sekretessbrytande regel när den enskilde inte kan samtycka (21.2.8) Utredningens förslag Ett sekretessbrytande undantag från socialtjänstsekretessen ska införas i offentlighets- och sekretesslagen. Innebörden av bestämmelsen är följande. Om en enskild på grund av sitt hälsotillstånd eller av annat skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar socialtjänstsekretessen enligt 26 kap. offentlighetsoch sekretesslagen inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan myndighet inom socialtjänsten eller 49

50 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 5 (20) hälso- och sjukvården eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område. Bestämmelsen ska införas i 26 kap. 9 a OSL och motsvarar den bestämmelse i 25 kap. 13 samma lag som gäller inom hälso- och sjukvården. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Bestämmelsen syftar till att underlätta samarbetet i den individinriktade verksamheten inom och mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I de fall då den enskilde av någon anledning inte kan samtycka till att en uppgift inhämtas är det svårt att motivera varför uppgifter får lämnas ut från hälso- och sjukvården till bland annat socialtjänsten men att det inte är möjligt att lämna uppgifter från socialtjänsten till annan verksamhet inom socialtjänsten eller till hälso- och sjukvården. Socialnämnden anser att det saknas argument för att det är någon skillnad på uppgiftens beskaffenhet som gör att det ena är mer lämpligt än det andra. Socialnämnden anser att den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen utgör en väg till att förbättra tillgången till behövlig information, såväl inom socialtjänstens olika områden som mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Utgångspunkten ska vara den enskildes berättigade krav att få en god och säker hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialnämnden vill dock erinra om att förslaget förvisso innebär att sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut och kan spridas utanför det område som socialtjänstsekretessen omfattar i det enskilda fallet. Den risken anses dock uppvägas av nödvändigheten vid dessa speciella tillfällen att få tillgång till uppgifter som kan vara direkt nödvändiga för att den behandlande personalen ska kunna utföra och ge den enskilde bra insatser inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Vid en avvägning mellan integritetsaspekter av behovet av sekretessgenombrott anser socialnämnden, liksom utredningen, att behovet av uppgiftsutlämnandet väger tyngre. När det gäller enskilda verksamheter inom socialtjänsten gäller inte OSL, utan då är det istället bestämmelserna om tystnadsplikt i15 kap. 1 SoL och 29 LSS som är tillämpliga. Utredningen bedömer inte att tystnadsplikten utför något hinder mot att uppgifter om enskild lämnas från enskild verksamhet inom socialtjänsten till myndighet inom socialtjänsten. Utredningen menar att sådant utlämnande som, genom den föreslagna bestämmelsen om sekretessgenombrott när individen inte kan lämna samtycke, är tillåtet för myndigheter ska därmed även vara tillåtet för utlämnanden från enskild verksamhet. Socialnämnden gör samma bedömning. 50

51 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 6 (20) En ny lag: socialtjänstdatalag En samlad reglering i en lag (22.2.1) Utredningens förslag Den i dag gällande lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska upphöra att gälla och ersätts med en ny lag om behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten med namnet socialtjänstdatalag. Bestämmelser i lagen och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska sammanföras till socialtjänstdatalagen. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Den behandling av personuppgifter som förekommer inom socialtjänsten är av sådan karaktär och omfattning att de grundläggande principerna för behandlingen bör finnas i en lag. För att få till stånd en mer sammanhålen reglering bör utgångspunkten vara att samla och överföra samtliga bestämmelser, i den mån bestämmelsen ska finnas kvar, från nuvarande reglering till en enda lag, socialtjänstdatalagen. Lagens tillämpningsområden (22.2.3) Utredningens förslag Socialtjänstdatalagen ska gälla vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten för kommunala myndigheter, enskilda verksamheter och Statens institutionsstyrelse (den som bedriver socialtjänst). Med kommunal myndighet avses socialnämnd eller motsvarande kommunal nämnd i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för och bedriver enligt socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Vidare omfattar det kommunal nämnd ifråga om sådan verksamhet som kommunen har ansvar för och bedriver enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med enskild verksamhet avses yrkesmässig verksamhet som bedrivs av en juridisk eller fysisk person med tillstånd enligt socialtjänstlagen eller enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och sådan enskild verksamhet inom socialtjänsten som i övrigt bedrivs enligt avtal med kommunen. Tillämpningsområdet omfattar all helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter samt manuell behandling av personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. I tillämpliga delar gäller lagen även för behandling av uppgifter om avlidna. 51

52 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 7 (20) Socialnämnden tillstyrker förslaget. Utredningens förslag till tillämpningsområde utgör en skillnad jämfört med dagens reglering i SoLPUL och SoLPULF, som i viss utsträckning även reglerar personuppgiftsbehandling hos Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg. Syftet med lagen (22.2.5) Utredningens förslag En bestämmelse om syftet med lagen införs där det anges att informationshanteringen i socialtjänsten ska vara organiserad så att den tillgodoser god kvalitet, rättssäkerhet, och kostnadseffektivitet inom socialtjänsten. Vidare ska lagen särskilt främja att 1. den som arbetar i socialtjänsten säkert, snabbt och enkelt får tillgång till de personuppgifter som han eller hon behöver för att kunna utföra sitt arbete, och 2. personuppgifter utformas och i övrigt behandlas så att individers personliga integritet respekteras. Socialnämnden tillstyrker förslaget. I den nuvarande lagen om behandling av personuppgifter saknas en syftningsbestämmelse. Målet för socialtjänsten är att den på demokratins och solidaritetens grund ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslive där verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (jfr 1 kap. 1 SoL). Utredningen anser att det tydligt ska framgå av syftningsbestämmelsen att lagens bestämmelser ska leda till att social omsorg ska vara organiserad så att den tillgodoser god kvalitet, rättsäkerhet och kostnadseffektivitet, vilket socialnämnden håller med om. Ett grundläggande syfte med hanteringen av personuppgifter inom socialtjänsten är att den som arbetar inom socialtjänsten snabbt och enkelt ska få tillgång till de uppgifter som han eller hon behöver för att kunna utföra sitt arbete. Den som arbetar inom socialtjänsten måste ha nödvändig information för att kunna utföra sitt arbete. Att snabbt och enkelt ha tillgång till rätt information möjliggör att den enskilde får de insatser och den omsorg som man har behov av. Det gäller såväl i ärendehantering som i genomförandeledet. Förhållandet till personuppgiftslagen (PUL) (22.2.6) Utredningens förslag Förhållandet till personuppgiftslagen ska uttryckas på ett sådant sätt att personuppgiftslagen ska gälla om inget annat sägs i socialtjänstdatalagen eller i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Socialtjänstdatalagen innehåller således de särbestämmelser och förtydliganden i förhållande till personuppgiftslagen som det bedömts finnas ett behov av. 52

53 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 8 (20) Socialnämnden tillstyrker förslaget. Personuppgiftslagen är generellt tillämplig på all behandling av personuppgifter och gäller därför för socialtjänstens personuppgiftsbehandling om det inte finns avvikande bestämmelser i lag eller förordning. Utredningen har föreslagit att en särskild registerlag införs när det gäller behandling av personuppgifter i socialtjänsten och att lagen ska vara generellt tillämplig på all behandling av uppgifter, oavsett om behandlingen av uppgifter görs av en enskild tjänsteman, i ett register eller i en databas där uppgifter och handlingar är gemensamt tillgängliga i verksamheten. Det framtagna förslaget har utgått ifrån vad som har legat till grund för motsvarande reglering i nu gällande patientdatalag. Det innebär att personuppgiftslagens regler gäller om inte annat följer av det framtagna förslaget. Eftersom socialtjänsten och hälso- och sjukvården i många delar ligger nära varandra och ibland är integrerade med varandra finns det skäl att beakta regleringen i patientdatalagen. Utredningen har därför haft som utgångspunkt att regleringen av behandling av personuppgifter i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården bör, i den utsträckning som bedöms lämpligt, vara likartade vad gäller systematik och övergripande innehåll. Utredningen har därför föreslagit att socialtjänstdatalagen endast innehåller de särbestämmelser och förtydliganden som det har bedömts finnas ett behov av. I övrigt ska personuppgiftslagen tillämpas. Grundläggande bestämmelser om personuppgiftsbehandling inom socialtjänsten Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter (23.2.1) Utredningens förslag I socialtjänstdatalagen ska uttömmande anges de ändamål för vilka personuppgifter får samlas in och i övrigt behandlas inom socialtjänsten. Ändamålen ska vara följande 1. att handlägga ärenden som rör enskilda och för att dokumentera genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling, 2. att upprätta eller inhämta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning, 3. att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, 4. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller 5. att framställa statistik. Personuppgifter som behandlas för ändamål 1 5 får även behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som görs i överensstämmelse med lag eller förordning. Socialnämnden tillstyrker förslaget. 53

54 Region Gotland Ärendenr SON 2014/354 9 (20) I dag är de tillåtna ändamålen för behandling av personuppgifter i socialtjänsten olika beroende på vilken aktör som bedriver socialtjänsten. I SoLPUL finns ingen ändamålsuppräkning utan där anges endast en grundläggande förutsättning att personuppgifter får behandlas enbart om det är nödvändigt för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras. De närmare ändamålen för tillåten behandling framgår istället av förordningen, SoLPULF. Genom att ange ändamål och reglera vilka uppgifter som får behandlas, avgränsas och tydliggörs förutsättningarna för behandling av personuppgifter. Utredningen anser att det i socialtjänstdatalagen bör tas in en ändamålsbestämmelse som gäller för alla som bedriver socialtjänst, för att få en så enhetlig och lättöverskådlig lagstiftning som möjligt på området. Utredningen anser att ändamålsbestämmelsen skall vara uttömmande, dvs. ingen behandling av personuppgifter får ske om de inte uppfyller de i socialtjänstdatalagens lagstadgade syften och ändamål. Personuppgifter som får behandlas i socialtjänsten (23.2.3) Utredningens förslag Endast sådana personuppgifter som behövs för det ändamål för vilket personuppgiftsbehandlingen utförs, får behandlas enligt socialtjänstdatalagen. Känsliga personuppgifter som avses i 13 PUL och uppgifter om lagöverträdelser m.m. får endast behandlas om det är nödvändigt för de ändamål som anges i socialtjänstdatalagen. Även den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten och som inte är myndighet får under dessa förutsättningar behandla uppgifter om lagöverträdelser m.m. Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser med mera får även behandlas om de förekommer i en ansökan, anmälan eller handling som kommer in till socialtjänsten. Vid handläggning av ärenden som rör parkeringstillstånd m.m. får inte andra känsliga personuppgifter som avses i 13 PUL än uppgifter som rör hälsa behandlas. 54

55 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Socialnämnden tillstyrker förslaget. Det är utifrån integritetssynpunkt viktigt att inte andra personuppgifter behandlas inom socialtjänsten än vad som är befogat utifrån verksamhetens behov och krav. Utredningen föreslår att det är ändamålen som får styra över vilka personuppgifter som får eller inte får behandlas enligt socialtjänstdatalagen, vilket socialnämnden ställer sig positiv till. När det gäller en sådan välfärdstjänst som socialtjänsten, menar utredningen att olika spelregler för olika aktörer skulle kunna medföra negativa konsekvenser för den enskilde, och därmed påverka förutsättningarna för en jämlik och högkvalitativ socialtjänst för alla. Eftersom behandling av uppgifter om lagöverträdelser enligt personuppgiftslagen endast får göras av myndigheter behöver socialtjänstdatalagen uttryckligen ange att även enskilda verksamheter får behandla dessa personuppgifter. Utredningen föreslår därför en bestämmelse som tydliggör att även enskild verksamhet får behandla uppgifter om lagöverträdelser om det är nödvändigt för ett av de i socialtjänstdatalagen tillåtna ändamålen. Den enskildes inställning till personuppgiftsbehandlingen (23.2.4) Utredningens förslag Behandling av personuppgifter enligt socialtjänstdatalagen får göras även om den enskilde motsätter sig personuppgiftsbehandlingen. Undantag från denna huvudregel kan gälla enligt lag eller förordning. Vissa undantag följer av socialtjänstdatalagen. Vidare föreskrivs att även sådan personuppgiftsbehandling som går utöver vad socialtjänstdatalagen tillåter får utföras, om den enskilde lämnat ett uttryckligt samtycke till behandlingen och inte annat följer av andra bestämmelser i lagen eller av annan lag eller förordning. Dessutom föreslås regeringen få meddela ytterligare undantag. Socialnämnden tillstyrker förslaget. I personuppgiftslagen tillmäts den enskildes inställning till personuppgiftsbehandlingen som huvudregel en avgörande betydelse. I vissa fall får personuppgifter behandlas enligt personuppgiftslagen trots att samtycke från registrerade saknas. En förutsättning i samtliga fall är att behandlingen är nödvändig för ändamålen. Även med beaktande av den enskildes krav på integritet bör personuppgifter få behandlas i verksamheten utan att den som uppgifterna avser har gett sitt samtycke då det finns ett allmänt intresse att socialtjänstens verksamhet bedrivs effektivt och säkert. Ett samtycke gör i princip alltid personuppgiftsbehandling tillåten enligt personuppgiftslagen. Mot utredningens förslag kan anföras att en enskild kan befinna sig i ett utsatt läge eller annars i en svag position i sina kontakter med socialtjänsten. Det skulle därför kunna finnas en risk för att den enskilde skulle kunna känna sig tvingad till att samtycka till en personuppgiftsbehandling eller till att godta den utan att kunna överblicka konsekvenserna. Socialnämnden gör, liksom utredningen, dock bedömningen att denna möjlighet inte kommer att 55

56 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) missbrukas av den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten, med tanke på att socialtjänsten ska bedrivas utifrån den enskildes frivilliga val och att verksamheten ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Behandling av personuppgifter vid råd och service (23.2.5) Utredningens förslag Behandling av personuppgifter i samband med genomförandet av sådan verksamhet som inte är individuellt behovsbedömd, t.ex. råd och service, får som en konsekvens av utredningens förslag om tillåtna ändamål, utföras om den enskilde har lämnat ett uttryckligt samtycke till behandlingen. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Eftersom verksamhet som t.ex. råd och service faller utanför de uttömmande ändamålen i socialtjänstdatalagen är behandling av personuppgifter i detta hänseende inte tillåtet. Utredningen föreslår dock att behandling av personuppgifter som inte är tillåten enligt socialtjänstdatalagen ändå ska få utföras om den enskilde lämnat ett uttryckligt samtycke till behandlingen. Socialnämnden ställer sig positiv till detta, då dokumentationsbehov kan finnas både för ändamål i den individinriktade verksamheten och för att kunna utvärdera, kvalitetssäkra och följa upp den icke biståndsbedömda verksamheten. Detta skulle med utredningens förslag således vara möjligt förutsatt att den enskilde samtycker till personuppgiftsbehandlingen och att den behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Personuppgiftsansvar (23.2.6) Utredningens förslag Den som bedriver socialtjänstverksamhet är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som den utför. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Av 3 PUL följer att med personuppgiftsansvar avses den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter. Utredningen har föreslagit en grundläggande bestämmelse om personuppgiftsansvar. Motsvarande bestämmelse i nu gällande patientdatalag har tjänat som förebild. Bestämmelsen innebär att den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som utförs i dess verksamhet. 56

57 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Säker och ändamålsenlig hantering av personuppgifter Ansvar för den som arbetar i socialtjänsten inre sekretess (24.2.1) Utredningens förslag I socialtjänstdatalagen ska det finnas bestämmelser som tydliggör när den som arbetar hos någon som bedriver verksamhet inom socialtjänsten får ta del av dokumenterade uppgifter om enskilda. Det är tillåtet endast när han eller hon behöver uppgifterna för sitt arbete inom socialtjänsten och uppgifterna ska användas för något av de ändamål som är tillåtna enligt socialtjänstdatalagen. Socialnämnden tillstyrker förslaget. I nuvarande lagstiftning finns ett antal bestämmelser som har direkt eller indirekt betydelse för informationshanteringen inom den egna verksamheten, exempelvis inom den verksamhet som en enskild eller offentlig utförare av socialtjänst bedriver. Av grundläggande betydelse är framför allt bestämmelserna i 1 kap. 1 SoL och i 6 LSS om att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vidare följer av 11 kap. 5 2 st. SoL och 21 a LSS att handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att inte obehöriga får tillgång till dem. Något förenklat kan dessa bestämmelser sägas innebära att den som inte har behov av handlingarna för att kunna utföra sitt arbete inte heller ska ha tillgång till dem. De är att betrakta som obehöriga i bestämmelsens mening. Dessa regler slår därmed fast en s.k. inre sekretess som kompletterar det integritetsskydd som följer av bestämmelser om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, och om tystnadsplikt i SoL och LSS. Utredningen har gjort bedömningen att kraven på inre sekretess bör konkretiseras genom bestämmelser som riktar sig till den personuppgiftsansvarige, men även genom bestämmelser som uttryckligen reglerar när den som arbetar inom socialtjänsten får ta del av uppgifter om enskilda som finns inom den egna verksamheten. Bestämmelsen ska ange att den som arbetar hos någon som bedriver verksamhet inom socialtjänsten får ta del av dokumenterade uppgifter om en enskild endast om han eller hon behöver uppgifterna för sitt arbete inom socialtjänsten. Som en ytterligare förutsättning ska uppgifterna behövas för något av de ändamål som är tillåtna enligt lagen. Syftet med bestämmelsen är att bidra till att stärka integritetsskyddet och upprätthålla förtroendet för informationshanteringen i socialtjänsten samt göra det tydligt för den som arbetar i socialtjänsten när det är tillåtet att bereda sig åtkomst till uppgifter i verksamheten. 57

58 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Ansvar för att skydda uppgifter vid överföring via internet (24.2.3) Utredningens förslag I socialtjänstdatalagen ska tas in bestämmelser om att den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska se till att dokumenterade personuppgifter hanteras och förvaras så att inte obehöriga får tillgång till dem. Om internet eller andra jämförliga nät används för att överföra personuppgifter som behandlas enligt socialtjänstdatalagen, ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten se till att överföringen görs så att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna. Socialnämnden tillstyrker förslaget. I såväl socialtjänstlagen som i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns krav på att handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att inte obehöriga får tillgång till dem. Utredningen har ansett att denna princip är så central i en integritetsskyddslagstiftning att den även bör komma till uttryck i socialtjänstdatalagen, vilket socialnämnden kan hålla med om. Bestämmelsen syftar till att skydda uppgifterna från otillåten spridning såväl inom som utom verksamheten. Ansvaret innebär bl.a. att den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten måste se till att de informationssystem som används i verksamheten är skyddade mot obehörig åtkomst och att det finns bra system för tilldelning av behörighet och för åtkomstkontroll. För socialtjänstens del finns i dag ingen särskild bestämmelse om säkerhet vid behandling av personuppgifter, vilket innebär att det är bestämmelserna i personuppgiftslagen som gäller. Utredningen har gjort bedömningen att detta inte är en helt tillfredsställande lösning med avseende på den omfattande behandlingen av integritetskänsliga personuppgifter som görs inom socialtjänsten. Därför har utredningen ansett att det i socialtjänstdatalagen bör tas in en grundläggande bestämmelse som tydliggör kravet på särskilda säkerhetsåtgärder vid överföring av personuppgifter över internet eller andra jämförliga nät. I sammanhanget kan noteras att det för hälso- och sjukvårdens del finns motsvarande bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring. Av 2 kap. 5 nämnda föreskrifter följer att vårdgivare som använder öppna nät för att hantera patientuppgifter ska ansvara för att det i ledningssystemet finns rutiner som säkerställer att överföringen av patientuppgifter görs på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna och att åtkomst till patientuppgifter föregås av stark autentisering. 58

59 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Behov av en mer sammanhållen informationshantering Socialtjänsten och hälso- och sjukvården utgör väsentliga delar av samhällets välfärdssystem. Bägge verksamheterna har helhetssyn som grundläggande princip. Det har under 1990-talet genomförts ett antal reformer för att den enskildes totala situation ska beaktas, ädelreformen 1992, LSS 1994, psykiatrireformen Under de senaste 20 åren har antalet vårdgivare och utförare av socialtjänst ökat. Informationsutbytet mellan olika aktörer har blivit central för att individens behov ska kunna tillgodoses. Det finns ett rättsligt krav på samverkan mellan huvudmän både på övergripande och på individuell nivå. På individuell nivå kan nämnas Samordnad individuell plan (SIP) vid behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, samordnad vårdplanering vid utskrivning från slutenvård, samordning för rehabilitering och habilitering och individuell plan enligt LSS. Vård och omsorg om äldre i särskilt boende och i hemmet Nuvarande regelverk när det gäller integrerade verksamhet tillgodoser inte individens och/eller verksamhetens behov av en sammanhållen informationshantering. Inblandad personal arbetar med individens totala hälso- och livssituation men dokumentationen sker i olika verksamhetssystem. Då flera olika utförare av insatser finns är behovet att information om den äldre på ett effektivt sätt kan föras över till nästa utförare. Detta gäller speciellt inom äldreomsorgen där såväl insatser från hälso- och sjukvård som socialtjänsten behövs under en längre period. För denna målgrupp är bristen på information ett större problem än sekretess. Vård och omsorg om personer med psykisk sjukdom och funktionshinder För personer med psykisk sjukdom och funktionshinder som behöver insatser från såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten finns liknande problem som är beskrivet ovan. På flera håll är det tvärprofessionella team som skapats för att tillsammans ge den enskilde det stöd och den vård som behövs. Utredningen anser att det bör övervägas möjligheter att få tillgång till information som behövs för att på bästa sätt stötta individen och vara en del i ett samverkande team. Lagstiftningen bör stödja detta. Vård och omsorg om personer med missbruk och beroendeproblem Utredningen har haft kontakt med ett antal olika verksamheter som är inriktade på att stödja personer med missbruk och beroende. I stort sett visar verksamheterna upp samma problematik som när det gäller äldreomsorg och psykiatrin. Verksamheter vittnar om att informationshanteringen idag inte stödjer det täta teambaserade arbetssättet. Verksamheterna bygger på den enskildes fria vilja att delta och den enskilde ger samtycke till informationsutbyte över organisatoriska gränser och har därför rätt att förvänta sig att rätt information finns på rätt plats i rätt tid. 59

60 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Vård och omsorg om unga När det gäller barn och unga är samverkan en viktig nationell angelägenhet. Ett exempel är Psynkprojektet (Psykisk hälsa, barn och unga synkronisering av insatser). Informationsutbyte mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten En ändamålsenlig informationshantering mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Det finns ett stort behov av att hålla ihop information när det handlar om personer med sammansatta behov av både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utredningen anser att äldre människor som har så omfattande och sammansatta behov att de bor i särskilt boende är intresserade av att personalen har en gemensam helhetsbild. Utredningen föreslår vissa sekretesslättnader i den offentligt finansierade vården inom landsting och kommun. Utredningen anser att framtida regelverk ska minska konsekvenserna av att olika information är dokumenterade i patientjournalen respektive den sociala dokumentationen. Direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst ( ) Utredningen bedömer och lämnar förslag nedan om att utlämnande ska kunna ske genom direktåtkomst mellan sjukvård och socialtjänst och ska gälla även personer som inte endast tillfälligt har nedsatt beslutsförmåga. Direktåtkomst är tillåten endast så länge det konkreta behovet finns. Det ska finnas en överenskommelse mellan vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänst hur personuppgifter ska skyddas. Överenskommelsen ska ha förgåtts av en risk- och sårbarhetsanalys. Utredningen föreslår också endast den som ansvarar för handlingen har skyldighet att arkivera den. En bedömning har också gjorts att förändring i lagstiftning om sekretess inte är nödvändig. Utredningens bedömning: För att tillgodose behoven i en sådan komplex verksamhet som vård och omsorg för personer med behov av både hälso- och sjukvård och socialtjänst, bör regelverket tillhandahålla flera olika möjligheter till en mer effektiv, ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering. Därför bör verksamheterna få välja den form av informationshantering som är bäst lämpad för den verksamhet som bedrivs; antingen direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst eller en gemensam vård- och omsorgsjournal. Socialnämnden delar bedömningen. Socialnämnden anser det viktigt att man lokalt kan utforma hur tillgången kan ske. På vårdoch omsorgsboenden kan en gemensam vård- och omsorgsjournal vara ett bra alternativ. 60

61 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Utredningens förslag: I hälso- och sjukvårdsdatalagen respektive socialtjänstdatalagen ska införas ett särskilt kapitel om informationshantering avseende personer med behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Utredningens förslag: Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska få medge vårdgivare i hälsooch sjukvården direktåtkomst till personuppgifter som behandlas för genomförande av beslut om bistånd, stödinsatser, vård eller behandling om den enskilde har behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Den som bedriver verksamhet inom socialtjänst får även medge sådan direktåtkomst till personuppgifter som behandlas för dokumentation av genomförande av insatser i form av råd och stöd om den enskilde samtyckt till att personuppgifter behandlas. På motsvarande sätt ska en vårdgivare få medge den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten direktåtkomst till uppgifter som dokumenterats för ändamålet vårddokumentation, om patienten har behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Grundläggande villkor för denna form av direktåtkomst som anges ovan ska vara att uppgifterna som lämnas ut genom direktåtkomst kan antas ha betydelse för att genomföra beslut om bistånd, stödinsats, vård eller behandling eller för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador, samt att den enskilde ger sitt samtycke till direktåtkomsten. Bestämmelser om detta ska tas in i hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialdatalagen. Om den enskilde inte endast tillfälligt saknar förmåga att samtycka till direktåtkomsten får den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten medge vårdgivare direktåtkomst till personuppgifter som behandlas för genomförande av beslut om bistånd, stödinsatser, vård eller behandling. Detta under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård eller behandling som är nödvändig med hänsyn till den enskildes hälsotillstånd. På motsvarande sätt får vårdgivare genom direktåtkomst lämna ut uppgifter till den som bedriver socialtjänst om uppgifterna kan antas ha betydelse för att genomföra insatser som är nödvändiga med hänsyn till den enskildes behov. I båda fallen är en grundförutsättning att den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvård och socialtjänst. Bestämmelser som reglerar detta ska finnas i hälso- och sjukvårdsdatalagen respektive socialtjänstdatalagen. 61

62 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Socialnämnden tillstyrker förslaget. Genom direktåtkomst minskar riskerna att den information som lämnats tidigare blivit inaktuell. Det är viktigt, om inte viktigare, att även de personer som inte endast tillfälligt saknar beslutsförmåga omfattas av att vårdpersonal har rätt information på rätt plats i rätt tid. Utredningens förslag: Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten får medge vårdgivare inom hälsooch sjukvården direktåtkomst endast under den tid den enskilde är föremål för genomförande av bistånd, stödinsatser, vård eller behandling hos den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten. En vårdgivare får medge den som bedriver verksamhet inom socialtjänst direktåtkomst endast under den tid den enskilde är föremål för genomförande av beslut av bistånd, stödinsatser, vård eller behandling hos den som bedriver socialtjänst. Innan direktåtkomst får medges ska en vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänst genomföra en risk- och sårbarhetsanalys och komma överens om hur informationssäkerheten och skyddet för personuppgifterna ska tillgodoses. Av överenskommelsen ska framgå hur personuppgiftsansvaret är fördelat med avseende på övergripande tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. När handlingar är tillgängliga för en vårdgivare och den som bedriver socialtjänst genom direktåtkomst gäller skyldigheten att bevara handlingen endast den som ansvarar för handlingen. Övriga myndigheter får gallra handlingen. Bestämmelser om detta överförs från patientdatalagen till hälso- och sjukvårdsdatalagen och nya bestämmelser tas in i socialtjänstdatalagen. Utredningens bedömning På grund av den rättsliga konstruktionen för direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kommer den potentiella tillgången till uppgifter inte att vara större än vad som omfattas av det konkreta behovet. Några bestämmelser om absolut sekretess som motsvarar vad som idag gäller vid samarbete genom sammanhållen journalföring i hälso- och sjukvården bedöms därför inte behövas. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Socialnämnden delar utredningens bedömning när det gäller sekretess 62

63 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) Gemensam vård- och omsorgsjournal för personer med behov av socialtjänst och hälso- och sjukvård ( Nedanstående punkter reglerar innehåll i gemensam vård- och omsorgsjournal, överenskommelser, hur man får ta del av uppgifter, arkivering, sekretessbrytande bestämmelser samt gemensam vård- och omsorgsjournal och sammanhållen journalföring. Utredningens förslag: Det ska, under vissa förutsättningar, vara möjligt för vårdgivare och för de som bedriver verksamhet inom socialtjänsten att föra en gemensam vård- och omsorgsjournal. En förutsättning är att den enskilde har behov av både hälso- och sjukvård och socialtjänst samt att uppgifterna kan antas ha betydelse för att genomföra beslut om bistånd, stödinsats, vård eller behandling och för att förebygga, utreda, eller behandla sjukdomar och skador inom hälso- och sjukvården. Grunden för samarbetet ska vara en överenskommelse mellan en eller flera vårdgivare och den eller de som bedriver verksamhet inom socialtjänsten. Vård- och omsorgsjournalen ska få föras för att behandla personuppgifter som behandlas för ändamålet vårddokumentation tillsammans med de personuppgifter som behövs för att genomföra beslut om bistånd, stödinsatser, vård eller behandling inom socialtjänsten. Bestämmelserna som medger detta ska finnas i hälso- och sjukvårdsdatalagen respektive socialtjänstdatalagen. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Socialnämnden betonar vikten av möjlighet att ha en gemensam vård- och omsorgsjournal framförallt inom särskilda boenden där skillnaden mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst ofta är flytande och personalen ser brukaren som en person med behov av vård och omsorg. Utredningens förslag En gemensam vård- och omsorgsjournal ska innehålla de uppgifter som för en vårdgivares del ska dokumenteras i en patientjournal enligt vårt förslag till hälso- och sjukvårdsdatalag samt de uppgifter som den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska dokumentera enligt socialtjänstlagen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Utredningens förslag En överenskommelse om gemensam vård- och omsorgsjournal ska fastslå vem av parterna som ska ansvara för att tillgodose den enskildes rättigheter enligt 63

64 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) personuppgiftslagen (1998:204), hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Socialnämnden understryker vikten av att överenskommelse mellan de olika aktörerna. Utredningens förslag Vårdgivare får ta del av personuppgifter, som den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten har lämnat ut genom direktåtkomst, endast för ändamålen vård och behandling av patienten, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av sådan vård och behandling samt intygsutfärdande. Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten får ta del av personuppgifter, som vårdgivare har lämnat ut genom direktåtkomst, endast för ändamålen att genomföra beslut om bistånd, stödinsatser, vård eller behandling eller för att säkra och utveckla kvaliteten av sådana insatser, vård eller behandling. Vårdgivare och den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten får behandla personuppgifter i en gemensam vård- och omsorgsjournal för de ändamål som för vårdgivarens del är tillåtna enligt hälso- och sjukvårdsdatalagen och för socialtjänsten del i socialtjänstdatalagen. Bestämmelser om detta ska tas in i hälso- och sjukvårdsdatalagen och socialtjänstdatalagen. Bestämmelserna om behörighetstilldelning och åtkomstkontroll i de respektive lagarna ska gälla även för behandling av personuppgifter i integrerade verksamheter. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Utredningens förslag När insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst har slutat att ges till de enskilde ska den gemensamma vård- och omsorgsjournalen överlämnas till den kommun som ansvarat för socialtjänstinsatserna. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Socialnämnden anser det bäst främjar den enskilde om socialtjänsten ansvarar för arkivering. Utredningens förslag En vårdgivare får göra uppgifter i en gemensam vård- och omsorgsjournal tillgängliga i system för sammanhållen journalföring under de förutsättningar som anges för detta i hälso- och sjukvårdsdatalagen. En påminnelse om detta ska tas in i 64

65 Region Gotland Ärendenr SON 2014/ (20) anslutning till bestämmelserna om gemensam vård- och omsorgsjournal i hälso- och sjukvårdsdatalagen. Socialnämnden tillstyrker förslaget. Socialnämnden anser det viktigt att hälso- och sjukvårdsdokumentation kan göras tillgänglig i sammanhållen journal, nuvarande NPÖ. Bedömning Socialförvaltningen har vid genomgång av slutbetänkandet om Rätt information på rätt plats i rätt tid bedömt att betänkandet är väl genomarbetat och hela tiden för fram att individens behov är viktigare än organisationens. I det sammansatta samhälle som nu finns med flera utförare inom socialtjänst samt flera vårdgivare som har bidragit med sin kompetens till den enskildes liv och hälsa behöver lagstiftningen utformas efter de ändrade förutsättningarna. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Registrator RS Lisa Stark, folkhälsochef ledningskontoret Diarienummer hos mottagare: RS 2014/412 65

66 Beställarenheten Ärendenr SON 2014/357 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 20 augusti 2014 Socialnämnden Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för korttidsvistelse 9 6 LSS inom Regin Gotland. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsvistelse enligt 9 6 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bl a hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Vidare har kraven på personalens utbildning och kompetens skärpts enligt SOSFS 2014:2. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Mariann Godin Luthman, beställarchef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 66 Org nr

67 1 (11) Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsvistelse 9 6 LSS inom Region Gotland 67

68 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 BESTÄLLNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. VERKSTÄLLIGHET... 4 FÖRÄNDRADE BEHOV.... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. KVALITETSKRAV PÅ INSATSEN... 4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FLYTT TILL BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. GENOMFÖRANDEPLAN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. TRANSPORTER... 5 HÄLSO OCH SJUKVÅRD ELISABETH... 5 HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 5 AVGIFTER OCH OMKOSTNADER... 6 TOLK... 6 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 6 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 7 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 7 ANSVAR... 7 PROCESSER OCH RUTINER... 7 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 7 NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD... 7 GOD MAN/FÖRETRÄDARE... 8 MYNDIGHETER... 8 BESTÄLLAREN... 8 HÄLSO OCH SJUKVÅRD ELISABETH... 8 FRIVILLIGORGANISATIONER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. EGENKONTROLL... 8 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 9 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 9 INTRODUKTION... 9 KOMPETENSUTVECKLING KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL ÖVRIGT SEKRETESS VÅLD I NÄRA RELATIONER POLISANMÄLAN PRAKTIKANTER, ELEVER OCH STUDENTER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. MILJÖARBETE

69 3 (11) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av korttidsvistelse 9 6 LSS. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde garanteras. Läs mer på regionens hemsida; Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Korttidsvistelse Insatsen korttidsvistelse 9 6 LSS innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt vistas i korttidshem, korttidsfamilj eller deltar i lägerverksamhet. Insatsen syftar till att ge den enskilde miljöombyte och stimulans i den personliga utvecklingen eller fungera som avlastning för anhöriga. 69

70 4 (11) I korttidsvistelsen ingår omvårdnad där den enskilde ges stöd och hjälp med dagliga behov så som hygien, på- och avklädning etc. Utföraren ansvarar för att den enskilde under sin korttidsvistelse ska kunna fortsätta delta i ordinarie sysselsättning och skola. Se även Riktlinjer för insatser enligt LSS för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Från beslut till verkställighet Beslut Korttidsvistelse ska alltid föregås av ett beslut om insatsen. Det skall framgå av utredningen om beslutet gäller korttidshem, korttidsfamilj eller lägerverksamhet. Verkställighet Insatsen skall verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Den enskildes behov och önskemål bör, så långt det är möjligt, ligga till grund för hur korttidsvistelsen utformas. Ej verkställda beslut Om beslutet inte verkställs eller om den enskilde inte utnyttjar insatsen inom tre månader ska utföraren meddela handläggaren för eventuell omprövning av beslutet. Kvalitetskrav på insatsen Korttidsvistelse Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska ha kunskap om och visa hänsyn till varje unik person utifrån etnisk bakgrund, t.ex. inom religion och sexuell läggning. Den enskilde ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att aktivt medverka och påverka hur och när insatserna ska utformas. Boendemiljön ska vara säkert och tryggt utformad för den enskilde. Rutiner för brandsäkerhet ska finnas och vara kända av samtlig personal. Utföraren ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård enligt tillämpliga delar av 18 HSL. Brukarinflytande Verksamheten ska präglas av en helhetssyn och kontinuitet samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatserna ska utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning). 70

71 5 (11) Transporter Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen korttidsvistelse skall Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom Socialtjänsten tillämpas. Hälso och sjukvård Vid korttidsvistelse ansvarar förälder eller företrädare för kontakter med hälsooch sjukvården beträffande den enskilde och ger instruktioner och direktiv om hur den medicinska omvårdnaden skall ges. I förekommande fall får personal instruktioner av hälso och sjukvårdspersonal. Hygien och smitta Krav på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. I ansvaret ingår att säkra att all personal har utbildning inom området basala hygienrutiner och att personalen kontinuerligt får fortbildning inom området. Vid barnsjukdomar eller smittsamma infektioner vistas den enskilde vanligtvis inte i korttidsboende. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt ska råda i boendet genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Nutrition Utföraren ska förebygga undernäring och felnäring. Måltiderna ska ge en positiv upplevelse och främja hälsa och välbefinnande. Läkemedel Rutiner för läkemedelshantering ska vara ändamålsenliga och väl fungerande. Utföraren ska följa skriftlig arbetsordning för läkemedelshantering med utgångspunkt från gällande författningar och riktlinjer fån medicinskt ansvarig sjuksköterska. Hjälpmedel Utföraren ska i samarbete med föräldrar/företrädare se till för att den enskilde har tillgång till behövliga hjälpmedel, såväl kognitiva som andra. Utföraren ansvarar för att personalen använder ett pedagogiskt förhållningssätt som bidrar till att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. 71

72 6 (11) Avgifter och omkostnader Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde svarar själv för sina egna kostnader för exempelvis mat, resor och fritidsaktiviteter. Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen SFS 2008:355 och SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Beställaren använder sig för närvarande av verksamhetssystemet Treserva som dokumentationssystem. I de fall det är tekniskt möjligt att ge åtkomst till verksamhetssystemet för externa utförare ska utföraren använda sig av samma system som beställaren. Utföraren ska anpassa sin verksamhet så att detta blir möjligt för att säkerställa dokumentationen. Avtal tecknas mellan socialförvaltningen och den enskilde utföraren. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för insatsen utifrån gällande beslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska av 72

73 7 (11) dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och en kopia skickas till handläggarenheten. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Alla led i planeringen kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och om denne samtycker även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. 73

74 8 (11) Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se Vårdnadshavare/God man/företrädare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. Myndigheter Utföraren ska samverka med de myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i olika former av samverkansmöten. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av beställaren, nationella myndigheter och andra organisationer samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Utföraren ska delta och samverka vid beställarens kvalitetsuppföljning samt ge den information som anses nödvändig. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso och sjukvård Vid behov av hälso och sjukvårdsinsatser kontaktas den boendes ordinarie behandlande läkare eller annan legitimerad yrkesutövare efter kontak med förälder eller företrädare. Vid akuta situationer sker kontakten direkt med hälso och sjukvården. Frivilligorganisationer Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Egenkontroll Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Utföraren ska kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. 74

75 9 (11) Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system, Säg vad du tycker, där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen, Tyck till, som kan användas. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags och kvalitetskraven samt kvalitetsgarantierna för korttidsvistelse känd för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. 75

76 10 (11) Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Om den som är verksamhetsansvarig saknar utbildningskrav enligt ovan förbehåller sig beställaren rätten att göra en bedömning av redovisad kompetens före ett eventuellt godkännande. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Utföraren ska aktivt arbeta för att all personal ska ha grundutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2. Utföraren ska säkerställa att all personal ska ha kunskaper och förmågor inom angivna kunskapsområden enligt kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. 76

77 11 (11) Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy, 77

78 Lisa Etzner Ärendenr SON 2014/358 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 7 augusti 2014 Socialnämnden Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för ledsagarservice 9 3 LSS inom Regin Gotland. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av ledsagning enligt 9 3 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Mariann Godin Luthman, beställarchef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 78 Org nr

79 1 (10) Uppdrag och kvalitetskrav Ledsagarservice 9 3 LSS inom Region Gotland 79

80 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 LEDSAGARSERVICE... 3 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 BESTÄLLNING... 4 VERKSTÄLLIGHET... 4 KVALITETSKRAV PÅ INSATSEN... 5 LEDSAGARSERVICE... 5 TRANSPORTER... 5 HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 6 AVGIFTER OCH OMKOSTNADER... 6 TOLK... 6 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 6 GENOMFÖRANDEPLAN... 6 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 7 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 7 ANSVAR... 7 PROCESSER OCH RUTINER... 7 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 7 NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD... 7 GOD MAN/FÖRVALTARE... 7 MYNDIGHETER OCH FÖRETRÄDARE... 8 BESTÄLLAREN... 8 HÄLSO OCH SJUKVÅRD... 8 FRIVILLIGORGANISATIONER... 8 EGENKONTROLL... 8 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 8 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 9 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 9 INTRODUKTION... 9 KOMPETENSUTVECKLING... 9 KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL ÖVRIGT SEKRETESS VÅLD I NÄRA RELATIONER POLISANMÄLAN MILJÖARBETE

81 3 (10) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av Ledsagarservice 9 3 LSS. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde garanteras. Läs mer på kommunens hemsida; Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Ledsagarservice Insatsen ledsagarservice 9 3 LSS syftar till att en person med funktionsnedsättning skall kunna delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Ledsagarservice skall ge möjlighet att utföra aktiviteter utanför hemmet 81

82 4 (10) och sker oftast i den enskildes närmiljö (inom Gotland). Efter särskild prövning kan ledsagning avse aktiviteter utanför närmiljön. Insatsen ledsagarservice är en tämligen begränsad insats som ska ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att genomföra enklare aktiviteter och bryta social isolering genom t ex att delta i fritidsaktiviteter, kulturliv eller besöka vänner. Insatsen ska vara individuellt utformad utifrån den enskildes behov och önskemål och den enskilde ska ha möjlighet till inflytande över vem som utför insatsen. I uppdraget ingår att ge det stöd och hjälp som den enskilde behöver under tiden ledsagningen pågår. Det kan även ingå att delta i de aktiviteter som den enskilde väljer. Ledsagarservice kan ges under dag- och kvällstid, vardagar och helger. Ledsagarservice 9 3 LSS kan beslutas i två olika former kontinuerlig ledsagning och tillfällig ledsagning. Kontinuerlig ledsagning Kontinuerlig ledsagning sker alltid i närmiljön och avser den regelbundet återkommande ledsagningen. Tillfällig ledsagning Tillfällig ledsagning avser den ledsagning som oftast sker utanför närmiljön och utförs efter särskild prövning och avser ett speciellt ändamål. Från beslut till verkställighet Beslut Ledsagarservice ska alltid föregås av ett beslut. I utredning och bedömning kan särskilda omständigheter redovisas som ska beaktas vid förordnande av ledsagare. Beställning Handläggarenheten ansvarar för att delge beställning till utföraren. Verkställighet Ledsagarservice skall verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Beviljad tid för ledsagarservice skall utnyttjas enligt beslut och kan inte sparas för andra ändamål eller utanför period. Om återbud till den planerade ledsagarservicen behöver göras skall den enskilde informeras om detta senast sju dagar i förväg. Ej verkställda beslut Om beslutet inte verkställs eller om den enskilde inte utnyttjar insatsen inom tre månader ska utföraren meddela handläggaren för eventuell omprövning av beslutet. 82

83 5 (10) Kvalitetskrav på insatsen Ledsagarservice Insatserna ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska ha kunskap om och visa hänsyn till varje unik person utifrån etnisk bakgrund, t.ex. inom religion och sexuell läggning. I insatsen ledsagarservice ingår att ge det stöd och hjälp den enskilde behöver under tiden ledsagningen pågår. Det kan även ingå att delta i de aktiviteter som den enskilde väljer. Brukarinflytande Verksamheten ska präglas av en helhetssyn samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatsen skall utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning) Transporter Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen ledsagning skall Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom Socialtjänsten tillämpas. Hälso och sjukvård Ansvaret för hälso och sjukvård åligger primärvården eller den behandlande enhet som har ansvar för den enskilde. Hygien och smitta Krav på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt ska råda genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Läkemedel Om behov uppstår av att den enskilde behöver hjälp med administration av läkemedel ska delegeringsutbildning ske ifrån den vårdcentral där den enskilde är listad. 83

84 6 (10) Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. Avgifter och omkostnader Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde betalar sina egna kostnader i samband med ledsagningen. Utföraren ska stå för rimliga omkostnader för ledsagare (entréavgifter, biljetter etc.). Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för kontinuerlig ledsagning utifrån gällande biståndsbeslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska det av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. 84

85 7 (10) Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och originalet skickas till handläggarenheten. Vid utförande av tillfällig ledsagning behöver genomförandeplaner inte upprättas Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna utför insatser med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och om denne samtycker även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se God man/förvaltare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. 85

86 8 (10) Myndigheter och företrädare Utföraren ska samverka med beställaren, företrädare och god man, tandvården, samt andra som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i olika samverkansmöten. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. Beställaren gör regelbundna uppföljningar av verksamheter utifrån de krav som ställs. Uppföljningen är såväl generell som riktad. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Hälso och sjukvård Det är primärvården eller annan aktuell specialistmottagning som har ansvar för den enskilde som ska kontaktas om eventuellt behov av information/ utbildning av medicinsk karaktär uppstår. Frivilligorganisationer Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse som ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system, Säg vad du tycker, där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. 86

87 9 (10) Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen, Tyck till, som kan användas. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags- och kvalitetskraven samt kvalitetsgarantierna för Ledsagarservice känd för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal, undantaget anställda enligt PAN-avtal, ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. 87

88 10 (10) Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy, 88

89 Beställarenheten Ärendenr SON 2014/356 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 20 augusti 2014 Socialnämnden Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revideringarna i Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av bostad med särskild service enligt 9 9 LSS. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som skall verkställa insatsen. Dokumentet är antaget av socialnämnden 14 september 2005 och revideringar har gjorts 23 april 2008 och 8 december Vid denna revidering uppdrag och kvalitetskrav upprättats enligt tidigare fastställd mall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bl a hälso- och sjukvårdsansvaret har utvecklats. Vidare har kraven på personalens utbildning och kompetens skärpts enligt SOSFS 2014:2. Brukarnas rätt till inflytande över utförandet av insatsen har tydliggjorts. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Mariann Godin Luthman, chef beställaravdelningen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 89 Org nr

90 1 (13) Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service 9 9 LSS inom Region Gotland 90

91 2 (13) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 BESKRIVNING AV INSATSEN... 4 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA... 4 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 5 BESLUT... 5 BESTÄLLNING... 5 VERKSTÄLLIGHET... 5 FÖRÄNDRADE BEHOV UTFÖRAREN SKA MEDDELA BESTÄLLAREN OM DEN ENSKILDES VÅRD- OCH OMSORGSBEHOV STÄLLER KRAV PÅ BOENDE MED ANNAN INRIKTNING. UTFÖRAREN SKA DOKUMENTERA DEN ENSKILDES FÖRÄNDRADE BEHOV KVALITETSKRAV PÅ INSATSEN... 5 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 5 FLYTT TILL BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE UTFÖRAREN SKA FÖRBEREDA FLYTTEN GENOM ATT I GOD TID GE INFORMATION TILL DEN ENSKILDE/FÖRETRÄDARE OCH VID BEHOV ÄVEN NÄRSTÅENDE. UTFÖRAREN ANSVARAR FÖR ATT DEN ENSKILDE GES MÖJLIGHET ATT BESÖKA BOENDET INNAN INFLYTTNING. DEN ENSKILDE SKA FÅ SKRIFTLIGT OCH MUNTLIGT INFORMATION OM VERKSAMHETEN OCH NAMN OCH TELEFONNUMMER TILL ANSVARIG CHEF, SJUKSKÖTERSKA OCH KONTAKTMAN TRANSPORTER... 6 HÄLSO OCH SJUKVÅRD SOCIALFÖRVALTNINGEN HAR ENLIGT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN 18 OCH 18A ANSVAR FÖR DEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SOM BEDRIVS INOM LSS-BOENDEN. ANSVARET OMFATTAR SJUKSKÖTERSKA, ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT. I ANSVARET INGÅR FÖRUTOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, REHABILITERING, HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL HANTERING AV PRIVATA MEDEL... 8 AVGIFTER OCH OMKOSTNADER... 8 TOLK... 8 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 8 GENOMFÖRANDEPLAN... 9 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 9 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 9 ANSVAR... 9 PROCESSER OCH RUTINER SAMVERKAN OCH SAMARBETE NÄRSTÅENDE OCH ANHÖRIGSTÖD GOD MAN/FÖRETRÄDARE MYNDIGHETER BESTÄLLAREN HÄLSO OCH SJUKVÅRD PRIMÄRVÅRDENS LÄKARE ANSVARAR FÖR DE BOENDES MEDICINSKA BEHOV AV BEDÖMNINGAR OCH INSATSER. FÖR ATT DEN BOENDE SKA KUNNA KÄNNA SIG TRYGG OCH FÅ BÄSTA MÖJLIGA VÅRD OCH OMSORG MÅSTE DET FINNAS EN GOD KOMMUNIKATION OCH SAMSYN FRIVILLIGORGANISATIONER EGENKONTROLL SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN RAPPORTERINGSSKYLDIGHET PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING INTRODUKTION

92 3 (13) KOMPETENSUTVECKLING KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL ÖVRIGT SEKRETESS VÅLD I NÄRA RELATIONER POLISANMÄLAN MILJÖARBETE

93 4 (13) Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatserna som ställs på utförare av Bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS. Dokumentet är även en vägledning och ett stöd till utförare som ansvarar för att verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde garanteras. Läs mer på regionens hemsida; Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Beskrivning av insatsen Bostad med särskild service för vuxna Insatsen Bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS är ett permanent boende för personer med sådana funktionsnedsättningar att de har rätt till insatsen efter särskild prövning. Insatsen skall bidra till att den enskilde uppnår goda levnadsförhållanden. I insatsen ingår förutom bostad även omvårdnad, hälso- och sjukvård, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. 93

94 5 (13) Insatsen ska vara meningsfull och utvecklande så att den enskilde ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. Insatsen ska även främja den enskildes delaktighet i samhället samt utformas som ett stöd i den enskildes fysiska och sociala förmåga. Bostad med särskild service kan erbjudas i två olika boendeformer där samtliga bostäder ska vara fullvärdiga enligt Boverkets byggregler. Gruppbostad Riktar sig till personer med stort omvårdnadsbehov och behov av kontinuerlig tillsyn av personal. Gruppbostaden är utformad som enskilda bostäder i direkt anslutning till gemensamma utrymmen. Servicebostad Utgörs av en lägenhet i nära anslutning till en servicebas. Vid servicebasen finns tillgång till gemensamhetslokaler samt en personalgrupp som vid behov ger individuellt utformat stöd till den enskilde. Från beslut till verkställighet Beslut Bostad med särskild service ska alltid föregås av ett beslut. Det skall framgå av utredningen om beslut gäller servicebostad eller gruppbostad Beställning Beställarens boråd kontaktar den enskilde och utföraren om lägenhet. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet och att den enskilde informeras om boendet. Verkställighet Insatsen skall verkställas skyndsamt från det att den enskilde blivit erbjuden en lägenhet, dock senast inom två månader. Förändrade behov Utföraren ska meddela beställaren om den enskildes vård- och omsorgsbehov ställer krav på boende med annan inriktning. Utföraren ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Kvalitetskrav på insatsen Bostad med särskild service Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska ha kunskap om och visa hänsyn till varje unik person utifrån etnisk bakgrund, t.ex. inom religion och sexuell läggning. 94

95 6 (13) Den enskilde ska erbjudas möjlighet till delaktighet genom att aktivt medverka och påverka hur och när insatserna ska utformas. Boendemiljön ska vara säkert och tryggt utformad för den enskilde. Rutiner för brandsäkerhet ska finnas och vara kända av samtlig personal. Utföraren ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård enligt tillämpliga delar av 18 HSL. Flytt till bostad med särskild service Utföraren ska förbereda flytten genom att i god tid ge information till den enskilde/företrädare och vid behov även närstående. Utföraren ansvarar för att den enskilde ges möjlighet att besöka boendet innan inflyttning. Den enskilde ska få skriftligt och muntligt information om verksamheten och namn och telefonnummer till ansvarig chef, sjuksköterska och kontaktman. Brukarinflytande Verksamheten ska präglas av en helhetssyn och kontinuitet samt utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet där insatserna ska utföras i samråd. Den enskilde ska ha en aktiv del i verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering och uppföljning). Transporter Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen skall Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom Socialtjänsten tillämpas. Hälso och sjukvård Socialförvaltningen har enligt hälso- och sjukvårdslagen 18 och 18a ansvar för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom LSS-boenden. Ansvaret omfattar sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. I ansvaret ingår förutom hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Hygien och smitta Krav på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. I ansvaret ingår att säkra att all personal har utbildning inom området basala hygienrutiner och att personalen kontinuerligt får fortbildning inom området. Hälsofrämjande verksamhet Hälsofrämjande förhållningssätt ska råda i boendet genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. 95

96 7 (13) Läkemedel Den boende bör så långt det är möjligt själv ansvara för sina läkemedel och för sin medicinering. Då egenvård inte är möjlig beslutar behandlande läkare att sjuksköterska inom LSS-verksamheten tar över ansvaret för läkemedelshanteringen i form av iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. ( SOSFS 2001:1) Utföraren ska ansvara för att utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Utföraren ansvarar för att förutsättningar finns för säker förvaring av läkemedel i den enskildes hem och för att överblivna läkemedel lämnas in på apoteket på ett säkert sätt. Sjuksköterska ansvarar för att initiera regelbundna läkemedelsgenomgångar med ansvarig läkare. Delegering Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter har möjlighet att delegera vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. (SOSFS 1997:14). Delegeringen ska ske i samråd med enhetschefen på boendet. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att uppgiften är lämplig att delegera och att mottagaren har förstått sitt uppdrag och ansvar. Mun- och tandhälsa Boende har rätt till förmåner enligt tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Dokumentation av mun- och tandhälsa ska ske. Sjuksköterska utfärdar underlag till tandvårdskort och kontaktar tandhygienist. Nutrition Utföraren ska förebygga undernäring och felnäring. Vid behov ska logoped och /eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den boende. Ät och sväljsvårigheter ska förebyggas, identifieras, riskbedömas, utredas, behandlas, utvärderas och följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för specialistresurserna. Sjuksköterska kontaktar dietist vid behov och kontakt med logoped ska ske i samverkan med läkare. Måltiderna ska ge en positiv upplevelse och främja hälsa och välbefinnande. Habilitering/ Rehabilitering Utföraren ska säkerställa att bedömning av habilitering/rehabiliteringsbehov sker vid behov. Arbetsterapeuts och sjukgymnasts/fysioterapeuts uppdrag är att erbjuda insatser som bidrar till att den boende, utifrån sina behov och förutsättningar, bibehåller och /eller återvinner bästa möjliga funktionsförmåga. De ska också handleda omvårdnadspersonal i habilitering/rehabilitering. Hjälpmedel Utföraren ser till att den enskilde har tillgång till behövliga hjälpmedel, såväl kognitiva som andra. Förskrivaren ska instruera den boende, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av medicintekniska produkter. Utföraren ansvarar för att personalen använder ett pedagogiskt förhållningssätt som bidrar till att den enskilde kan leva ett självständigt liv. 96

97 8 (13) Legitimerade yrkesutövare ska bistå den enskilde med råd när det gäller inköp av hjälpmedel som inte kan förskrivas. Urinblås- och tarmfunktion Utföraren ska säkerställa att den boende vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivaren ska instruera den boende, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel. Vård i livets slut När en boende befinner sig i livets slut ska omvårdnadspersonalen ha ett nära samarbete med ansvarig sjuksköterska. Omvårdnadspersonalen ska följa den framtagna individuella vårdplan som beskriver hur vården och omsorgen ska bedrivas. Ansvarig sjuksköterska har huvudansvaret för hälso- och sjukvården vid livets slutskede. Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel hanteras av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. Avgifter och omkostnader Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde svarar själv för sina omkostnader t ex hyra, mat, resor och fritidsaktiviteter. Utföraren ska stå för rimliga omkostnader för personal som uppstår i samband med insatsens utförande. Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt LSS ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Dokumentation i handläggning och vid genomförande av beslut regleras i SOSFS 2006:5. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Planen ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Dokumentation av hälso- och sjukvård ska ske enligt patientdatalagen SFS 2008:355 och SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att 97

98 9 (13) föra journal har den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. Beställaren använder sig för närvarande av verksamhetssystemet Treserva som dokumentationssystem. I de fall det är tekniskt möjligt att ge åtkomst till verksamhetssystemet för externa utförare ska utföraren använda sig av samma system som beställaren. Utföraren ska anpassa sin verksamhet så att detta blir möjligt för att säkerställa dokumentationen. Avtal tecknas mellan socialförvaltningen och den enskilde utföraren. Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan för insatsen utifrån gällande beslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde har inflytande i utformning av genomförandeplanen. Den enskildes anhöriga/närstående eller annan företrädare bör ges möjlighet till delaktighet i utformningen om den enskilde så önskar. Planen ska tydligt beskriva hur och när insatserna ska utföras. Om den enskilde inte varit delaktig ska av dokumentationen framgå orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare är delaktig och införstådd med planeringen. Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och en kopia skickas till handläggarenheten. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. 98

99 10 (13) Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. Samverkan och samarbete Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Alla led i planeringen kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och om denne samtycker även närståendes synpunkter. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhörig/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se God man/företrädare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare om verksamheten. Myndigheter Utföraren ska samverka med de myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i olika samverkansmöten och branschråd. Beställaren bjuder regelbundet in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte dem emellan. Utföraren ska delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av beställaren, nationella myndigheter och andra organisationer samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). 99

100 11 (13) Hälso och sjukvård Primärvårdens läkare ansvarar för de boendes medicinska behov av bedömningar och insatser. För att den boende ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn. Utföraren ansvarar för att rutiner för samverkan finns och att varje boende har en namngiven läkare alternativt vårdcentral. Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar. Frivilligorganisationer Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund ska eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Egenkontroll Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Utföraren ska kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Utföraren ska delta och samverka vid beställarens kvalitetsuppföljning samt ge den information som anses nödvändig. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Denna ska skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system Säg vad du tycker där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas. Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Egen regin ska använda regionens system för registrering och hantering av avvikelser. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. 100

101 12 (13) Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada eller risk för vårdskada. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvarig sjuksköterska om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt lex Maria. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utföraren ska göra uppdrags och kvalitetskraven samt kvalitetsgarantierna för Bostad med särskild service 9 9 LSS känd för all personal och brukare/anhöriga. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal en anpassad teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Om den som är verksamhetsansvarig saknar utbildningskrav enligt ovan förbehåller sig beställaren rätten att göra en bedömning av redovisad kompetens före ett eventuellt godkännande. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Utföraren ska aktivt arbeta för att all personal ska ha grundutbildning motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd om Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2. 101

102 13 (13) Utföraren ska säkerställa att all personal ska ha kunskaper och förmågor inom angivna kunskapsområden enligt Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy, 102

103 Uppdrag och kvalitetskrav Trygghetslarm inom Region Gotland 103

104 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BESKRIVNING AV INSATSEN... 3 MÅLGRUPP... 3 INSATSEN... 4 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET... 4 BESLUT... 4 BESTÄLLNING... 4 VERKSTÄLLIGHET... 4 FÖRÄNDRADE BEHOV... 4 TILLFÄLLIG UTÖKNING... 5 KVALITETSKRAV PÅ TRYGGHETSLARM... 5 HYGIEN... 5 RISKHANTERING... 5 NYCKELHANTERING... 5 RESERVLARM... 5 TILLÄGGSLARM... 6 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 6 FÖRVARING AV DOKUMENTATION EFTER AVSLUTAD INSATS... 6 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 6 ANSVAR... 6 PROCESSER OCH RUTINER... 6 SAMVERKAN OCH SAMARBETE... 7 EGENKONTROLL... 8 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL PÅ VERKSAMHETEN... 8 RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 8 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 8 OMFATTNING/BEMANNING... 8 KOMPETENSUTVECKLING... 9 KRAV PÅ VERKSAMHETSANSVARIG... 9 KRAV PÅ MEDARBETARE/OMVÅRDNADSPERSONAL... 9 ÖVRIGT... 9 SEKRETESS... 9 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET VÅLD I NÄRA RELATIONER POLISANMÄLAN PRAKTIKANTER, ELEVER OCH STUDENTER MILJÖARBETE DEFINITIONER

105 3 (11) Inledning Syftet med dokumentet uppdrag och kvalitetskrav för trygghetslarm är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utföraren av trygghetslarm i ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utföraren som ska verkställa insatsen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav ska vara kända av all personal. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs i styrkort med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer mål för verksamheten i styrkort, se Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose den enskildes behov av stöd. Beskrivning av insatsen Målgrupp Trygghetslarm riktar sig till den som bor i ordinärt boende och som inte själv klarar att tillgodose sina behov. Trygghetslarmet innebär att få stöd och hjälp vid akuta uppkomna behov som inte går att förutse för att uppnå skälig levnadsnivå. 105

106 4 (11) Insatsen Trygghetslarmet är anslutet till en larmcentral som tar emot larmanrop och kontaktar vid behov utföraren. Utföraren skall svara för mottagande av larmanrop från larmcentralen samt utryckning och åtgärder efter larmanrop. Trygghetslarmet ska besvaras dygnet runt. Trygghetslarmets innehåll möjliggör för den enskilde att öka tryggheten i det egna boendet då möjlighet ges att kunna påkalla hjälp vid akuta behov om brukaren t ex ramlar eller blir hastigt sjuk. Från beslut till verkställighet Beslut Region Gotland, genom socialnämnden är ytterst ansvarig. Insatsen trygghetslarm ska för den enskilde alltid föregås av ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Beställning Handläggarenheten ansvarar för att delge beställning till den utförare som är aktuell i området. Beställningen går till Hjälpmedelcentralen, som ansvarar för installation av larmen och till hemtjänst dag och natt som ansvarar för att svara på larmen. Verkställighet Utföraren ska kunna besvara larmanrop efter att trygghetslarmet är installerat och nyckeln har lämnats av hjälpmedelcentralen. Nyckelhanteringen ska samordnas med hjälpmedelcentralen på ett skyndsamt sätt. Avsteg ska dokumenteras. Utföraren ska svara på larmanropen skyndsamt dock inom 45 minuter. Larmutföraren ska snarast efter att beslut inkommit meddela hjälpmedelcentralen vilken hemtjänstgrupp som ska utföra dag och nattinsatserna samt vilket nyckelskåp nyckeln ska förvaras i. Meddelandet ska skickas i verksamhetssystemet Treserva. Sker ändringar ska larmutföraren meddela detta till hjälpmedelcentralen/ Malmö larmmottagning. Utföraren ska säkra att personal vet hur trygghetslarmet fungerar, kunna installera reservlarm vid behov samt byta armband/halsband vid behov. Övriga reparationer ska meddelas hjälpmedelcentralen. Utföraren ska följa givna administrativa rutiner enligt Förändrade behov Utföraren ska meddela handläggarenheten samt hjälpmedelcentralen om behovet av trygghetslarm förändras. Vid avslut ska utföraren omgående delge handläggarenheten den sociala dokumentationen. I de fall utföraren anser att brukaren är i behov utökade kontinuerliga hemtjänstinsatser skall kontakt tas med biståndshandläggare i samråd med den enskilde. 106

107 5 (11) Tillfällig utökning När en brukare som inte har beviljats trygghetslarm har behov av tillfällig utökning av hemtjänst (t ex vid magsjuka) ska kontakt tas med anhöriga om de kan ge stöd, om inte den möjligheten finns får larmutföraren gå in med insatser och närmaste vardag kontakta biståndshandläggaren för beslut som tas i efterhand från 1.a dagen. För brukare som redan har hemtjänstinsatser ska den valda utföraren erbjuda tillfälliga insatser upp till fem dagar utan biståndsbeslut. Utföraren ska i dessa fall meddela biståndshandläggare. Kvalitetskrav på trygghetslarm Insatserna vid besvarande av trygghetslarmsanropen ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder. Hygien Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning förebyggas. För att medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska riktlinjer som hygiensjuksköterska inom Region Gotland utfärdat samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet följas. Riskhantering Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att minimera riskerna för den enskilde. Hjälpmedel Utföraren ska själv svara för och bekosta arbetstekniska hjälpmedel som i första hand används för personalens arbetsmiljö. Utföraren ska se till att personalen kontinuerligt får utbildning i förflyttningsteknik. Nyckelhantering Utföraren ansvarar för nycklar efter att hjälpmedelcentralen lämnat dessa i nyckelskåpet. Utföraren ansvarar för att nyckelhantering sker på ett tryggt och säkert sätt. Utföraren ska säkerställa att det finns skriftliga rutiner för hantering av nycklar. Om kostnad för byte av lås/nycklar uppstår t ex på grund av borttappade nycklar betalas detta av utföraren. Reservlarm Utföraren ska se till att personalen ska känna till hur rutiner kring reservlarm fungerar och kunna installera larm om så krävs, enligt gällande rutin 107

108 6 (11) Tilläggslarm Vid behov av tilläggslarm ska en beställning via Webbsesam göras till hjälpmedelcentralen som ansvarar för installation. Behov av begränsningsåtgärder så som t ex dörrlarm och rörelselarm beslutas av utföraren men bör ske i samråd med hälso- och sjukvården. Dokumentation ska ske i verksamhetssystemet. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser enligt socialtjänstlagen ska göras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd. Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) samt Socialstyrelsens handbok: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL). De insatser som utförs vid larmanrop ska dokumenteras så att åtgärd och tidpunkt för utförandet framgår. Sammanfattning av personalens arbetsanteckningar skall kontinuerligt sammanfattas och journalföras i Treserva. Detta ska ske inom 6 månader. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utföraren ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Ansvar Avdelningschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god omsorg med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. 108

109 7 (11) Samverkan och samarbete Närstående/anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och dennes närståendes intresse inom vård och omsorg om den enskilde samtycker. Detta innebär att även närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Personalen ska vid behov informera om vilka stödformer som kan erbjudas till anhöriga/närstående, se Hemtjänstutförare Utföraren ska samarbeta med utförare av hemtjänst i egen och enskild regi så att den enskilde tillförsäkras en god omvårdnad. Utföraren ska ansvara för att informationsöverföring sker på ett säkert sätt. Hjälpmedelscentralen Utföraren ska samarbeta med hjälpmedelscentralen för att underlätta arbetet kring trygghetslarm. Myndigheter Utföraren ska samverka med de förvaltningar och myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård- och omsorg och livsföring i övrigt. Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i samverkansmöten och branschråd. Beställaren bjuder regelbundet in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte mellan utförare. På dessa branschråd kommer även beställaren att informera om kvalitetsuppföljningens generella resultat samt nya riktlinjer, överenskommelser och kvalitetsdokument. Utföraren bör delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Beställaren gör uppföljning av verksamheter utifrån de krav som ställs, uppföljningen är såväl generell som riktad. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra 109

110 8 (11) uppföljningen. Verksamheten ska varje år upprätta kvalitetsberättelse som skickas till beställaren i samband med årsredovisning. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, dvs systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Synpunkter och klagomål på verksamheten Beställaren har ett system Säg vad du tycker där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av detta system och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas, se Rapporteringsskyldighet Verksamheten ska följa gällande föreskrifter SOFSF 2011:5 och 2005:28 samt regionens riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Sarah och lex Maria. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner inom verksamheten för hantering, analys och förbättringsåtgärder utifrån inrapporterade avvikelser. Utförare i egen regi ska använda regionens system för rapportering och hantering av avvikelser. Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Omfattning/bemanning Utföraren ska ge insatser utifrån individuella behov så att säkerhet och omsorg garanteras för den enskilde. En fast personalgrupp ska finnas som bas. Utföraren ansvarar för att det finns tillräckligt med personal för att tillgodoses de enskildas behov av larminsatser. 110

111 9 (11) Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. För verksamheten ska finnas rutiner för en anpassad introduktion av nyanställda samt för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Kompetensutveckling Utföraren ska se till att personalen har den utbildning och kompetens som behövs, för att utföra och utveckla verksamheten engagerat och professionellt. För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom verksamhetsområdet. Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning lägst motsvarande vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande arbetssätt bedöms speciellt viktigt. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. All personal bär synlig legitimation eller namnskylt. Personalen ska ha kunskaper om vad som bör göras vid ett larmanrop samt kunna bedöma vilka professioner som bör kontaktas. Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt kap. socialtjänstlagen. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften 111

112 10 (11) kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt Patientsäkerhetslagen. Utföraren ska ansvara för att personalen har kännedom om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Anmälningsskyldighet Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på socialtjänstens område är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Utföraren ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. Våld i nära relationer Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. Praktikanter, elever och studenter Utföraren ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy

113 11 (11) Definitioner Den enskilde Närstående Företrädare Beställare Utförare Vård och omsorg Beviljad insats Genomförande Hälso- och sjukvårdspersonal Rehabilitering Sekretess Hemtjänst Tystnadsplikt Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården. Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används synonymt med anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det saknas konsekvens i lagtexter. God man/förvaltare. Socialnämnden. Egen (kommunal) regi Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Verkställighet av beslutad insats. Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Individuellt behovsprövad insats som ges med stöd av socialtjänstlagen till personer i ordinärt boende. Se sekretess 113

114 Anna Malkan Nelson Ärendenr SON 2014/222 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 18 augusti 2014 Socialnämnden Medborgarförslag hjärtstartare till trygghetspatrullerna Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: avslå medborgarförslaget om hjärtstartare till trygghetspatrullen. frågan om hjärtstartare ses över i Regionen som helhet. Bakgrund I ett medborgarförlag till regionfullmäktige föreslås att hjärtstartare skall finnas i trygghetspatrullernas (utförare av hemtjänstinsatser nattetid) bilar. Detta då de är ute och kör över hela Gotland på nätterna och i och med detta skulle kunna vara den resurs som finns närmast tillgänglig vid ett eventuellt hjärtstopp. En hjärtstartare är en maskin som känner av hjärtverksamheten hos en människa med misstänkt hjärtstopp och som om det är nödvändigt kan leverera en strömstöt mot hjärtat och på så sätt återställa den normala rytmen och få hjärtat att slå igen. Halvautomatiska defibrillatorer finns idag på fler och fler ställen i samhället. Dessa ger talade instruktioner och kan användas av de flesta oavsett tidigare kunskap. Säkerhetsmekanismer i apparaten förhindrar att elstöt ges till någon som inte har drabbats av ett hjärtstillestånd. Hjärtstartare kan inte ses förekomma i hemtjänstbilar i övriga landet mer än i undantagsfall. Däremot polis och brandkår utrustas på flera håll med hjärtstartare i sina bilar och kommuner arbetar med så kallad dubbel utlarmning av både ambulans och räddningstjänst vid befarade hjärtstopp (exempelvis Kalmar kommun). Den enhet som kommer först till platsen startar behandlingen. Om fler aktörer än ambulansen på Gotland ska utrustas med hjärtstartare bör regionen behandla detta som en fråga som inte rör enbart socialförvaltningen. Socialförvaltningen ställer sig tveksam till det ansvar det skulle lägga på personalen i trygghetspatrullen att ha denna utrustning i sina bilar; hur det ska ställas mot deras huvuduppdrag att ge planerade insatser samt svara på larm hos personer med stort hjälpbehov på nätterna, hantering och underhåll av hjärtstartare samt frågeställningar kring dokumentation av eventuella insatser. Det kan också betraktas som ytterst osannolikt att en bil från trygghetspatrullen ska vara närvarande precis i ögonblicket för ett hjärtstopp. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats Org nr

115 Region Gotland Ärendenr SON 2014/222 2 (2) I socialförvaltningens Rutin vid hjärtstopp, framtagen av medicinskt ansvarig sjuksköterska, framgår att omvårdnadspersonal inte har skyldighet att utföra hjärt- och lungräddning i händelse av hjärtstopp hos en brukare. Bedömning Socialförvaltningens samlade bedömning är att medborgarförslaget bör avslås. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör 115

116 Region Gotland MEDBORGARFORSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Anr -n/./ ' 09 REGION GOTLAND Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Hjärtstartare til trygghetspatrullerna Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Det skrivs så mycket om att hjärtstartare bör finnas i varje socken. Det är ju regionens bilar som rullar om nätterna och dompasserar iregel varje socken en eller två gånger per natt.jag jobbar själv i trygghetspatrullen så det är en resurs som bör tillvaratas. Vid ett ev hjärtstopp kan vi vara närmare än annan resurs och påbörja hlr,kanske räddat ett liv Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarforslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering [x] Jag samtycker inte till internetpublicering l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Namnteckning /VI- /^/ JL#~ Tfå&tt' Namnförtydligande Sören Ekström Adress Jungfrustig 3 Postadress Visby E-postadress @telia.com f"/ J}rf&ffi? Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2 116

117 Karl Risp Ärendenr SON 2014/194 RS 2014/183 HSN 2014/212 BUN 2014/284 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 augusti (3) Socialnämnden Remiss av motion från regionstyrelsen. Inrättande av en barnlots inom Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden avslår Anna Anderssons (C) motion om att införa en barnlots. Sammanfattning Anna Andersson, (c), föreslår regionfullmäktige att en barnlots inrättas inom Region Gotland med uppdraget att hjälpa barn och unga som mår dåligt att hitta rätt hjälp. Förslaget bygger på Barnombudsmannens (BO) rapport Bryt tystnaden. BO finner att vägen till stöd för unga ibland kan vara lång och krokig och rekommenderar att varje landsting/region inrättar en barnlots. Denna lots ska göra så att det finns en väg in i vårdkedjan för barn och unga som mår dåligt. Bakgrund I Region Gotland har berörda förvaltningar inom BarnSam utvecklat en websida, sagagotland.se. Sidan är till för den som vill veta vart man kan vända sig när ett barn eller en ungdom behöver hjälp. Här kan man dels hitta information om olika typer av problem eller svårigheter som man kan ha som barn och ungdom, och dels uppgifter om vilka verksamheter i Region Gotland som har i uppgift att ge stöd till barn, ungdomar och deras familjer och hur man kan komma i kontakt med de verksamheterna. Tydliga länkar till sagagotland.se ligger på första sidan för socialförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. När barn och ungdomar har insatser från både socialtjänsten och från hälsooch sjukvården finns det möjlighet att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Behovet av SIP för ett barn eller ungdom kan inom Region Gotland uppmärksammas av socialtjänsten- och hälso- och sjukvårdens verksamheter, förskola, skola och kultur- och fritidsverksamhet. Inom ramen för Barnsam har omfattande insatser gjorts i framtagande av förvaltningsgemensamma Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats Org nr

118 Region Gotland Ärendenr SON 2014/194 2 (3) rutiner och vid införande av SIP, i syfte att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska få de insatser som de behöver. Hälso- och sjukvårdens insatser till barn och ungdomar med psykisk ohälsa kan delas in i första linjens vård respektive specialistvård. Sedan 2010 har BUP på Gotland både specialist- och första linjeuppdraget för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. I juni beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om ett uppdrag till förvaltningen att utforma en plan för att eventuellt överföra första linjens uppdrag även avseende psykisk ohälsa för barn och unga till primärvården. Detta redovisas till nämnden i november Barn- och utbildningsförvaltningen har en utbyggd elevhälsa. Det innebär att varje rektor, skola och barn har ett helt elevhälsoteam att tillgå (skolkurator, skolsköterska och skolpsykolog). Elevhälsoteamets yrkesgrupper har en barnlotsfunktion redan idag. Socialförvaltningen har ett särskilt ansvar för barns och ungdomars uppväxtvillkor och kan erbjuda olika former av öppenvårdsinsatser till barn, ungdomar och deras familjer om de behöver det. Exempel på öppenvårdsinsatser är stöd från socialsekreterare, familjebehandling, ungdomscoach, öppen förskola för barn och föräldrar och Tryggve stödgrupper. Inom socialförvaltningens verksamheter finns professionella som redan har ett ansvar för att lotsa barn, ungdomar och deras familjer till rätt verksamhet eller myndighet och att samverka med andra verksamheter och myndigheter när behov finns. Ärendets beredning En arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt ledningskontoret har på BarnSams uppdrag berett ärendet. Yttrande har inhämtats från barn- och utbildningsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Bedömning Arbetsgruppens gemensamma bedömning är att på grund av Gotlands litenhet är det relativt tydligt för barn och unga vart de kan vända sig om de behöver hjälp. Kontaktvägarna mellan de olika professionerna är också korta och väl kända vilket underlättar för det lotsande som sker, exempelvis genom elevhälsans försorg. Sagagotland.se är enligt arbetsgruppen ett bra instrument 118

119 Region Gotland Ärendenr SON 2014/194 3 (3) för att ta reda på vart man kan vända sig. Dock finns det en utvecklingspotential. Sidan bör göras mer känd och synlig, exempelvis bör en varaktig länk ligga på första sidan på gotland.se. Sidan bör även kunna göras mer lättillgänglig för barn och unga genom att anpassas språkligt. Den pågående utredningen om att eventuellt föra över första linjens insatser från BUP till primärvården bör visa om en ökad tydlighet för barn och unga kan uppstå vid ett eventuellt överförande till primärvården. Likaså bör utredningen bedöma om tillgängligheten till första linjens vård vid psykisk ohälsa kan förväntas öka. Sammantaget bedömer arbetsgruppen att det redan finns bra lotsmöjligheter för barn och unga och tillgång till vårdkedjan genom en väl utbyggd elevhälsa, sagagotland.se och professionell samverkan. Därmed föreslås att motionen avslås. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Registrator HSN Registrator BUN Registrator RS Anna Derwinger Hallberg, verksamhetsledare BarnSam Lisa Stark, folkhälsostrateg 119

120 E7~ CENTERPARTIET Motion till Gotlands Regionfullmäktige. Ang. införande av barnlots Barnombudsmannen presenterade i veckan sin rapport "Bryt tystnaden" där myndigheten undersökt samhällets stöd för barn och unga vid psykisk ohälsa. I studien har barn och unga kommit tals om hur de upplever sig blivit bemötta av psykiatrisk vård, barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan och ungdomsmottagningar. Barnombudsmannens slutsats är att vägen till stöd för unga ibland kan vara lång och krokig, han rekommenderar därför att man inom varje landsting/region inrättar en barn lots. Denna lots skall göra så att det finns en väg in i vårdkedjan för barn och unga som mår dåligt. Detta är helt i linje med det arbete som redan görs inom Barnsam-nätverket och som bland annat utmynnat i hemsidan sagagotland.se där man som barn, ung eller förälder kan söka och kontakta den vård man behöver. Ibland är det dock svårt att orka hitta rätt, att orka ligga på och att orka upprepa sin berättelse. Detta bör man kunna få hjälp med. Att ge Regionens barn och unga tillgång till en barnlots kan ses som ytterligare ett tydligt steg för att hjälpa och underlätta och ta till vara våra barn och ungas rättigheter när de mår dåligt. Med anledning av ovanstående yrkar jag: Att en barnlots inrättas inom Region Gotland med uppdraget att hjälpa barn och unga som mår dåligt att hitta rätt hjälp. 120

121 Karl Risp Ärendenr SON 2013/232 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 25 augusti 2014 Socialnämnden Medborgarförslag om en projektidé som kallas "Krim-vux" Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avstå från att ansöka om medel och inleda ett försöksprojekt tillsammans med kriminalvården enligt medborgarförslaget Projekt-idé Krim-vux. Sammanfattning Socialnämnden tog den 11 februari 2014 upp ett medborgarförslag som handlade om att socialförvaltningen skulle samarbeta med behandlingshem på Gotland för att göra individuella handlingsplaner för personer som friges från fängelse. Socialförvaltningen fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att söka statliga och EU-medel för att skapa ett försöksprojekt i medborgarförslagets anda. Utredning Socialförvaltningen bedömer att en verksamhet enligt medborgarförslaget skulle kosta minst 2,5 miljoner kronor per år. Den instans som förefaller naturligast att söka bidrag från för en verksamhet som beskrivs i förslaget är Socialfondens Programområde 3 sysselsättningsinitiativet för unga. Socialfonden ger offentliga bidrag till organisationer som kan vara både föreningar och aktiebolag vilka säljer varor och tjänster. En förutsättning för att Socialfonden ska lämna ut bidrag är bestämmelsen som säger att en organisation inte ska få för mycket offentligt stöd, statsstöd, eftersom den organisationen då kan få en förstärkt position på den interna marknaden. En verksamhet enligt medborgarförslaget kan alltså inte bidragsfinansieras helt med medel från Socialfonden. För att kunna ha en verksamhet enligt förslaget skulle förvaltningen behöva omfördela resurser som ligger i den ordinarie verksamheten på individ- och familjeomsorgen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats Org nr

122 Region Gotland Ärendenr SON 2013/232 2 (2) Bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att det inte finns möjligheter att vare sig omfördela befintliga resurser eller ansöka och få EU-medel för att driva ett försöksprojekt tillsammans med kriminalvårdens i medborgarförslagets anda. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Christina Godarve, avdelningschef Individ och familjeomsorgen Ragnar Östermark, enhetschef Beroendeenheten Annika Ringström, Hästgatan 15, Visby 122

123 Regionens revisorer Revisionsskrivelse Änr Datum REGION GOTLAND Regionstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Granskning av intern kontroll avseende tillförlitlighet i system och rutiner för kundfakturering På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning avseende tillförlitlighet i system och rutiner avseende fakturering av barnomsorgsavgifter och äldreomsorgsavgifter. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att den interna kontrollen som genomförs inom de granskade nämnderna och Serviceförvaltningen inom Regionstyrelsens som delvis finns dokumenterad bedöms ge bra förutsättningar för att säkerställa en tillförlitlig kundfakturering. Vi noterar dock att kundfaktureringsprocessen inte ingår i någon av de granskade nämndernas intern kontrollplaner för Inte heller Regionstyrelsens internkontrollplan. Vi anser dock att kundfaktureringsprocessen är en så viktigt process där flera nämnder är involverade att den bör ingå i Regionstyrelsen risk- och väsentlighetsbedömning när internkontrollplanen för kommande år tas fram. I detta arbete bör övervägas om det finns övergripande kontrollmoment som kan genomföras centralt. Efter genomförd granskning bedömer vi att den interna kontrollen avseende system och rutiner för hantering av barnomsorgsavgifter i huvudsak är tillräcklig. Bedömningen bygger på att det trots att det finns en rutin att begära in aktuella inkomstuppgifter synes rutinen inte fungera då den uppföljning som gjordes hösten 2013 medförde korrigeringar av avgiftsuttaget hos den enskilde. En decentraliserad avgiftshantering ställer enligt vår bedömning krav på att det finns en ändamålsenlig rutinbeskrivning som tydliggör hur processen ser ut och fungerar. I syfte att stärka den interna kontrollen rekommenderas nämnden ta fram en rutinbeskrivning enligt ovan. Vår bedömning är att den interna kontrollen avseende system och rutiner för hantering av äldreomsorgsavgifter i allt väsentligt är tillräcklig. Bedömningen bygger på att Socialnämnden har en fungerande rutin för att begära in aktuella inkomstuppgifter Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Org nr E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Gotland 123

124 Regionens revisorer minst en gång per år. Om aktuell uppgift inte lämnas av den enskilde tas maxavgift ut. Det finns en ändamålsenlig rutinbeskrivning som tydliggör hur processen ser ut och fungerar vilket vi bedömer utgör en god grund för än ändamålsenlig hantering och en tillräcklig intern kontroll. Vi instämmer i de bedömningar som redovisas och de rekommendationer som lämnas bifogad rapport. Revisorerna önskar senast den 4 oktober bli informerade om vilka åtgärder nämnden kommer att vidtas med anledning av rapporten. För Region Gotlands revisorer Stig Pettersson Ordförande 124

125 Revisionsrapport Carin Hultgren Cert. kommunal revisor Sandra Volter April 2014 pwc 125