Stockholmenkäten Årsrapport 2014

Transkript

1 Årsrapport 14 stockholm.se

2 14 Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:dnr ISBN: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Erik Begler och Julia Sandahl Produktion: [Fyll i här] Distributör: [Fyll i här] Omslagsfoto: [Fyll i här] Författare: Erik Begler och Julia Sandahl

3 3 (173) Innehåll SAMMANFATTNING 5 Urval av stadsövergripande resultat 14 5 Allt färre dricker alkohol 5 Minskat tobaksbruk bland stadens unga 6 Narkotikaanvändningen oförändrad 7 Fortsatt tendens till minskad kriminalitet bland unga 7 Bakgrund och syfte 9 Stockholmsenkäten till nytta för många 1 Metod och material 11 Datainsamlingen 11 Genomförande 11 Svarsfrekvens och bortfall 11 Enkätens innehåll 12 Tolkningsstöd för stockholmsenkäten 13 Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar 13 Specifika aspekter med Stockholmsenkäten 14 Tre olika mått 14 Selekterade frågor 14 Jämförelser över tid 14 Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdes- respektive stadsdelsnivå 15 Resultat 17 Tobak 17 Stadsövergripande resultat 17 Resultat på stadsdelsområdesnivå 23 Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå 28 Alkohol 38 Stadsövergripande resultat 39 Resultat på stadsdelsområdesnivå 43 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 48 Narkotika 58 Stadsövergripande resultat 59 Resultat på stadsdelsområdesnivå 61 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 63 Skola 67 Stadsövergripande resultat 67 Resultat på stadsdelsområdesnivå 71 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 75 Mobbing 83 Stadsövergripande resultat 83 Resultat på stadsdelsområdesnivå 85 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 87 Spel 91 Stadsövergripande resultat 91 Resultat på stadsdelsområdesnivå 92

4 4 (173) Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 93 Brott 95 Stadsövergripande resultat 95 Resultat på stadsdelsområdesnivå 11 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 19 Förhållande till andra människor 125 Stadsövergripande resultat 125 Resultat på stadsdelsområdesnivå 129 Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå 133 Hälsa 141 Stadsövergripande resultat 141 Resultat på stadsdelsområdesnivå 142 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 143 Trygghet 145 Stadsövergripande resultat 145 Resultat på stadsdelsområdesnivå 148 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 151 Debutålder 157 Stadsövergripande resultat 158 Resultat på stadsdelsområdesnivå 161 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 164 SLUTORD 172

5 5 (173) SAMMANFATTNING Den positiva trend som fanns i 12 års undersökning, beträffande självrapporterad brottslighet samt alkohol- och tobakskonsumtion, fortsätter även i årets mätning. Det är en allt större andel som helt väljer bort både alkohol, cigaretter och snus. En fortsatt tendens till minskad självrapporterad kriminalitet, till exempel när det gäller snatteri, klotter/graffitti samt användning av hot eller våld och då i synnerhet bland pojkar på gymnasiet går också att urskilja. När det gäller narkotikaanvändning är utvecklingen inte lika positiv. Andelen elever som uppgav att de någon gång har använt narkotika är oförändrad sedan förra mätningen. Det gäller även den grupp narkotikaanvändare som uppgav att de använt cannabis. Under en tioårs period (sedan 4) har dock andelen, främst pojkar på gymnasiet, som svarat att de använt cannabis mer frekvent (mer än gånger) ökat något. Urval av stadsövergripande resultat 14 Allt färre dricker alkohol Andelen ungdomar i Stockholms stad som svarat att de inte dricker alkohol har nästan fördubblats sedan 2. Denna positiva trend fortsätter även i årets undersökning. För första gången är det mer än hälften av ungdomarna i årskurs 9 (55 %) som svara att de inte dricker alkohol, vilket kan jämföras med 47 % i 12 års undersökning. Även på gymnasiet har denna andel ökat kontinuerligt sedan 2 och fortsätter att öka i årets undersökning (28 % uppger att de inte dricker alkohol 14 jämfört med 21 % 12). Ökningen är lika stor för pojkar som för flickor men andelen pojkar som inte dricker är större än andelen flickor. Utvecklingen beträffande andelen storkonsumenter 1 är också positiv så till vida att färre ungdomar dricker mycket vid ett och samma tillfälle. Bara sedan förra mätningen 12 har andelen storkonsumenter i gymnasiets år 2 minskat från 41 procent 12 till 32 procent 14. Utvecklingen är positiv även i årskurs 9, om än i något mindre omfattning (17 % storkonsumenter år 12 kan jämföras med 15 % år 14). Sett till hela perioden 2 till 14 har andelen storkonsumenter mer än halverats bland elever i årskurs 9 (från 36 % 2 till 15 % 14). Motsvarande siffror på gymnasiet är 58 procent 2 och 32 procent 14. I årskurs 9 är 1 Storkonsument konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.

6 6 (173) andelen storkonsumenter jämt fördelade mellan könen, medan något fler pojkar (34 %) storkonsumerar jämfört med flickorna (3 %) i gymnasiets år 2. Värt att notera är att nedgången i storkonsumtion påverkas av den allt större andelen ungdomar som väljer att helt avstå från alkohol. Ytterligare ett mått som används för att beskriva utvecklingen av alkoholkonsumtion är totalkonsumtion den totala mängden 1 procentig ren alkohol i cl som konsumerats under det senaste året. Även detta mått följer den nedåtgående trenden från de senaste årens undersökningar. Vid årets mätning har minskningen fortsatt och totalkonsumtionen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1998, såväl i årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. Minskat tobaksbruk bland stadens unga I 14 års undersökning uppger 12 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i nian att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande andel i gymnasiet är 25 procent för pojkarna och 31 procent för flickorna. Flickor röker således mer än pojkar och elever på gymnasiet röker mer än elever i nian. Redan vid förra mättillfället skedde en minskning av tobaksbruk sedan 1. Denna trend fortsätter i årets mätning och gäller för samtliga grupper. Andelen elever som uppger att de röker dagligen eller ibland minskade redan mellan 1998 och 6. Därefter skedde en liten ökning fram till 1 då trenden åter vände nedåt. Denna trend gäller såväl för dagligrökare som för de som röker mer sporadiskt. Undantaget är flickor i årskurs 9 som uppger att de röker ibland, där ingen förändring har skett sedan 12. På motsvarande sätt som när det gäller alkohol ökar också den gruppen som helt avstår från tobak. Utvecklingen beträffande andelen pojkar som snusar är även den fortsatt positiv. Vid 12 års mätning kunde vi se rekordlåga nivåer beträffande snuskonsumtion sedan 1998 och i år är de ännu lite lägre. Pojkar i årkurs 9 som uppger att de snusar dagligen eller ibland har sjunkit från 9 procent 12 till 7 procent 14. Motsvarande siffror på gymnasiet är procent 12 och 17 procent i årets mätning. Bland flickorna är andelen som använder snus oförändrat låg, 1 procent i årskurs 9 och 2 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de snusar antingen dagligen eller ibland.

7 7 (173) Narkotikaanvändningen oförändrad Vid 8- och 1 års undersökningar kunde vi se en svag ökning av narkotikaprevalensen (andelen som någonsin testat) i så gott som samtliga grupper. Vid förra mättillfället 12 hade narkotikaanvändningen istället gått ned något, i synnerhet i årskurs 9. Sett till hela perioden får utvecklingen ses som stabil under - talet, men med lite variationer och då främst bland pojkarna. I årets mätning 14 är nivåerna ungefär desamma som vid förra mättillfället. Totalt har 11 procent av niorna och 26 procent av gymnasieeleverna uppgivit att de någon gång använt narkotika. Det stabila läget beträffande prevalensen av narkotika gäller för båda könen. Däremot skiljer sig nivåerna något, flickor har prövat narkotika i något lägre omfattning än pojkar i båda årskurserna. Eleverna ombeds också att besvara frågan huruvida de har använt narkotika minst en gång den senaste 4-veckorsperioden. Avsikten med denna fråga är att försöka fånga ett mer frekvent narkotikabruk. Även beträffande detta mått är utvecklingen stabil i samtliga grupper i årets undersökning. I årskurs 9 ligger andelen som uppger att de använt narkotika den senaste månaden stadigt runt 4 procent sedan 6 när frågan fördes in i enkäten, medan motsvarande andel på gymnasiet har ökat ett par procentenheter under samma period, från 6 procent år 6 till 8 procent vid årets mätning. Denna ökning skedde dock i huvudsak mellan 6 och 8 och har sedan dess legat stabilt. Den stora majoriteten av de som har provat narkotika har använt cannabis (89 procent i årskurs 9 respektive 96 procent i år 2 på gymnasiet). Här sker inga förändringar över tid. Däremot har andelen som uppger att de använder cannabis ofta (dvs. mer än ggr) ökat något det senaste decenniet. I årets mätning får eleverna för första gången möjlighet att kryssa i preparatet Spice, vilket har visat sig vara den näst vanligaste drogen att ha testat efter cannabis. Av de som har uppgivit att de testat narkotika är det 35 procent i årskurs 9 och 23 procent på gymnasiet som har svarat att de prövat Spice. Fortsatt tendens till minskad kriminalitet bland unga I 14 års undersökning är tendensen att de flesta av de självrapporterade brottstyperna ligger på samma nivåer som 12. I de fall det skett förändringar är nivåerna något lägre än år 12 och en lätt nedåtgående trend har pågått sedan 8. Vid förra mättillfället 12 var det pojkar i årskurs 9 som stod för huvuddelen

8 8 (173) av denna minskning, i år är det snarare pojkar i årskurs 2 på gymnasiet (här är det viktigt att ha i åtanke att de som gick i nian 12 är de som går på gymnasiet i årets mätning). Andelen elever som har uppgivit att de begått de lite lindrigare brotten klotter/graffitti och snatteri minskade redan vid förra mättillfället och i år sjunker andelarna ytterligare ett par procentenheter såväl bland pojkar i årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. År 12 var det 17 procent av pojkarna i årskurs 9 som angav att de hade klottrat det senaste året, i år är motsvarande siffra 13 procent. Nivån för flickor i årskurs 9 är oförändrad på 1 procent. På gymnasiet är det i årets undersökning 8 procent som uppger att de klottrat, jämfört med 1 procent 12. Här gäller minskningen för båda könen. Sett till hela perioden är det främst pojkar i årskurs 9, det vill säga den mest brottsaktiva gruppen som stått för förändringen medan skillnaderna mellan åren för övriga grupper är mycket marginella. Beträffande de lite mer allvarliga brotten är den positiva förändringen inte lika tydlig, men det rör sig fortfarande om lägre nivåer snarare än högre. Allvarliga brott sker i förhållandevis liten utsträckning bland flickor där utvecklingen är nästintill helt stabil under -talet. Årets undersökning utgör inget undantag i detta avseende. Beträffande andelen pojkar i årskurs 9 som har begått allvarliga egendomsbrott fortsätter den lätt nedåtgående trenden som vi sett sedan 8 även i år, även om skillnaden jämfört med förra året är marginell. I år är det istället pojkarna på gymnasiet som står för mestadels av den positiva utvecklingen. I denna grupp har nivåerna sjunkit en eller ett par procentenheter när det gäller att minst en gång det senaste året ha; använt hot eller våld, misshandel samt att ha burit vapen. Även självrapporterad utsatthet för misshandel minskar bland pojkarna i årets mätning.

9 9 (173) Bakgrund och syfte Stockholmsenkäten genomförs av Utvecklingsenheten vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i årskurs nio och år två på gymnasiet i Stockholms stad. Den har i olika former genomförts sedan 197-talet och förvaltningen har idag tillgång till tidsserier sedan Samtliga kommunala skolor deltar. Fristående skolor deltar frivilligt och i stor omfattning. Enkäten distribueras också i flera av Stockholm stads kranskommuner. Stockholmsenkäten uppfyller flera syften. Ett är att följa utvecklingen över tid när det gäller ungdomars normbrytande beteende. Resultaten av undersökningen fungerar som ett kartläggningsinstrument och ingår, genom ett antal frågor, nyckeltal och indikatorer, i stadens uppföljningsrutiner. Det datamaterial som produceras vid varje datainsamling fungerar också som underlag för praktiknära forskning och kunskapsutveckling på de områden som enkäten behandlar. Det ursprungliga och kanske viktigaste syftet med Stockholmsenkäten är att resultaten ska utgöra underlag för planering och beslut om preventiva insatser, såväl på stadsövergripande som på stadsdelsförvaltningsnivå i Stockholms stad. År 14 har Markör marknad och kommunikation genomfört datainsamlingen. I linje med tidigare år har själva mätningen gjorts under vårterminen, mellan sport- och påsklov. Enkäten besvaras av eleverna i klassrummet under lektionstid och överlämnas i förslutet kuvert till klassläraren. Datainsamlingen utförs vid ett tillfälle och något uppsamlingstillfälle för de som inte var närvarande görs inte. Nästan 9 elever i Stockholms stad har besvarat 14 års enkät, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76 procent. Vid varje datainsamling sprids först ett urval av de stadsövergripande resultaten till olika målgrupper i staden. Därefter presenteras resultat på stadsdelsområdesnivå och på skolnivå. I föreliggande rapport presenteras 14 års resultat, förändringar över tid samt skillnader mellan stadsdelsområden deskriptivt. Innan det är dags för nästa datainsamling brukar också ett par fördjupningsstudier på särskilt aktuella områden ha publicerats. Undersökningen utförs och finansieras huvudsakligen av socialförvaltningen men sker i samverkan med- samt med delfinansiering av utbildningsförvaltningen. I styrgruppen för

10 1 (173) Stockholmenkäten finns representanter från såväl socialförvaltningen som från utbildningsförvaltningen. Stockholmsenkäten till nytta för många Utvecklingsenheten vid socialförvaltningen arbetar bland annat med att samordna, utveckla och stärka det drog- och brottsförebyggande arbetet i stadsdels- och fackförvaltningar. Ett av enhetens uppdrag är arbetet med stockholmsenkäten. Nedan finns en bild över några av de målgrupper och insatser som använder resultat eller data från undersökningen. Varje skola med tillräckligt många svarande elever och tillräckligt hög svarsfrekvens får en egen skolrapport 2, där skolans resultat kan jämföras med stadsövergripande resultat. Av sekretesskäl redovisas inte resultat som kan möjliggöra identifiering av enskilda elevers svar, det vill säga procentandelar som motsvarar 1-6 personer. I sådana fall utelämnas resultatet för den skolan. Skolrapporterna 2 Baseras på de elever som går i den aktuella skolan oavsett var de bor (skolkommun).

11 11 (173) används till exempel genom att resultaten presenteras och analyseras av elevhälsopersonal som också tar hänsyn till data från exempelvis brukarundersökningar och elevhälsosamtal. Ibland sker dessa analyser i samråd med exempelvis stadsdelsförvaltningens preventionssamordnare. I vissa skolor presenteras även resultaten tillbaka till föräldrar. Ett urval resultat på stadsövergripande nivå och på stadsdelsområdesnivå presenteras först direkt till stadsdelsförvaltningarna samt på Stockholms stads hemsida och sedan lite mer detaljerat i föreliggande rapport. Stadsdelsförvaltningarna presenterar ofta resultat för sina respektive nämnder medan socialförvaltningen gör motsvarande för socialnämnden. Såväl stadsövergripande resultat som resultat på stadsdelsområdesnivå används i stadens integrerade ledningssystem (ILS) i syfte att följa upp uppsatta mål. Metod och material Datainsamlingen År 14 besvarade ca 9 elever i Stockholms stad enkäten. Undersökningen har i sin nuvarande form genomförts vart annat år med start år, vissa frågor finns även från Enkäten genomförs också i flera andra kommuner i Stockholms län. Genomförande Den praktiska datainsamlingen upphandlas enligt LOU. I år 14 utfördes datainsamlingen av Markör marknad och kommunikation. Liksom vid tidigare tillfällen genomfördes datainsamlingen under perioden mellan sport- och påsklov. Enkätformulären lämnades i skolorna och besvarades anonymt av eleverna under lektionstid. De ifyllda enkäterna lämnades i förslutna kuvert till klasslärarna. Enkäterna hämtades därefter på varje skola för dataregistrering/scanning. Svarsfrekvens och bortfall I stadens skolor finns ett relativt stort antal elever som har en annan hemkommun än Stockholms stad. När resultaten från enkäten presenteras är basen vanligtvis hemkommun (det vill säga de elever som bor i Stockholms stad). Svarsfrekvensen nedan är dock beräknad på de elever som svarat på enkäten i någon av Stockholms

12 12 (173) stads skolor det vill säga skolkommun. Totalt lämnades enkäter ut till skolorna varav godkända inkom. Svarsfrekvensen vid 14 års mätning uppgick således till 76 procent. I jämförelser med tidigare datainsamlingar har bortfallet ökat några procentenheter. Resultaten i denna rapport baseras på elever som bor i Stockholms stad. Nedan visas en tabell över antal svarande elever och som också uppgett Stockholms stad som hemkommun. Tabell 1. Antal svarande elever boende i Stockholms stad fördelat på år och kön. År Totalt Pojkar åk Flickor åk Pojkar gymn. år 2 * Flickor gymn. år 2 * *1998 ingick inte gymnasiets år 2 i undersökningen. År 14 deltog elever ifrån 16 skolor inom Stockholms Stad. Den vanligaste anledningen till att fristående skolor inte deltog i undersökningen var att dessa skolor inte gick att nå inför datainsamlingen. Den utförande aktören (Markör) gjorde flertalet kontaktförsök via både e-post och telefon under flera veckors tid. Vissa fristående verksamheter uppgav att de inte ville delta i undersökningen (i huvudsak särskolor). De få fall av kommunala verksamheter som inte deltog utgörs av särskolor/-gymnasier. Ytterligare diskussion om bortfallet återfinns i avsnittet Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten. Enkätens innehåll År 14 bestod frågeformuläret av ca 35 frågor/delfrågor. Utöver bakgrundsbeskrivningar (ålder, kön, boendesituation, boendetid i Sverige, föräldrars utbildning och arbete, mm) så finns flera temaområden i enkäten: tobak, alkohol, sniffning, narkotika, doping, hjälpinsatser (pga. alkohol och droger), skola, fritid, brott, förhållande till andra människor, hälsa och bostadsområde. Frågeformuläret för 14 finns i slutet av rapporten (se bilaga 1).

13 13 (173) Tolkningsstöd för stockholmsenkäten Utifrån stockholmenkäten presenteras en stor mängd statistik. För att bättre förstå hur olika typer av statistik kan tolkas och vilka utmaningar som finns presenteras här ett tolkningsstöd. Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar Enkät som datainsamlingsmetod när det gäller ungdomars normbrytande beteenden har vissa generella problem. För det första kan elever som fyller i enkäten överdriva sina svar. Dessa oseriösa svar kan bestå av elever som svarat högsta möjliga frekvens på alkohol och drogkonsumtion. Samtidigt finns en tanke om att på det sätt som enkäterna fylls i, under tystnad i klassrummet, ska bidra till att minska överdrifter. För närmare beskrivning av hur dessa oseriösa svar har gallrats hänvisas till Stockholmsenkäten 14 Teknisk rapport. För det andra finns ett motsatt problem i form av underrapportering. Om frågor uppfattas som känsliga finns risk att elever undanhåller svar. Problemet kan antas vara särskilt omfattande vid frågor som har socialt önskvärda svar som exempel kriminalitet. Även psykosomatisk hälsa och mobbing kan vara ett känsligt område för ungdomar. Det tredje generella problemet är olika typer av bortfall. I undersökningen finns två typer av bortfall, externt samt internt bortfall. Externt bortfall är skolor, klasser och elever som av olika skäl inte besvarat enkäten. Stockholmsenkäten använder sig inte heller av något uppsamlingstillfälle. Orsakerna till att elever inte närvarar kan vara flera och elever som inte svarar brukar ha en högre förekomst av avvikande beteende. Med internt bortfall menas bortfall i enskilda frågor i frågeformuläret, det vill säga elever som inte besvarat en eller flera frågor i enkäten. I genomsnitt är det interna bortfallet 4,9 procent. Endast i fyra fall överstiger bortfallet 1 procent. För mer information, se Teknisk rapport. Det finns därmed risk för viss felmarginal i Stockholmsenkäten, i synnerhet vad gäller nivåskattning. Samtidigt tycks problemen med överdrifter, underdrifter och bortfall vara oförändrade över tid. Det innebär att problemen är konstanta och därmed att jämförelser över tid endast påverkas marginellt.

14 14 (173) Specifika aspekter med Stockholmsenkäten Tre olika mått I Stockholmsenkäten redovisas tre typer av mått. Procent anger andel elever som uppgivit ett visst svar (exempel: 84 procent av eleverna i årskurs 9 använder inte tobak). Medelålder används för att beskriva debut för tobaksanvändning, berusning, narkotika och brott (exempel: narkotikadebuten för elever i årskurs 9 sker i genomsnitt vid 14 års ålder). Vid jämförelse över tid indikerar en lägre siffra att beteendet går nedåt i åldern medan en högre siffra indikerar att beteendet går uppåt i åldern. Index används för att sammanfatta flera frågor till ett mått (exempel: måttet svag uppmärksamhet från föräldrarna utgörs av frågorna: De ger mig beröm när jag gör något bra; De brukar uppmuntra och stötta mig; De märker när jag gör något bra). Index i Stockholmsenkäten kan variera mellan 1-1 där 1 ibland betyder bästa möjliga värde och ibland sämsta möjliga värde, något som anges i resultatredovisningen. Selekterade frågor Generellt används svaren från alla elever. Vissa frågor baseras emellertid enbart på en del av eleverna, så kallade selekterade frågor (exempel: andel som köper folköl själv i affär beräknas utifrån de som dricker och är yngre än 18 år). Viktigt i dessa fall är att baserna, utifrån vilken procenten räknas ut, påverkas och då även procenten. Vid selekterade frågor nämns detta i resultatredovisningen. Jämförelser över tid Stockholmenkäten har som tidigare nämnts utförts på ett liknande sätt sedan 1998, även om vissa enstaka frågor förändrats/tillkommit. När jämförelser görs över tid är det viktigt att poängtera att det är nya elever som tillfrågas varje mät-år. Det går att uttala sig om hur ungdomspopulationen (grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2) beter sig över tid, men inte om hur förändringen för specifika individer ser ut. Det senare hade varit möjligt om samma grupp ungdomar följts upp över tid, vilket Stockholmsenkäten inte gör. Något som kan vara viktigt att tänka på när det gäller utveckling över tid för debutåldrar är att även här finns skillnader mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2. Medelåldern ökar något från grundskolans årskurs 9 till gymnasiets år 2. Vid jämförelse över tid är det därför viktigt att titta på antingen grundskolans årskurs 9 eller gymnasiets år 2.

15 15 (173) Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdesrespektive stadsdelsnivå På stadsövergripande nivå innefattar stockholmsenkäten ett stort antal svarande (knappt 9 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets år 2, boende i Stockholms stad). Det medför att även mindre vanliga företeelser kan undersökas på ett stabilt sätt. När hela staden inkluderas är det även möjligt att undersöka utvecklingen över tid. Storleken på populationen gör att enstaka personer inte riskerar att få alltför stort genomslag på resultatet. Vid jämförelse på stadsdelsområdesnivå är antalet svarande självklart lägre (i nian hade Kungsholmen lägst med 167 svarande och högst hade Hässelby-vällingby med 511 svarande). Eftersom resultaten från Stockholmsenkäten delas upp på fyra grupper (grundskola/gymnasiet respektive pojkar/flickor) blir undergrupperna bitvis små till antalet. När man jämför resultaten på stadsdelsområdesnivå, över tid kan det därför hoppa mycket från ett år till ett annat just på grund av att det inte är så många elever i varje grupp som svarat. Tolkningar baserade på små grupper ska dock göras med stor försiktighet. Det har även visat sig att utvecklingen över tid (på stadsdelsområdesnivå) påverkas av att det är olika elever som vid varje tillfälle besvarar undersökningen. Siffrorna får god tillförlitlighet om de jämförs mellan stadsdelsområden för samma år (eller mellan stadsdelsområdet och staden i stort) samt att man över tid istället tittar på hela Stockholms stad. En annan fråga som med god tillförlitlighet kan undersökas på stadsdelsnivå är skillnader mellan könen eller mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiet år 2.

16 16 (173)

17 17 (173) Resultat I resultatdelen redogörs för 14 års undersökning samt även tidsserier med äldre resultat. Resultaten som presenteras nedan är uppdelade i 11 teman. Dessa teman utgår från de nyckeltal som varit centrala i tidigare års undersökningar: tobak, alkohol, narkotika, skola, mobbning, brott, föräldraanknytning, psykisk hälsa, spelande, trygghet och debutåldrar. Varje tema inleds med en kortare beskrivning och sammanfattning. Därefter beskrivs utvecklingen för hela staden. Sedan görs en jämförelse mellan stadsdelsområdena på 14 års resultat. Avslutningsvis, presenteras en tabellsamling över resultat för staden samt stadsdelsområdena utifrån 14 och tidigare års mätningar. Tobak Det är allmänt vedertaget att tobaksbruket har inverkan på ohälsan i samhället. I Stockholms tobaks- alkohol- och narkotikapolitiska program, STAN-programmet som är ett stadsövergripande styrdokument är minskat tobaksbruk ett av de övergripande målen. I detta kapitel redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på några utvalda variabler: andelen som inte använder tobak, andelen som röker respektive snusar dagligen eller ibland samt anskaffningssätt (köp av tobak i butik). Sett till hela tidsperioden tycks ungdomars tobaksbruk minska i samtliga grupper. Tydligast är detta fram till 6, därefter sker åter en ökning, om än inte till 1998 års nivåer. Sedan 1 och fram till årets undersökning är den stadsövergripande trenden nedåtgående i samtliga grupper. Stadsövergripande resultat Nedan presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå över tid samt uppdelat på kön och årskurs.

18 18 (173) Diagram 1. Andel som röker dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och ålder % Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen som röker dagligen eller ibland minskar under åren 1998 till 6. Efter detta sker en svagare ökning, fram till 1 då andelen återigen minskar. Denna minskning sker tydligast bland flickor och pojkar i årskurs 9, men samma tendens syns även för gymnasieelever i år 2. År 14 anger 12 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker dagligen eller ibland. För gymnasieelever år 2 är motsvarande siffror 25 procent för pojkarna respektive 31 procent för flickorna. Flickor röker genomgående mer än pojkar både i årskurs 9 och i gymnasiet. Rökning är vanligare bland elever på gymnasiet, jämfört med elever i årskurs 9.

19 19 (173) % Diagram 2. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen elever som själva inhandlat cigaretter i butik har genomgående minskat från år 6 till 1. Mellan åren 1 och 14 kvarstår samma trend, även om minskningen har avtagit kraftigt. Resultaten gäller för de elever som röker dagligen eller ibland och har uppgivit att de är yngre än 18 år. Trenden tycks inte skilja sig åt med avseende på kön och årskurs. Andelen som köper cigaretter själv är dock större bland gymnasieelever än elever i årskurs 9. År 14 anger 5 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna i årskurs 9 att de inhandlat cigaretter själva. För gymnasieelever år 2 är motsvarande siffror 59 procent för pojkarna respektive 54 procent för flickorna under 14.

20 (173) % Diagram 3. Andel som snusar dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och ålder Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen som snusar dagligen eller ibland har sedan 6 och fram till 12 minskat för både pojkar och flickor och i de båda årskurserna. Det är överlag en större andel pojkar än flickor som snusar. För pojkarna skedde en ökning fram till 2 då trenden sedan vände. År 14 fortsätter andelen pojkar som snusar dagligen eller ibland att minska, både i årskurs 9 och gymnasiet. Resultaten för flickorna är oförändrat låga. Andelen elever i årskurs 9 som snusar dagligen eller ibland är 7 procent för pojkar respektive 1 procent för flickor vid 14 års mätning. Bland gymnasieeleverna är det 17 procent av pojkarna som snusar dagligen eller ibland, och 2 procent av flickorna.

21 21 (173) % Diagram 4. Andel som köper snus själv i butik (bland snusare under 18 år) Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Det har under den senaste mätperioden skett en minskning i andelen elever som är yngre än 18 år och själva köper snus i butik eller kiosk. Undantaget är pojkar i gymnasiets år 2 där en viss ökning skett sedan 1. Det är även större andel pojkar än flickor som köper snus själva. Under 14 fortsätter minskningen för alla grupper utom flickor i årskurs 9 där det istället skett en ökning för första gången under hela mätperioden.

22 22 (173) % Diagram 5. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Uppdelat på kön och ålder Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Under mätperioden kan man även se en ökning i andelen elever som helt väljer bort tobak. Denna trend gäller för både pojkar och flickor samt i de båda årskurserna. Vid 14 års mättillfälle svarade 86 procent av pojkarna och 83 procent av flickorna i årskurs 9 att de inte använder tobak. För gymnasieeleverna var det 68 procent av både pojkarna och flickorna som svarade att de inte använder tobak.

23 23 (173) Resultat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som de ovan fast uppdelat på stadsdelsområde och kön och årskurs för 14. Diagram 6. Elever som röker dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och stadsdelsområde Pojke åk 9 Flicka åk 9 % Diagram 7. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. % Pojke åk 9 Flicka åk

24 24 (173) Diagram 8. Elever som snusar dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och stadsdelsområde Pojke åk 9 Flicka åk 9 % Diagram 9. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. Pojke åk 9 Flicka åk %

25 25 (173) Diagram 1. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) bland samtliga. Uppdelat på stadsdelsområde och kön. 14. % Pojke åk 9 Flicka åk Diagram 11. Elever som röker (dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 8 %

26 26 (173) Diagram 12. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn % Diagram 13. Elever som snusar (dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 8 %

27 27 (173) Diagram 14. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn % Diagram 15. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 14. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 %

28 28 (173) Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som de ovan i tabellform, över tid från förutsatt att den aktuella frågan har funnits med i enkäten sedan I övriga fall finns frågan med sedan den infördes. Samtliga frågor presenteras fortsatt uppdelat på kön och årskurs. Tabell 2. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

29 29 (173) Tabell 3. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

30 3 (173) Tabell 4. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

31 31 (173) Tabell 5. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor 4 Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor 56 Farsta Pojkar Flickor 5 75 Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor 75 5

32 32 (173) Tabell 6. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön Hela staden Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

33 33 (173) Tabell 7. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

34 34 (173) Tabell 8. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

35 35 (173) Tabell 9. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

36 36 (173) Tabell 1. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor 75 5 Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor 1 33 Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor 33 1

37 37 (173) Tabell 11. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön Stockholm Pojkar Flickor Rinkeby-Kista Pojkar Flickor Spånga-Tensta Pojkar Flickor Hässelby-Vällingby Pojkar Flickor Bromma Pojkar Flickor Kungsholmen Pojkar Flickor Norrmalm Pojkar Flickor Östermalm Pojkar Flickor Södermalm Pojkar Flickor Enskede-Årsta-Vantör Pojkar Flickor Skarpnäck Pojkar Flickor Farsta Pojkar Flickor Älvsjö Pojkar Flickor Hägersten-Liljeholmen Pojkar Flickor Skärholmen Pojkar Flickor

38 38 (173) Alkohol Att alkohol kan orsaka omfattande och allvarliga problem för såväl enskilda individer som för samhället i stort är väl känt. Unga som dricker, framförallt stora mängder, alkohol ökar risken att råka ut för olyckor samt utsätta sig själv och andra för skador. Stockholms tobaks-, alkohol och narkotikapolitiska program har som övergripande mål att minska de sociala och medicinska konsekvenserna av alkoholkonsumtion. I detta avsnitt redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på några utvalda variabler. Flera olika alkoholmått redovisas, exempelvis andel som inte dricker alkohol och total årlig alkoholkonsumtion. Även anskaffningssätt av folköl redovisas. Sammanfattningsvis visar avsnittet att andelen som helt väljer bort alkohol ökar i båda årskurserna och bland både pojkar och flickor. Ökningen är kraftigast i grundskolan. Även andra alkoholmått som totalkonsumtion och storkonsumtion minskar över tid. Tabell 12. Svarsfördelning på frågan: Hur får Du vanligen tag på alkohol. 14. Från annan På Från kamrater Från egna Från egna vuxen som restaurang, Annat eller kamraters föräldrar föräldrar köper ut åt pub eller sätt syskon (med lov) (utan lov) mig liknande Pojkar åk Flickor åk Pojkar gymn. åk Flickor gymn. åk Tabellen ovan visar att det är genom kamrater och kamraters syskon som är det vanligaste sättet för ungdomarna att få tag i alkohol. Detta gäller både för elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Det näst vanligaste anskaffningssättet är genom en vuxen som köper ut. Det är något större andel flickor som får alkohol genom att en vuxen köper ut. Det är en större andel elever i gymnasiet som får tag i alkohol på restaurang, pub eller liknande.

39 39 (173) Stadsövergripande resultat Nedan presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå över tid, samt uppdelat på kön och årskurs. % Diagram 16. Andel som inte dricker alkohol. Uppdelat på kön och ålder Trenden beträffande andelen elever som inte dricker alkohol är relativt jämn mellan könen inom varje årskurs. Det är emellertid en större andel elever i årskurs 9 som inte dricker jämfört med gymnasiet. Ökningen av andelen elever som inte dricker är även större i årskurs 9 än i gymnasiet under mätperioden. År 14 uppger 59 procent av pojkarna i årskurs 9 att de inte dricker alkohol respektive 51 procent av flickorna. I gymnasiet är motsvarande siffra 31 procent för pojkarna och 26 procent för flickorna. Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor

40 4 (173) % Diagram 17. Andel som varit berusad under den senaste 4-veckorsperioden (bland samtliga). Uppdelat på kön och ålder Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen elever som uppger att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden har minskat, såväl sedan mätperiodens början som sedan det senaste mättillfället 12. Det är en större andel gymnasielever som uppgivit att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden jämfört med elever i årskurs 9. Procentandelen för pojkar och för flickor i årskurs 9 är 16 respektive 21, år 14. Motsvarande siffror på gymnasiet är 39 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna. 8 Diagram 18. Alkoholkonsumtion i cl 1 % ren alkohol (medelvärde). Uppdelat på kön och ålder Cl Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor

41 41 (173) Alkoholkonsumtionen i cl 3 (medelvärde) har minskat i samtliga grupper sedan 8. Pojkar i gymnasiets år 2 ligger betydligt högre än resterande grupper under hela perioden, men är också den grupp som står för den största minskningen. Pojkar i årskurs 9 har ett medelvärde på 134 cl och flickor 99 cl under 14. Medelvärdet av alkoholkonsumtion för pojkar i gymnasiet är 39 cl respektive 212 cl för flickor. % Diagram 19. Andel som köper folköl själv i affär (bland de som dricker alkohol och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Andelen elever som köper folköl själva har minskat i alla grupper sedan mätperiodens början. Pojkar i gymnasiet ligger konstant högre än de andra grupperna. Mellan år 4 och 6 sker den största minskningen för alla fyra grupper. Därefter avtar minskningen och jämnas ut. Vid 14 års undersökning uppger 8 procent av pojkarna i gymnasiet att de köper folköl själva. Motsvarande siffra för flickorna i gymnasiet är 3 procent. Det är 5 procent av pojkarna i årskurs 9 som anger att de själva köper folköl. Andelen för flickor i samma årskurs är 3 procent. Viktigt att notera är att svaren endast gäller de elever som dricker alkohol och är yngre än 18 år. 3 Alkoholkonsumtion i cl beräknas genom att multiplicera antal gånger svarande brukar dricka med mängden konsumerad alkohol vid det senaste dryckestillfället (antal glas/flaskor mm). Detta värde multipliceras sedan med dryckestypens styrka (för folköl används värdet,35 eftersom drycken har en styrka på 3,5 %). Alkoholkonsumtion i cl är inte ett mått för exakt nivåskattning av ungdomars alkoholkonsumtion, däremot ett mycket välfungerande mått för jämförelser över tid, mellan stadsdelsområden eller kön.

42 42 (173) % Diagram. Andel som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden. Uppdelat på kön och ålder Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Trenden för andelen som storkonsumerar 4 alkohol minst en gång i månaden har sett likartad ut för alla fyra grupper under mätperioden. Från år 2 till 4 sker en minskning i samtliga grupper. Därefter kunde en svag ökning skönjas fram till år 8, varefter måttet på storkonsumtion åter har minskat fram till årets mätning. Samtliga grupper ligger nu på den lägsta nivån sett till hela undersökningsperioden. I 14 års mätning uppger 14 procent av pojkarna i årskurs 9 och 15 procent av flickorna att de storkonsumerar alkohol minst en gång i veckan. För gymnasieeleverna är motsvarande siffror 34 procent för pojkar och 3 procent för flickor. 4 *Avser elever som vid minst ett tillfälle i månaden, under ett och samma tillfälle, druckit motsvarande minst; 18 cl sprit (en halv kvarting), en helflaska vin, fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.