Kallelse Kulturnämnden

Transkript

1 Till ledamöter och ersättare i kulturnämnden Kallelse Kulturnämnden På uppdrag av ordförande kallas landstingets kulturnämnd till sammanträde. Tid: Onsdagen den 17 oktober klockan Plats: Ärenden: Medicinhistoriska museet, Eva Lagerwalls väg 8, Uppsala, Ulleråkersområdet. Sök karta på Kollektivtrafik: hållplats Kronparksgården Enligt bifogad föredragningslista Möjlighet till gruppmöten finns från klockan 10 på Medicinhistoriska museet. Klockan 11 ges en visning av museet. Program: Gruppöverläggningar klockan Visning av museet Gemensam lunch på Kafé Anna Ordinarie sammanträde ca (Sammanträdet inleds med ca en halvtimmes information om Medicinhistoriska museet och Psykiatriska museet av ordförande Mats O Karlsson m.fl.) Ring eller mejla Jeanette om du har förhinder att delta. Telefon: Mobil: E-post: jeanette.wetterstrom@lul.se Välkomna! Med vänliga hälsningar Jeanette Wetterström Nämndsekreterare Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

2 Kulturnämnden Föredragningslista vid kulturnämndens sammanträde Sammanträdet öppnas 2. Upprop 3. Föredragningslistan fastställs 4. Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering 5. Arbetsutskottets protokoll Beslutsärenden 6. Inkomna skrivelser 7. Delårsrapport 2012 (T2) för Kultur i länet 8. Interkommunal ersättning år Kultur i länets balanserade styrkort år 2013 Förslag till beslut Bilaga AU 77 + Bilaga AU 78 + Bilaga AU 79 + Bilaga 10. Sammanträdestider 2013 för kulturnämnden 11. Anmälan av delegationsbeslut Bilaga 12. Övriga frågor Informationsärenden 13. Ekonomirapport om Musik i Uppland och Upplandsmuseet 14. Utredning om bidragsformer för studieförbunden Bilaga 15. Arbetet med regionala kulturplanen 16. Övriga rapporter 17. Avslutning

3 2 (2)

4 Kulturnämndens sammanträde Förteckning över inkomna skrivelser Göran Kåver Tackkort för gåva i samband med pensionsavgången

5 Calle Nathanson Förvaltningschef Föredragningspromemoria Kulturnämnden Delårsrapport 2012 (T2) för Kultur i länet Dnr KU Beslut Kulturnämnden beslutar godkänna delårsrapporten för Kultur i länet. Ärende Förvaltningschef Calle Nathanson och ekonomichef Åsa Cervin Hedfors har sammanställt Kultur i länets delårsrapport (T2). I stort når Kultur i länet enligt delårsbokslutet de satta målen. Arbetet med att utveckla ett bra bemötande och skapa hög tillgänglighet fortgår. Ekonomin visar ett visst överskott för helåret på grund av vakanta tjänster och Kultur i länet når satta mål vad gäller produktion. Den regionala kulturplanen för har under perioden antagits av landstingsfullmäktige och arbetet med kulturplanen har inneburit förnyelse på många områden. Medarbetarna är engagerade och trivs med sitt arbete. Delårsrapporten är inlämnad till landstingets ledningskontor.

6 Dnr KU DELÅRSRAPPORT 2012 KULTUR I LÄNET

7 2 (12) Delårsrapport 2012 Viktiga händelser Förvaltningens ledning har under delåret till stora delar bytts ut efter främst pensionsavgångar. Utöver en ny förvaltningschef har ekonomichef, personalchef och länsbibliotekschef tillsatts. Landstingsfullmäktige antog den regionala kulturplanen i juni vilket är det strategiska dokumentet som kommer att vara vägledande för förvaltningen Länsbiblioteket i Uppsala län har sedan januari 2010 haft ett interregionalt samarbete på prov fram till sista december 2012 tillsammans med länsbiblioteket i Gävleborg. Kulturnämnden beslutar i september efter en utvärdering att inte förlänga samarbetet. Kulturenheten har tillsammans med LSU och Statens konstråd initierat ett samverkansprojekt gällande Akademiska sjukhusets övergripande yttre miljögestaltning. En ansökan om 900 tkr för fortsatt samverkan har beviljats av Statens konstråd. Kil har påbörjat en översyn av förvaltningens HR-processer i syfte att stärka rutinerna för nyanställda mm. Sammanfattande bedömning Kil når enligt delårsbokslutet i stort de satta målen. Arbetet med att utveckla ett bra bemötande och skapa en hög tillgänglighet fortgår. Ekonomin visar ett visst överskott för helåret. Kil når satta mål vad gäller produktion. Arbetet med den regionala kulturplanen har inneburit förnyelse på många områden. Medarbetarna är engagerade och trivs med sitt arbete. Medborgare och kund Kultur i länet har stärkt sitt arbete vad gäller ett bra bemötande. Det har gjorts genom snabbare återkoppling vid förfrågan om rådgivning, bidrag eller samarbete från Kils olika verksamheter. Handläggningstiderna har kortats. Kil har sedan halvårsskiftet ett nyhetsbrev för hela förvaltningen som sprids både i och utanför länet. Kils olika sidor på webbplatsen uppdateras kontinuerligt och fler nyheter läggs ut. Informationsinsatser om kulturbussarna har genomförts och arbetet för att antalet spelplatser ska öka har gett resultat. Ekonomi Mnkr Budget Progno s Avvi k Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Förvaltningen prognostiserar ett överskott på 690 tkr för helåret Överskottet uppstår i huvudsak inom länsbiblioteksverksamheten. Länsbiblioteket har under året haft vakanta tjänster vilket medfört lägre personalkostnader och att verksamheten inte kunnat bedrivas fullt ut som planerat. Detta gäller t ex det projekt som sedan 2010 bedrivits tillsammans med Gävleborgs läns

8 3 (12) landsting. Av det överskott som uppstår i detta projekt ska dock delar enligt avtal återbetalas till Gävleborgs landsting under Förvaltningens prognostiserade intäkter är större än budgeterat. Detta beror bland annat på att fler externa uppdragsutbildningar än budgeterat har utförts vid Wiks folkhögskola. De externa kurserna medför också att lönekostnaderna blir högre då mer personal krävs för att genomföra kurserna. Förvaltningen arbetar i många delar på ett naturligt sätt med att bli mer kostnadseffektiva och med ett affärsmässigt tänk som grund. För att förbättra oss ytterligare och säkerställa att vi arbetar konsekvent med dessa frågor och också med ett helhetsperspektiv behövs fler analyser och diskussioner inom förvaltningen. Förvaltningen bedömer att intäkter och kostnader i huvudsak belastar den verksamhet där de uppstår då varje ansvarsområde har eget resultatansvar. Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkätsresultat återredovisat 2,4 % -1,14 % X - X mnkr 100 % Kommentar timlönekostnad 2,6 % i enlighet med löneöversyn Inom ramen för löv 12 återstår lärarna vilket kan komma att påverka timlönkostanden över året. Kommentar årsarbetare procenten motsvarar endast en årsarbetare mer än föregående år, vilket troligen beror på ökat uppdrag inom tolkverksamheten. Interna kontrollplaner Kontroller enligt den interna kontrollplanen för 2012 har genomförts. Kultur i länet ser över sina interna rutiner för uppföljningen under året. Produktion Kil har infört och utbildat medarbetare i ärendehanteringsprogrammet AIDA och ärendehandläggningstiden har kortats. Förnyelse Genom arbetet med den regionala kulturplanen har strategiska områden identifierats så att arbete mellan forskning och praktiker kan stärkas. Processen med kulturplanen har stärkt samarbetet och kontakterna på såväl lokal som regional och nationell nivå. Bilagor 1. Årsprognos 2. Bilaga RR-delår 3. Produktion 4. Måluppfyllnad Medarbetare Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år 2,64 %

9 BILAGA 1 - Årsprognos 4 (12)

10 5 (12) Årsprognos Kultur i länet tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not 1 Mer intäkter än budgeterat beroende på bland annat att fler uppdragsutbildningar än planerat genomförs vid Wiks folkhögskola. Not 2 Personalkostnaderna beräknas bli större jämfört med budget bland annat beroende på att fler uppdragsutbildningar genomförs, se not 1. Not 3 I prognosen har något högre verksamhetskostnader prognostiserats som en följd av en viss volymökning av verksamheten. BILAGA 2 Resultaträkning

11 6 (12) Bilaga RR/delår Kultur i länet Nämnd/styrelse/förvaltning Delårs- Delårs- RESULTATRÄKNING (tkr) bokslut bokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag Ersättning från HSS - Övrig finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGAR (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter har ökat med 22% jämfört med föregående delårsbokslut. Detta beror dels på att mer bidrags- och uppdragsintäkter erhållits, dels på att vissa statsbidrag periodiserats 2011 men inte Det periodiserade beloppet 2011 uppgick till 2,1 mnkr. Not 2 Verksamhetens kostnader har ökat med 12% jämfört med föregående delårsbokslut har vissa lämnade bidrag periodiserats, vilket inte gjorts Det periodiserade beloppet 2011 uppgick till ca 7,8 mnkr. Not 3 Investeringar under delåret 2012 uppgår till tkr, varav tkr avser k Konstinvesteringarna följer beslutet att de ska motsvara 1 % av byggnadsvärdet vid all ny- och ombyggnad vid landstingsägda lokaler. BILAGA 3 Produktion

12 7 (12) PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Förändr (%) Kultur i länet Wiks folkhögskola - antal sökande (hösttermin) % Wiks konferenscentrum Antal gästnätter: % - LUL externt % - LUL internt % - kursdeltagare Wiks folkhögskola % Antal missade bokningar pga funktionshinder Wik i övrigt - antal kulturevenemang på Wik 2 Kultur i vården - antal genomförda kulturprogram (vårtermin) % - antal deltagande publik (patienter och anhöriga) % Bidrag till studieförbund - antal studietimmar (baserat på 2011 års siffror) bidrag per studietimma (baserat på 2011 års siffror, grundbidrag) 14 kr Bidrag till ungdomsorganisationer - antal medlemmar (per 31 dec 2010) bidrag per medlem i genomsnitt (2010) 87 kr - antal nytillkomna organisationer 0

13 8 (12) BILAGA 4 MÅLUPPFYLLNAD MÅLUPPFYLLELSE MÅL Medborgare och kund Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat Snabb återkoppling vid förfrågan om rådgivning, bidrag eller samarbete från Kils olika verksamheter. Kortare handläggningstider. Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Besöken på Kultur i länets webbplats ökar Kils olika sidor på webbplatsen uppdateras kontinuerligt och fler nyheter läggs ut. Landstingets nya webbplats har lanserats i maj och ger nya möjligheter att stärka kommunikationen med medborgarna. Besöken på webbplatsen har ökat. Telefonsamtal besvaras inom fem signaler Telefonsvararen ska ta samtal då man inte är tillgänglig på kontoret, telefonsvararen lyssnas av regelbundet under dagen. Frånvarobesked på telefonen kopplas på vid behov, t ex tjänsteresor och ledigheter. God tillgänglighet och snabb återuppringning/kontakt gäller även vid SMS Antalet spelplatser för Kultur i vården ökar Aktivt kontaktsökande med nya avdelningar i vården och ökad marknadsföring för att antalet spelplatser ska öka. Antalet spelplatser har ökat med 10%. Fler resor med kulturbuss genomförs Under året pågår informationsinsatser om kulturbussarna till förskolor och skolor. Statistik för delåret inkommer från UL per den sista september. Ekonomi Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Förvaltningens ledning har under delåret till stora delar bytts ut efter pensionsavgångar, vilket påverkar planering, styrnings- och uppföljningsarbetet under innevarande år. Årets resultat avviker med högst ± 2 % från prognos vid T1 och T2 Förvaltningens prognostiserade resultat avviker mindre än 2% från

14 9 (12) budget. Antal utvecklingsinsatser som finansieras med externa medel ökar Kil har tillsammans med LSU och Statens konstråd initierat ett samverkansprojekt gällande Akademiska sjukhusets övergripande yttre miljögestaltning. En ansökan om 900 tkr för fortsatt samverkan har beviljats av Statens konstråd. Dessa medel kommer att utbetalas till LSU. Kil har ansökt om utvecklingsmedel från Kulturrådet inom ramen för litteratursatsningen, svar i slutet av september. Kil har genom länsbiblioteket medverkat i det EU-finansierade kompetensutvecklingsprojektet KUB:en. Produktion Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Se bilaga 3. Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser Huvudprocesser definieras och beskrivs Arbetet med konstnärlig gestaltning utgår från de riktlinjer och dokument som tagits fram för styrning (definierade rutiner) av verksamheten. Konsten ska in i LSU:s projekthandbok. All bidragsgivning ska ske i följande steg: ansökan, skriftligt beslut och redovisning. 75 % av ärendehandläggningen sker i AIDA Samtliga medarbetare deltar i AIDA-utbildning under året. Ett arbete pågår med en översyn av handläggningsrutinerna och en handläggningsordning har upprättats för att öka medarbetarnas kunskaper om Aida. Hos Svar avges efter < 30 dagar Förnyelse Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Antalet disputerade medarbetare ökar Ytterligare en disputerad medarbetare har fått tillsvidare anställning under våren.

15 10 (12) Strategiska områden definieras i den regionala kulturplanen för Vid planering av verksamheten 2013 ska kulturplanens delar som berör kulturenheten lyftas in i det Balanserade styrkortet Regional kulturplan antogs av landstingsfullmäktige i juni och i planen definieras strategiska utvecklingsområden. Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Aktiva samarbeten ökar, framför allt internationellt Utveckla, fördjupa och utvärdera befintliga nationella och interregionala nätverk och samarbetsprojekt, som t ex Videogud, RESiDANS och internationella festivaler. Kil deltar i nya nätverk såväl nationellt som interregionalt och regionalt Medarbetare Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Totalt medarbetarindex är 4,0 eller högre Medarbetarindex ligger högre än målet Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Totalt delaktighetsindex är 3,9 eller högre Delaktighetsindex ligger 1/10 lägre än målet. Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Ledarskapsindex ligger 1/10 lägre än målet. Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan kommer att påbörjas i oktober. Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % Den totala sjukfrånvaron är högst 3% Målet är uppnått. Vi har idagsläget en sjukfrånvaro på 1%.

16 11 (12) Miljömål Transporter: Minska koldioxidutsläppen från Kultur i länets totala tjänsteresor med 2 % under 2012 jämfört med Målet ser ut att delvis uppnås. KiL har 3 delmål varav ett ser ut att uppnås. Delmål: Inte öka koldioxidutsläppen från tjänstebilar. Utsläppen har minskat med 18 %. Delmålet ser ut att uppnås. Delmål: Minska koldioxidutsläppen från användandet av egen bil i tjänsten med 5 % per årsarbetare år Utsläppen från användandet av egen bil i tjänsten har ökat med 42 %. Delmålet ser inte ut att uppnås. En orsak är att en verksamhet som engagerar språklärare från hela landet (tolkkurser på Wiks folkhögskola) har expanderat sedan augusti Delmål: Minska utsläppen av koldioxid från flygresor i tjänsten med 5 % under Utsläppen från flygresor har ökat med 53 %. Delmålet ser inte ut att uppnås. I en liten förvaltning växlar procentsiffrorna snabbt om några flyger eller inte. Inrikes resor har minskat sedan Livsmedel Kultur i länets livsmedelsmål gäller Wiks slott: År 2012 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel för Slottets kök vara 38 % av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Under januari juni har de ekologiska livsmedlen utgjort 41 % av de totala inköpen. Målet ser ut att uppnås. Papper Kultur i länets mål för 2012: Minska användningen av kontorspapper med 2 % under år 2012 jämfört med Statistiken på inköpt papper visar en ökning på 226 % under första halvåret. Målet ser inte ut att uppnås. Det bör noteras att Wiks inköp av papper för hela 2012 skedde i januari, vilket annars brukar ske före jul. Energi Delmål för hela Wik för 2012: Minska elanvändningen med 5 % under 2012 jämfört med 2011.

17 Elanvändningen ökade med 2,8 %. Målet ser inte ut att uppnås. 12 (12)

18 Calle Nathanson Förvaltningschef Föredragningspromemoria Kulturnämnden Interkommunal ersättning år 2013 Dnr KU Beslut Kulturnämnden beslutar att interkommunal ersättning utgår med 340 kr per deltagarvecka för 2013 att vid distansundervisning endast utbetala interkommunal ersättning för den tid eleven vistas på skolan. Ärende Kultur i länets kostnader för interkommunala ersättningar ökade dramatiskt under flera år. Inför 2009 tog kulturnämnden beslut att inte följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendation om 352 kronor per deltagarvecka utan valde istället ett lägre belopp om 332 kronor. Samtidigt beslutade nämnden att vid distansundervisning endast utbetala interkommunal ersättning för den tid eleven vistas på skolan. Detta medförde att förvaltningen fick kontroll på kostnadsökningen och sedan dess har ersättningsbeloppet om 332 kronor behållits. Prognosen för 2013 pekar mot att budgeten kommer att hållas. Eftersom beloppet på 332 kronor varit detsamma under flera år och SKL:s rekommendation under budgetåret 2013 är en höjning av schablonbeloppet till 375 kronor per deltagarvecka, föreslår förvaltningen att kulturnämnden höjer sitt ersättningsbelopp till 340 kronor per deltagarvecka för budgetåret 2013.

19 Calle Nathanson Förvaltningschef Föredragningspromemoria Kulturnämnden Kultur i länets balanserade styrkort 2013 Dnr KU Beslut Kulturnämnden beslutar att för egen del godkänna Kultur i länets balanserade styrkort 2013 enligt förvaltningens förslag. Ärende I enlighet med landstingsfullmäktiges beslut ska kulturnämnden upprätta balanserat styrkort för året Det balanserade styrkortet infördes år 2012 på övergripande förvaltningsnivå och kommer under år 2013 att brytas ned på enhetsnivå samt individnivå. Det balanserade styrkortet bidrar till en tydligare styrning av förvaltningen och ökar förutsättningarna att nå gemensamma mål. Styrkortet är baserat på de fem perspektiven Medarbetare, Förnyelse, Produktion, Ekonomi, Medborgare/Kund. För vart och ett av perspektiven har Strategiska mål, Framgångsfaktorer, Mått och Mål 2013 fastlagts. Bilaga Kultur i länets balanserade styrkort 2013

20

21

22 Rapport till kulturnämnden angående fattade delegationsbeslut Typ av delegation Delegat Ärende Datum Diarienummer Anmärkning 3.2 Bidrag Förvaltningschef resp. kulturstrateg Regionalt projektbidrag, andra fördelningen Anställningsfrågor Rektor Tillsvidareanställningar på Wiks folkhögskola: Skolsekreterare 100 % KU KU

23 Ny modell för bidrag till studieförbund Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten Torgny Sandgren 2012

24

25 Förord Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län beslutade den 14 december 2011 att se över bidragen till studiedistrikten (dnr KU ). Nämnden ville få en ny bidragsmodell med tydligare landstingsmål och som lämnar det volymorienterade systemet. En annan utgångspunkt var att bidragen i framtiden bör vara treåriga. Den 29 maj 2012 fick Torgny Sandgren, som extern utredare, i uppdrag att genomföra en utredning om landstingets bidrag till studieförbunden. Utredningen skulle inkludera en omvärldsanalys av erfarenheter från andra kommuner, en dialog med studieförbunden kring konsekvenserna av en bidragsmodell utan inslag av studietimmar samt förslag på olika kvalitativa modeller för bidragsgivningen. Resultatet ska presenteras i en rapport samt vid en konferens på Wiks slott den 18 september I denna rapport finns resultat från utredningsuppdraget. Arbetet har varit spännande och utmanande. Det har gett en inblick i den mångfald av betydelsefulla verksamheter som studieförbunden driver samt utmaningarna med att hitta en ny bidragsmodell med de intentioner politiken har, ett system med rimliga administrativa bördor, transparens och vederhäftiga kriterier. Min förhoppning är att denna utredning, med förslag och analyser, kan bidra till att utveckla bidragssystemet och i dess förlängning olika verksamheter för medborgare i Uppsala län. Torgny Sandgren, utredare Örnsberg den 25 september 2012

26 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning och bakgrund Resultat från utredningen Synpunkter från studieförbunden Omvärldsanalys erfarenheter från andra kommuner och utredningar Slutsatser Utmaningar med ett volymbaserat system Möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system Bidrag till Uppsala Läns Bildningsförbund Utmaningar för politik och administration Förslag på bidragsmodeller Grundläggande krav och övergripande förutsättningar Koppling till landstingsmål genom fokusområden Förslag på bidragsmodeller Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot större andel unika individer Handlingsplaner Bedömningskriterier och expertgruppens roll Uppföljning och redovisning Synpunkter från hearing (20)

27 Sammanfattning Landstinget i Uppsala län fördelar ekonomiska bidrag till studieförbund med verksamhet i länet. Cirka 9 miljoner fördelas direkt till olika studieförbund och cirka 1 miljon till Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB). Bidraget fördelas idag utifrån dels ett generellt stöd baserat på volym (redovisade studietimmar),dels ett utvecklingsbidrag. Det generella bidraget utgör 65 procent och utvecklingsbidraget 35 procent av det totala bidraget. Målet för bidraget är att utveckla demokrati, folkhälsa och kultur (upplevelser och eget skapande). Utredningens resultat visar på flera utmaningar med ett bidrag baserat på volym av studietimmar, bland annat att det kan styra mot verksamhet med billiga timmar och att fokus riktas från verksamhetens kvalitet. Dialogen med studieförbunden visar vidare att flera studieförbund ser möjligheter med en kvalitativ modell. Flera påpekar dock den stora utmaningen med att hitta vederhäftiga kriterier i en kvalitativ modell. Utredningen presenterar tre bidragsmodeller baserade på mer kvalitativa inslag. För att vara behörig för bidrag föreslås att organisationen ska ha verksamhet i minst fyra av länets åtta kommuner samt verka i enlighet med landstingets mål. Modellerna bygger även på att Uppsala län tydliggör sina mål inom området samt konkretiserar prioriterad verksamhet och prioriterade målgrupper i en handlingsplan. Detta bör kunna ske genom särskilda fokusområden (som föreslås gälla för minst tre år). Inom dessa fokusområden kan särskilda målgrupper, områden eller insatser specificeras. Om behov finns kan politikerna även prioritera mellan dessa olika fokusområden och låta dem utgöra olika andelar av bidraget. Föreslagna fokusområden: förebyggande folkhälsoarbete ungdomskultur (13 25 år) demokratifrämjande verksamhet. Då landstingets bidrag till kultur i vården ligger nära fokusområdet förebyggande folkhälsoarbete föreslås att detta bidrag inkluderas i bidraget till studieförbunden. Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 1 utgår från att studieförbunden genom ansökan och dialog presenterar en treårig handlingsplan kring särskilda fokusområden (enligt förslaget ovan). Handlingsplanen utvärderas och värderas av landstingens tjänstemän samt av en expertgrupp och kan beviljas i sin helhet eller till vissa delar av landstingets kulturnämnd. Handlingsplanen ska rymma föreslagna aktiviteter relaterade till ett eller flera fokusområden samt en budget kopplad till aktiviteterna. Nämndens beslut är ett inriktningsbeslut för hela treårsperioden med årliga utbetalningar efteravstämningar eller dialog. En slutredovisning sker efter tre år. Modellen svarar därigenom mot de riktlinjer nämnden fattat beslut om, det vill säga utifrån landstingsmål, kvalitativa kriterier samt långsiktighet och inte endast utifrån projektet projektifiering. Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 2 bygger på modell 1 samt ett generellt bidrag som är relaterat till kommunernas bidrag till studieförbunden. I modell 2 fördelas 70 procent enligt modell 1 och 30 5 (20)

28 procent i relation till länets kommuners bidrag till studieförbundens verksamhet. Argumentet för detta är att det ger frihet till kommunerna att utveckla egna bidragsmodeller och att landstingets bidrag inte ska kompensera eller styra kommunernas bidrag. Modellen kan också anses främja lokal närvaro, ökad dialog med kommunerna samt ökad lokal diskussion om folkrörelsefrågor. Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot fler unika individer Modell 3 bygger på modell 1 men med styrning mot större andel unika deltagare. I denna modell fördelas70 procent enligt modell 1 och 30 procent i relation till antalet unika deltagare. Studieförbunden redovisar andelen unika deltagare i relation till tidigare år. En större andel unika individer i ett studieförbund ger en större andel av de 30 procent som reserverats för unika individer i verksamheten. Argumentet är att landstinget vill främja att fler deltar i folkbildning, ett ökat flöde av nya unika individer samt en utveckling av arbetet med att nå nya grupper. Utredningen föreslår vidare att ett antal experter kopplas till bidragsgivningen och att de gör självständiga bedömningar av ansökningar och utifrån genomförda dialoger. Kriterier som kan betygsättas är exempelvis behov, kompetens och uppskattad möjlighet för genomslag/resultat. En annan aspekt som kan betygsättas är ansökarens strategi för att inkludera fler eller nå nya målgrupper. 6 (20)

29 Inledning och bakgrund Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län beslutade den 14 december 2011 att se över bidragen till studiedistrikten(dnr KU ). Nämndens önskemål var ett bidragssystem med tydligare landstingsmål, att landstinget lämnar det volymorienterade systemet samt att bidragen bör vara treåriga. Nämnden tydliggjorde att bidraget inte skulle gå till ledarutbildningar och att nya riktlinjer skulle ske i dialog med studieförbunden. Kulturnämnden uttrycker även en vilja att undvika en projektifiering av bidraget. Nämnden tog även ett beslut den 22 mars 2012 att en särskild konferens skulle ordnas och att en dialog med studieförbunden om konsekvenserna av en bidragsmodell utan inslag av studietimmar skulle ske inför denna konferens. Den 29 maj 2012 fick Torgny Sandgren, som extern utredare, i uppdrag att genomföra en utredning om landstingets bidrag till studieförbunden. Utredningen skulle inkludera en omvärldsanalys av erfarenheter från andra kommuner, en dialog med studieförbunden samt förslag på olika kvalitativa modeller för bidragsgivningen. Resultatet presenteras i denna rapport samt vid en konferens på Wiks slott den 18 september Dialogen har skett genom möten och intervjuer med samtliga studieförbund. Samtalen utgick från frågor runt problem med nuvarande system, skäl för att gå mot ett mer kvalitativt system, konkreta förslag på hur ett sådant kan se ut och vilka tänkbara risker eller andra oönskade konsekvenser ett kvalitativt system kan få. Syftet med intervjuerna var inte att redovisa vem som tycker vad, eller att ordagrant återge formuleringar från intervjuerna. Mitt syfte var att mer generellt hitta vilka argument, funderingar och åsikter som finns bland studieförbunden. Utredningen har skett under ett begränsat antal dagar under sensommaren och hösten Begränsad tid har tvingat fram en avgränsning för hur omfattande dialogen med olika aktörer varit samt för analysen av förändringar i omvärlden. Huvuddelen av tiden har lagts på dialog med studieförbunden och att identifiera ett antal tänkbara kvalitativa bidragsmodeller. Utredningens inriktning och avgränsningar samt preliminära resultat har löpande stämts av med tjänstemän från landstingets kulturförvaltning. I utredningen har jag haft samtal med: Åke Söderling med flera, ABF Anna Rönnlund med flera, Bilda Gunnar Danielsson och Henrik Ivansson, Folkuniversitet Kenneth Lundmark, Kulturens studieförbund Christina Rådegård och Ingela Berggren, Medborgarskolan Karin Hagman, NBV Eva Berggård Nygren med flera, Sensus Lars Häger med flera, Studiefrämjandet Fredrik Sjöberg, Studieförbundet Vuxenskolan Inger Eriksson, Uppsala Läns Bildningsförbund Claes Nilsson, utreder bidrag från Landstinget i Dalarna Peter Almerud, utredare 7 (20)

30 Mats Hallberg, Region Skåne Fredrik Gunnarsson, SKL 8 (20)

31 1 Resultat från utredningen 1.1 Synpunkter från studieförbunden Under augusti 2012 genomfördes samtal med representanter för de studieförbund som har verksamhet i Uppsala län samt från Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB). De fick möjlighet att lämna synpunkter på nuvarande modell samt utmaningar och fördelar med ett bidragssystem som inte baseras på volym av studietimmar. Förbunden kommunicerar att det har funnits många fördelar med det volymbaserade systemet. Dels för att det i viss grad kan betraktas som objektivt, dels för att det sätts i relation till det nationella bidraget och är relativt enkelt att administrera. Ett annat perspektiv är att det bidrar till att studieförbunden måste jobba behovsprövat och att verksamheten utvecklas efter behov. Flera av studieförbunden ser utmaningar med ett system baserat på volym av studietimmar. De vanligaste återkommande argumenten är att det: styr mot enkla och billiga timmar har fokus på ekonomiska transaktioner leder till oegentligheter innebär onödiga kontroller och administrativa system. Enkla och billiga timmar Flera påpekar att det volymbaserade systemet styr mot verksamhet med enkla och billiga timmar. Med detta menas verksamhet som på ett enkelt sätt och till låga kostnader kan generera stora volymer men samtidigt rymmas inom det regelverk som finns. Verksamhet, som kan vara av största vikt, men som inte är billig och volymstark blir inte lika lätt prioriterad. Detta kan leda till att viktiga insatser för grupper med stora behov blir bortprioriterade. Fokus på ekonomiska transaktioner Då storleken på ett bidrag är kopplat till antal timmar blir det ofta fokus på ekonomiska transaktioner och en slags marknad där studietimmar kan köpas och säljas. Bidragets logik är även känd för målgruppen och ibland kan exempelvis musikgrupper vilja ha en förhandling om ersättning för verksamhet relaterad till en viss volym av studietimmar. Oegentligheter Min bedömning är att det inte funnits någon större diskussion kring fusk eller oegentligheter i Uppsala län. Många menar ändå att det volymbaserade systemet kan locka till att fuska med volymer. Flera sådana fall finns rapporterade från andra delar av landet och ett stort arbete kring etik sker inom folkbildningen, delvis med anledning av fuskdiskussionen. Denna diskussion om oegentligheter kan vara förödande för studieförbundens verksamhet och undergräva legitimitet för fortsatta bidrag. Onödiga kontroller och administrativa system Då lokala bidragssystem idag ofta är relaterade till det nationella regelverket så blir det ingen större administrativ börda för studieförbunden att lämna underlag till kommuner, 9 (20)

32 regioner och landsting. Det volymbaserade systemet har dock ett ganska omfattande administrativt system. Att hämta in underlag, granskning, påminnelser, rapportering med mera tar väsentliga arbetsresurser från studieförbunden. Till detta ska läggas kraft, tid och resurser som genereras för etikarbete och långa processer mellan studieförbunden om regelverkets utformning. Sammanfattningsvis är min bild att studieförbunden är positiva till att i Uppsala län testa en modell med mer kvalitativa inslag och en utvecklad dialog. Huvudskälen är att de vill flytta fokus från volymer till innehåll och kvalitet i verksamheten. Flera bedömer vidare att en kvalitativ modell kan stärka relationerna till bidragsgivare och skapa bättre långsiktiga förutsättningar för verksamheten. Flera pekar på utmaningen i att utveckla bedömningskriterier för en kvalitativ modell som upplevs relevant och kan få acceptans. 1.2 Omvärldsanalys erfarenheter från andra kommuner och utredningar Bidrag och uppföljningssystem till folkbildning diskuteras och förändras på flera nivåer. Nationellt utvärderar Erik Amnå det statliga bidraget till folkbildningen (dir. 2011:93), vidare har exempelvis Region Skåne nyligen tagit fram ett nytt bidragssystem, Stockholms stad har under året tagit beslut om ett nytt bidragssystem och Landstinget i Dalarna har just nu en pågående utredning om bidraget. Skälen till dessa omprövningar är många. Dels har kritik riktats mot det statliga stödet i exempelvis Riksrevisionens rapport från 2011, Statens stöd till studieförbunden (Rir 2011:12). Kritiken handlade om att bidragen inte styrs på ett bra sätt och att det är svårt att mäta om de bidrar till måluppfyllelse. De konstaterar vidare att det är svårt med kvalitativa kriterier som är kopplade till mål och styr mot stora volymer till låg kostnad. En annan bakomliggande faktor till olika översyner är att bidragen till studieförbunden kraftigt har minskat från kommuner och landsting, en diskussion om bidragsfusk, och även utredningar, har förekommit i vissa kommuner. Nationell utredning Erik Amnå presenterade vid ett seminarium den 6 september 2012 preliminära resultat från utredningen om folkbildningens verksamhet. Utredningens fokus rör möjligheterna att följa upp eller utvärdera statens bidragsgivning men inkluderar också en deskriptiv redogörelse för folkbildningens situation. Amnå konstaterar att det finns interna problem inom folkbildningen. Sammanfattningsvis rör de utmaningen med att inte nå fler (stagnation) och att drivkrafterna för innovation är svaga. Den så kallade timjakten blir, menar han, kontraproduktiv med sin volymfokusering. Amnå talar vidare om yttre faktorer som utmanar: misslyckanden inom allmänna skolan, bildningsklyftor och främlingsfientlighet. Amnå menar också att det finns nya förväntningar från kommuner, landsting och regioner. Han ser tecken på en tydligare styrning där folkbildningens särdrag utmanas av så kallad New Public Management med ökade krav på styrning och uppföljning. Amnå menar att det tycks pågå ett nytt samhällskontrakt, en omförhandling runt relationen mellan offentliga myndigheter och folkbildningen å ena sidan och det civila samhället å andra sidan. Vidare menar han att ett ökat fokus bör läggas på att fler kan följa upp bidragen genom vissa indikatorer. Dessa kan vara: samhällsnytta (stärker samhället) individutveckling (ger effekter på individnivå över tid) 10 (20)

33 socialt kapital (stärker tilliten mellan människor). Amnå menar att Folkbildningen inte ska utvärdera sig själv. En möjlig form är det som finns för idrotten (utvärderas av Malmö högskola genom Centrum för idrottspolitisk forskning), en statlig analysmyndighet för folkbildning eller via Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Amnå menar vidare att varje bidragsgivande nivå självständigt måste förhålla sig till sin roll och sina syften. Förändringar i kommuner, landsting och regioner Flera landsting, regioner och kommuner har sett över sina bidrag till folkbildningen. Gemensamt är att de vill utveckla kvalitet i sin verksamhet, hitta tydligare koppling till kommunala och regionala mål men också minska incitamenten för oegentligheter. Ingen region och inget landsting har idag (vad jag kunnat finna) ett helt kvalitativt utformat bidragssystem till studieförbunden. Även om förekomsten av dialog, överenskommelser och andra kvalitativa inslag ökat så utgör en väsentlig andel av bidraget kvantitativa parametrar. En slutsats som flera av mina informanter lämnat är att omfördelning av medel inte skett i någon avgörande utsträckning. Den stora förtjänsten av dialog, överenskommelser med mera har varit en ökad kännedom om studieförbundens verksamhet bland politiker, förvaltningar och studieförbund. Vidare har en tydligare insikt om bidragsgivarnas olika mål och roller stärkts. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är medlemmar i folkbildningsrådet men också berörda av folkbildningsfrågorna i relation till sina uppdrag från kommuner, landsting och regioner. SKL har därför följt frågorna under en längre tid. Under våren 2012 tog SKL fram en skrivelse där de försöker definiera SKL:s relation till folkbildningen men också samtidigt en bild av folkbildningens situation. SKL menar att stödet för verksamheten i folkbildningens organisationer på många håll i Sverige är föremål för prövning och neddragning. Bland kommunerna har de ekonomiska bidragen till studieförbunden halverats under de två senaste årtiondena, ett 20-tal kommuner ger inget stöd överhuvudtaget. Om denna utveckling fortgår, med en årlig minskning på i genomsnitt 16 miljoner kronor per år, kommer det sista kommunala bidraget att betalas ut runt SKL är oroad över utvecklingen och har identifierat ett antal önskvärda reformer inom folkbildningsområdet med syftet att stärka engagemanget och incitamenten för kommuner och landsting. Sammanfattningsvis menar SKL att: Bildningsverksamhet fri från offentlig styrning och oberoende av marknadens krav på ekonomisk avkastning är betydelsefull. Verksamheten kan vara särskilt betydelsefull för resurssvaga och bildningsovana grupper i samhället. Behovet av icke-formella bildningsstrukturer ökar i takt med att utbildningsnivån i befolkningen ökar. Utmaningen ligger i att ge breda möjligheter för alla som vill delta och särskilt aktivt försöka nå dem som saknar kännedom om bildningsverksamheten. Bildningsorganisationernas förmåga att navigera i en föränderlig omvärld gentemot olika myndigheter och myndighetsnivåer, europeiskt, nationellt, regionalt och lokalt, kommer troligen att bli av största vikt framöver. Bildningsverksamhet är ett gemensamt ansvar. Förutsättningarna för en grundläggande struktur av bildningsverksamhet bör säkerställas i Sveriges alla 11 (20)

34 landsting och kommuner. Samtidigt måste det finnas tydliga samhällsvinster för såväl landsting som kommuner av att ge ekonomiskt stöd. Det behövs lokala och regionala arenor och mötesplatser för en kontinuerlig dialog om samhällsvinster med bildningsverksamhet och motiv för stöd. SKL menar att det är dags att åter ta tag i relationsbyggandet mellan kommuner och studieförbund. Det finns dock ingen anledning att ändra på det som fungerar bra, vilket kommunal bidragsgivning gör på många håll i landet. Men i många kommuner vilar idag ett ansvar på såväl den kommunala organisationen som på studieförbunden att inleda en dialog som blir fruktbar och som primärt inte handlar om bidrag utan om samhällsutmaningar. Endast på det sättet kan offentliga investeringar motiveras framöver. Kommunernas och landstingens bidrag bör vara kopplade till kvalitativa bedömningar. SKL bedömer att bidragsgivande myndigheter på alla nivåer samfällt efterfrågar kvalitativa dimensioner i bidragsgivningen. SKL ser det som önskvärt att det kommunala och landstingskommunala stödet i högre grad utformas som ett komplement till det statliga grundstödet. Där statsstödet så långt som möjligt stimulerar folkbildningsorganisationerna att upprätthålla organisationsstruktur och verksamhet över landets olika delar kan det kommunala respektive landstingskommunala stödets primära syfte istället inriktas på en tydlig samverkan med ambitionen att göra bildningsverksamheten lokalt och regionalt betydelsefull. SKL menar att kommunala och landstingskommunala bidrag inte ska ses som ett grundläggande organisationsstöd, bidrag ska ges för att bildningsverksamhet ska kunna möta aktuella behov och problem. Civilsamhälle och bildningsorganisationer bör ta plats vid framtagande av regionala kulturplaner och delta aktivt i det regionala och lokala kulturutvecklingsarbetet. Folkhögskolor och studieförbund är vid sidan av sina klassiska folkbildningsuppdrag idag även aktörer på en utbildningsmarknad och projektägare för sociala och integrationsinsatser samt utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser, de är också driftoperatörer av sociala verksamheter och mötesplatser och mycket mer. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att bidragssystemet och olika uppföljningsmodeller är föremål för diskussion på flera nivåer och att inslagen av kvalitativa kriterier får en ökad betydelse. Allt fler kommunala och regionala aktörer eftersträvar en ökad dialog med folkbildningen om verksamheten. Varje bidragsgivande nivå tycks gå mot ett eget ansvar för bidragsgivning och uppföljning. Kvalitativa system tenderar att bli mer resurskrävande jämfört med att följa den statliga modellen med kvantitativa mått på timmar. Jag kan också konstatera svårigheter med transparens och möjlighet att behandla alla organisationer lika. Flera regioner diskuterar även utmaningen med de kommuner som inte vill ge bidrag. 12 (20)

35 2 Slutsatser Utifrån dialog med studieförbund, andra experter och erfarenheter från andra kommuner och landsting har jag dragit ett antal slutsatser och identifierat ett antal utmaningar. I detta avsnitt sammanfattar jag dem i en diskussion kring utmaningar för det volymbaserade systemet, möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system samt för det administrativa och politiska systemet. 2.1 Utmaningar med ett volymbaserat system Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns uppenbara problem med ett volymbaserat system. De mest vanligt återkommande aspekterna är att bidragsmodellen styr mot billiga timmar, flyttar fokus från innehåll till pengar, påverkar kulturen bland medarbetare, kan främja oegentligheter samt att det är svårt att följa upp samhällsnyttan. Sett till bidragsgivning på alla nivåer så innebär det volymbaserade systemet en väsentlig administrativ börda. 2.2 Möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system Utifrån dialog med studieförbund verksamma i Uppsala län, samtal med experter inom området och de utredningar som gjorts i anslutning till andra regioners och kommuners översyn av bidrag har jag identifierat ett antal tänkbara konsekvenser av ett bidragssystem baserat på mer kvalitativa grunder. Sammanfattningsvis har jag identifierat följande tänkbara konsekvenser: Möjliga negativa konsekvenser Risk för ökade administrativa uppgifter: Inget landsting eller region har helt lämnat ett volymbaserat system (vad jag funnit), det som skett är att man ökat inslaget av dialog och mer kvalitativa bedömningar. Bedömningskriterier: Det är en stor utmaning att hitta kvalitativa kriterier och bedömningsgrunder som upplevs som relevanta och kan utgöra underlag för fördelning av medel. Möjliga positiva konsekvenser Förståelse och kännedom om verksamhet: Ett kvalitativt system kan ge ökad förståelse för vad studieförbunden gör både i relation till politik och förvaltning och mellan studieförbunden. Förståelse för bidragsgivningens syften: Förståelse och kännedom om bidragsgivarens syften och mål kan öka i en kvalitativ modell, både bland studieförbund och bland bidragsgivare. Fokus på kvalitet: En kvalitativ modell kan ge ett ökat fokus på kvalitativa aspekter av verksamheten. Kan gynna mindre förbund: Ett system baserat på kvalitet och ambitioner för framtida verksamhet kan gynna de mindre förbunden. 13 (20)

36 Nya kompetenskrav: Studieförbunden kan komma att behöva utveckla sin ansökarkompetens, det vill säga att blir bättre på att konkret skriva vad man vill göra och förväntade effekter samt sätta en prislapp på det. 2.3 Bidrag till Uppsala Läns Bildningsförbund Min bedömning är att det bidrag till folkbildningen som kanaliseras via ULB antingen bör regleras genom en särskild stödform för samverkansorganisationer eller ske genom att rikta medel direkt till studieförbunden och att de då genom exempelvis höjd medlemsavgift kan finansiera sin samverkan. 2.4 Utmaningar för politik och administration Ett nytt bidragssystem baserat på kvalitativa kriterier utmanar även politiken bakom och administrationen av bidraget. Politikerna och förvaltningen behöver bli tydligare med vilka verksamheter och målgrupper som ska prioriteras. Det finns betydande utmaningar med att hitta vederhäftiga kriterier och en transparent bidragsprocess. Ett nytt system utmanar också relationen till kommunala och nationella bidrag. Det finns även utmaningar i att hitta en balans mellan kontroll, effektivitet och rättssäkerhet. Ett system som blir allt för belastat av administrativa bördor, för såväl studieförbund som bidragsgivare, har svårt att få legitimitet. Det finns också utmaningar med att hitta en bra uppföljningsmodell. Som inspiration för en kvalitativ modell kan man söka bland modeller för kulturstöd, exempelvis bland olika former för verksamhetsbidrag. Min bedömning är att den dialog som skett har varit positiv men att den inte kan vara det centrala i en bidragsmodell. Den är bra och viktig, men bidraget bör fördelas mot bakgrund av en skriftlig ansökan som relaterar till målområden med mera där framtida ambitioner tydliggörs. 14 (20)

37 3 Förslag på bidragsmodeller Uppdraget inkluderade att ta fram ett antal modeller för bidragsgivning som inte är baserade på volym av studietimmar utan mer av kvalitativ karaktär. Denna rapport rymmer en avgränsning kring grundläggandekrav, övergripande utgångspunkter, förslag på tre fokusområden och tre bidragsmodeller. 3.1 Grundläggande krav och övergripande förutsättningar En utgångspunkt i mina förslag på bidragsmodeller är att vem som är behörig för bidrag regleras. För att vara behörig föreslås organisationen ha verksamhet eller planera verksamhet i minst fyra av länets åtta kommuner samt verka i enlighet med landstingets mål. Organisationer bör också verka för demokratins idéer och respektera mänskliga frioch rättigheter. De ska inte heller ha skulder hos kronofogdemyndigheten eller vara försatta i konkurs. Om ansökaren är behörig granskas av handläggare på kulturförvaltningen. Kulturnämnden har önskat treåriga bidrag. Min bedömning är att det är av största vikt att säkra långsiktighet i bidragsgivningen då detta skapar bättre förutsättningar för verksamhet av hög kvalitet. Jag menar även att bidragen bör vara framåtsyftande, det vill säga utgå från vilka ambitioner de sökande organisationerna har för de närmaste tre åren, konkretiserade i olika aktiviteter och verksamheter. Kulturnämnden har vidare uttryckt en vilja att ett nytt bidragssystem ska undvika att projektifieras. Utifrån den information jag tagit del av i utredningen handlar detta om en vilja att undvika att bidragen blir för kortsiktiga, styrda och där krav på ständig förnyelse och utveckling finns. Bidrag brukar ofta delas upp i kategorierna organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Organisationsbidrag brukar då vara ett bidrag som syftar till att en viss typ av organisationer (och dess verksamhet) ska säkras (exempelvis nationellt bidrag till kvinnors organisering). Denna typ av bidrag brukar i regel ha svag styrning kring vilken typ av verksamhet organisationen ska bedriva utan ha breda inriktningsmål. Verksamhetsbidrag handlar ofta om att bidragsgivaren vill finansiera en viss typ av verksamhet (för en avgränsad målgrupp) som anses vara av betydelse. I en sådan bidragsform brukar bidragsgivaren sätta gränser för vilken typ av verksamhet som önskas samt avgränsningar kring målgruppen. Vilka metoder eller arbetssätt som kan användas brukar inte regleras. Inom denna typ av bidrag kan samma typ av verksamhet drivas under ett längre tidsspann. Projektbidrag avser ofta kortare tidsspann där mål och målgrupp är tydligt avgränsade. Här kan även metoderna vara specificerade. Min bedömning är att en form av verksamhetsbidrag lämpar sig bäst för Uppsala läns landstings bidrag till studieförbunden. Här finns möjligheter för en avvägd form av styrning men också utrymme för organisationerna att själva välja metoder och arbetssätt. 15 (20)