HÅLLBAR UTVECKLING RAPPORT TILL RUGA OM ARBETET MED INTEGRERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS UTBILDNINGSPROGRAM

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING 2010 RAPPORT TILL RUGA OM ARBETET MED INTEGRERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS UTBILDNINGSPROGRAM PÅ GRUND OCH AVANCERAD NIVÅ BARBRO ROBERTSSON

2 BAKGRUND I tidigare rapporter (2008, 2009) har begreppet hållbar utveckling (HU) och bakgrunden till arbetet med integrering av HU i utbildningsprogrammen utförligt presenterats, liksom hur vi tänker att studenter från utbildningsprogrammen kommer att ha nytta av kunskaper inom HU i sitt framtida yrke. När den här rapporten skrivs har det hunnit bli Göteborgs universitet har just publicerat ett strategidokument för , Kvalitet och förnyelse. I kapitlet Detta är Göteborgs universitet utgör stycket Internationalisering och starkt miljömedvetande en tredjedel av texten. SVT visar en föreläsning från GU av gästprofessor Björn Stigsson om hållbar ekonomisk utveckling och om organisationen World Business Council for Sustainable Development som består av 200 av världens ledande företag och som arbetar med det Stigsson kallar den starkaste drivkraften för samhällsomvandling och företagande över hela världen under de närmaste åren nämligen hållbar utveckling ( Ett att de största hindren ser han i att det inte utbildas studenter som kan hantera denna utmaning. Under den nya vårterminens första veckor har vi ett par olika inslag av HU för de ca. 100 nyintagna studenterna i sjuksköterskeprogrammet. Efter Mats Sandbergs föreläsning anmälde 21 sjuksköterskestudenter sitt intresse för att arbeta mer med dessa frågor under sin studietid, vilket är långt långt fler än tidigare. Det händer mycket inom området hållbar utveckling och miljö runt omkring oss och stora krav kommer att ställas på oss som lärare på akademin och på våra studenter när de lämnar sin utbildning. Vi är inte heller lika ensamma nationellt i arbetet med integrering inom hälsovetenskapliga utbildningsprogram som vi varit tidigare. Under 2010 har vi haft besök av Karolinska institutet som nu satsar stort på såväl miljöledningssystem som på integrering av HU i utbildningarna. De har också hunnit skapa en mycket bra internetsida för sitt hållbar utveckling arbete Även SLU i Uppsala har frågat efter våra erfarenheter och vi har varit inbjudna dit under hösten. METOD Liksom tidigare år har gruppen med representanter för de olika programmen träffats vid 3 tillfällen per termin. Vi har dessvärre inte heller i år haft någon studentrepresentant med i gruppen. Under vårterminen hade vi två inbjudna forskare och lärare från institutionen för globala studier, humanekologi, som gav oss nya kunskaper och idéer. Dessa lärare undervisar också i kursen Miljö, Samhälle, Hälsa på Folkhälsovetarprogrammet. Det har varit god uppslutning på årets möten från de program som nu 2

3 aktivt arbetar med integreringen, vilket innebär att av akademins 18 utbildningsprogram så har varit representerade på mötena. Deltagarna har presenterat mål, innehåll och studieuppgifter för varandra och tipsat om texter och externa föreläsare. Vår gemensamma målsättning för arbetet under 2010 var att samtliga program skulle ha en nedskriven plan för innehåll, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer för hela programmen. Följande punkter skulle ingå: Begreppet hållbar utveckling i relation till det egna huvudområdet och professionen Hur man anser sig kunna tydliggöra samtliga tre dimensioner i begreppet i ett globalt perspektiv i relation till det egna huvudområdet. Vilket innehåll av HU man har och planerar i programmet som helhet Hur man säkerställt progressionen En översikt över alla HU moment i tabellform: kurs, lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Gärna också samarbetspartners, hänvisningar till speciellt intressant litteratur etc. Dokumentet behöver vara ett arbetsdokument som hålls aktuellt genom att uppdateras t.ex. årligen, men som också behöver ha godkännande från PK. Det här dokumentet skall ju också kunna visa på vilka kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor studenterna inom respektive program kommer att få/har inom hållbar utveckling. RESULTAT Det finns fortfarande delvis skilda uppfattningar om vad integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogrammen innebär. Kvar finns fortfarande i viss mån uppfattningen att genom inslag i utbildningen såsom förbättrad sophantering, minskad pappersförbrukning, hälsoarbete och ett etiskt förhållningssätt till patienter så bidrar man till en bättre värld vilket främjar en hållbar utveckling utan att man behöver reflektera över eller visa om och hur detta verkligen främjar en hållbar utveckling eller ens vara medveten om vad det betyder. Alltfler omfattar dock uppfattningen att målet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen är att förbereda studenterna inför utmaningen att i sitt kommande yrke och som samhällsmedborgare bidra till en nödvändig global utveckling med ökad och rättvis ekonomisk och social välfärd för alltfler av jordens människor utan att ytterligare tära på jordens naturresurser, utan istället minska belastningen på ekologiska system, och att det är i det sammanhanget man behöver kunna förstå den egna verksamheten t.ex. hälsoarbetet, sophanteringen, pappersförbrukningen eller hur folkhälsa hänger samman med miljö i ett globalt perspektiv. 3

4 Arbetet med att utveckla innehåll, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer för hållbar utveckling har gått tydligt framåt i flera av akademins program, i andra har det stått mera stilla och ytterligare i några har det när det gäller enskilda moment gått bakåt och man har förlorat ett innehåll som tidigare funnits. Vi har även i år några program som inte alls har deltagit i arbetet, receptarieprogrammet och audionom och logopedprogrammen. Logopedprogrammet har dock lämnat en skiss med några punkter om hur integrering av HU kan ske i det programmet. Audionom programmet har inför den nya terminen utsett en person och har nu också tagit kontakt för att börja arbeta med HU. Som ett särskilt framgångsrikt arbete bör i år framhållas Odontologens där man utsett en grupp med representanter från de tre programmen, vilka arbetar tillsammans och också planerar för delvis gemensam undervisning. Man har också ägnat tid i programkommittén för att få en samsyn kring dessa frågor. Innehållsmässigt har man nu en gemensam obligatorisk föreläsning med professor Sverker Jagers, statsvetare och väl känd HU forskare, för studenter från de tre programmen, vilken följds av en studieuppgift och man går nu vidare. I den akademiövergripande arbetsgruppen finns en person som representerar alla tre programmen. Även det idoga och gedigna arbetet i BMA programmet måste också lyftas fram som ett föredöme. I övrigt är resultatet väldigt skiftande när det gäller de planer som lämnats. En sammanställning i tabellform av lämnade rapporter finns inte med som bilaga denna gång, då det blev väldigt mycket upprepning av information, men jag gör givetvis gärna en sådan om intresse finns. Fullständiga planer finns i förekommande fall som bilaga. Apotekarprogrammet, 300 hp. Det är oklart hur mycket av det omfattande arbete som gjordes under 2009, med en plan för hela programmet och med förslag på lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer, som har kunnat realiseras under Uppdraget har gått över på en ny person i programmet och denne har inte hunnit sätta sig in i arbetet under hösten. Förhoppningsvis kan arbetet med implementering av planen och utvecklandet av undervisnings och examinationsformer nu fortsätta. Föregående års plan, se bilaga 1! Receptarieprogammet ser sig som tillhörigt naturvetenskaplig fakultet och har ej deltagit i arbetet vid akademin och har heller inte rapporterat något resultat. Folkhälsovetenskapliga programmet, 240 hp. Kursen Miljö, hälsa, samhälle, som i stort sett kan sägas vara en kurs i hållbar utveckling med alla dess tre dimensioner med ett globalt perspektiv, är nu en obligatorisk kurs, som ligger i programmets början. I kursen har man bl.a. lärare från humanekologi. I övriga kurser saknas begreppet hållbar utveckling i kursplanernas mål. Behöver sannolikt tydliggöras. Se bilaga 2! I mastersprogrammet finns Global Health, som är en kurs som direkt har HU som innehåll. 4

5 Läkarprogrammet, 330 hp. Olika inslag som kan hänföras till HU har identifieras. Det finns dock fortfarande inget övergripande mål för vad studenter skall kunna och varför, och hur de olika delarna hänger ihop. Tveksamt om begreppet HU finns i kursplaner. Se bilaga 3! Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA), 180 hp. Bedriver ett gediget och framgångsrikt arbete med HU och har lärandemål, aktiviteter och examinationer i många kurser. Man har sedan två år en plan för hela programmet som successivt utvecklas Se bilaga 4! Dietistprogrammet 180/240 hp. I programmet finns en hel del inslag och en översikt över dessa är gjord. Det är dock otydligt om samtliga dessa finns angivna i lärandemål och som innehåll i kursplaner och hur de examineras. Se bilaga 5! Arbetsterapiprogrammet (AT), 180 hp. Programmet har lämnat en beskrivning på hur HU hanteras övergripande i programmet med tyngdpunkt på lokal nivå och vissa aspekter av hållbar utveckling, men det är oklart hur dessa aspekter kopplas ihop till helheten HU och till den globala nivån. Begreppet återfinns i tre av programmets kurser och examineras i samband med skriftliga rapporter. Se bilaga 6! Sjukgymnastprogrammet (SG), 180 hp. I en kort rapport fokuseras på hur sjukgymnastiska insatser indirekt kan bidra till en hållbar utveckling, men det är tveksamt om studenterna lär sig något om hur och om den egna verksamheten påverkar eller påverkas av HU som helhet i ett globalt perspektiv eller på vilket sätt de kan bidra till HU. Se bilaga 7! Logopedprogrammet, 240 hp. Under året har ingen från programmet deltagit i det gemensamma arbetet. Programmet har lämnat en kort beskrivning av några aktiviteter, t.ex. minskad pappersförbrukning och undvikande av långa resor, som man hoppas främjar en hållbar utveckling. Förutom Mats Sandbergs introduktionsföreläsning, (det framgår inte hur den följs upp), nämns inte några inslag i utbildningen. Se bilaga 8! Man är dock angelägen om att delta i det fortsatta gemensamma arbetet. Audionomprogrammet, 180 hp. Programmet kommer nu åter att starta. En person är utsedda att arbeta med integreringen av HU i programmet och har varit i kontakt och vi har diskuterat olika sätt att integrera HU Tandläkarprogrammet, 300 hp. Programmet samverkar med de två övriga programmen inom odontologi i arbetet med integrering av HU genom att en arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga tre program arbetar med integreringen. En person från gruppen deltar i det akademiövergripande arbetet. Man har också under året ägnat tid inom programkommittén åt att diskutera hållbar utveckling för att alla skall vara insatta i arbetet. Man har också haft presentation av HU under en utbildningsdag för lärare. Som ett viktigt inslag i programmen har man nu valt att bjuda in Sverker Jagers professor i statskunskap och en välkänd HU forskare, som håller en grundläggande 5

6 föreläsning om Global Hållbar Utveckling för studenter från samtliga tre program. Föreläsningen är obligatorisk och examineras med studieuppgift. Förhoppningsvis kommer denna föreläsning att i fortsättningen kunna förläggas i början av utbildningarna, eftersom den kan utgöra en gedigen grund, som sedan kan användas att relatera övriga inslag i programmen till. För övrigt har inte Tandläkarprogrammet presenterat några konkreta inslag i lärandemål i kurser, men säger sig ha identifierat mål som skulle kunna hänföras till de tre delområdena, miljö och ekonomisk och social välfärd, vilket är en lite olycklig formulering eftersom det kan tolkas som man ser HU som bestående av tre olika delområden som kan studeras var för sig, istället för en helhet med tre komponenter vars samspel står i centrum. Se bilaga 9! Tandhygienistprogrammet, 180 hp: Se ovan angående samarbete inom Odontologen. Man har också lämnat en tabell över programmets samtliga kurser med lärandemål, undervisningsformer och studieuppgifter som man ser som relevanta för HU. I en del fall kan det dock vara svårt som läsare att riktigt förstå vilket samband med HU som finns. I den översiktliga texten anger man också att man ser inslag som kan hänföras till de tre delområdena, vilket man nog behöver bearbeta ytterligare. Se bilaga 9! Tandteknikerprogammet, 180 hp: Se ovan under Tandläkarprogrammet! En sammanhållen och utförlig presentation om hur hållbar utveckling förhåller sig till utbildningen och det framtida yrket bifogas. Där finns också förslag till hur man fortsatt kan integrera HU på ett naturligt sätt i programmet. Man har också en tabell med samtliga aktuella kurser där det fortsatta arbetet också framgår. Se bilaga 9! Sjukhusfysikerprogrammet, 330 hp. Programmet beskriver att det framförallt är miljöaspekterna som rör hantering av kemikalier, läkemedel och strålning som ingår i programmet. Man tycker att det är svårt att få med aspekter som handlar om global ojämlikhet, ständigt ökande tillväxt etc. Se bilaga 10! För att få konkreta förslag på hur man kan göra detta behöver man kanske utgå ifrån t.ex. Mats Sandbergs introduktionsföreläsning, litteratur eller Sverker Jagers föreläsning, där HU i globalt perspektiv presenteras, och låta studenterna själva reflektera över hur den verksamhet de utbildas till påverkar HU och på vilket sätt de själva kan bidra. Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Under året har en kontroll av kursplaner och innehåll gjorts i relation till den plan som gjordes redan Det visade sig då att beslutade lärandemål inte alltid återfinns i kurser. Tidigare har global folkhälsa varit ett viktigt inslag, som för tillfället dock har tagits bort, vilket är synnerligen olyckligt. Det är också svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning undervisningen t.ex. verkligen innehåller moment om sjukdomars orsaker och utbredning globalt, vilket de enligt planen skall göra. Här finns alltså fortfarande en hel del att göra för att den väl utvecklade planen verkligen skall kunna sägas vara genomförd. Se bilaga 11! Specialistsjuksköterskeprogrammet, 60hp/75hp. Fem av sex inriktningar i programmet är endast ettåriga och någon riktig plan för vilka inslag av HU som skall finnas med har inte gjorts. Programmet är också en påbyggnad på 6

7 sjuksköterskeprogrammet, varför det krävs fördjupade lärandemål också inom HU, samtidigt som studenterna där ännu inte har gått igenom den nya ssk utbildningen där HU ingår. Inför den nya terminen har lärarna i programmet beslutat att programmet skall använda samma innehåll som beskrivs i planen för ssk programmet men att på alla punkter skall en progression tydliggöras och innehållet inriktas mot det område som studenterna utbildas till. En grupp har nu utsetts att göra denna plan. Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Arbetet med integreringen har gått vidare i det kurser som utvecklats under året. Programmet har också ett tydligt avsnitt med global folkhälsa. I de kurser som inte funnits tidigare har man nu mål och uppgifter relaterade till material och metoder. I översikten delas de tre komponenterna av HU som om de vore tre olika områden och det är svårt att se hur de integreras. Se bilaga 12! Barnmorskeprogrammet, 90hp. Programmet har lämnat en tabell med kurser där HU ingår med lärandemål, undervisningsformer och studieuppgifter. Se bilaga 13! Utbildningen har en tydligt global inriktning där kvinnors utsatthet och ohälsa utgör en viktig del. Det saknas dock en övergripande text som beskriver hur man ser på HU i relation till huvudområdet och programmet och en översikt över vilket innehåll man har. SLUTSATSER I de program där studenterna lär sig att hantera material, fysiska metoder, kemikalier och läkemedel är det mera naturligt att diskutera miljöpåverkan och HU relaterat till det, än i program där man inte använder material eller ämnen alls. Likaså är det mera naturligt att prata om HU och global hälsa i relation till miljö, ekonomi och sociala förhållanden i de program som har fokus på sjukdomar, hälsa och ohälsa. De flesta av våra studenter, oavsett utbildning, kommer dock troligen att arbeta i Sverige i offentlig verksamhet och många i svensk sjukvård. Det borde alltså vara aktuellt för de allra flesta att ha kunskaper om hur sådan verksamhet påverkar och påverkas av hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Inom hälsoakademin utbildar vi studenter till yrken som har fokus på att få andra människor att må bra och återfå sin hälsa. Att benämna detta hållbar utveckling innebär att begreppet riskerar urvattnas och dess egentliga betydelse att förloras. Det är viktigt att vi inte tappar bort själva den grundläggande HU utmaningen, nämligen att hos hela jordens befolkning öka hälsa och välbefinnande och minska fattigdom och samtidigt minska utnyttjande av jordens naturresurser. De inslag som vi HU märker i våra utbildningar behöver på ett tydligt sätt relatera till denna grundläggande HUutmaning. Det är inte tre områden: miljö, sociala förhållanden och ekonomi utan det är utveckling av sociala förhållanden och ekonomi utan att äventyra livsbetingelserna globalt. Det blir också allt viktigare att tydligt formulera de mål för kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom hållbar utveckling vi vill att studenterna skall uppnå genom integrering av hållbar utveckling. Om vi i utbildningsplaner skriver att studenterna har 7

8 kunskaper, färdigheter och värderingsförmåga inom hållbar utveckling så bör vi också ha klart för oss vad man kan förvänta sig av dessa studenter. Vad är det vi vill att de skall kunna inom hållbar utveckling och hur kan detta komma till användning i yrkeslivet? Kanske kan några program redan under nästkommande år, beskriva att i den här aktuella examen ingår också t.ex. 7,5 hp hållbar utveckling. Inom vissa yrken är detta säkert redan idag en konkurrensfördel. I det fortsatta arbetet med integrering av HU behöver alla program tydliggöra vad hållbar utveckling innebär och syftar till i relation till programmet tydliggöra vad en student skall kunna inom området hållbar utveckling när han/hon lämnar GU och programmet, tydliggöra varför studenterna behöver dessa kunskaper, färdigheter och förmågor inom hållbar utveckling. utveckla dokumentet som beskriver HU i det aktuella programmet så att detta kan presenteras för studenterna i början av utbildningen Till sist några reflektioner om samverkan med studenter. Vid varje ny programstart kommer en ny grupp studenter med nya kunskaper och förväntningar. Det som behövde motiveras och förklaras om hållbar utveckling för förra årets nya studenter ses som självklart och på för låg nivå av de studenter som börjar i år och intresset bland studenterna bara ökar. Detta förhållande har blivit väldigt tydligt i sjuksköterskeprogrammet. Det blir därför allt viktigare att vi samarbetar mer med studenterna när det gäller innehåll av HU i programmen vi lyckas formulera spännande, utmanande och lagom krävande studieuppgifter inom HU för studenterna då kommer de själva att ta reda på fakta och förmedla kunskaper till varandra. 8

9 BILAGA 1 Hållbar utveckling inom Apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet, rapport 2009 Relevanta föreskrifter och dokument: Högskolelagen kap 1 5 (sedan 2006): Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Apotekarprogrammets utbildningsplan: All utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.= Apotekarprogrammet drivs av Sahlgrenska akademin (miljösamordnare Barbro Robertsson, tel ) med stöd av Naturvetenskapliga fakulteten (Leif Holmlid och Evert Ljungström är ansvariga för miljöcertifieringen) och Chalmers (miljösamordnare Jenny Forshede, tel ). Samtliga omfattas av miljöledningssystem och certifieringar. Denna rapport avser motsvara den inventering av hållbar utveckling inom utbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin som gjordes 2008 i rapporten Hållbar utveckling Rapport om arbetet med intergrering av hållbar utveckling i Sahlgrenska akademins grundutbildningsprogram, men ska även se framåt och undersöka utvecklingspotentialen för hållbar utveckling inom apotekarprogrammet. Hållbar utveckling ska här ses ur ett helhetsperspektiv, som ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Resursfördelning, miljöhänsyn och ansvaret för kommande generationer är av stor vikt. Från akademins och utbildningens sida medför detta att man försöker minska resursförbrukningen, exempelvis genom att man i stor utsträckning arbetar med elektroniska lösningar istället för att dela ut lösblad inom hela utbildningen. För att se helheten bör man dock se till apotekarrollen i stort, där mycket fokus ligger på utvärdering av läkemedel (även ur ett miljöperspektiv), rationell läkemedelsanvändning (som bland annat omfattar problematiken runt antibiotikaresistens), och fördelningen av läkemedel i samhället (exempelvis ur ett jämställdhetsperspektiv och utifrån ekonomiska förutsättningar). Inför framtiden Många moment ingår och examineras redan (se bilaga för befintliga moment och en diskussion runt möjliga framtida tillägg) men är inte formaliserade i kursplanerna. En viktig uppgift är att visa studenterna på ett tydligt samband mellan vad som tas upp i de olika kurserna och att en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling är något vi måste reflektera över och ta hänsyn till i alla våra beslut, både privat och i vår professionella roll. Hållbar utveckling ska vara integrerat i utbildningen och ses som ett naturligt inslag. Hållbar utveckling inom apotekarprogrammet kan utvecklas genom att: Skapa en tydligare linje genom programmet, där kursansvariga och föreläsare är medvetna om vilka moment som tas upp inom andra kurser och kan knyta an till hållbar utveckling ur ett större perspektiv i samband med sådana moment i de egna kurserna. Formalisera kassation och förbrukning av material som en aspekt på hållbar utveckling i utvalda kursplaner (exempelvis i laborativa kurser, farmacevtisk teknologi och apotekspraktik). Förtydliga det hållbara perspektivet i vissa kursplaner, i första hand för apotekspraktiken eftersom man i och med en omreglerad apoteksmarknad kommer arbeta mot ett större antal apoteksägare och där innehavares fokus mot ett hållbart samhälle kan skilja sig åt. Förtydliga behovet av en rationell läkemedelsanvändning, i samband med inrättande av nya kurser (ex. farmakoterapi och omrarbetningen av kursplanen för samhällsfarmaci) och inom befintliga kurser, för att visa studenterna att även detta är en del av ett ekologisk, social och ekonomisk hållbart samhälle. Göteborg Hanna Gyllensten Programkoordinator

10 BILAGA 1 HÅLLBAR UTVECKLING I APOTEKARPROGRAMMET, 300hp preliminär version Termin 1 Introduktion KEM011 Grundläggande kemi 1 KEM021 Grundläggande kemi 2 Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter sådant som redan finns i APEX endast två första formaliserade! befintligt och förslag (kanske redan finns?) Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och hållbar utveckling, med Mats Sandbergt (>1h). Fokus på ekologisk hållbar utveckling och GUs miljöledningssystem. Viss undervisning om etik. Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Utbildningsplan APEX: All utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Går att utveckla etikdiskussionen något, exempelvis mot kommerisaliseringen av hälsobegreppet och hur resursfördelningen i världen ser ut (till viss del redan på gång). Ge exempel på vilka ytterligare kunskaper, färdigheter och förhållningssätt du behöver lära dig under din utbildning för att du som student och i ditt framtida yrke som apotekare skall kunna arbeta för en hållbar utveckling. Reflektera över användningen av material i relation till hållbar utveckling. Hur kan du själv agera för att verka för en hållbar utveckling. Beräkna ditt eget ekologiska fotavtryck. Gå in på WWF:s hemsida välj kalkylator och gör testet. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Behöver examineras på något sätt (inlämningsuppgift/workshop/tentamen).

11 Termin 2 BCG330 Cellbiologi 1 BCG340 Cellbiologi II BCG350 Cellbiologi III Termin 3 BC3600 Cellbiologi IV BIO301 Biostatistik KEM030 Organisk kemi Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Cellbiologikurserna tar redan idag upp en del runt utveckling av metoder med syfte att minska kassationer och resursanvändning. Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: De tar redan upp och behandlar ex. utveckling av antibiotikaresistens, men främst ur ett biologiskt perspektiv Inom bakteriologi bör man kunna ta upp t.ex. mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet och i virologi de hot som finns av virus som sprids via tex människors nya sätt att resa. Hot och prevention av skabb, kackerlackor? Termin 4 KEA210 Läkemedelskemiska principer Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer (mikrolab) och att studenterna uppmanas Förslag på tillägg: Bör utvecklas lärandemålet från KEM011 så att det finns en tydlig progression i

12 AFY401 Fysiologi och anatomi IMM401 Immunologi, infektion, hematologi och tumörbiologi Termin 5 FSL561 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedels kemi Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. kemikurserna inom programmet! Läkemedel och miljöpåverkan med Joakim Larsson (2h) och föreläsning om genusperspektiv med Agneta Ekman. Dessutom tar man under farmakologikurserna upp miljöns påverkan på olika sjukdomstillstånd (ex. astma). Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur illabefinnande och sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv Föreläsning och examinationsuppgift om miljöpåverkan i skriftlig tentamen. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Respektive föreläsare bör uppmanas att presentera sjukdomars globala utbredning samt vilka faktorer globalt sett som orsakar dessa sjukdomar samt vilken utveckling man kan se framöver. Detta gäller särskilt de stora folksjukdomarna: astma, KOL, hjärt kärlsjukdomar, tumörsjukdomar, psykisk ohälsa m.fl Termin 6 KEA310 Analytisk kemi PKM630 Farmako kinetik med läkemedelsmetabolism Redan idag mycket fokus på sjukdomar i låginkomstländer. Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över sambandet mellan smittspridning och globalisering, fattigdom, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Mycket fokus på sjukdomar i låginkomstländer, även i laborationer och workshops, såsom AIDS, malaria, sömnsjuka. Identifiera och reflektera över samband mellan spridning av mikroorganismer och: Globalisering

13 TOX640 Läkemedelstoxikologi och toxikokinetik Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter världen samt hinder och möjligheter för en hållbar utveckling inom området. Fattigdom i världen Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc Eventuellt också vilka dilemma som finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ekonomi/ fattigdom globalt? Termin 7 KBT210 Galenisk farmaci FAS750 Samhälls farmaci Introducerat tentamensfråga om förpackningar utifrån miljöaspekten på tentamen Föreläsningar om social och ekonomisk resursfördelning nationellt (och till viss del globalt) med fokus på folkhälsa och läkemedelsanvändning. Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom laboratorie och produktionsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling Förslag på tillägg: Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Tillverkning av läkemedel, bör vara möjligt att lägga in resursanvändning och kassation. Kanske ge exempel på vilka olika konsekvenser för utveckling och användning av sjukvårdsmaterial det kan få om man antar olika miljöetiska utgångspunkter: (antropocentrism, biocentrism, zoocentrism, ekocentrism) Examineras i skriftlig tentamen. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan globaliseringen tänkas ha för hälso och sjukvården i Sverige och världen?

14 FAT730 Farmakoterapi Termin 8 Valbara kurser Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv Kursens huvudsakliga fokus ligger på att utvärdera och föreslå rationell läkemedelsbehandling. Olika för olika kurser, ingen särskild kurs som berör hållbar utveckling. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Förtydliga kopplingen mellan hållbar utveckling och rationell läkemedelsanvändning. Termin 9 EXA930 Exjobb Termin 10 FAS745 Tillämpad apoteks farmaci (praktik) Socialmedicin för redan idag ett aktivt miljöarbete vilket bland annat visar sig i att man nu generellt endast ersätter tågresor i samband med praktikveckorna av miljöskäl. Under praktikperioden ska studenterna känna till och följa Apoteket ABs miljöledningssystem, som bland annat berör kassation av läkemedel och resursanvänding i arbetet. Förslag på tillägg: Kunskap och förståelse Att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling i vetenskapligt arbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter Befintliga lärandemål: I dialog med kunden verka för en rationell och ändamålsenlig läkemedelsanvändning Ha fått verktyg för att göra etiska bedömningar i det dagliga apoteksarbetet Förslag på tillägg: Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Redan många studenter som gör sådana exjobb men kanske går det att formalisera att man ska ta upp det perspektivet på arbetet i sin rapport. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Vidga etikdiskussionen till att också gälla globaliseringsetik och miljöetik. Kan exempelvis examineras i workshop eller presentation med en inlämningsuppgift över vilka konsekvenser olika etiska ställningstaganden inom globaliseringsetik och miljöetik kan få för det egna området

15 Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter ska hanteras för att undvika hot mot miljön Att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling i apoteksarbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter Ännu oklart var man tar upp: Nya miljövänliga och försöksdjursnåla metoder inom kliniska prövningar.

16 BILAGA 2 Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi på kandidatnivå 180 hp Kurs Lärandemål FHX 301 Miljö, samhälle hälsa Kunskap och förståelse Redogöra för direkta och indirekta hälsoeffekter av den förväntade klimatförändringen Redogöra för innebörden av begreppen Health Impact Assessment och Miljökonsekvensbeskrivning Redogöra för innebörden av begreppet hälsoriskbedömning Redogöra för innebörden av de socialpsykologiska begreppen värden, attityder, vanor och sociala dilemman Redogöra för hälsoeffekter samt riskgrupper vid exponering för kemiska och fysikaliska miljöfaktorer Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över betydelsen av att beakta fattigdom och kultur respektive genusaspekter i folkhälsovetenskapliga studier Reflektera över genusanalysens betydelse för att kunna förstå samband mellan energianvändning och hälsoeffekter i utvecklingsländer Reflektera över betydelsen av biologisk mångfald för hälsosituationen i världen Reflektera över hur socialpsykologiska teorier kan bidra till insikt om mänskligt miljörelaterat beteende

17 BILAGA 2 Kursinnehåll Föreläsningar: Moderna miljöproblem och hälsa, historisk dimension av samhälle och hälsa, försörjning och hälsa, ekosystemförändringar och hälsa, fattigdom och hälsa, klimatförändringar och hälsa, mat jordbruk, bränsle och hälsa, konflikter och hälsa, metoder att studera miljö och hälsa, toxikologi, riskkommunikation, kemiska hälsorisker, miljö och cancer, miljö och reproduktionspåverkan, effekter av luftföroreningar, inomhusklimat, elkänslighet, buller, miljöpsykologi attityder och vanor, värden och värderingar, sociala dilemman Seminarier, fördjupningsarbeten med redovisning, besök på miljöförvaltningen, besök på Ekocentrum Skriftlig examination FHV421 Prevention, teori och tillämpning Lärandemål Kunskap och förståelse Redogöra för grundläggande teoretiska begrepp inom det preventiva arbetet Föreslå åtgärder utifrån kunskapsbaserade metoder Klargöra skillnaden mellan preventivt arbete på individ /grupp /befolkningsnivå Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera mekanismer bakom och möjliga preventiva åtgärder mot ojämlikhet i hälsa Analysera etiska aspekter beträffande val av preventiva åtgärder

18 BILAGA 2 Kursinnehåll Föreläsningar: teori, implementering, etik, folkhälsoarbete i Sri Lanka, prevention på arbetsplatsen Grupparbete Hemtentamen FHV251 Socialt nätverk och hälsa Lärandemål Kunna redogöra för grundläggande begrepp och teorier kring socialt nätverk och socialt kapital Kunna resonera kring begreppet socialt kapitals betydelse i ett folkhälsovetenskapligt arbete Ha grundläggande kunskaper kring vilken betydelse sociala nätverk/socialt stöd har för olika livsfaser såsom uppväxtfas, äldrefas och migration och arenor såsom familj och arbete Kursinnehåll Föreläsningar: socialt nätverk och hälsa, socialt kapital och hälsa, socialt stöd och hälsa Litteraturseminarium, fältstudie Hemtentamen

19 BILAGA 2 FHX860 Global Health Lärandemål Folkhälsovetenskap med hälsoekonomi, mastersprogram 120 hp Kunna beskriva och diskutera betydelsen av fattigdom, kön och andra sociala determinanter för befolkningens hälsa Kunna tolka hälsodata från olika delar av världen och knyta an dessa till politiska, ekonomiska sociala och kulturella faktorer Kunna kritiskt analysera hur socioekonomiskt status och ojämlikhet avseende kön påverkar hälsan på individnivå och befolkningsnivå Kunna föreslå lämpliga strategier på strukturell och lokal nivå för att förbättra befolkningens hälsa Kunna integrera såväl mänskliga rättigheter som ett genderperspektiv i projektplanering Kunna formulera en uppfattning angående etiska aspekter på arbete som syftar till hjälp till utveckling Kunna diskutera och argumentera för betydelsen av en mer rättvis fördelning av resurser för att förbättra hälsan i ett globalt perspektiv Kursinnehåll Föreläsningar: sociala hälsodeterminanter, fattigdom och hälsa, kön och hälsa, katastrofer och hälsa, millenniemål och utvecklingshjälp, biståndsorganisationer, hälsosystem, mänskliga rättigheter Seminarier, grupparbeten Skriftlig examination

20 BILAGA 2 FHV820 Makro och internationellt Lärandemål perspektiv på hälsoekonomi Kunskap om och förståelse för hur teorier om mikroekonomi kan användas för att studera hälsoekonomifrågor i låg, medel och höginkomstländer Förklara sambandet mellan makroekonomiska variabler som ekonomisk tillväxt, booms och recessioner, arbetslöshet, globalisering och hälsa Föreslå sätt att använda ekonomiska teorier för att lösa hälsoekonomiska problem i låg, medel och höginkomstländer Kursinnehåll Föreläsningar: inkomst, tillväxt och hälsa, globalisering och hälsa, inkomstskillnader och hälsa, ekonomisk utveckling och hälsa, finansiering av sjukvård i utvecklingsländer, kostnader för sjuklighet i utvecklingsländer Seminarium Hemtentamen

21 BILAGA 3 Eva Jennische Hållbar utveckling Läkarprogrammet I samtliga kurser strävar kursledningen att minska miljöpåverkan genom att i ökad grad använda nätbaserad information i stället för att kopiera kompendier o dyl. Kursledarna är generellt mindre benägna att introducera nya moment i kurserna då man redan nu upplever tidsbrist, men är villiga att lyfta fram aspekter av hållbar utveckling där så faller sig naturligt. Begreppet som sådant introduceras under introduktionskursen termin 1, föreläsning Mats Sandberg. Någon form av examination planeras. Miljöaspekter behandlas vid de laborativa momenten i kursen molekylär cellbiologi termin 1. Läkemedels påverkan på miljön behandlas i kursen fysiologi/farmakologi, termin 2 och 3. I kursen infektion, mikrobiolog, immunförsvar, termin 5, behandlas ansvarsfull och långsiktigt hållbar hantering av antibiotika och andra potentiellt farliga läkemedel, speciellt vad avser risken för utvecklande av antibiotikaresistens. Dessa aspekter behandlas även på de flesta kliniska kurserna inom sluten- och öppenvård. En ny valbar kurs Global Hälsa, termin 10, kommer att lyfta fram och sätta in begreppet hållbar utveckling i ett globalt sammanhang. Troligen kommer ca en tredjedel av studenterna att välja att förlägga sitt 30 hp examensarbete i u-landsmiljö. De kommer då att på ett naturligt sätt möta de problem som nödvändiggör ett ökat arbete för hållbar utveckling. I samtliga kurser kommer en eller flera aspekter av professionell utveckling att behandlas och examineras: Kommunikativförmåga och självreflektion Ledarförmåga och samarbete Etiskt förhållningssätt Mänskliga rättigheter och genus Vetenskapligtkritisktförhållningssätt Samtliga dessa punkter ingår också i begreppet hållbar utveckling i vid mening.

22 BILAGA 4 Rapport om arbetet med integrering av Hållbar utveckling inom Biomedicinska analytikerprogrammet vid Göteborgs universitet Enligt den svenska högskolelagen är alla högskolor i Sverige ålagda att implementera begreppet hållbar utveckling (HU) i all högskoleutbildning. - Högskolelagen kap 1 5 (sedan 2006): Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I Biomedicinska analytikerprogrammets utbildningsplan finns följande målsättning som är gemensam för all verksamhet inom Sahlgrenska akademin: - att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Inom biomedicinska analytikerprogrammet är huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap och professionen biomedicinsk analytiker. Ämnesområdet är i första hand inriktat på laboratorie- och undersökningsmetodik där framför allt olika kemikalier, läkemedel och smittfarliga agens ingår. Detta gör att begreppet hållbar utveckling framför allt fokuseras på den ekologiska dimensionen med tanke på hur kemikalier mm påverkar miljö både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Den sociala dimensionen belyses i form av diskussioner kring jämställdhet, genus, kulturell bakgrund mm vilket bland annat ingår i kurser med verksamhetsförlagd utbildning. Den ekonomiska dimensionen diskuteras i form av prioriteringar vid val av material och utrustning som används vid olika analyser och undersökningar. Under termin 1 definieras begreppet hållbar utveckling och studenterna läser artikeln Globalisering och hållbar utveckling av Pellmer K och Wramner B. Under termin 2 behandlas bland annat läkemedel och miljö ur ett nationellt och även globalt perspektiv. Progressionen säkerställs under utbildningens gång genom att belysa säkerhets- och miljöaspekter utifrån olika typer av ämnen som ingår i de analyser och metoder som används under olika kurser. Under sista året skall studenterna planera materialtillgång och korrekt hantera smittfarliga agenser, kemikalier och avfall dessutom ingår resonemang kring etiska frågeställningar inom forskning och hälso- och sjukvård där den sociala dimensionen av hållbar utveckling belyses. En sammanställning över hur begreppet hållbar utveckling bearbetas under olika kurser, inom biomedicinska analytikerprogrammet, har gjorts. I den beskrivs en del av innehållet, olika lärandemål, lärandeaktivitet samt hur ämnet examineras. Det som inte tydligt framgår av sammanställningen är att det ständigt pågår en diskussion mellan lärare och studenter om vikten av att spara material som används vid föreläsningar, framför allt papper samt vid laborationer där det handlar både om engångsmaterial och hur man handskas med och slänger olika kemikalier och övrigt material, med tanke på vårt ansvar att verka för en hållbar utveckling. Göteborg Barbro Sköldeberg, studierektor

23 BILAGA 4 HÅLLBAR UTVECKLING INOM BIOMEDICINSKA ANALYTIKERPROGRAMMET, 180 hp version Termin 1+2 BMA013 (alla studenter) Basal laboratorievetenskap, 7,5 hp Innehåll enligt kursplan Lärandemål enligt kursplan Lärandeaktivitet Examinationsform Hållbar utveckling i ett lokalt och globalt perspektiv Kunskap och förståelse Hållbar utveckling ur ett lokalt och globalt perspektiv Introduktionsföreläsning till Hållbar utveckling och miljöledningssystemet Varje student får en arbetsuppgift att bearbeta för att belysa innebörden av begreppet hållbar utveckling. Redovisas i seminarium med 8 10 studenter och en handledare Redogöra för allmänna säkerhetsföreskrifter och regler för laboratoriearbete Grupp diskussioner kring säkerhetsföreskrifter för kemikalier samt förvaring och avfallshantering med tanke på bland annat miljöpåverkan. Ingår i skriftlig tentamen BMA022 (alla studenter) Farmakologi 7,5 hp Läkemedel och miljö Värderingsförmåga och förhållningssätt Redogöra för hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Föreläsning Skriftlig salstentamen BMA027 (alla) Klinisk laboratorievetenskap, 7,5 hp Mikroorganismer och smittvägar: miljösmitta Möten i vården: genus, etik mm Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring hur jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund inverkar på människors värderingar. Arbetsuppgifter vid verksamhetsförlagd utbildning samt gruppträffar och övningar Examineras med en skriftlig tentamen Ingår i skriftlig tentamen samt seminarier med 8 10 studenter och en handledare Termin 3 +4 BMA031 (lab inr.) Morfologisk metodik och Säkerhetsföreskrifter, miljöhänsyn, lokala regler Kunskap och förståelse Redogöra för säkerhetsföreskrifter, Undervisning i grupper om 8 10 studenter där begreppen diskuteras samt Skriftlig och muntlig examination

24 Innehåll enligt kursplan Lärandemål enligt kursplan Lärandeaktivitet Examinationsform cellodling, 7,5 hp och etik lokala regler och etik som gäller vid arbete med cell och vävnadsprover tillämpning vid laborativ undervisning BMA033 (lab inr.) Biokemisk och klinisk kemisk metodik 7,5 hp Säkerhetsrisker: isotoper, radioaktivt avfall härdplaster och lösningsmedel Kunskap och förståelse Redogöra för radioaktiva isotoper och säkerhetsrisker vid hantering av dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt Planera sitt arbete med avseende på materialåtgång, hantering av avfall för att medverka till en hållbar utveckling Undervisningen bygger på laborationer och gruppträffar. Vid dessa tillfällen bearbetas uppgifter kring radioaktiva isotoper, användningsområden och säkerhetsrisker samt begreppet hållbar utveckling i relation till laborationernas genomförande Kursen examineras genom individuell muntlig redovisning av en portfolio där begreppet hållbar utveckling belyses utifrån kursens lärandemål BMA035 (fys inr) Generell omvårdnad med läkemedelshantering 7,5 hp Läkemedel och isotoper Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring läkemedelsanvändningens påverkan på miljön Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och VFU Examineras vid seminarier och skriftlig examination BMA038 (fys inr) Diagnostisk respirationsfysiologi 7,5 hp Patientnära arbete: etik, samtala med patient mm Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera kring hur miljöpåverkan och levnadssätt kan innebära förändringar i förekomst av sjukdomar Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och VFU Skriftlig salstentamen BMA041 (lab inr) Mikrobiologisk och immunologisk metodik 7,5 hp Säkerhetsföreskrifter och avfallshantering som gäller för arbete vid mikrobiologiskt laboratorium. Kunskap och förståelse Redogöra för hur man hanterar mikrobiologiskt material på ett riskfritt sätt Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera begreppet hållbar utveckling, vilket bl a kan inkludera planering av materialåtgång och avfallshantering Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och laborationer. Begreppen redovisas i seminarier och laborationsrapporter sam även i en skriftlig tentamen. Skriftlig portfolio och skriftlig salstentamen

25 BMA043 (lab inr) Molekylärbiologisk metodik 7,5 hp Innehåll enligt kursplan Lärandemål enligt kursplan Lärandeaktivitet Examinationsform Värderingsförmåga och förhållningssätt Etiska frågeställningar i samband med genteknik Jämföra etiska ställningstaganden i samband med gentekniska analyser Frågeställningar tas upp vid arbete i basgrupper och laborationer. Hemtentamen samt seminarier där frågeställningarna diskuteras Termin 5+ 6 BMA052 (lab inr) Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik) 15 hp BMA053 (lab inr) Tillämpad laboratorievetenskap (speciell diagnostik) 15 hp Säkerhets och miljöaspekter Säkerhets och miljöaspekter; klädsel, skyddsutrustning, hygien, avfallshantering, hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera materialåtgång, kemikaliehantering samt hantering av avfall Värderingsförmåga och förhållningssätt Planera materialåtgång och korrekt hantera smittfarliga agenser, kemikalier och avfall Studenten har uppgifter som bearbetas under den verksamhetsförlagda utbildningen Studenten har uppgifter som bearbetas under den verksamhetsförlagda utbildningen Uppgifterna redovisas vid muntlig examination Redovisas i skriftlig rapport som ingår i examinationen BMA061 (alla studenter) Vetenskaplig metodik och arbetsledning, 7,5 hp Etik: etiska dilemman i vård och forskning Genusperspektiv inom forskning och ledarskap Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring etiska frågeställningar inom forskning och hälso och sjukvård Diskutera forskning och ledarskap ur ett genusperspektiv Litteraturstudier samt internetbaserade diskussioner Skriftliga uppgifter

26 BILAGA 5 Rapport om arbetet med integrering av Hållbar utveckling inom Dietistprogrammet vid Göteborgs universitet Från Dietistprogrammets utbildningsplan: All utbildning och verksamhet vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Dietistprogrammet arbetar för integrering av hållbar utveckling lärandemål och kursinnehåll i alla programmets kurser, dietistprogrammet kommer att göra en större revidering av utbildningsplanen under 2011 och därmed kommer även kurserna att jobbas om och få nya kursplaner. Vi kommer ha fokus på att det blir en tydlig progression även inom Hållbar Utveckling under hela utbildningen. Lärandemål aktivitet och möjlighet att examineras kommer att lyftas under detta arbete. Arbetet under 2010 Det pågår ständigt en diskussion mellan lärare och studenter om vikten av att spara på material som används vid föreläsningar/ laborationer/matlagningstillfällen där det handlar både om papper, engångsmaterial och hur man handskas med och slänger mat/kemikalier med tanke på Hållbar Utveckling. Vi arbetar med att göra övningar och beskriva vad som är hållbarutveckling i de olika kurserna. Hållbarutveckling i examinationen diskuteras i lärarlagen. Vi arbetar även för att integrera de praktiska momenten att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling vid val och genomförande av praktiska moment (patientbehandling, laborativ verksamhet etc) Studenterna uppmanas att ta hänsyn till miljö och hållbar utveckling tas genom t.ex. minskad pappersförbrukning, källsortering, minskad energiförbrukning förutom transporter.

27 BILAGA 5 Pappersförbrukningen försöker vi minska genom att använda GUL där all information läggs allt ifrån nya scheman, uppgifter till artiklar som används i utbildningen. Undantag är Termin 1 som får papperskopior första månaden. Källsorteringen propagerar vi för från första dagen. Speciella aktiviteter förutom integrering i den vanliga undervisningen är Termin 1 eller 2 föreläsning om miljöledningsystemet och miljötänk på Sahlgrenska akademin. Miljötänk finns med i vår studentinformation som delas ut första dagen. Klimat smart mat och ekologiskmat diskuteras i samband med de allmänna kostrekommendationerna och i folkhälsoperspektivet. Under Klinisk Nutrition 1 och 2 diskuteras strategier för att kunna ge klimat accepterade kostråd som även uppfyller den medicinska behandlingen. Termin 6 får en miljöuppsummering inför avslutningen och dietistexamen för att vara miljöförberedda för det väntande arbetslivet. Dietisten har i sitt arbete stor möjlighet att integrera klimatsmartmat med terapeutiska koster, som kan utvecklas mycket mer. Kontakt kommer att tas med verksamma dietister för att få in detta i undervisningen på ett naturligt sätt. HÅLLBAR UTVECKLING INOM Dietistprogrammet Start kursen Söka värdera Kommunicera Kunskap (KNO011) Föreläsning om miljöledningssystemet samt en har en övning och seminarium där hållbarutveckling examineras. Basal Nutrition 12hp, (KNO042) ett har hållbarutveckling som moment men inga övningar eller direkta examinationer. Fysiologi KNO031 ( ingen hållbar utveckling) Livsmedelsvetenskap(KNO055) I föreläsning om klimatsmartmat, resursutnyttjande i livsmedelsindustrin samt förvaring. I denna kurs finns flera övningar och hållbarutveckling ingår i examinationen. Biokemi DIG120 i denna lab kurs ingår hållbarutveckling. Nutrition 2 fördjupning KNO185 22hp Här skall studenterna Översätta näringsrekommendationer till mat med hänsyn på hållbar utveckling både i teorin och i praktiken.