HÅLLBAR UTVECKLING RAPPORT TILL RUGA OM ARBETET MED INTEGRERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS UTBILDNINGSPROGRAM

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING 2011 RAPPORT TILL RUGA OM ARBETET MED INTEGRERING AV HÅLLBAR UTVECKLING I SAHLGRENSKA AKADEMINS UTBILDNINGSPROGRAM PÅ GRUND OCH AVANCERAD NIVÅ BARBRO ROBERTSSON

2 VAD HÄNDE UNDER 2011 NÄR DET GÄLLER UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING? Det världsomspännande arbetet att integrera hållbar utveckling (HU)i all utbildning går vidare (Education for Sustainable Development, ESD). Den arbetsgrupp (HUSAG) för integrering av hållbar utveckling i Sahlgrenska akademins utbildningsprogram, som har utsetts av Rådet för utbildning på grund och avancerad nivå, RUGA, har under 2011 fortsatt sitt arbete. Gruppen består som tidigare av en person från varje program, i vissa fall representerar en person flera program. Gruppens gemensamma arbete består i huvudsak i att för varandra presentera förslag till innehåll, lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer för hållbar utveckling i respektive program, diskutera erfarenheter och ge varandra förslag till förbättringar. För samtliga program är det framförallt två områden som gruppen har fokuserat på. Dels behandlas sambandet mellan hälsa/ohälsa och miljö, livsvillkor och ekonomi i globalt perspektiv samt förutsättningar för en positiv utveckling mot ökad hälsa och välbefinnande för alla människor på jorden. Dels behandlas val av material och metoder, deras tillverkning, användning och avfallshantering, nu och i en framtida yrkesutövning, och hur dessa påverkar global hållbar utveckling. Även hantering av allmänna resurser och energi inkluderas. Integrering av hållbar utveckling i universitetets utbildningar skall också i enlighet med GU s miljöledningssystemet hela tiden öka. GU har under året ordnat utbildningstillfällen för lärare genom Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Även vid akademin genom RUGA har sådana utbildningstillfällen för akademins lärare anordnats med Mats Sandberg och Barbro Robertsson som föreläsare. Dessvärre var deltagandet mycket lågt vid dessa tillfällen. Endast en lärare från akademin deltog. Under 2011 har pedagogisk forskning på GU inom utbildning för hållbar utveckling genererat åtminstone 2 avhandlingar. Den ena (Beniamin Knutssons) behandlar de politiska motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling och som forskaren anser bör komma fram tydligare i utbildningen. Den andra (Ingela Bursjöös) handlar om svårigheter och motstånd, som en del lärare i skolan upplever, när de skall undervisa om hållbar utveckling. Båda avhandlingarna är mycket relevanta för vårt arbete och ett förslag är att åtminstone arbetsgruppen HUSAG tar kontakt med forskarna för att få lite nya pedagogiska infallsvinklar. Redan 2010 presenterade 16 av 18 utbildningsprogram detaljerade planer för integrering av hållbar utveckling i respektive program. Se föregående års rapport! Under 2011 har dessa planer i varierande grad reviderats och implementerats. Progressionen i arbetet varierar avsevärt mellan programmen. Alla representanter har inte heller deltagit i gruppens möten och i vissa program har det dröjt länge innan nya representanter utsetts sedan tidigare slutat och kontinuiteten har delvis förlorats. Det är på flera håll en väldigt skör organisation i arbetet med integreringen. Mycket är vunnet med de ambitiösa planer som publicerats, men enstaka personer har fått göra ett stort arbete och bära ett stort ansvar utan att få det stöd och den uppmärksamhet från 2

3 ledning och medarbetare, som skulle behövas. Beroendet av enstaka personer gör också att arbetet så gott som helt avstannar när denna enda person slutar. Under 2011 startade en studentgrupp för hållbar utveckling och miljö med deltagare från flera olika program. Vår förhoppning är att de också vill följa integreringen av HU i utbildningsprogrammen. Karolinska institutets (KI) intresse för vårt arbete ledde under 2011 till att Barbro Robertsson inbjöds till KI för att för dekaner och prefekter presentera akademins sätt att integrera HU i utbildningsprogrammen. INFÖR 2012 OCH FRAMTIDEN NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER För att integreringen av hållbar utveckling i Sahlgrenska akademins program skall kunna bibehållas och utvecklas till en naturlig del i utbildningarna måste några nödvändiga åtgärder snarast genomföras. Här vilar ett extra ansvar på programansvariga och programkommittéer. Först och viktigast Programmål Om integrering av hållbar utveckling i programmen skall göra skillnad för de studenter som utbildas så måste det vara klart vilken sorts kompetens vill vi att våra studenter skall ha när de gått ett program som integrerat hållbar utveckling jämfört med studenter som inte gått sådant program? o När alla program har tydliga sådana mål så blir inte innehåll och mål i enskilda kurser enbart en angelägenhet för enskilda kursansvariga eller för den person som utsetts som ansvarig för integreringen i programmet o Målen måste vara mycket tydliga och konkreta. Detta kan den akademiövergripande gruppen säkert hjälpas åt med. Om kompetens skriver Utbildningsdepartementet i sitt bidrag till en rapport om utbildning för hållbar utbildning i högre utbildning i Europa, (From Cosmetic Reform to Meaningful Integration) redan 2007: Kompetenser som behövs för HU är av många slag, men dess utgångspunkt är relevant kunskap och en förmåga att tänka, handla och ta ansvar utifrån en helhetsförståelse av förutsättningarna för livet på jorden i ett globalt perspektiv. Det innefattar förmågan till ständigt lärande från andra och förmågan att samarbeta över ämnes- och yrkesgränser, att tänka och analysera kritiskt och att lösa problem genom att se möjligheter och begränsningar i ens professionella roll o Vilken kompetens, kunskaper, färdigheter och förhållningssätt skall studenterna besitta när de lämnar respektive program där hållbar utveckling ingått? Vad skall en sjuksköterska, en audionom, en tandläkare osv. kunna och kunna göra? Och här räcker det inte med en skrivning om att studenten skall kunna ta hänsyn till hållbar utveckling. Man måste kunna visa vad som menas med det. Exempel finns från bl.a. utbildningsprogrammen på Chalmers. 3

4 o För våra utbildningar kan det t.ex. handla om: Kunna beskriva hur en framtida yrkesverksamhet har samband med global hållbar utveckling Kunna beskriva hur man i en framtida yrkesverksamhet kan bidra till målet att människor, som idag lever i fattigdom på global nivå kan få ett ökat välbefinnande utan att jordens resurser äventyras Kunna förklara hur tillverkning, användning och kassation av material, metoder, läkemedel, mat och kemikalier för en verksamhet kan påverka miljö, ekonomi och sociala förhållanden globalt. Ha förmåga att välja material och metoder i arbetet så att negativa konsekvenser för miljö, sociala förhållanden och ekonomi i ett globalt perspektiv minskar. Kunna redogöra för hur uppkomst och förlopp av sjukdomar, hälsa och ohälsa påverkas av miljö, ekonomi, livsvillkor och sociala förhållanden i ett globalt perspektiv. Ha förmåga att arbeta inom verksamheter som har ett miljöledningssystem Studenternas kurs- och programutvärderingar För att säkerställa att studenterna uppfattar integreringen av HU i programmen måste utvärderingarna kompletteras med en fråga om detta i de fall detta inte redan är gjort. Samtal med enskilda intresserade studenter visar på en uppfattning att för att inte HU skall uppfattas som något påklistrat så behöver det finnas med i alla kurser Finns det ingenting annat så säg åtminstone något om papperet, som en läkarstudent uttryckte det. Regelbunden uppföljning inom programmen o Fler personer måste engageras i arbetet idag är arbetet i många program beroende av enstaka personer. När de byter arbetsuppgifter eller lämnar programmet händer det att kompetensen försvinner och arbetet avstannar eller genomförda förändringar försvinner åter. Att formalisera och ge resurser till mindre arbetsgrupper inom varje program kan vara en bra väg att gå. Sådana grupper behöver kanske bara träffas vid ett par tillfällen per termin, men det är viktigt att detta inte blir ett ensamarbete. o o o Ansvariga måste säkerställa att de planer som nu lämnats vidare till denna rapport också sprids till alla lärare inom respektive program. Integrering av hållbar utveckling bör knytas närmare internationaliseringsarbetet vid akademin. Programansvariga/programkommittéer måste begära in rapporter från respektive HU-ansvarig i programmet och vid minst ett tillfälle per termin/läsår och ägna tid på programmöten/programkommittémöten för att uppdateras i hur långt man kommit, hur man går vidare etc. 4

5 Utbildning/kompetensutveckling av lärare En ständig kompetenshöjning hos GU s medarbetare inom området hållbar utveckling och miljö ingår också som ett av målområdena i miljöledningssystemet. o En stor del av studenternas lärande för hållbar utveckling måste ske genom att de själva söker kunskaper, för att t.ex. lösa givna studieuppgifter, och genom undervisning av personer från andra kunskapsområden. Samtidigt måste också akademins lärares lärande inom området möjliggöras och stödjas. En av akademins lärare deltog i det utbildningstillfälle som gavs på akademin i december 2011 och som var mycket uppskattat av deltagarna (även lärare från övriga GU var inbjudna och deltog). Medlemmarna i HUSAG föreslår istället att utbildning sker på respektive institution/program då också gärna med samma innehåll. För att säkerställa att detta verkligen genomförs krävs extra insatser från programledningar och institutionsledningar. RESULTAT2011 För att göra de schematiska presentationerna för respektive program tydligare och mer lättlästa har de i år strukturerats om, och innehållet av HU finns nu i första kolumnen följt av lärandemål. Detta innebär bl.a. att man enkelt kan se vilket innehåll av HU som finns i programmet som helhet och hur man därmed hur man tolkat HU i respektive program. Det kommer därmed att bli lättare att bedöma hur innehåll och lärandemål bidrar till de övergripande målen i programmet. Detta behöver man arbeta vidare med under Apotekarprogrammet, 300 hp. Programmet har sedan tidigare en ambitiös plan som väl återspeglar ett globalt hållbarhetsperspektiv. En del av innehållet finns nu i programmet medan annat är under utveckling. Man har ännu inte gjort om sin plan enligt den nya mallen. Man poängterar nu särskilt inför 2012, och den programöversyn som då görs, vikten av att HU är integrerat, blir ett naturligt inslag och att det finns en tydlig HUlinje genom programmet. Se bilaga 1! Receptarieprogammet ser sig som tillhörigt naturvetenskaplig fakultet och har ej deltagit i arbetet vid akademin och har heller inte rapporterat något resultat. Folkhälsovetenskapliga programmet, 240 hp. Kursen Miljö, hälsa, samhälle, som i stort sett kan sägas vara en kurs i hållbar utveckling med alla dess tre dimensioner med ett globalt perspektiv, är en obligatorisk kurs, som ligger i programmets början. Vi har diskuterat möjligheter att komplettera med lärandemål och studieuppgifter om konsekvenser av val av material och metoder, som kan komma ifråga i en yrkesverksamhet. Se bilaga 2! Läkarprogrammet, 330 hp. Programmet har inte lämnat någon ny rapport och det är oklart om det pågår något aktivt arbete för att formulera mål och öka innehållet av HU. 5

6 Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA), 180 hp. Bedriver ett gediget och framgångsrikt arbete med HU och har lärandemål, aktiviteter och examinationer i många kurser. Framförallt innefattas hantering av material och metoder inom området. Man tar även upp etiska frågeställningar inom forskning och vård och här är det lite oklart om man också får med ett globalt perspektiv. (Tänk globalt, agera lokalt!). Efter omarbetning av planen enligt den nya mallen blev det tydligt att några inslag behöver tydligare kopplas till HU, alternativt tas bort från planen. Arbetet fortsätter. Se bilaga 3! Dietistprogrammet 180/240 hp. Programmet fick en ny utbildningsplan under hösten Nya kursplaner utvecklas nu succesivt. Man har ambitionen att ha någon form av HU aktivitet i varje kurs på ett naturligt sätt för att få en progression i ämnet, vilket blir en naturlig fortsättning på den omfattande plan och det innehåll man redan integrerat Se bilaga 4! Arbetsterapiprogrammet (AT), 180 hp. Programmet har lämnat en tabellöversikt över inslag i programmet enligt den nya mallen. Innehållet har inte presenterats i arbetsgruppen och det är svårt att avgöra i vilken utsträckning man faktiskt behandlar global hållbar utveckling, särskilt som man valt att kalla dokumentet Hållbar hälsa, vilket inte verkar vara det hållbarhetsbegrepp vi arbetar med i detta sammanhang. Behöver sannolikt diskuteras i arbetsgruppen. Se bilaga 5! Sjukgymnastprogrammet (SG), 180 hp. Programmet har nu en översikt i tabellform över innehåll och lärandemål som relateras till hållbar utveckling. Man beskriver i text att sjukgymnastisk verksamhet indirekt kan påverka hållbar utveckling och det är oklart om studenterna därigenom får kunskaper i hur den egna verksamheten påverkar global hållbar utveckling eller hur svensk sjukvård/friskvård har samband med global hållbar utveckling i alla dess dimensioner. Se bilaga 6! Logopedprogrammet, 240 hp. Under året har ingen från programmet deltagit i det gemensamma arbetet och man har heller inte lämnat någon rapport. Audionomprogrammet, 180 hp. Programmet presenterade i maj 2011 en omfattande och genomarbetad plan för hållbar utveckling i hela programmet med flera nya och intressanta inslag, bl.a. nanoteknik och global ekonomi. Denna har nu skrivits om för att passa den nya mallen och man kan tydligt se innehåll och progression genom programmet. Ansvarig person har bytts två gånger under 2011 och inte deltagit i arbetsgruppens möten, vilket vi hoppas skall bli möjligt under Se bilaga 7! Tandläkarprogrammet, 300 hp. Samarbetet mellan de tre programmen inom odontologi upphörde under 2011, men skall enligt uppgift återupptas under 2012! Någon rapport från programmet har inte lämnats för Tandhygienistprogrammet, 180 hp: Liksom i fallet med tandläkarutbildningen så har sedan det gemensamma arbetet för Odontologens tre program upphörde inte någon representation från tandhygienistprogrammet deltagit i arbetsgruppen. Programmet har sedan tidigare en plan, men det finns ingen rapport om hur arbetet fortskridit under året- 6

7 Tandteknikerprogammet, 180 hp: Programmet visar i en tydlig tabellöversikt vilka aspekter av hållbar utveckling som idag finns i programmet tillsammans med förslag till nya. Man har en tydlig bredd och genom en föreläsning om begreppet hållbar utveckling från statsvetenskapligt perspektiv får studenterna själva reflektera över relevansen för det egna yrkesområdet. Under 2012 kommer ytterligare kursplaner att revideras, vilket kommer att göra det lättare att integrera HU genom ytterligare lärandemål. Se bilaga 8! Sjukhusfysikerprogrammet, 330 hp. Programöversikten visar tydligt att det framförallt är miljöaspekter av användningen av material och metoder inom det egna området som behandlas ur (globalt?) hållbarhetsperspektiv. Man har dock ambitionen att också infoga hållbar utveckling inom områden såsom arbetsledning, projektledning, sjukvårdsorganisation och offentlig upphandling. Se bilaga 9! Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Programmet har sedan 2008 en plan för hur HU kan integreras. Denna plan har nu anpassats till den nya mallen där HU-innehåll presenteras i första kolumnen. Planen är fortfarande inte till fullo implementerad. Dock har det tillkommit innehåll i kursen om ledarskap, sjukvårdsorganisation och hälsoekonomi i termin 5. Global folkhälsa finns fortfarande i mycket begränsad omfattning och skulle behöva förstärkas. Under 2012 behöver framförallt säkerställas att planen är känd av samtliga lärare, övergripande lärandemål formuleras och studenternas utvärderingar följas. Se bilaga 10! Specialistsjuksköterskeprogrammet, 60hp/75hp. Inte heller 2011 har några planer för integrering av HU i specialistprogrammen presenterats. Man har dock haft en gemensam halvdagsföreläsning av statsvetaren Sverker Jagers om begreppet global hållbar utveckling och studenterna hade därefter uppföljning inom respektive inriktning. Intresse bland lärare för integrering av HU finns, men resurser har inte avsatts. Se bilaga 10! Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp. Programmet har vid lärarmöten en pågående diskussion om HU-integrering. Man har en bred ansats med globalisering, etik och global folkhälsa tidigt i programmet för att senare mera fördjupa sig i läkemedel, material och metoder i relation till HU och den egna professionen. Man har ett nytt moment med fördjupad riskanalys där man studerar produktion och distribution av vanligt förekommande material i vården. Kursplaner ses regelbundet över och diskussionen i lärarlag och med studenter fortsätter. Se bilaga 11! Barnmorskeprogrammet, 90hp. Programmet har uppdaterat sin programöversikt till den nya mallen och det är nu lätt att följa de inslag av HU som ingår. I tillägg till tidigare innehåll har man nu en föreläsning om global hållbar utveckling ur ett statsvetenskapligt perspektiv, som studenterna själva får relatera till ansvar och funktion i den egna professionen. Såväl global hälsa som läkemedel och val av material och metoder i relation till miljö, ekonomi och sociala förhållanden ingår i programmet. Se bilaga 12! 7

8 BILAGA 1 Hållbar utveckling inom Apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet, rapport 2011 Relevanta föreskrifter och dokument: Högskolelagen kap 1 5 (sedan 2006): Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Apotekarprogrammets utbildningsplan: All utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Apotekarprogrammet drivs av Sahlgrenska akademin (miljösamordnare Barbro Robertsson, tel ) med stöd av Naturvetenskapliga fakulteten (Leif Holmlid och Evert Ljungström är ansvariga för miljöcertifieringen) och Chalmers (miljösamordnare Jenny Forshede, tel ). Samtliga omfattas av miljöledningssystem och certifieringar. Denna rapport avser motsvara den inventering av hållbar utveckling inom utbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin som gjordes 2008 i rapporten Hållbar utveckling Rapport om arbetet med intergrering av hållbar utveckling i Sahlgrenska akademins grundutbildningsprogram, men ska även se framåt och undersöka utvecklingspotentialen för hållbar utveckling inom apotekarprogrammet. Hållbar utveckling ska här ses ur ett helhetsperspektiv, som ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Resursfördelning, miljöhänsyn och ansvaret för kommande generationer är av stor vikt. Från akademins och utbildningens sida medför detta att man försöker minska resursförbrukningen, exempelvis genom att man i stor utsträckning arbetar med elektroniska lösningar istället för att dela ut lösblad inom hela utbildningen. För att se helheten ska man se till apotekarrollen i stort, där mycket fokus ska ligga på utvärdering av läkemedel (även ur ett miljöperspektiv), rationell läkemedelsanvändning (som bland annat omfattar problematiken runt antibiotikaresistens), och fördelningen av läkemedel i samhället (exempelvis ur ett jämställdhetsperspektiv och utifrån ekonomiska förutsättningar). Under 2011 har även en större programöversyn inletts som kommer att noga granska alla befintliga kursplaner och i dessa säkerställa tillämpningen av hållbar utveckling inom kursen. Det har även föreslagits att en strimma ska införas, och i denna ska bland annat undervisning om hållbar utveckling ingå. Arbetet med programöversynen kommer att bli färdigt under Inför framtiden Många moment ingår och examineras redan (se bilaga för befintliga moment och en diskussion runt möjliga framtida tillägg) samt har blivit tillämpat i flera utav kursplanerna under det gångna året. En viktig uppgift i detta är att visa studenterna på ett tydligt samband mellan vad som tas upp i de olika kurserna och att en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling är något vi måste reflektera över och ta hänsyn till i alla våra beslut, både privat och i vår professionella roll. Hållbar utveckling ska vara integrerat i utbildningen och ses som ett naturligt inslag. Hållbar utveckling inom apotekarprogrammet kan utvecklas genom att: Skapa en tydligare linje genom programmet, där kursansvariga och föreläsare är medvetna om vilka moment som tas upp inom andra kurser och kan knyta an till hållbar utveckling ur ett större perspektiv i samband med sådana moment i de egna kurserna. Detta ska arbetas med under programöversynen Göteborg Michael Andersson Programkoordinator

9 BILAGA 1 HÅLLBAR UTVECKLING INOM APOTEKARPROGRAMMET, 300hp, Termin 1 Introduktion Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och hållbar utveckling med Mats Sandberg. Fokus på ekologisk hållbar utveckling och GUs miljöledningssystem. Även undervisning om etik. Utdrag ut utbildningsplanen för APEX: All utbildning vid Sahlgrenska akademin skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Införa ett moment där studenterna får reflektera över användningen av material i relation till hållbar utveckling. Diskutera hur man själv kan agera för att verka för en hållbar utveckling. Be dem beräkna sitt egna ekologiska fotavtryck genom att gå in på WWF:s hemsida och göra testet. KEM011 Grundläggande kemi 1 Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Förslag: I kemikurserna införa en tydlig progression i studenternas kunskap om hållbar utveckling. Detta ska ingå i arbetet med programöversynen under 2012 KEM021 Grundläggande kemi 2 Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Förslag: I kemikurserna införa en tydlig progression i studenternas kunskap om hållbar utveckling. Detta ska ingå i arbetet med programöversynen under 2012

10 Termin 2 BCG330 Cellbiologi 1 BCG340 Cellbiologi II BCG350 Cellbiologi III Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Belyser utveckling av metoder med syfte att minska kassationer och resursanvändning. Belyser utveckling av metoder med syfte att minska kassationer och resursanvändning. Belyser utveckling av metoder med syfte att minska kassationer och resursanvändning. Befintliga: Tar upp och behandlar utveckling av antibiotikaresistens, främst ur ett biologiskt perspektiv Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Ta upp t.ex. mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet och i virologi de hot som finns av virus som sprids via tex människors nya sätt att resa. Termin 3 BC3600 Cellbiologi IV BIO301 Biostatistik KEM030 Organisk kemi Belyser utveckling av metoder med syfte att minska kassationer och resursanvändning. Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Förslag: I kemikurserna införa en tydlig progression i studenternas kunskap om hållbar utveckling. Detta ska ingå i arbetet med programöversynen under 2012

11 Termin 4 KEA210 Läkemedelskemiska principer Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Förslag: I kemikurserna införa en tydlig progression i studenternas kunskap om hållbar utveckling. Detta ska ingå i arbetet med programöversynen under 2012 AFY401 Fysiologi och anatomi Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv IMM401 Immunologi, infektion, hematologi och tumörbiologi Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Ta upp t.ex. mikroorganismer som trivs bättre i det nuvarande klimatet och i virologi de hot som finns av virus som sprids via tex människors nya sätt att resa. Termin 5 FSL561 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedels-kemi Föreläsning om läkemedel och miljöpåverkan med Joakim Larsson Dessutom tar man under farmakologikurserna upp miljöns påverkan på olika sjukdomstillstånd (ex. astma). Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv Föreläsning och examinationsuppgift om miljöpåverkan i skriftlig tentamen. Under utveckling: Respektive föreläsare uppmanas att presentera sjukdomars globala utbredning samt vilka faktorer globalt sett som orsakar dessa sjukdomar samt vilken utveckling man kan se framöver. Detta gäller särskilt de stora folksjukdomarna: astma, KOL, hjärt-kärlsjukdomar, tumörsjukdomar, psykisk ohälsa m.fl

12 Termin 6 KEA310 Analytisk kemi PKM630 Farmakokinetik med läkemedelsmetabolism TOX640 Läkemedelstoxikologi och toxikokinetik Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Samtliga kemikurser arbetar för minskade volymer vid laborationer och att studenterna uppmanas att tänka på resursanvändningen i sitt arbete. I kursen ligger mycket fokus på sjukdomar i låginkomstländer. Värderingsförmåga och förhållningssätt: Ha kännedom om historiska, kulturella och etiska aspekter av kemin och kunna använda kemiska begrepp för att förklara vardagliga fenomen i ett hållbart samhällsperspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över sambandet mellan smittspridning och globalisering, fattigdom, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av världen samt hinder och möjligheter för en hållbar utveckling inom området. Förslag: I kemikurserna införa en tydlig progression i studenternas kunskap om hållbar utveckling. Detta ska ingå i arbetet med programöversynen under 2012 Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Ännu mer fokus på sjukdomar i låginkomstländer, även i laborationer och workshops, såsom AIDS, malaria, sömnsjuka. Identifiera och reflektera över samband mellan spridning av mikroorganismer och: Globalisering Fattigdom i världen Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc Eventuellt också vilka dilemma som finns mellan turism/klimat/sjukdomar/ekonomi/ fattigdom globalt?

13 Termin 7 KBT210 Galenisk farmaci FAS750 Samhällsfarmaci FAT730 Farmakoterapi Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Belyser förpackningar och produktion av läkemedel utifrån miljöaspekter Föreläsningar om social och ekonomisk resursfördelning nationellt (och till viss del globalt) med fokus på folkhälsa och läkemedelsanvändning. Kursens huvudsakliga fokus ligger på att utvärdera och föreslå rationell läkemedelsbehandling. Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom laboratorie- och produktionsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv I tentamen ingår frågor om förpackningar och produktion av läkemedel utifrån miljöaspekter Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Kanske ge exempel på vilka olika konsekvenser för utveckling och användning av sjukvårdsmaterial det kan få om man antar olika miljöetiska utgångspunkter: (antropocentrism, biocentrism, zoocentrism, ekocentrism) Examineras i skriftlig tentamen. Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Vilka positiva respektive negativa konsekvenser kan globaliseringen tänkas ha för hälso- och sjukvården i Sverige och världen? Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Förtydliga kopplingen mellan hållbar utveckling och rationell läkemedelsanvändning. Termin 8 Valbara kurser Olika för olika kurser. Bland annat tar man på några av kurserna upp nya miljövänliga och försöksdjursnåla metoder inom preklinisk och klinisk forskning. Förslag: Införa en ny valbar kurs som särskilt belyser behovet av kvalitetssäkring och minskat resursslöseri

14 Innehåll av hållbar utveckling Befintliga/förslag till lärandemål Undervisningsformer och Studieuppgifter Termin 9 EXA930 Examensarbete I kursplanen står angivet att den skriftliga rapporten ska innehålla tillräcklig diskussion om sådant som sätter ämnet i ett perspektiv av hållbar utveckling när så är tillämpligt I kursplanen står angivet att den skriftliga rapporten ska innehålla tillräcklig diskussion om sådant som sätter ämnet i ett perspektiv av hållbar utveckling när så är tillämpligt (i.e. det examineras) Termin 10 FAS745 Tillämpad apotekspraktik Socialmedicin arbetar för ett aktivt miljöarbete vilket bland annat visar sig i att man endast ersätter tågresor i samband med praktikveckorna av miljöskäl. Under praktikperioden ska studenterna känna till och följa det befintliga apotekets miljöledningssystem, som bland annat berör kassation av läkemedel och resursanvänding i arbetet. Befintliga lärandemål: I dialog med kunden verka för en rationell och ändamålsenlig läkemedelsanvändning Ha fått verktyg för att göra etiska bedömningar i det dagliga apoteksarbetet Förslag på tillägg: Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Att kunna väga in hänsyn till miljö och hållbar utveckling i apoteksarbetet och att kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter Förslag på tillägg/utveckling/formalisering: Vidga etikdiskussionen till att också gälla globaliseringsetik och miljöetik. Kan exempelvis examineras i workshop eller presentation med en inlämningsuppgift över vilka konsekvenser olika etiska ställningstaganden inom globaliseringsetik och miljöetik kan få för det egna området

15 Hållbar utveckling i Folkhälsovetenskapligt program 2011 BILAGA 2 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Hållbar utveckling och hälsa klimatförändringar Redogöra för direkta och indirekta hälsoeffekter av den förväntade klimatförändringen Föreläsning, litteratur Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa FHX 301 Miljökonsekvensanalys Redogöra för begreppen Health Impact Assessment och Miljökonsekvensbeskrivning Föreläsning, litteratur Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Toxikologi, riskvärdering Redogöra för innebörden av begreppet hälsoriskbedömning Föreläsning Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Miljöpsykologi Redogöra för begreppen värden, attityder, vanor och sociala dilemman Föreläsning, litteratur Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Fysikaliska och kemiska hälsorisker i miljön Redogöra för hälsoeffekter samt riskgrupper vid exponering för kemiska och fysikaliska miljöfaktorer Föreläsningar, gruppvis fördjupningsarbete, studiebesök Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Fattigdom och hälsa Reflektera över betydelsen av att beakta fattigdom och kultur inklusive genusaspekter i folkhälsovetenskapliga studier Föreläsning, litteratur, obligatoriskt seminarium Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Människors försörjning och hälsa, hållbar utveckling och hälsa energianvändning Reflektera över genusanalysens betydelse för att kunna förstå samband mellan energianvändning och hälsoeffekter i utvecklingsländer Föreläsningar, litteratur Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa

16 BILAGA 2 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Hållbar utveckling och hälsa ekosystemförändringar Reflektera över betydelsen av biologisk mångfald för hälsosituationen i världen Föreläsning, litteratur, obligatoriskt seminarium Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Miljöpsykologi Reflektera över hur socialpsykologiska teorier kan bidra till insikt om mänskligt miljörelaterat beteende Föreläsningar, litteratur, seminarium Skriftlig tentamen Miljö, samhälle och hälsa Fattigdom och hälsa, genus och hälsa Beskriva och diskutera betydelsen av fattigdom, genus och andra sociala determinanter för befolkningens hälsa Föreläsningar Skriftlig tentamen, seminarier Global hälsa, FHX860 Diskutera aspekter på genus och mänskliga rättigheter och hur dessa påverkar befolkningens hälsa Skriftlig tentamen, seminarier Global hälsa Sociala determinanter och hälsa Kritiskt analysera hur socioekonomiskt status och ojämlikhet mellan kön påverkar hälsa på individ- och befolkningsnivå Föreläsningar Skriftlig tentamen, Seminarier Global hälsa Föreslå lämpliga strategier på strukturell och lokal nivå för att förbättra befolkningens hälsa Skriftlig tentamen, seminarier Global hälsa Hälsosystem och rätt till hälsa Diskutera och argumentera för betydelsen av en mer rättvis fördelning av resurser för att förbättra hälsan ur ett globalt perspektiv Föreläsning Skriftlig tentamen, seminarier Global hälsa

17 BILAGA 3 Hållbar utveckling inom Biomedicinska analytikerprogrammet vid Göteborgs universitet 2011 Inom biomedicinska analytikerprogrammet är huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap och professionen biomedicinsk analytiker. Ämnesområdet är i första hand inriktat på laboratorie- och undersökningsmetodik där framför allt olika kemikalier, läkemedel och smittfarliga agens ingår. Detta gör att begreppet hållbar utveckling inom den ekologiska dimensionen framför allt fokuseras på hur kemikalier, lösningsmedel, läkemedel mm påverkar miljön både ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Den sociala dimensionen belyses i form av diskussioner kring jämställdhet, genus, kulturell bakgrund mm vilket bland annat ingår i kurser med verksamhetsförlagd utbildning. Den ekonomiska dimensionen diskuteras i form av prioriteringar vid val av material och utrustning som används vid olika analyser och undersökningar. Progressionen säkerställs under utbildningens gång genom att belysa säkerhets- och miljöaspekter utifrån olika typer av ämnen som ingår i de analyser och metoder som används under olika kurser. Under sista året skall studenterna planera materialtillgång och korrekt hantera smittfarliga agenser, kemikalier och avfall dessutom ingår resonemang kring etiska frågeställningar inom forskning och hälso- och sjukvård där även den sociala dimensionen av hållbar utveckling belyses. Under 2011 har kursledarna för några av de kurser där det ingår många laborationer påbörjat ett arbete med att fasa ut vissa kemikalier som är hälsofarliga och ersatt dem med mindre skadliga ämnen. Vissa laborationer har tagits bort och ersatts med andra tillämpningar för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. I detta arbete har även studenterna involverats framför allt under årskurs två där syftet varit att medvetandegöra dem om vikten av att vara noggrann med vilka kemikalier man använder. Nedan följer en sammanställning över programmets innehåll av hållbar utveckling.

18 BILAGA 3 HÅLLBAR UTVECKLING INOM BIOMEDICINSKA ANALYTIKERPROGRAMMET, 180 hp Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Termin 1+2 Kunskap och förståelse Hållbar utveckling i ett Introduktionsföreläsning till Hållbar Redovisas i seminarium lokalt och globalt Hållbar utveckling ur ett lokalt och utveckling och miljöledningssystemet med 8-10 studenter perspektiv globalt perspektiv och en handledare Varje student får en arbetsuppgift att bearbeta för att belysa innebörden av begreppet hållbar utveckling. BMA013 Basal laboratorievetenskap, 7,5 hp (alla studenter) Redogöra för allmänna säkerhetsföreskrifter och regler för laboratoriearbete Grupp diskussioner kring säkerhetsföreskrifter för kemikalier samt förvaring och avfallshantering med tanke på bland annat miljöpåverkan. Skriftlig tentamen Läkemedel och miljö Värderingsförmåga och förhållningssätt Redogöra för hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Föreläsning Skriftlig tentamen BMA022 Farmakologi 7,5 hp (alla studenter) Mikroorganismer och smittvägar: miljösmitta Möten i vården: genus, etik mm Termin 3 +4 Säkerhetsföreskrifter, miljöhänsyn, lokala regler och etik Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring hur jämställdhet, genus, kulturell och etnisk bakgrund inverkar på människors värderingar. Kunskap och förståelse Redogöra för säkerhetsföreskrifter, lokala regler och etik som gäller vid arbete med cell- och vävnadsprover Arbetsuppgifter vid verksamhetsförlagd utbildning samt gruppträffar och övningar Undervisning i grupper om 8-10 studenter där begreppen diskuteras samt tillämpning vid laborativ undervisning Skriftlig tentamen Seminarier med 8-10 studenter och en handledare Skriftlig och muntlig tentamen BMA027 Klinisk laboratorievetenskap, 7,5 hp (alla studenter) BMA031 Morfologisk metodik och cellodling, 7,5 hp (inriktning laboratoriemedicin)

19 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Säkerhetsrisker: isotoper, radioaktivt avfall härdplaster och lösningsmedel Kunskap och förståelse Redogöra för radioaktiva isotoper och säkerhetsrisker vid hantering av dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt Planera sitt arbete med avseende på materialåtgång, hantering av avfall för att medverka till en hållbar utveckling Undervisningen bygger på laborationer och gruppträffar. Vid dessa tillfällen bearbetas uppgifter kring radioaktiva isotoper, användningsområden och säkerhetsrisker samt begreppet hållbar utveckling i relation till laborationernas genomförande Kursen examineras genom individuell muntlig redovisning av en portfolio där begreppet hållbar utveckling belyses utifrån kursens lärandemål BMA033 Biokemisk och kliniskkemisk metodik 7,5 hp (inriktning laboratoriemedicin) Läkemedel och isotoper Patientnära arbete: etik, samtala med patient mm Säkerhetsföreskrifter och avfallshantering som gäller för arbete vid mikrobiologiskt laboratorium Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring läkemedelsanvändningens påverkan på miljön Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera kring hur miljöpåverkan och levnadssätt kan innebära förändringar i förekomst av sjukdomar Kunskap och förståelse Redogöra för hur man hanterar mikrobiologiskt material på ett riskfritt sätt Värderingsförmåga och förhållningssätt Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och VFU Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och VFU Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och laborationer. Begreppen redovisas vid seminarier och laborationsrapporter Muntliga seminarier Skriftlig tentamen Skriftlig tentamen Skriftlig tentamen Skriftlig portfolio BMA035 Generell omvårdnad med läkemedelshantering 7,5 hp (inriktning klinisk fysiologi) BMA038 Diagnostisk respirationsfysiologi 7,5 hp (inriktning klinisk fysiologi) BMA041 Mikrobiologisk och immunologisk metodik 7,5 hp (inriktning laboratoriemedicin) Diskutera begreppet hållbar utveckling, vilket bl a kan inkludera planering av materialåtgång och avfallshantering

20 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Termin 5+ 6 Säkerhets- och miljöaspekter Säkerhets och miljöaspekter; klädsel, skyddsutrustning, hygien, avfallshantering, hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera materialåtgång, kemikaliehantering samt hantering av avfall Värderingsförmåga och förhållningssätt Planera materialåtgång och korrekt hantera smittfarliga agenser, kemikalier och avfall Studenten har uppgifter som bearbetas under den verksamhetsförlagda utbildningen Studenten har uppgifter som bearbetas under den verksamhetsförlagda utbildningen Muntlig tentamen Skriftlig rapport samt muntlig redovisning BMA052 Tillämpad laboratorievetenskap (basal diagnostik) 15 hp (inriktning laboratoriemedicin) BMA053 Tillämpad laboratorievetenskap (speciell diagnostik) 15 hp (inriktning laboratoriemedicin) Etik: etiska dilemman i vård och forskning Genusperspektiv inom forskning och ledarskap Värderingsförmåga och förhållningssätt Resonera kring etiska frågeställningar inom forskning och hälso- och sjukvård Diskutera forskning och ledarskap ur ett genusperspektiv Litteraturstudier samt internetbaserade diskussioner Skriftliga inlämningsuppgifter BMA061 Vetenskaplig metodik och arbetsledning, 7,5 hp (alla studenter) Barbro Sköldeberg Studierektor

21 BILAGA 4 Hållbar utveckling i Dietistprogrammet 2011 Dietistprogrammet Dietistprogrammet fick en ny utbildningsplan hösten 2011 programmet består nu av bredare och mer sammanhållna kurser jämfört med den gamla kursplanen. Fler småkurser har integrerats med huvudämneskurser för att öka studenternas förståelse vilket ger möjlighet att integrera hållbarutveckling på ett mer praktiskt och naturligt sätt. Den nya kursplanen har tagit till sig Sahlgrenska akademins övergripande policy, en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa. Vi redovisar HU s aktiviteter under Under övergången till den nya kursplanen kommer aktiviteterna att förändras. De redovisade kurserna år 2 och 3 ligger under den gamla studieplanen ifrån 2006 där HU ej var prioriterat. I den nya utbildningsplanen och de nya kurserna kommer HU att profileras på ett nytt sätt även om man på Dietistprogrammet har haft hållbarutveckling men klimatsnart mat etc som ett återkommande tema vid många tillfällen under utbildningen. Progression Mat, klimat och hållbarutveckling är en viktig del i huvudområdet Nutrition/klinisk nutrition för dietistprogrammet. I vår nya utbildningsplan har vi som mål att ha någon form av HU aktivitet i varje kurs på ett naturligt sätt för att få en progression i ämnet.

22 Översikt över dietistprogrammets kurser där Hu-momentet ingår dec 2011 BILAGA 4 Innehåll (HU) Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs Kommentar År1 Miljöledningssystemet och HU vision, begrepp, definitioner och tillståndet i världen samt reflektera över dess betydelse för människors hälsa. Kunskap och förståelse Förstå likheter och skillnader när det gäller nutritionsrelaterade folkhälsoproblem nationellt och globalt ur ett hållbart perspektiv Föreläsningar, Grupparbete Seminarier DIP110 Bedöma miljöpåverkan av egna handlingar Färdighet och förmåga upptäcka beteendeförändringar som verktyg för att ändra levnadsvanor Egenövning Presentation av det egna förändringsarbetet i ett minisymposium både muntligt och skriftligt DIP110 Reflektera över det egna fotavtrycket fundera och identifiera vilken betydelse HU kan ha i Dietistens arbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt tänka ut hur jämställdhet, genus, kulturell etnisk bakgrund och hållbarutveckling kan inverka på människors levnadsvanor och hälsa Eget förändringsarbete Presentera det egna resultatet i ett lärarlett seminarium DIP110 För hela kursen gäller att särskild vikt läggs vid ämneskunskapen i ett samhällsperspektiv med speciell referens till hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt kunna förhålla sig till argument rörande ny bioteknik sett ur ett hållbart perspektiv. - Föreläsningar Skriftlig tentamen DIP120 Förklara vissa miljögifters inverkan på biomolekyler och värdera vissa typmolekylers presumtiva farlighet. Värderingsförmåga och förhållningssätt ha respekt för kemikalier och laborativt arbete kritiskt värdera egna och andras laborationsmetoder samt erhållna analysdata Föreläsning Skriftlig tentamen DIP120

23 BILAGA 4 Innehåll (HU) Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs Kommentar Översiktligt behandlas även mutationsmekanismer och miljögifters inverkan på biomolekyler med speciell betoning på förekomst i födan samt olika skyddsfaktorer inverkan och mekanism. Värderingsförmåga och förhållningssätt - kritiskt kunna förhålla sig till argument rörande ny bioteknik sett ur ett hållbart perspektiv. Färdighet och förmåga vara medveten om olika kemikaliers och utrustnings inverkan på miljön Föreläsning Skriftlig tentamen DIP120 Ta hänsyn till HU vid val av livsmedel,rekommendationer för friska vuxna människor av de energi-givande näringsämnen Kunskap och förståelse förklara vissa miljögifters inverkan på biomolekyler och värdera vissa typmolekylers presumtiva farlighet. Föreläsning seminarium Skriftlig tentamen DIP 130 Färdighet och förmåga Översätta näringsrekommendationer till mat med hänsyn på hållbar utveckling Att ta hänsyn till HU vid val av livsmedel Reflektera över mat och miljö, Val av livsmedel med hänsyntaget till produktion, säsong och innehåll Föreläsning Egna övningar Skriftlig tentamen DIP130

24 BILAGA 4 Innehåll (HU) Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs Kommentar ÅR 2 Att ta hänsyn till HU vid rekommendationer av nutrition Hälsokommunikation och HU Färdighet och förmåga Översätta näringsrekommendationer till mat med hänsyn på hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt Egen aktivitet Rapportinlämning KN0185 Egen aktivitet Seminarium KN0095 Relatera hälsokommunikation till hållbarutveckling. Läkemedel och miljö Miljöpolicy och miljöarbete i klinisk verksamhet År 3 Patientrådgivning Fördjupning av val av material och metod med hänsyn till hållbar utveckling. Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Reflektera över miljöarbetet på avdelning (kommande aktivitet) Identifiera och diskutera situationer, hållbar utveckling, kulturella och sociala aspekter spelar roll för bemötande och behandling Färdighet och förmåga visa förmåga att omsätta vetenskapliga rön i kliniskt arbete, med beaktande av hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt ha ett globalt perspektiv på frågeställningen Föreläsning Skriftlig tentamen KN0075 Studieuppgifter Seminarium TYK/VFU Litteratur Seminarium KN0105 Litteratur C-uppsats KN0135

25 ARBETSTERAPIPROGRAMMET BILAGA 5 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Vardagslivets komplexitet och hälsa. -identifiera olika aspekter av hållbar utveckling Föreläsning, litteratur, studieuppgift Skriftlig rapport - gruppuppgift ARB032, Arbetsterapi: Profession och huvudområde Hållbar hälsa och Ottawa charter -identifiera frisk- och riskfaktorer för ett hälsosamt aktivitetsutförande Seminarium, litteratur, studieuppgift Skriftlig rapportgruppuppgift ARB024, Arbetsterapi: Aktivitet, hälsa och samhälle Hållbart professionellt förhållningssätt -redogöra för aspekter av hållbart professionellt förhållningssätt Föreläsning, seminarium, litteratur Skriftlig studieuppgift ARB018, Arbetsterapi: Att främja meningsfull aktivitet för personer med psykisk ohälsa Aktivitetsval i vardagen och hållbar utveckling. -Reflektera över människans aktivitetsutförande i relation till hållbar utveckling Seminarium, litteratur Individuell skriftlig hemtentamen ARB022 Arbetsterapi: Aktivitet, kreativitet, mening och lärande Val av tekniska hjälpmedel och belastning på miljö -Reflektera och teoretisera över hur hållbar utveckling i olika samhällsmiljöer påverkar individen och det arbetsterapeutiska arbetet Föreläsning, litteratur, studieuppgift Obligatorisk diskussion på GUL ARB034 Arbetsterapi Delaktighet för människan i aktivitet Evidenssökning för intervention- optimalt utnyttjande av resurser -identifiera och reflektera över olika typer av hållbar utveckling i samband med arbetsterapeutisk yrkesutövning Studieuppgift, litteraturstudier Skriftlig och muntlig individuell tentamen. ARB035, Arbetsterapi: Professionell kompetens i teori och praktik,

26 BILAGA 6 Hållbar utveckling inom sjukgymnastprogrammet 2011 Ekologiskt har sjukgymnastiken sitt största värde på individnivå. Sjukgymnastiska insatser som fokuserar på aktivitet och rörelse främjar en hälsosam livsstil. En ökning av vardagsmotionen kan föra med sig en minskat utnyttjande av exempelvis bilåkande vilket genom minskade utsläpp medför en positiv inverkan på den ekologiska hållbara utvecklingen. Den sociala dimensionen av begreppet belyses i form av diskussioner kring jämställdhet, genus, kulturell bakgrund, vilket förutom i de kurser oftast ingår i någon form i samtliga kurser, såväl inom ämnet som i stödämnen som medicinska ämnen exempelvis rehabiliteringsmedicin. Mer specifikt i kurser som anges nedan. Vi har i dag ett samhälle med ökande siffror gällande psykisk ohälsa i form av stressrelaterade besvär, ångest och depressioner. Sjukgymnastiska förebyggande och rehabiliterande insatser kan inom detta ha en positiv påverkan på såväl grupp-, individ och som samhällsnivå. Människor som mår bättre kan var arbetsföra i högre grad vilket ger en förbättrad produktivitet men också minskade kostnader för samhället vilket skulle ha en god inverkan på ekonomisk hållbarhet. HÅLLBAR UTVECKLING INOM SJUKGYMNASTPROGRAMMET Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Fysioterapi/sjukgymnastik som ämne och yrke: historik, perspektiv och referensramar, etik och förhållningssätt, sjukgymnastens arbetsområde, lagstiftning som styr yrkesutövningen Visa medvetenhet om hållbar utveckling Introduktionsföreläsning om global hållbar utveckling FYS 002:1 Fysioterapi-grundkurs 7,5 hp Centrala begrepp inom hälsopromotion Demografisk utveckling och sjukdomspanorama i ett nationellt och globalt perspektiv Definiera, jämföra och kontrastera innebörden i begreppen hälsa, genus, sjukdom och hälsopromotion Inläsning litteratur samt föreläsningar Gruppredovisning Individuell skriftlig inlämningsuppgift FYS002:3 Hälsopromotion 7,5hp

27 BILAGA 6 Hälsotrender Könsskillnader och genusperspektiv liksom sociala och kulturella skillnader avseende livsvillkor Beskriva aktuellt sjukdomspanorama i ett nationellt och globalt perspektiv Visa medvetenhet om genusperspektiv, mångkulturella aspekter, likabehandling och hållbar utveckling Förhållningssätt och bemötande Kännedom om egna attityder, fördomar, etik och rörelsemönster Kunskap och förståelse kring hur samhället påverkar individen, hur kulturen påverkar individen och hur förväntningar och tilltro påverkar individen Kliniskt resonerande Visa förmåga att planera och genomföra behandling och undervisning utifrån ett etiskt, mångfalds och jämlikhetsperspektiv Genomgående tema som integreras i hela kursen Essä-egna reflexioner kring sjukgymnastik, psykisk ohälsa och långvarig smärta FYS015:2 Psykisk ohälsa 6hp Verksamhetsförlagd utbildning inom valfritt område För sjukgymnastprogrammet Carin Willén Programansvarig Förklara begreppet hållbar utveckling Identifiera och reflektera över olika typer av mångfaldsfrågor, likabehandling och hållbar utveckling i samband med sjukgymnastisk verksamhet Litteraturstudier Essä som redovisas i grupp FYS021 Fysioterapiverksamhetsförlagd utbildning 7,5hp

28 BILAGA 7 Hållbar utveckling inom Audionomprogrammet vid Göteborgs Universitet Audionomprogrammet arbetar aktivt med integrering av hållbar utveckling i lärandemål och kursinnehåll. Programmets mål enligt utbildningsplanen är att bidra till insikt och att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa. Omnämnda aspekter berörs i olika kurser beroende på kursämnets karaktär och kursens innehåll och mål, vilket beskrivs i respektive kursplan. Vår ambition är att arbetet kring dessa frågor ska följa en tydlig progression genom hela utbildningen. Studenterna har även möjlighet att utifrån begreppet ʺGlobal hållbar utvecklingʺ reflektera över vad de måste lära sig för att kunna arbeta för en hållbar utveckling i sitt framtida yrke sett ur ett globalt perspektiv. Som välkänt är det många i Sverige som hör dåligt, ca 1,3 miljoner människor. Fler personer med nedsatt hörsel uppger en sämre hälsa än de som har normal hörsel, vilket gäller särskilt yngre yrkesverksamma personer. Det har visat sig att en av tio bland hörselskadade i yrkesverksam ålder har förtidspension vilket innebär att det har blivit ett folkhälsoproblem. Den här sortens förtidspension och försämrad hälsa kan undvikas med hjälp av audionomernas hörselvård vilket främjar Hållbar utveckling. Parallellt med arbetet att förbereda studenterna inför de utmaningar som de kommer att möta i sitt yrkesutövande, arbetar programmet med Hållbar utveckling bland annat genom att aktivt undvika långa resor och genom att minska förbrukningen av papper i undervisningen, det sistnämnda till stor del med hjälp av universitetets webbaserade lärplattform GUL (Göteborgs universitets lärplattform). Genom samverkan med samhället ser vi till att informera om hälsoeffekter av buller i syfte till att förebygga hörselnedsättningar. Vårt arbete baseras på Sahlgrenska akademins aktiva miljöarbete vilket innebär att arbeta systematiskt med miljöfrågorna och ständigt göra förbättringar. Göteborg, Audionomprogrammet Milijana Lundberg, doktorand SA: Sahlgrenska Akademin HU: Hållbar utveckling VFU: Verksamhetsförlagd utbildning HNS: Hörselnedsättning HA: Hörapparat

29 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Introduktion av hur SA arbetar med HU. Genomgång med film, rundvandring på SA på hur vi källsorterar samt få studenter att förstå varför vi integrerar HU i programmet. Introduktionsföreläsning till Miljöledningssystemet och HU. Befintligt; Kunskap och förståelse: Redogöra för HU. Förslag; Värderingsförmåga och förhållningssätt: Beskriva hur HU samverkar med ett valt specifikt audiologiskt område. Seminarium: Ge exempel på vilka ytterligare kunskaper, färdigheter och förhållningssätt du behöver lära dig under din utbildning för att du som student och i ditt framtida yrke som audionom skall kunna arbeta för en HU. Inlämningsuppgift: Kort reflektion i loggbok Kurs där detta ingår AUD110 Audiologi: Introduktion, 7,5 hp BILAGA 7 Kommentarer Här uppmanas föreläsare att presentera öronsjukdomars globala utbredning och vilka faktorer globalt sett som orsakar dessa sjukdomar samt vilken utveckling man kan se framöver. Ex. konduktiva HNS vs. sensorienurala HNS. Infektioner i U länder. Förslag; Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över hur öronsjukdomar är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv och dess inverkan på vårdbehov. Ingår i tentamen. AUD230 Medicin II: Audiologisk medicin, 7,5 hp Ta reda på hur miljöpolicyn ser ut på den enhet där du har din VFU. Få in jämlikhet i denna uppgift också som patientströmning, könsfördelning bland anställda, tillgänglighet, jämlikhet. Förslag; Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över hur den kliniska verksamheten arbetar utifrån den miljöpolicy som finns på enheten där VFU genomförs. VFU Presenteras och diskuteras i ett avslutande seminarium efter utförd VFU: Hur ser miljöpolicyn ut på den enhet där du har din VFU? Hittar du någon aspekt på HU i verksamheten? AUD250 VFU I Diagnostik, 4,5 hp

30 BILAGA 7 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Studenternas uppmanas att ta kontakt med en leverantör av hörhjälpmedel och undersöka hur dessa arbetar med HU. Förslag; Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över samband mellan tillverkning av tekniska hörhjälpmedel och möjlig inverkan på HU. E föreläsning från Handels (Björn Stigsson) om hur dagens multinationella företag jobbar för en HU och konsekvenserna av detta arbete. Inlämningsuppgift i loggbok AUD430 Audiologi: Audiologisk rehabilitering I hörselteknik I, 5 hp Kommentarer Studenternas uppgift blir att reflektera över användning av material i relation till HU, såsom gifter, gaser, hantering av avtrycksmassa, arbets miljö, batterianvändning och förbrukning, material i öron insatser, tillverkning och slipning av dessa. Förslag; Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom audionomens arbete och möjlig inverkan på HU. VFU Diskuteras muntligt i avslutande seminarium efter VFU: Informeras patienterna om hur de ska källsortera batterierna? Vad händer efter att patienterna har lämnat in sina gamla HA som ska skrotas? Hur kan du själv som blivande audionom agera för att verka för en HU? AUD450 VFU III Rehabilitering, 6,5 hp Studenternas uppgift blir att skriva en inlämningsuppgift där de reflekterar över HAutprovning och vilken teknik som är mest förekommande i I resp. U länder. Vidare syfte är också att reflektera över nanotekniken i dagens HA och koppla detta till nanopartiklars inverkan på miljön. Förslag; Värderingsförmåga och förhållningssätt: Reflektera över sambandet mellan globalisering, fattigdom, HA utprovning, livsstil, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av världen samt hinder och möjligheter för en HU inom området. Inlämningsuppgift AUD530 Audiologi: Audiologisk rehabilitering II hörselteknik II, 5,5 hp

31 BILAGA 7 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Koppling till HU där detta är relevant. AUD620 Audiologi: Självständigt vetenskapligt arbete, 15 hp Kommentarer Koppling till HU där detta är relevant. Avslutande föreläsning med Sverker Jager gällande Global HU. Tanken är att föreläsningen knyter ihop säcken HU i ett globalt perspektiv innan studenterna blir färdiga audionomer och ska ut i arbetslivet. AUD610 Psykologi IV: Hälso, grupp och organisationspsykologi, 6 hp Föreläsning: Global HU AUD630 Audiologi: Prevention, akustik och teknik, 7 hp SA: Sahlgrenska Akademin HU: Hållbar utveckling VFU: Verksamhetsförlagd utbildning HNS: Hörselnedsättning HA: Hörapparat

32 BILAGA 8 Hållbar utveckling i Tandteknikerprogrammet under Vad har hänt? Programmet har fortfarande åtta grundkurser som ligger utspridda med olika delkurser över sex terminer. Avtagbar protetik Fast protetik Ortodonti Odontologisk baskurs Dentala material Samhällsodontologi Verksamhetsförlagd utbildning - praktik Examensarbete Under 2011 har inget av tidigare inslag av HU tagits bort från programmet. Det har däremot tillkommit nya inslag av HU. I våras föreläste Sverker Jagers ( ställföreträdande föreståndare på Göteborgs miljövetenskapliga centrum GMV )om global etik och Lars Barregård (professor i arbets och miljömedicin vid institutionen för medicin, SA, GU) om miljömedicin för tandläkare termin 5-6, tandhygienister termin 6 och tandtekniker termin 6 under en förmiddag. Föreläsningen följdes upp med en uppgift som studenterna skriftligen lämnade in. För tandtekniker låg denna föreläsning under kursen samhällsodontologi. Målet med dessa föreläsningar var att: - introducera begreppet hållbar utveckling, - klargöra varför en sådan utveckling behövs, - redogöra för några viktiga utmaningar som måste överbryggas för att Hu ska kunna realiseras samt - diskutera på vilket sätt HU anknyter till studenternas framtida yrken. Det lärandemål som formulerades var: Kunskap och förståelse - Ha kännedom om begreppet hållbar utveckling i relation till den egna verksamheten Uppgiften som lämnades in bestod av följande frågor. Fråga 1: Vilka av globaliseringens aspekter är mest angelägna för dig i din framtida yrkesroll? Varför? Fråga 2: Vilken del av begreppet hållbar utveckling känns mest angelägen för dig i din framtida yrkesroll? Varför? Fråga 3: Skriv ner de tre mest positiva aspekterna av den pågående globaliseringen. Fråga 4: Skriv ner de tre mest negativa aspekterna av den pågående globaliseringen. Kompletteringsuppgift för icke närvarande. För att få svar på denna fråga måste man läsa in sig på ämnet i boken Global hållbar utveckling av S.Jagers och E.Andersson. Fråga 5: Jagers menar att hållbar utveckling innehåller (minst) fyra typer av utmaningar: ekonomiska, perspektivmässiga, etiska och politiska. Vilken eller vilka är de svåraste utmaningarna att möta? De inlämnade svaren lästes av för denna föreläsning ansvariga lärare på respektive program och lämnades tillbaka med både skriftliga och muntliga kommentarer. Föreläsningen var mycket uppskattad av studenterna och vi kommer att fortsätta med detta inslag av HU i framtiden.

33 BILAGA 8 Det har även tillkommit, under kursen i Odontologisk baskurs på första termin, en HLR-kurs och studenterna får göra ett ekologiskt fotavtryck efter M. Sandbergs introduktion om HU. Framtidsplaner. Tandteknikerprogrammet arbetar vidare med att integrera hållbar utveckling i lärandemål och kursinnehåll. Utbildningens kursplaner skall revideras och detta arbete skall vara klart våren Johanna Petré Gästlärare Tandteknikerprogrammet

34 BILAGA 8 Hållbar utveckling i Tandteknikerprogrammet Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Materialbehandling och val av rätt material ur ett långsiktigt perspektiv. Materials inverkan på miljö/arbetsmiljö. Nedbrytning av material och påverkan på kroppen. - visa ett professionellt förhållningssätt, förståelse och insikt i hur behandling av dentala material kan påverka såväl tandteknikerns som patientens välbefinnande samt relevant kunskap om dentala materials biokompabilitet och miljöpåverkan. Föreläsningar Tentamen Dental Materiallära Termin 1-4 Förslag: - Livscykelanalys av material. - Föreläsning och större genomgång av KLARAkemikaliehanteringsprogrammet. - Befintliga föreläsare får belysa sina ämnen ur ett HUperspektiv. Förslag: - Omformulering av lärandemål i kursplan. Förslag: Föreläsningar och seminarier Förslag: Tentamen Förslag: Dental materiallära Termin Miljöledningssystem och HU ekologiskt fotavtryck. - HLR-kurs - Föreläsning, självständigt arbete. Praktisk övning Odontologisk baskurs Termin 1

35 BILAGA 8 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår Förslag: - Informera i större utsträckning än vad vi gör, om utbildningens avfallshantering. - I större utsträckning belysa tandsjukdomslära. Förslag: Omformulering och nya lärandemål. Föreläsning - Global etik - Miljömedicin för odontologer Ha kännedom om begreppet hållbar utveckling i relation till den egna verksamheten. - Föreläsning och grupparbete. - Föreläsning Samhällsodontologi Termin 3-6 Under denna kurs ligger en del spridda ämnen med inslag av HU såsom etik, beteendevetenskap och administration. visa översiktlig förståelse för etiska problem som kan uppstå i vården. - Föreläsningar och seminarier Förslag: Kvalitetssäkring Under den praktikperiod som ligger under 30 v på halva termin 4 och hela termin 5 behandlas i dagsläget inte HU. Förslag: Omformulering av lärandemål i kursplan. VFU Termin 4-5 Förslag: - Reflektion om hur det laboratorium som studenten praktiserar på använder sig av HU i t ex. miljö- och riskhantering, Förslag: Omformulering av lärandemål i kursplan. Förslag: - Självständigt arbete, seminarier

36 BILAGA 8 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs där detta ingår materialanvändning och patienthänsyn. - Hu kan tas upp som en aspekt i de fallpresentationer som studenten lämnar in under sin VFU- tid. - Genomgång av KLARAkemikaliehanteringsprogrammet Förslag: - Ur ett HU-perspektiv diskutera val av material, metoder och användningsområden i examensarbetet. - Ha en HU punkt som måste diskuteras i examensarbetet. I dagsläget ett begränsat inslag av HU. Finns dock som fragment på vissa kurser. Förslag: I samband med befintliga föreläsningar diskutera livslängd på olika konstruktioner och att använda rätt material ur miljösynpunkt. Förslag: Omformulering av lärandemål i kursplan. Förslag: Omformulering och införande av HU- lärandemål i kursplaner. Föreläsning Förslag: Föreläsningar Förslag: Skriftlig och muntlig redovisning Examensarbete Termin 6 - Fast protetik - Avtagbar protetik - Ortodonti Termin 1-6

37 BILAGA 9 Hållbar utveckling i Sjukhusfysikerprogrammet 2011 HU i relation till huvudområde och profession Miljöaspekterna av HU berör främst hantering av kemikalier, läkemedel (radiofarmaka) och radionuklider i form av öppna strålkällor (lösningar, pulver etc.). Dessutom används medicinteknisk utrustning som förbrukar råvaror vid tillverkningen och genererar avfall vid skrotning (t.ex. tungmetaller och elektronikkomponenter). För närvarande behandlas hantering av radioaktivt avfall samt omsättningen av radioaktiva ämnen i miljön på vissa av kurserna. Styrning av vården och hållbar utveckling i relation till offentlig upphandling diskuteras. HU:s tre dimensioner inom huvudområdet För närvarande ligger fokus på miljöaspekterna eftersom det är den mest påtagliga dimensionen i sjukhusfysikerns arbete. Det finns dock planer på att även inkludera övriga aspekter på HU i utbildningen. Detta måste emellertid göras på ett sätt som uppfattas av studenterna som relevant och sammanhängande med den övriga utbildningen. Att diskutera de fundamentala problemen i samband med HU, t.ex. ojämlikhet (globalt och lokalt), ständigt ökande tillväxt etc. ur ett filosofiskt perspektiv känns viktigt men en del arbete återstår innan dessa frågor kan implementeras i kurserna. Vissa av kuserna innehåller moment med etik och sjukvårdens organisation. I samband med dessa moment diskuteras även hållbar utveckling, dock än så länge fragmentariskt och vi arbetar på att strukturera innehållet. Mats Sandbergs introduktionsföreläsning ges sedan ht11 för programmets studenter. Innehåll av HU och planer för framtiden Se stycket ovan samt tabell nedan. Progression Kurser under termin 5, 6 & 8 innehåller moment om miljöaspekter av HU, t.ex. avfallshantering. I slutet av termin 8 kommer vissa etiska aspekter att behandlas, vilket vi betraktar som en progression.

38 BILAGA 9 Översikt över HU-moment (programkurser samt fristående kurser) Innehåll (HU) Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Kurs Kommentar Termin 5 Joniserande strålnings effekter på biologiska material, från molekyl till organism Värderingsförmåga och förhållningssätt - bedöma konsekvenser av biologiska effekter av strålning Föreläsningar, litteraturstudier Salstentamen RFA338 Strålningsbiologi 7,5 hp Termin 6 Spridningsprocesser i luft, mark och vatten Värderingsförmåga och förhållningssätt - bedöma radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Föreläsningar, litteraturstudier, laboration Salstentamen RFA340 Omgivningsradiologi 5 hp Termin 8 Radionuklidproduktion och radiofarmaka Projekt- och arbetsledning: chefs- /ledarrollen, kommunikation, medarbetarskap, arbetsmiljö; Hälso- och sjukvårdens organisation Kunskap och förståelse - bedöma miljöpåverkan vid tillverkning och användning av radionuklider och radiofarmaka ur ett hållbarhetsperspektiv - Litteraturstudier, seminarium Föreläsningar Salstentamen RFA846 Nuklearmedicinsk fysik 7,5 hp Salstentamen, seminarier RFA947 Vetenskaplig metodik II 7,5 hp Moment om hållbar utveckling kan infogas i dessa innehållsdelar. Fristående kurser Radioaktiva ämnens omsättning i miljön Radionuklidproduktion; Spridningsprocesser i luft, mark och vatten Värderingsförmåga och förhållningssätt - reflektera över avfallshantering och radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt - bedöma avfallshantering och radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Litteraturstudier Inlämningsuppgifter RFA040 Joniserande strålning i samhället 15 hp Inlämningsuppgifter RFA030 Joniserande strålning, dosimetri och strålskydd 8 hp Litteraturstudier radioaktiva ämnens omsättning i miljön, modeller Värderingsförmåga och förhållningssätt - reflektera över avfallshantering och Föreläsningar, litteraturstudier Inlämningsuppgifter RFA400 Grundläggande Ges första gången ht11

39 BILAGA 9 Miljöeffekter: uranbrytning, yrkesexponering, bränsletillverkning av kärnbränsle, kemisk toxicitet, miljökontroller, utsläppsscenarier, miljökonsekvensbedömningar, biosfärsmodeller radioaktiva ämnens omsättning i miljön ur ett hållbarhetsperspektiv Kunskap och förståelse - beskriva miljökonsekvensbedömningar för slutförvar av radioaktivt avfall, inklusive använt kärnbränsle - redogöra för radioaktiva ämnens förekomst och transport i olika ekosystem, samt strålningens effekter på biosfären Föreläsningar, litteraturstudier Salstentamen, seminarier strålningsfysik 7,5 hp RFA440 Strålskydd och miljöeffekter i kärnbränslecykelns olika skeden 7,5 hp Ges första gången ht12 Färdighet och förmåga - identifiera särskilda folkhälso- och yrkesexponeringsproblem i anslutning till kärnbränslecykelns olika led Värderingsförmåga och förhållningssätt - resonera kritiskt kring begreppet hållbar utveckling i relation till kärnbränslecykeln Mats Isaksson, prof. Programansvarig, Sjukhusfysikerprogrammet

40 BILAGA 10 HÅLLBAR UTVECKLING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 2011 OCH INFÖR 2012 En plan för integreringen av hållbar utveckling (HU) i sjuksköterskeprogrammet formulerades redan Denna är ännu inte till fullo implementerad. Omsättningen på lärare är för närvarande stor och under 2012 är det särskilt angeläget att säkerställa att planen är känd för samtliga lärare. Även studenterna bör få tillgång till den övergripande programplanen. Programmet behöver också formulera övergripande lärandemål för sjuksköterskeutbildning där HU ingår. Redan i programmets introduktionskurs introduceras bl.a. begreppen globalisering, globaliseringsetik, miljöetik och global hållbar utveckling i relation till den egna framtida professionen. Senare tas sjukdomar relaterade till miljö, klimat, sociala förhållanden och ekonomi upp. Även hälsoekonomi och organisation i relation till global hållbar utveckling diskuteras. Val av material och metoder och deras tillverkning, användning och avfallshantering i relation till global hållbar utveckling ingår i flera kurser, men behöver i enlighet med planen ytterligare utvecklas. Global folkhälsa behöver förstärkas, dels som en del inom området folkhälsa, men också i samband med att de stora folksjukdomarna studeras. Lärandeaktiviteter och examinationsformer är i många fall utformade så att studenterna själva arbetar med givna studieuppgifter. Sedan vi fått signaler om att studenterna inte alltid uppfattar innehållet av HU behöver studenternas utvärdering av kurser och program kompletteras med frågor om detta och resultatet sammanställas och användas för att utveckla kurser. Integreringen av HU behöver vara en regelbundet återkommande diskussionspunkt vid programmöten. De personer som i dag aktivt arbetar med HU-moment i programmet behöver en mötesplats för att kunna anpassa olika inslag till varandra och säkerställa progression. Man behöver också ta ställning till om man vid varje kursintroduktion kan säga någonting om hur HU hanteras i aktuell kurs, eventuellt innehåll, förhållningssätt etc. Även programkommittén behöver följa arbetet och begära rapporter från ansvariga. Kompetensutveckling av lärare inom området behöver uppmuntras. Vid utbildningstillfällen som anordnats centralt av GU eller av RUGA har programmens lärare inte deltagit. Därför är det angeläget att institutionen själv ordnar tillfällen då det blir möjligt för lärare att delta. HÅLLBAR UTVECKLING I SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET Fortfarande finns ingen plan för hur hållbar utveckling kan integreras i specialistsjusköterskeprogrammets olika inriktningar. Lärargruppen har uttalat sitt intresse av att ha samma typ av innehåll som idag finns i sjuksköterskeprogrammet, men med fördjupning. Ett första inslag med en halvdags introduktionsföreläsning av statsvetare Sverker Jagers infördes ht 2011, vilken följdes av studieuppgifter inom respektive inriktning. Försök att samla intresserade lärare för att utveckla innehållet utifrån sjuksköterskeprogrammet har förhindrats av att inga resurser har avsatts till detta arbete. Eftersom specialistsjuksköterskeprogrammet nu nästan är ensamt på Sahlgrenska akademin att inte ha någon plan för integrering av HU bör detta prioriteras under Minst en person behöver utses att arbeta med detta och också delta i den akademiövergripande gruppen. Göteborg den 28 februari 2012 Barbro Robertsson

41 Integrering av hållbar utveckling i Sjuksköterskeprogrammet Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet/ undervisningsformer Grundläggande HU i relation till det egna området, begrepp som globaliseringsetik, miljöetik, sjukvårdens ekologiska fotavtryck, tragedy of the commons, NIMBY. Tillverkning av läkemedel och sjukvårdsmaterial berörs. Kunskap och förståelse: - beskriva olika värdegrunder och etiska perspektiv på hållbar utveckling samt reflektera över deras betydelse för sjuksköterskans ansvar. Smågrupper om 4-5 studenter besvarar några studieuppgifter, redovisar sedan för andra och läser och ställer frågor till andras uppgifter Examinationsform Inlämning av studieuppgift i grupp samt muntlig redovisning BILAGA 10 Termin och Kurs där detta ingår TERMIN 1 OM 4200 Miljöledningssystemet och HU Förslag: Att ta hänsyn till HU vid val av kost Mikroorganismer som ökar pga klimatförändringar och Virus som sprids via Globalisering Fattigdom i världen Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc Hot mot hälsan när skabb, kackerlackor sökar Läkemedel och miljö Kunskap och förståelse - beskriva hållbar utveckling på en grundläggande nivå (vision, begrepp, definitioner och tillståndet i världen) samt reflektera över dess betydelse för människors hälsa. Värderingsförmåga och förhållningssätt: - reflektera över sambandet mellan smittspridning och globalisering, fattigdom, livsvillkor, miljöförstöring och levnadsvanor i olika delar av världen samt hinder och möjligheter för en hållbar utveckling inom området. Kunskap och förståels:e - ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Föreläsning (Mats Sandberg) TERMIN 1 TERMIN 1 OM4210 Föreläsningar Skriftlig tentamen TERMIN 2.1 OM4220 Föreläsningar Skriftlig tentamen TERMIN 2.1 OM4220

42 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet/ undervisningsformer Folksjukdomars globala utbredning, utvecklingstrender samt eventuella globala skillnader i påverkan av miljö och livsvillkor på sjukdomars förekomst och förlopp: astma, KOL, hjärt-kärl-sjukdomar, tumörsjukdomar, psykisk ohälsa m.fl Miljöpolicy och miljöarbete i klinisk verksamhet Beräkning av ekologiskt fotavtryck för individer Material i vården och Hållbar utveckling??????? Global folkhälsa: hälsans bestämningsfaktorer i jämförelse mellan olika länder i utvecklingsperspektiv Fördjupning av val av material och metoder med hänsyn till hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt - reflektera över hur illabefinnande och sjukdom är relaterat till människors livsvillkor och levnadsvanor i ett globalt utvecklingsperspektiv. Värderingsförmåga och förhållningssätt: - reflektera över samband mellan förbrukning av material inom omvårdnadsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt: - Reflektera över hur vård planeras och genomförs i relation till hållbar utbildning Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera hur livsstil, miljöfaktorer, vårdens organisation och struktur samt övriga bestämningsfaktorer påverkar folkhälsan i ett globalt utvecklingsperspektiv. Färdighet och förmåga: - tillämpa åtgärder för att främja hållbar utveckling i omvårdnadsarbetet Finns detta? (om det är föreläsningar om sjukdomar här så skulle resp. föreläsare behöva bidra med kunskap om sjukdomars globala orsaker, utbredning och förväntade förändring eller om studenterna själva får ta reda på det) Studieuppgifter:- Miljöpolicy i vårdverksamhet Användningen av material i relation till hållbar utveckling. Eget ekologiskt fotavtryck. Examinationsform BILAGA 10 Termin och Kurs där detta ingår???????? TERMIN 2.2 OM4240 Individuell inlämningsuppgift TERMIN 2.2 Studieuppgift? TERMIN 3 Studieuppgifter: Informationssökning av statistik för olika länder, gruppsammanställningar och analys???????????????? Muntlig redovisning och inlämning av anteckningar OM4240 Verksamhetsförlagd utbildning OM4250 Verksamhetsförlagd utbildning TERMIN 4 OM3260 TERMIN 4 OM3260 Verksamhetsförlagd utbildning

43 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet/ undervisningsformer Ledarskap i vården och HU Organisering av vård och HU Hälsoekonomi och HU Kunskap och förståelse: -begripa sambandet mellan ledarskap, organisering och HU - inse relationen mellan hälsoekonomi ska kvalitetsvariabler och HU Värderingsförmåga och förhållningssätt: -reflektera över ledarskapets och organisationens inflytande över förmågan att tillämpa HU - betrakta HU som en kvalitetsvariabel i hälsoekonomiska beräkningar. Färdighet och förmåga: - inkludera HU i lednings- organisationsoch hälsoekonomiska modeller. Föreläsningar Seminarier Examinationsform Examinerande seminarier Muntliga redovisningar BILAGA 10 Termin och Kurs där detta ingår TERMIN 5.2 OM3280 Villkor för arbete i vård i andra länder relaterat till Fördjupning av val av material och metoder med hänsyn till hållbar utveckling Kunskap och förståelse: - förklara sambandet mellan strukturella och livsstilsbetingade faktorer och hälsotillståndet för värdlandets befolkning Värderingsförmåga och förhållningssätt: - reflektera över omvårdnaden i relation till genus, jämlikhet och hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt: - ta hänsyn till miljöaspekter och hållbar utveckling vid val och genomförande av metoder i omvårdnadsarbetet och kunna argumentera för detta inför kollegor och patienter Examineras i klinisk slutexamination TERMIN 5.3 OM3290 Valbar kurs TERMIN 6 OM3330 Verksamhetsförlagd utbildning

44 BILAGA 11 Hållbar utveckling i Röntgensjuksköterskeprogrammet 2011 Processen med att implementera hållbar utveckling (HU) i programmet har fortsatt. HU har diskuterats på programmets lärarmöten och programmöten. Främst har den yrkesspecifika HU diskuterats då det har varit svårt att definiera det som är yrkesspecifikt. Kursplaner och kursinnehåll har setts över för att finna lämpliga kurser för HU och ge dem ett lämpligt innehåll med fokus på HU. HU:s tre dimensioner i relation till Radiografi Huvudområdets och professionens relation till dimensionerna inom HU är inte helt självklar. Ett sätt att se relationen är att beskriva vad som sker inom programmet. I programmets första kurser, som fokuserar mot omvårdnad inom radiografi, sker diskussion och reflektion utifrån miljö-, ekonomi- och framför allt utifrån ett globalt och nationellt folkhälsoperspektiv. Specifika kunskaper inom HU och reflektioner mot det egna yrkesområdet sker i kurser inom strålning och teknik och inom yrkesspecifik verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inom strålning och teknik diskuteras vikten av utbildning inom detta specifika område och att den skall vara av global karaktär för att främja HU inom alla tre dimensionerna. Inom VFU diskuteras framför allt miljön genom reflektion över källsortering av material. Den sociala och ekonomiska dimensionen diskuteras genom reflektion över hur och var materialet tillverkas och de sociala förhållanden som de som arbetar med materialtillverkningen har. Innehåll av hållbar utveckling (se sammanställning) Termin 1 har innehåll om grundläggande begrepp inom HU samt hälsa och ohälsa i ett globalt och nationellt perspektiv (folkhälsoperspektiv). Termin 2 behandlar HU och miljö; smittspridning, läkemedels påverkan på miljön samt sambandet mellan materialförbrukning inom omvårdnadsarbetet och dess inverkan på HU. I termin 3 diskuteras stråldoser och strålskydd i förhållande till HU. Termin 6: Källsortering av material som används vid angio/intervention. Progressionen Progressionen av HU inom programmet kan ses genom att man går från det generella till det yrkesspecifika. Kurs på avancerad nivå (Radiologisk intervention) har inslag av HU. Studenterna skall där reflektera över materialhantering och varifrån materialet tillverkas samt omständigheterna kring de personer som arbetar med att tillverka materialet (handskar, engångsmaterial mm). Fortsatt arbete med HU: Lärarmöten inom programmet skall innehålla diskussion om lämpligt HU-innehåll i programmets kurser och vilka kurser som är lämpliga för HU. Fortsatt diskussion (lärare + studenter) om vad som är HU inom professionsområdet. Kursplaner skall ses över så att det finns ett tydligt innehåll och mål mot HU där det anses lämpligt Lena Ask

45 BILAGA 11 Röntgensjuksköterskeprogrammet Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Termin och Kurs där detta ingår Hållbar utveckling i relation till röntgensjuksköterskans ansvar och dess betydelse för människors hälsa Grundläggande HU i relation till det egna området, begrepp som globaliseringsetik, miljöetik, sjukvårdens ekologiska fotavtryck, tragedy of the commons, NIMBY. Tillverkning av läkemedel och sjukvårdsmaterial berörs. Miljöledningssystemet och HU Kunskap och förståelse: Beskriva olika värdegrunder och etiska perspektiv på hållbar utveckling samt reflektera över deras betydelse för röntgensjuksköterskans ansvar. Kunskap och förståelse Beskriva hållbar utveckling på en grundläggande nivå (vision, begrepp, definitioner och tillståndet i världen) samt reflektera över dess betydelse för människors hälsa. Smågrupper om 4-5 studenter besvarar några studieuppgifter, redovisar sedan för andra och läser och ställer frågor till andras uppgifter Föreläsning (Mats Sandberg) Inlämning av studieuppgift i grupp samt muntlig redovisning TERMIN 1 OM6500 Introduktion till radiografi

46 BILAGA 11 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Termin och Kurs där detta ingår Hälsa och ohälsa ur ett nationellt och globalt perspektiv Skillnader i hälsa och ohälsa i ett sociokulturellt och genusperspektiv Faktorer som påverkar möjligheten för hälsa och risk för ohälsa Studenterna arbetar med den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen för en global utveckling, folkhälsans bestämningsfaktorer, metoder för att beskriva hälsorelaterade förhållanden i populationer, nationella och internationella styrdokument och statistikdatabaser för att beskriva befolkningens hälsa. Kunskap och förståelse Redogöra för faktorer som påverkar hälsa och ohälsa ur ett nationellt och globalt perspektiv Färdighet och förmåga Identifiera skillnader i hälsa och ohälsa ur ett sociokulturellt och genusperspektiv Identifiera hälsorisker i relation till livsstil Föreläsningar, framtagning av webbaserat material, seminarium där bl.a. statistik från olika länder och olika stadsdelar bearbetas. Studieuppgift utifrån identifierat riskområde från studieuppgift 1. Artikelsökning och skriftlig sammanställning av aktuell forskning från valt område. Presentation och diskussion i seminarium. TERMIN 1 OM6520 Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv, 6 hp Mikroorganismer som ökar pga klimatförändringar och virus som sprids via Globalisering Fattigdom i världen Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över metoder för att förhindra smitta och smittspridning Föreläsningar Ingår i skriftlig tentamen TERMIN 2 Mikrobiologi och hygien, 2 hp Ingår i OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och

47 BILAGA 11 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Termin och Kurs där detta ingår Klimatförändringar Västerländska vanor/resor/turism etc Hot om skabb, kackerlackor som ökar mikrobiologi, 15 hp Läkemedelshantering Kunskap och förståelse Ha kunskap om hur läkemedel påverkar miljön samt hur läkemedel ska hanteras för att undvika hot mot miljön Föreläsning Studieuppgift med uppföljning TERMIN 2 Farmakologi, 3 hp Ingår i OM6540 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi, 15 hp Hantering av material Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över samband mellan förbrukning av material inom omvårdnadsarbete och möjlig inverkan på hållbar utveckling Reflektion över användning av material. Beskrivs och värderas på checklista som används under VFU Bedöms och diskuteras med handledaren vid praktisk examination TERMIN 2 OM6560 Klinisk omvårdnad inom somatisk vård, 7,5 hp VFU Hållbar utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera hållbar utveckling i relation till planering av materialåtgång och avfallshantering???? Gruppgift 4 studenter. Syftet med uppgiften är att inhämta kunskap om forskningsresultat angående stråldoser och strålskydd vid radiologisk undersökning ur patient-, anhörig- och personalperspektiv Skriftlig sammanställning av artiklarnas resultat som presenteras och diskuteras i helgrupp vid seminarium TERMIN 3 RA2000 Strålning och teknik I, 7,5 hp

48 BILAGA 11 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Termin och Kurs där detta ingår Miljöpolicy och miljöarbete i klinisk verksamhet Beräkning av ekologiskt fotavtryck för individer samt diskutera över hållbar utveckling utifrån det redovisade resultatet. UPPGIFTSBESKRIVNING Gruppen söker fyra artiklar som kan fokuseras både på stråldoser och/eller på strålskydd. Resultatet kan gälla generellt vid undersökning eller vid specifik undersökning. Reflektera över möjligheten till sänkta stråldoser utifrån forskningsresultat.?????? Studieuppgifter:- Reflektera över användningen av material i relation till hållbar utveckling. Hur ser det ut på den enhet där du gör din vfu? Hur kan du själv agera för att verka för en hållbar utveckling. Välj egen vald litteratur. - Beräkna ditt eget ekologiska fotavtryck. Gå in på WWF:s hemsida Individuell inlämningsuppgift TERMIN 4 RA2040 Konventionella röntgenundersökningar III, 15 hp VFU

49 BILAGA 11 Innehåll Lärandemål Lärandeaktivitet Examinationsform Termin och Kurs där detta ingår välj kalkylator och gör testet. Skriv ner dina reflektioner över materialanvändningen på VFU, samt din uträkning av ditt ekologiska fotavtryck på 0,5-1 A-4- sidor (inkl. referenslista) Riskanalys - vilka risker finns i produktionen av fyra prioriterade varugrupper: handskar, enkla instrument, operationsartiklar och förbandsartiklar utifrån sociala och miljörelaterade krav. LA Värderingsförmåga och förhållningssätt - reflektera över omvårdnadens och miljöns betydelse för patienterna i samband med undersökning och/eller interventioner??????? Introduktionsföreläsning. Självstudier. Inläsning av material och reflektion över produktionsvillkor för material som används vid angio/intervention utifrån litteratur Fördjupad riskanalys Uppgift i hemtentamen TERMIN 6 RA2140 Angiografier/interventioner, 7,5 hp VFU

50 BILAGA 12 Hållbar utveckling i Barnmorskeprogrammet 2012 Begreppet Hållbar utveckling i relation till det ena huvudområdet och professionen Huvudområdet Reproduktiv och perinatal hälsa innebär ett särskilt fokus på kvinnors rättigheter, livsvillkor och hälsa och hela familjens välbefinnande i samband med barnafödande även i ett globalt perspektiv. Utbildning till barnmorska skall bidra till insikt att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa. De tre dimensionerna av hållbar utveckling och deras tydliggörande i Barnmorskeprogrammet Ekologisk hållbarhet Påverkan på naturen och människans hälsa - Läkemedel och miljö - relevant att studenterna reflekterar över hur användandet av t ex antibiotika och olika könshormoner påverkar miljö och kretslopp. Fördjupning av detta sker i samband med en grupps examinationsuppgift, som redovisas i helklass. Dessutom ingår en tentamensfråga om detta i samma delkurs. - Lustgas och miljö reflektion om hur detta används i förlossningsvården och hur utsläpp begränsas. Redovisning vid seminarium. Social hållbarhet Grundläggande mänskliga behov - Fundamentala mänskliga behov för alla borde vara: Tillräckligt med mat och vatten, skydd mot väder och vind, skydd mot våld och sjukdomar, tillgång till utbildning, möjlighet att försörja sig, rättvisa och vänner. - Situationen nationellt belyses i samband med examinationsuppgift om Kvinnors hälsa och livsvillkor i Sverige, där redovisning sker i helklass.