Bilaga till kapitel 6, "Varför varierar arbetslösheten mellan länder och över tid?", i Lönebildning bortom NAIRU
|
|
|
- Elin Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga till kapitel 6, "Varför varierar arbetslösheten mellan länder och över tid?", i Lönebildning bortom NAIRU Erik Hegelund June 1, 2015 Abstract Denna bilaga redovisar mer detaljerade resultat kring kapitlets analys. Se rapporten för förklaringar, denitioner och teori. 1
2 Contents 1 Data 4 2 Resultat Resultat 1: Stora skillnader mellan olika mått på arbetslöshetsersättningens ersättningsgrad Resultat 2: Huvudresultat i kapitlet. Sambandet mellan arbetslöshet och de oberoende faktorerna Resultat 3: Känslighetsanalys med fokus på aggregerad efterfrågan Resultat 4: Känslighetsanalys med fokus på arbetslöshetsersättning
3 List of Tables 1 Korrelationstabell: olika mått på a-kassans ersättningsgrad Huvudresultat Huvudresultat Huvudresultat Känslighetsanalys ACCU Känslighetsanalys ACCGDP Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = NRRfam Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = NRW Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = GRR Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = GRRsing Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = GRRfam
4 1 Data Deskriptiva diagram 4
5 2 Resultat 2.1 Resultat 1: Stora skillnader mellan olika mått på arbetslöshetsersättningens ersättningsgrad Arbetslöshetsersättningens ersättninsgrad kan mätas på många olika sätt och det är inte självklart vilket som är det rätta när man vill undersöka sambanden med arbetsmarkandens funktionssätt på makronivå, vilket kan få stora konsekvenser för resultatet. Tabell 1 och gur 1 jämför vanliga mått från olika datakällor på ersättningsgrad. Som synes förekommer stora skillnader trots att era av dessa avser mäta exakt samma sak och samtliga avser mäta ungefär samma sak. Table 1: Korrelationstabell: olika mått på a-kassans ersättningsgrad 1: NRW 2: GRR 3: GRR 4: NRR 5: NRR 6: GRR 7: NRR 8: NRR 1: NRW 1 2: GRR : GRR : NRR : NRR : GRR : NRR : NRR : A-kassa ers.grad, tidsgräns och krav (Nickell) 2: A-kassa ers.grad brutto (OECD) 3: A-kassa ers.grad brutto, average worker (OECD) 4: A-kassa ers.grad netto (OECD) 5: A-kassa med mera, ers.grad netto (OECD) 6: A-kassa ers.grad brutto, ensam fabriksarb. (VC) 7: A-kassa ers.grad netto, ensam fabriksarb. (VC) 8: A-kassa med mera ers.grad netto, enförsörj.2barn (VC) Källor: Nickell, 2006; OECD statistikdatabas; van Vliet och Caminada,
6 Figure 1: Korrelationsmatris 6
7 2.2 Resultat 2: Huvudresultat i kapitlet. Sambandet mellan arbetslöshet och de oberoende faktorerna Fixa eekter mot land och år. Femåriga medelvärden. En observation per land och femårsperiod. Ett värde för ; osv. Arbetslöshetsersättning = NRRsing. Uppdelat på tre tabeller. Resultat i enlighet med kapitlets huvudsakliga slutsatser. 2.3 Resultat 3: Känslighetsanalys med fokus på aggregerad efterfrågan Fixa eekter mot land och år. Tabeller för ACCU och ACCGDP. Femåriga medelvärden, ett värde per femårsperiod. Arbetslöshetsersättning = NRRsing. Resultat i enlighet med kapitlets huvudsakliga slutsatser. 2.4 Resultat 4: Känslighetsanalys med fokus på arbetslöshetsersättning En resultattabell per mätmetod för arbetslöshetsersättning, övriga mått förutom NRRsing. Femåriga medelvärden. Fixa eekter mot land och år. Resultat i enlighet med kapitlets huvudsakliga slutsatser. 7
8 Table 2: Huvudresultat (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: NRW 0.06 (1.31) A-kassa: GRR 0.03 (1.51) A-kassa: GRRsing 0.02 (0.79) A-kassa: NRRsing 0.03 (1.25) A-kassa: GRRfam 0.02 (0.70) A-kassa: NRRfam 0.03 (1.01) A-kassa tidsgr (-1.04) Anst.skydd 0.01 (0.02) Avtalstäckn. 0.04* (1.83) Facklig auktoritet (-0.01) Constant 1.92*** 1.79*** 2.21* *** 2.13*** * (4.10) (2.85) (1.86) (1.00) (1.57) (0.87) (3.11) (4.43) (-0.05) (1.75) Observations Adjusted R
9 Table 3: Huvudresultat (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Skattekil 0.15** (2.21) Regleringar (-0.99) Arbetsmarkn. pol 2.42*** (4.55) Investeringar -0.60*** (-4.33) Realränta, långsikt. 0.53*** (5.94) BNP-gap -0.61*** (-5.80) Ination, förändr. 0.01** (2.43) Produktivitetschock -0.87** (-2.36) Arbl.het (t-5) 0.35*** (3.94) Constant ** 2.41*** 5.26*** 1.76*** 2.41*** 3.29*** 2.27*** 2.16*** (-1.15) (2.40) (2.94) (7.32) (3.20) (4.22) (6.80) (4.39) (4.42) Observations Adjusted R
10 Table 4: Huvudresultat (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: NRRsing (1.25) (0.91) (0.98) (0.25) (0.42) (0.05) (-0.07) (0.62) (0.18) (-0.64) (-0.44) A-kassa tidsgr (-1.28) (-1.32) (-0.99) (-0.90) (-0.63) (-0.38) (-1.47) (-1.33) (-0.25) (-0.50) Anst.skydd * (-0.40) (-0.41) (-0.63) (-0.49) (-0.56) (-0.76) (-2.07) (-1.03) (-0.67) Avtalstäckn ** *** 0.03 (1.15) (1.41) (0.76) (2.38) (1.07) (1.45) (3.07) (1.00) Facklig auktoritet (-0.80) (-0.76) (-1.12) (-1.11) (-0.11) (-0.52) (-0.07) Investeringar * -1.10** -1.13*** -1.71** (-1.72) (-1.88) (-2.31) (-2.96) (-2.27) Realränta, långsikt. 0.38** 0.32** 0.50*** 0.36** (2.54) (2.73) (3.09) (2.56) BNP-gap (-1.43) (-0.36) Ination, förändr (-0.90) (-1.01) Produktivitetschock (-0.24) (-0.63) Arbl.het (t-5) 0.48*** 0.36*** (4.90) (3.19) Skattekil (1.27) (0.59) (0.48) Regleringar (0.03) (-0.14) (-0.99) Constant * 3.16* ** ** (1.00) (1.89) (1.83) (0.06) (0.38) (1.43) (0.61) (2.20) (-0.28) (1.15) (2.99) Observations Adjusted R
11 Table 5: Känslighetsanalys ACCU (1) (2) (3) (4) (5) (6) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Investeringar -0.60*** -0.60*** -1.01** ** -1.10** (-4.33) (-2.78) (-2.16) (-1.72) (-2.72) (-2.31) A-kassa: NRRsing (0.12) (0.04) (0.05) (0.37) (0.62) A-kassa tidsgr (-1.22) (-0.63) (-1.41) (-1.47) Anst.skydd (-0.49) (-0.76) (-0.76) Avtalstäckn (0.76) (0.04) (1.07) Facklig auktoritet (-0.76) (-0.47) (-1.11) BNP-gap (-1.36) (-1.43) Ination, förändr (-0.61) (-0.90) Produktivitetschock (-0.46) (-0.24) Arbl.het (t-5) 0.55*** 0.48*** (5.41) (4.90) Realränta, långsikt. 0.32** (2.73) Constant 5.26*** 5.75*** 8.36** ** 9.23** (7.32) (3.88) (2.75) (1.43) (2.49) (2.20) Observations Adjusted R
12 Table 6: Känslighetsanalys ACCGDP (1) (2) (3) (4) (5) (6) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Invest. prc av BNP -0.22*** -0.31*** -0.42*** -0.31** -0.38** -0.34** (-3.16) (-3.65) (-3.36) (-2.64) (-2.53) (-2.65) A-kassa: NRRsing (0.55) (0.01) (-0.22) (0.46) (0.34) A-kassa tidsgr (-1.10) (-0.58) (-1.53) (-1.15) Anst.skydd (-0.33) (-0.34) (0.18) Avtalstäckn ** (0.81) (1.25) (3.02) Facklig auktoritet (-0.39) (-0.21) (-1.20) BNP-gap -0.46* (-2.10) (-1.73) Ination, förändr (-0.13) (-0.85) Produktivitetschock (-0.77) (-0.39) Arbl.het (t-5) 0.53*** 0.45*** (5.22) (5.14) Realränta, långsikt. 0.40*** (3.12) Constant 5.32*** 6.54*** 9.52*** * 6.15* (5.52) (3.56) (3.76) (1.57) (1.89) (2.15) Observations Adjusted R
13 Table 7: Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = NRRfam (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: NRRfam (1.01) (0.98) (1.07) (0.38) (0.61) (0.30) (-0.20) (0.49) (0.40) (-0.49) (-0.17) A-kassa tidsgr (-1.29) (-1.34) (-0.98) (-0.93) (-0.66) (-0.32) (-1.50) (-1.34) (-0.20) (-0.46) Anst.skydd ** (-0.44) (-0.46) (-0.73) (-0.62) (-0.49) (-0.75) (-2.40) (-1.04) (-0.74) Avtalstäckn ** ** 0.03 (1.20) (1.57) (0.82) (2.31) (1.24) (1.44) (2.69) (0.93) Facklig auktoritet (-0.95) (-0.87) (-1.04) (-1.03) (-0.21) (-0.51) (-0.13) Investeringar * -1.08* -1.12*** -1.68* (-1.71) (-1.85) (-2.10) (-2.93) (-2.10) Realränta, långsikt. 0.38** 0.33** 0.51*** 0.36** (2.59) (2.80) (3.06) (2.63) BNP-gap (-1.39) (-0.37) Ination, förändr (-0.84) (-1.02) Produktivitetschock (-0.25) (-0.64) Arbl.het (t-5) 0.48*** 0.37** (4.66) (2.92) Skattekil (1.29) (0.57) (0.40) Regleringar (0.00) (-0.12) (-0.95) Constant * ** (0.87) (1.51) (1.50) (-0.05) (0.31) (1.34) (0.60) (2.09) (-0.28) (1.17) (2.90) Observations Adjusted R
14 Table 8: Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = NRW (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: NRW * 0.08* (1.31) (1.81) (1.82) (1.56) (1.38) (1.27) (0.74) (-0.35) (-0.11) (-0.48) (-0.91) A-kassa tidsgr ** -2.29** -2.20** -2.20** -2.20* (-1.55) (-1.49) (-2.31) (-2.38) (-2.21) (-2.50) (-1.88) (-1.29) (-0.16) (-0.13) Anst.skydd * -1.10* (0.13) (0.30) (0.06) (-0.10) (-0.57) (0.07) (-2.02) (-1.92) (-1.08) Avtalstäckn * *** 0.04 (1.23) (1.62) (1.06) (1.87) (0.93) (1.53) (3.32) (1.72) Facklig auktoritet (-1.07) (-1.17) (-0.36) (0.26) (-0.07) (-0.65) (-0.35) Investeringar *** -1.89* (-1.73) (-1.34) (-1.75) (-3.31) (-2.14) Realränta, långsikt. 0.35** 0.28** 0.48** 0.34** (2.75) (2.53) (2.88) (2.32) BNP-gap -0.40** (-2.55) (-0.16) Ination, förändr (-0.89) (-0.87) Produktivitetschock (-0.10) (-0.83) Arbl.het (t-5) 0.45*** 0.38*** (5.70) (3.27) Skattekil (1.37) (0.54) (0.33) Regleringar (0.06) (-0.13) (-1.10) Constant 1.92*** 2.70*** 2.64*** ** (4.10) (3.16) (3.14) (-0.02) (0.41) (1.33) (-0.26) (0.74) (-0.31) (1.09) (2.47) Observations Adjusted R
15 Table 9: Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = GRR (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: GRR (1.51) (1.31) (1.28) (0.21) (0.12) (-0.08) (-0.49) (-1.15) (-0.08) (-0.48) (-1.57) A-kassa tidsgr (-1.71) (-1.68) (-1.71) (-1.55) (-1.28) (-1.25) (-1.59) (-1.23) (-0.00) (0.28) Anst.skydd * -1.06* (0.10) (0.30) (0.01) (-0.15) (-0.67) (0.15) (-2.00) (-1.78) (-0.90) Avtalstäckn ** *** 0.03 (1.31) (1.63) (1.13) (2.27) (1.10) (1.47) (3.27) (1.19) Facklig auktoritet (-1.22) (-1.29) (-0.36) (0.59) (-0.05) (-0.57) (0.21) Investeringar -0.50* * -1.12*** -1.96** (-1.77) (-1.43) (-1.89) (-3.08) (-2.83) Realränta, långsikt. 0.35** 0.31** 0.49*** 0.36** (2.68) (2.99) (3.05) (2.54) BNP-gap -0.39** (-2.43) (-0.07) Ination, förändr (-0.87) (-1.13) Produktivitetschock (-0.21) (-0.98) Arbl.het (t-5) 0.43*** 0.35*** (5.94) (3.69) Skattekil (1.39) (0.56) (0.59) Regleringar (0.06) (-0.09) (-0.82) Constant 1.79*** 2.45** 2.40** ** (2.85) (2.68) (2.72) (-0.18) (0.37) (1.37) (-0.39) (0.54) (-0.31) (1.07) (3.06) Observations Adjusted R
16 Table 10: Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = GRRsing (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: GRRsing (0.79) (0.53) (0.58) (-0.24) (-0.11) (-0.41) (-0.58) (-0.33) (0.12) (-0.68) (-0.85) A-kassa tidsgr (-1.24) (-1.26) (-0.93) (-0.86) (-0.58) (-0.38) (-1.34) (-1.34) (-0.31) (-0.55) Anst.skydd * (-0.26) (-0.31) (-0.48) (-0.37) (-0.37) (-0.32) (-1.99) (-1.16) (-0.56) Avtalstäckn ** *** 0.03 (1.25) (1.44) (0.78) (2.46) (1.07) (1.43) (3.18) (1.06) Facklig auktoritet (-0.62) (-0.63) (-0.81) (-0.60) (-0.09) (-0.52) (0.06) Investeringar * -1.29** -1.11*** -1.71** (-1.69) (-1.82) (-2.22) (-3.15) (-2.30) Realränta, långsikt. 0.39** 0.34** 0.52*** 0.38** (2.46) (2.61) (3.03) (2.54) BNP-gap (-1.21) (-0.36) Ination, förändr (-0.86) (-1.02) Produktivitetschock (-0.39) (-0.65) Arbl.het (t-5) 0.45*** 0.35*** (4.46) (3.44) Skattekil (1.30) (0.60) (0.61) Regleringar (0.05) (-0.18) (-1.16) Constant 2.21* 3.49** 3.70** * ** (1.86) (2.52) (2.16) (0.15) (0.38) (1.45) (0.62) (2.15) (-0.30) (1.16) (3.04) Observations Adjusted R
17 Table 11: Känslighetsanalys. Arbetslöshetsersättning = GRRfam (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het Arbl.het A-kassa: GRRfam (0.70) (0.56) (0.59) (-0.17) (-0.04) (-0.24) (-0.55) (-0.32) (0.05) (-0.58) (-0.65) A-kassa tidsgr (-1.26) (-1.27) (-0.91) (-0.85) (-0.58) (-0.33) (-1.29) (-1.33) (-0.28) (-0.49) Anst.skydd * (-0.25) (-0.33) (-0.49) (-0.43) (-0.29) (-0.28) (-2.05) (-1.16) (-0.54) Avtalstäckn ** ** 0.03 (1.23) (1.46) (0.77) (2.43) (1.00) (1.48) (2.83) (0.89) Facklig auktoritet (-0.63) (-0.66) (-0.84) (-0.49) (-0.08) (-0.51) (0.21) Investeringar * -1.29** -1.10*** -1.75** (-1.70) (-1.82) (-2.25) (-3.12) (-2.39) Realränta, långsikt. 0.39** 0.33** 0.51*** 0.37** (2.46) (2.64) (2.94) (2.45) BNP-gap (-1.21) (-0.29) Ination, förändr (-0.85) (-1.14) Produktivitetschock (-0.39) (-0.57) Arbl.het (t-5) 0.44*** 0.34** (4.33) (2.95) Skattekil (1.33) (0.58) (0.55) Regleringar (0.05) (-0.15) (-1.05) Constant ** 3.50* * *** (1.57) (2.14) (1.92) (0.16) (0.39) (1.45) (0.63) (2.14) (-0.31) (1.18) (3.11) Observations Adjusted R
18 Källor AMECO statistikdatabas Nickell, W. (2006) The CEP-OECD Institutions Data Set , CEP Discussion Paper, 759, London: Centre for Economic Performance. Data tillgängliga på OECD statistikdatabas van Vliet, O., Caminada, K. (2012) Unemployment Replacement Rates Dataset among 34 Welfare States, , Neujobs. Data tillgängliga på datasetreplacementrates.html Visser, J. (2013) Data Base on Institutional Characteristics of Trade Unions, Wage Setting, State Intervention and Social Pacts, , Amsterdam Institute for Advanced labour Studies. Data tillgängliga på
arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet
Effekter på lönebildningen av arbetsmarknadsreformerna 2007-2009 Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet Anna Larsson, Stockholms universitet Bakgrund Omfattande arbetsmarknadsreformer
En bra arbetslöshetsförsäkring. Lars Calmfors Arbetslöshetskassornas samorganisation 13 november 2012
En bra arbetslöshetsförsäkring Lars Calmfors Arbetslöshetskassornas samorganisation 13 november 2012 Aspekter på arbetslöshetsförsäkringen Generositeten Finansieringen Obligatorium/organisation Ersättningsnivån
Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING
Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har
Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013
Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish
Tillväxt genom mer arbete
Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande
Phillipskurvan: Repetition
Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:
Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm
Utbudet av arbetskraft den svenska modellen Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm Disposition 1. Kommentarer på PM 2. Varför är hög sysselsättning ett mål? 3. Effekterna av de svenska
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Arenas ekonomiska råd Rapport 5. Erik Hegelund Kan expansiv ekonomisk politik bota svensk massarbetslöshet?
Arenas ekonomiska råd Rapport 5 Erik Hegelund Kan expansiv ekonomisk politik bota svensk massarbetslöshet? Erik Hegelund Kan expansiv ekonomisk politik bota svensk massarbetslöshet? 2 Publicerat i mars
Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden
Produktion och arbetsmarknad 9 FÖRDJUPNING Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden Finanskrisen har medfört att arbetslösheten stigit från till 9 procent. Erfarenheterna från 199-talskrisen
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige
Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots
Metod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata *
OSKAR NORDSTRÖM SKANS Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata * Artikeln syftar till att studera långsiktiga effekter på arbetslösheten av en allmän arbetstidsförkortning.
Potentiell sysselsättning potentiell arbetskraft jämviktsarbetslöshet. potentiell arbetskraft = tröskeleffekt uppskalningsfaktor deltagandeelasticitet
Bilaga 1. Konjunkturinstitutets beräkningar av effekten på potentiell arbetskraft, potentiell sysselsättning och potentiell BNP till följd av ett förstärkt jobbskatteavdrag och/eller sänkt statlig skatt
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019
Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019 Diarienummer: 2019/0071 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket
En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb
Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,
Sysselsättningseffekter av regeringens politik
Produktion och arbetsmarknad 97 FÖRDJUPNING Sysselsättningseffekter av regeringens politik I budgetpropositionen för 2008 presenterade regeringen en rad förslag som kan antas påverka sysselsättningen och
FASTIGHETS- INVESTERINGAR IDAG OCH IMORGON
FASTIGHETS- INVESTERINGAR IDAG OCH IMORGON FASTIGHETSÄGARFRUKOST FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM 31 MAJ 2016 PROGRAM Kl. 8:00-8:20 Arvid Lindqvist, analyschef på Catella. Kl 8:20-8:30 Göran Råckle, chef för
Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
Ersättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Working Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Skriftlig tentamen A1ME1A Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen A1ME1A Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2017 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Lång sikt: Arbetslöshet
Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet
Leder ökad koordinering i löneförhandlingssystemet till lägre arbetslöshet? Arbetsmarknadsinstitutioner och makroekonomiska utfall
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete, C Författare: Jonas Larsson Taghizadeh Handledare: Stefan Eriksson Vårterminen 2010 Leder ökad koordinering i löneförhandlingssystemet
Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA
Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av, euroområdet och FÖRDJUPNING Arbetsmarknaden har av flera anledningar stor betydelse för penning politiken. En aktuell fråga är vilka effekter
Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitik?
CARL B HAMILTON Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitik? Replik till Holmlund och Kolm Vi lever och publicerar oss inte i något politiskt vakuum sommaren 1998. Regeringen brukar hävda att skattetrycket
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet
Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6
Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik
Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken
Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik
Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta
Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 1 5 Arbetsmarknaden uppvisar såväl kortsiktiga konjunkturvariationer som mer långsiktiga förändringar oberoende av konjunkturen.
Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689)
YTTRANDE 31 januari 2013 Dnr. 629-12 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689) S A M M A N F A T T N I N G Det är oklart om ett statligt
Utsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning
Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata. Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6
Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata Oskar Nordström Skans FORSKNINGSRAPPORT 2001:6 Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet en studie på svenska individdata*
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Statlig neutralitet och arbetslöshet i ett internationellt perspektiv. Projektet Staten och arbetsmarknaden om konfliktregler och utvecklingskraft
Näringslivets forskningsinstitut Projektet Staten och arbetsmarknaden om konfliktregler och utvecklingskraft Statlig neutralitet och arbetslöshet i ett internationellt perspektiv Av Marcus Box, Almas Heshmati
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
INFLATIONSRAPPORT 2002:2
HAR PRODUKTIONS- FÖRMÅGAN DÄMPATS? BNP-tillväxten dämpades från, till, procent mellan och. Samtidigt steg inflationen från, till,7 procent i årsgenomsnitt. Den oväntade utvecklingen har ökat osäkerheten
CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity
CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity Fredrik NG Andersson & Peter Karpestam (LUSEM) Disposition A. Bakgrund B. Modell
Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga?
Taket i a-kassan och sysselsättningen - Vad kan man säga? Niels-Jakob Harbo Hansen, Hannes Malmberg och Georg Marthin Juni 2013 nielsjakobharbo.hansen@iies.su.se hannes.malmberg@iies.su.se georg.marthin@iies.su.se
Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik
Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Anders Forslund Ann-Sofie Kolm STENCILSERIE 2001:3 Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik av Anders Forslund Ann-Sofie Kolm 2001-05-10
Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
ANDERS FORSLUND & ANN-SOFIE KOLM Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik
ANDERS FORSLUND & ANN-SOFIE KOLM Lönebildning, arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik De svenska lönesättningsinstitutionerna har under den senaste tjugoårsperioden genomgått omfattande förändringar. Dessutom
Tentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte
SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur
Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009
Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009 Olika perspektiv Handel mellan ett höglöne- och ett låglöneland är välfärdshöjande för båda enligt
Arbetslöshet och löneförhandlingar
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen C uppsats vt 2007 Arbetslöshet och löneförhandlingar - en empirisk undersökning av sambandet mellan arbetslöshetsnivå och graden av koordinering av
Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)
A-kassan fyra år efter att taket höjdes
A-kassan fyra år efter att taket höjdes 2019 Kontakt TCO Mats Essemyr mats.essemyr@tco.se Innehåll Inledning...4 Bakgrund...5 Ersättningsgrad...6 Kompensationsgrad...7 A-kassans andel av total ersättning
Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar
Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson
Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Policy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING
Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING När vi gör en regressionsanalys så bygger denna på vissa antaganden: Vi antar att vi dragit ett slumpmässigt sampel från en population
Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen
2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning
Arbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg
Lång sikt: Arbetslöshet
Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet
Kapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.
Kapitel 2 Ds 2003:62 Diagram 2.1 och 2.2: Utveckling av real BNP, Index=100 år 1970 Sverige USA 1970 100 100 100 1971 100,6 103,4 103,3 1972 103,0 108,1 109,0 1973 107,4 114,6 115,2 1974 110,8 117,1 114,6
Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013
Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten Lars Calmfors LO 19 juni 2013 Strukturarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet Conventional wisdom skiljer mellan strukturarbetslöshet (jämviktsarbetslöshet) och
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Frihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Socialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
Fler äldre-äldre i vården
Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor
Promemoria Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor 1.1 Ny modell för att beräkna strukturellt sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande varierar normalt med BNP.
Vilken påverkan har arbetsmarknadens institutioner på arbetslöshet? en ekonometrisk
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Nationalekonomi Vårterminen 2012 Vilken påverkan har arbetsmarknadens institutioner på arbetslöshet? en ekonometrisk jämförande
Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige
Lönebildningsrapporten 2016 109 FÖRDJUPNING Arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i Sverige Den 8 september 2015 höjdes den högsta ersättningsnivån i den inkomstrelaterade delen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
Nationalräkenskapsdata 2008
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år
Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Bilaga 1. Teknisk bilaga Bilaga 2. Tabeller Bilaga 3. Diagram
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2016-1469 Bilaga 1. Teknisk bilaga Bilaga 2. Tabeller Bilaga 3. Diagram RiR 2017:26 Matchningen på arbetsmarknaden sökandesammansättningens betydelse RIKSREVISIONEN
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Effekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 8 Arbetsmarknadsenheten Jim Enström Catarina Annetorp Hörnsten Torbjörn Israelsson Thomas Liljegren Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för
Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD
Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön
Sänkta ersättningar, löner och sysselsättning
Sänkta ersättningar, löner och sysselsättning ANDERS BORG är chefekonom för moderata samlingspartiet. Han var tidigare penningpolitisk rådgivare vid Sverige Riksbank och har också arbetat med prognoser
AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda
AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka
Att motverka skolmisslyckanden
Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter
Företagsvärdering ME2030
Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average
Arbetslöshetsersättning och arbetslöshet: Förväntade effekter av regeringens politik Ragnar Bengtsson 1 och Erik Hegelund 2 Sveriges A-kassor 2018
Arbetslöshetsersättning och arbetslöshet: Förväntade effekter av regeringens politik Ragnar Bengtsson 1 och Erik Hegelund 2 Sveriges A-kassor 2018 Sammanfattning Både den nuvarande regeringen och tidigare
Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån